Författare Inlägg avKerstin Engstrand

Kerstin Engstrand

570 Inlägg 0 kommentarer

Trädgårdsguckusko. Foto: Kerstin Engstrand

Att ha orkidéer inomhus har blivit vardagsmat men hur är det i trädgården, går det? Ja, men då helt andra arter. Och det är enklare än man tror.

Det är släktet Cypripedium som du lätt kan lyckas med. På svenska säger vi guckuskosläktet. Guckosko växer vild på flera håll i landet och den är fridlyst. Vad vi odlar i trädgården är särskilda framtagna sorter, så kallade hybrider. Man kan kalla dem för trädgårdsguckusko.

De trädgårdsorkidéer man lättast hittar i trädgårdsbutikerna är drottningsko, Cypripedium reginae och Cypripedium Ulla Silkens grex. Oftast säljs de som blommande exemplar i kruka. Ulla Silkens är en hybrid, framtagen genom korsning mellan drottningsko från Nordamerika och gul guckusko Cypripedium flavum från Grekland. Ulla Silkens klarar utan problem ner till -20 C, och de brukar även klara kallare än så, dock då med ett skyddande snötäcke.

De trivs under träd, som ger dem den halvskugga de vill ha och i vanlig trädgårdsjord. Under buskar kan också gå bra, bara det är buskar som inte har grunda rotsystem, som till exempel syren. Samt det ska vara väldränerat. Oftast köper man krukodlade exemplar och de är lätta att plantera, bara att sätta dem på samma djup som i krukan. Bra är också om växtplatsen inte nås av vårens första brännande strålar, rent österläge ska du försöka undvika.

En sluttning går alldeles utmärkt, bara plantan får halvskugga.

Fuktigt men inte vått, och definitivt inte i lerjord, så vill trädgårdsguckuskon växa. Det betyder att du måste komma ihåg att vattna under sommaren. Stillastående vatten avskyr dom! Och plantera dem inte i ren torv, helt vanlig trädgårdsjord går utmärkt. För att markera växtplatsen lite extra, så att du inte förstör skotten på våren, är det bra att lägga ut ett tunt lager av grus eller grov sand runt plantan.

Trädgårdsguckuskon trivs under träd. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgårdsguckuskon trivs under träd. Foto: Kerstin Engstrand

På hösten kan du med fördel låta trädets eller buskens blad täcka orkidéerna. Det skyddar dem från barfrost. En enda vårnatt med rejäl barfrost är inget dessa trevliga växter tycker om. På våren krafsar du lätt bort det skyddande bladtäcket och strax kommer du upptäcka små bulliga ljusgröna skott, din trädgårdsorkidé har vaknat till liv! Nu gäller det att plantorna bara att lite fuktiga, de är känsliga för markfukt under våren. Nu är det bra att sätta någon form av snigelskydd runt plantorna.

Och nu går det fort! Hög tid att börja vattna lite mer. Med rask fart skjuter de gröna skotten upp och plötsligt så ser du blomknoppar! I Stockholmstrakten brukar de börja blomma i slutet av maj, början av juni.

Blomknopparna är maffiga. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopparna är maffiga. Foto: Kerstin Engstrand

Måste trädgårdsorkidéer ha näring? Nej, det går liksom i naturen bra att inte gödsla dem men vill du ha riktigt maffiga plantor som bjuder på otaliga blommor så är näring en viktig att lyckas faktor. Näringen ger man då på våren, det ger bästa effekten men kan förstås även ges efter blomningen.  Många ger kogödsel, sådan som finns färdig på påse, och den ska då läggas runt plantan i ett tunt lager, inte på plantan. Andra ger flytande orkidénäring, åter andra tar flytande krukväxtnäring. Jag har testat samtliga tre metoder och alla fungerar lika men kogödsel känns bäst.

Till vänster, vid den vita etiketten, skymtar en nyplanteras barrotad planta som börjar skjuta skott. Till höger en planta som fått snigelskydd.  Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster, vid den vita etiketten, skymtar en nyplanteras barrotad planta som börjar skjuta skott. Till höger en planta som fått snigelskydd. Foto: Kerstin Engstrand

Med tiden så kommer din planta bli lite gles i mitten, precis som iris, och då är det dags att dela din planta. Det kan du göra antingen på våren eller hösten men jag rekommenderar våren just när plantan börjar ta fart och det är lätt att se var skotten är. Nu gäller det att försiktigt gräva upp plantan så att rötterna inte skadas. Jag använder alltid grep när jag gräver upp plantor. Dela plantan så att minst fyra till fem tillväxtpunkter finns på varje del, en vass kniv fungerar utmärkt. Varför så många tillväxtpunkter per del? Jo, för det är lätt att skada dem, de sitter tätt. Plantera därefter de nya plantorna på samma sätt som de nyinköpta.

Vanligen blir plantorna 40 cm höga, något högre när de blommar.

Fröställning, trädgårdsguckusko. Foto: Kerstin Engstrand
Fröställning, trädgårdsguckusko. Foto: Kerstin Engstrand

Och har du tur, om sommaren blir riktigt varm, kan du även få fröställningar! Sommaren 2018 var en sådan. Men att lyckas med frösådd av trädgårdsguckusko har jag än så länge inte lyckats med. Men vem vet, kanske kommer något av fröna gro.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Små fröplantor av sparris. Foto: Kerstin Engstrand

Har man både han och honblommande sparris så upptäcker man snabbt att det plötsligt dyker upp frösådda små plantor. De brukar vara lätta att känna igen, de ser ut som små luddiga gröna strån. Många liknar dem till små minijulgranar!

Dessa självsådda kan man plantera på en mera lämplig plats  och med tiden kommer de bli stora plantor, men det tar lite tid. Minst fem år.

Man kan även köpa sparrisfrön och så. Det är ett roligt och ett bra sätt att sakta men säkert utöka sparrisbeståndet.

En sort som jag brukar fröså heter ’Connovers Colossal’ som är en kulturarvssort från 1868. Den är en tidig sort och brukar ge rikligt och är god. Connovers Colosall har på grund av sina fina odlingsegenskaper belönats med utmärkelse AGM, Award of Garden Merit.

Sparris frön är helt svarta. De röda bär du sett i ditt sparrisland är fröställningarna, fröna finns inuti.

Bäst är att så sparrisfrön på våren, april, maj går utmärkt. Så i småkrukor, i vanlig trädgårdsjord, i regel brukar alla frön gro.

Fyll krukan med såjord, vattna och så sedan sparrisfröna över ytan. Täck med såjord, cirka 1,5 cm. Håll sådden fuktig men inte våt. Sådden ska stå i rumstemperatur, 20-25 grader. Det kan ta upp till en månad innan fröna gror men i regel går det betydligt snabbare. Och grobarheten brukar vara mycket god, nästan 100% av fröna gror.

När de små fröplantorna har vuxit till sig och blivit några centimeter höga ska sådden ställas svalare, allra helst i en temperatur av 15 grader. Har du sått i maj månad så kan de nu ställas ut.

Småplantorna kan sedan när de blivit 10 cm höga planteras om en och en, jag brukar plantera om dem till 7 cm krukor. I dem får de stå, utomhus och växa till sig.

Redan samma sommar kan du plantera ut dem på den tänkta växtplatsen men jag föredrar att ha dem i kruka två år till så att jag kan använda ytan där de ska växa till annat under tiden. Och jag tycker det är lätt att glömma bort småplantorna om de planteras ut redan första året. Jag planterar om dem successivt till större krukor, från 7 cm till 9 cm till 11 cm.

Under vintern gräver jag ner krukorna. Först år tre llanterar jag ut frösådderna på den slutliga växtplatsen.

Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand
Efter första vintern. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan tro att dessa små gosiga små plantor ska ha svårt att klara en svensk vinter men se det har de inte! På våren ser man att förra årets tillväxt har vissnat ner och i mitten av maj har nya skott vuxit fram!

Läs mer om hur du lyckas med din sparris:  Pallkrageodling: Tre pluspoäng för sparris, vårens verkliga primör

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Buskar är billiga rabatter på ”höjden”. Utmärkta som bas i de breda rabatterna då de förutom att snabbt ge både vacker blomning och spännande former ger välbehövlig höjd till din trädgård. Buskar säljs numera nästan alltid krukodlade vilket gör att de kan planteras hela sommaren.

Ett absolut måste för försommarträdgården är liten pärlbuske, Exochorda ’The Bride’ (zon 4), som beroende på hur varm våren har varit slår ut som tidigast i andra halvdelen  av maj men oftast i början‒mitten av juni. När man ser de vackert formade vita knopparna förstår man hur den har fått sitt namn.

Dessutom får den vackra stjärnformade fröställningar som blir extra vackra vintertid när frost och snö klär dem.

‘The Bride’ väcker uppmärksamhet och alla som ser den i blom får ett habegär!

Med åren blir ‘The Bride’ upp till två meter hög men det det är en gracil buske. Den behöver inte beskäras!

Ibland kan man se uppgift om att den vill växa i lätt sur jord men det stämmer inte. den trivs utmärkt i helt vanlig trädgårdsjord. men läget bör vara soligt till halvskuggigt. Mitt exemplar växter i västerläge.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Alla som en gång har odlat tomater har väl svurit lätt när det gäller att få dem att växa stadigt. Pinnar och käppar har en tendens att vara för få och för klena. Ett bra och enkelt stöd är denna “bur” som jag använder för de tomater jag odlar i kruka.

Jag köpte en rulle svetsat, förzinkad och plastbelagt nät, höjd 122 cm och längden var hela 20 meter. Den hade “bra ” rutstorlek och höjd. Det finns även nät som är smalare men 122 cm fungerar bra. Smalare nät blir helt enkelt för låga “burar”. 122 cm är också en bra längd, den passar att lägga över en pallkrage som skydd mot katter. “Burarna” använder jag därför som skydd över pallkragarna när det inte är tomatsäsong, det vill säga höst, vinter och vår.

Burarna är därmed också lätt att vinterförvara. Och de håller i många, många år.

En rulle kostade cirka 700 kronor men jag har många tomatplantor, i regel minst 50, oftast fler – varje år!

Det är lätt att klippa till passande storlek till mina krukors olika bredder.

För att få nätet att sitta fast i krukan knipsar jag av det nertill. Foto: Kerstin Engstrand
För att få nätet att sitta fast i krukan knipsar jag av det nertill. Foto: Kerstin Engstrand
Nu har "buren" piggar så det är lätt att sätta ner den i krukan. Foto: Kerstin Engstrand
Nu har “buren” piggar så det är lätt att sätta ner den i krukan. Foto: Kerstin Engstrand

Buren är öppen fram. Jag har gjort misstaget att göra helt runda burar men då är det svårt att ansa tomaterna, och att skörda. Därför sätter jag i nätet med en öppning framtill. Dessutom går det snabbare att sätta ner i krukorna.

Två tomatplantor får lätt plats i en stor kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Två tomatplantor får lätt plats i en stor kruka. Foto: Kerstin Engstrand

 

Bra och enkelt stöd till tomat är denna bur. Foto: Kerstin Engstrand
Bra och enkelt stöd till tomat är denna bur. Foto: Kerstin Engstrand
Det är lätt att hjälpa tomatplantan på traven. Foto: Kerstin Engstrand
Det är lätt att hjälpa tomatplantan på traven. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och jag hänger upp mina piennolotomater i dem på hösten!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.

Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken “Luktärt”.

Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.

Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.

Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.

Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.

Man behöver inte blötlägga fröna innan!

Sarah Raven:  Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.

They will fill your life with colour and scent.

Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån.  Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.

Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.

Så kallade roottrainers är särskilt bra  att så luktärter, vanliga ärter  eller bönor i.  Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att  plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand

Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.

Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.

Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.

Luktärter i sin "kuvös", en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i sin “kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.

Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.

Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.

Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.

Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.

Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.

Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst.  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand

Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.

Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.

Utplantering:  Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.

Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter!  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand

Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.

Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.

Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.

Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.

Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Anemonella ‘Schoaf's Double’ . Foto: Kerstin Engstrand

Sippruta, Anemonella thalictroides, med de vackra vetenskapliga släktnamnet Anemonella som många föredrar före sippruta, trivs i samma miljö som vitsippor, den vill på sommaren växa där den får skugga av träd. Har du ett woodland med fuktighetshållande jord så kommer den att trivas där. Nackdelen kan vara att du kanske då inte ser den så ofta som du vill! Kanske har du en buske som du passerar ofta på våren och du då kan ha i alla fall en planta växandes just där. För sipprutan blommar i maj månad, bor du längre norrut så blommar den i juni.

Anemonella härstammar från Nordamerika och anemonella betyder liten anemon och bättre släktnamn kan den knappast ha fått. Thalictroides har den fått för att bladen liknar rutornas blad. Både blad och blomma bildar en elegant enhet. Anemonella är ljuvlig!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter blomningen vissnar den ner, helt. Då gäller det att komma ihåg var man har planterat den! Eller märka ut den noggrant. Jag har glömt bort en ljuvlig limegrön anemonella som jag tyvärr rensade bort! Det grämer mig än. Nere i jorden ligger små knölar, som under sommaren växer till sig och bildar nya sidoknölar. Du behöver inte oroa dig för att sipprutan ska bli invasiv, tyvärr säger nog många för den är så underbar. Den sprider sig mycket långsamt, det är därför en planta av en namnsort i regel kostar runt 120 till 150 kronor.

Har du en perfekt växtplats så kommer den att vara mycket lättodlad. Är härdig, jag vet flera som odlar den i exempelvis Östersund. Blir cirka 15 cm hög.

Blommande exemplar i trädgårdsbutiken och man faller som en fura! Foto: Kerstin Engstrand
Blommande exemplar i trädgårdsbutiken och man faller som en fura! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Blå presidentsippa. Foto: Kerstin Engstrand

Ljuv och elegant, mysig, spännande, så kan man beskriva presidentsippan. I Stockholmsområdet blommar den som regel i början till mitten av maj. Om april är riktigt varm redan i slutet av april.

Och den ger en små problem! Vilken är vackrast?  Den lavendelblå eller den vita?

Jag har svårt att bestämma mig. Båda är vackra, bådas blommor bildar fin kontrast mot bladen men jag tror nog att den lavendelblå ändå är min favorit.

Men mest gillar nog det kuddformade växtsättet. Och knopparna, att följa en blommas utveckling från knopp till utslagen blomma är balsam för själen.

Vit presidentsippa fotograferad i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Vit presidentsippa fotograferad i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Dess vetenskapliga släktnamn är Jeffersonia, den blå heter Jeffersonia dubia och den vita Jeffersonia diphylla. Varför då presidentsippa på svenska? Jo, presidentsippan har fått sitt namn efter den amerikanske presidenten Thomas Jefferson ( 1743–1826) som lär ha varit mycket intresserad av botanik. Dessutom, den vita växer vilt främst i östra Nordamerika medan den blå främst härstammar från östra Asien, norra Kina och Nordkorea.

Blir cirka 20 cm hög. Växer som i små kuddar. Trivs bäst i halvskuggigt till skuggigt läge där det är väldränerat och jorden näringsrik. Trivs också bra under buskar och i lundpartier.

Presidentsippan kan också fröförökas. Vanligtvis ser den till det själv, oftast hittar man små fröplantor i dess närhet. Vill du har mer kontroll över frösådden så ska fröna sås färska. Låt inte frösådden torka ut och vänta med att flytta de små fröplantorna tills de har växt till sig rejält.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Odlar du sötpotatis för att få fram sticklingar till sommarens odlingar? Då kan du passa på att göra något roligt av dem, kanske du till och med har ett överskott som kan få glädja de yngre. Just att låta en stor, bamsig sötpotatis växa till sig tycker också familjens yngsta är roligt. Ja, även tuffa tonåringar har den faktiskt fallit i smaken.

Vem vet vem denna sötpotatisfigur liknar.

Välj en fin avlång sötpotatis och det ska vara en som är ekologiskt odlad. Vanliga är ofta behandlade för att inte gro.

Den spetsigaste delen ska vara nedåt. Välj vad som ska vara upp på potatisen. Rita en mun med vattenfast tuschpenna. Munnen bör ritas strax under potatisens mitt. Stick sedan fast en tandpetare lite över munnen. På tandpetaren låter du ett par  läckra solglasögon vila.

Därefter sticks tre grova tandpetare fast i potatisen. Fyll ett glas med vatten och placera din potatis däri. Tandpetarna ska vila mot glasets kant. Sedan är det bara att vänta. Om en eller två veckor kommer några gröna skott att börja växa på din gubbe. Därefter brukar tillväxten ta fart. Så får man hoppas att den inte får alltför mycket hårväxt i ansiktet. I så fall får du ansa bort det med en sax. Och de kan du sedan lätt rota i jord eller sätta i vatten där de snabbt skjuter rötter, och du har sticklingar, så kallade slips, att sätta ut i kruka eller i pallkrage till din sötpotatisodling.

I cirka två månader brukar sötpotatisgubben vara fräsch och fin.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Röda knottror, eller som utstående prickar på grenar? Färgen kan ibland vara korallröd. Vad är det?

Du har säkerligen sett det på döda grenar. Det är rödvårtsjuka, av svampen Nectria cinnabarina. Cinnabarina anger den röda färgen, cinnoberrött.  Denna svamp trivs på grenar som redan är skadade och det är när grenen är död som man i regel ser “vårtorna”. 

Tag bort de angripna grenarna och se till att växten får bra skötsel i form av vatten och näring. Den brukar sällan sprida sig till de friska delarna av trädet/busken.

Av Kerstin Engstrand

En mycket älskad jordviva! Foto: Kerstin Engstrand

Strax innan påsk brukar den dyka upp överallt där krukväxter säljs, den lilla charmiga och numera färgstarka jordvivan och oftast under namnet primula. Den är en bra investering! Plantera ut den i rabatten så har du snart fler!

Primula betyder “den lilla första”. Passande namn för denna lilla krukväxt som, när den har blommat färdigt inomhus, kan planteras ut i trädgården. Där kommer den snabbt att acklimatisera sig, ja den trivs bättre i rabatten än inomhus. Nästa vår kommer den att blomma, oftast redan i april ute i trädgården. Ett annat namn är jordviva, Primula vulgaris.

F1 hybriden 'Double Apricot'. Foto: Kerstin Engstrand
F1 hybriden ‘Double Apricot’. Foto: Kerstin Engstrand

Inomhus kanske den blommar i 2-3 veckor. Den vill stå svalt och ljus. Dock, den är känslig för torka och man får inte glömma att vattna den.

Utomhus, i rabatten klarar den torrare perioder betydligt bättre men plantera den allra helst i halvskuggigt läge. Den är fin under buskar och träd. Efter ett par tre år har den växt till sig och kan då med lätthet delas, så snart har du en hel primularabatt! Men vänta med att plantera ut dina krukväxtexemplar tills risken för nattfrost är över.

Jordviva. Foto: Kerstin Engstrand
Jordviva. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...