Fikonkaktus, spännande balkongväxt och frukt!

Fikonkaktus, spännande balkongväxt och frukt!

Fikonkaktus. Foto: Kerstin Engstrand

Fikonkaktusens frukter ligger där i fruktdisken och lockar men ändå inte. Är de goda?  Både ja och nej, glass gjord av fikonkaktus är mycket läskande. Detta är en intressant växt som fler av oss har kommit i bekantskap med på ett och annat sätt!

Glass gjord på fikonkaktus till vänster, den till höger är gjord av granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand
Glass gjord på fikonkaktus till vänster, den till höger är gjord av granatäpple. Fikonkaktusglassen är godast!  Foto: Kerstin Engstrand

Fikonkaktus,Opuntia ficus-indica, har troligen sitt ursprung i Mexiko men växer numera i stort sett överallt där klimatet så tillåter. Den används bland annat som staket och är även på många håll förvildad. Som staket är det synnerligen effektivt. Opuntiasläktet är tåligare än man tror, de behöver knappt något vatten alls. Du kan även odla vissa opuntior i din egen trädgård, läs vår artikel om opuntior (klicka på länken).

Till vänster nästan fullvuxna exemplar, till höger nyplanterade.  Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster nästan fullvuxna exemplar, till höger nyplanterade i Babylonstoren, Sydafrika. Foto: Kerstin Engstrand

Det är lätt att föröka en fikonkaktus, och det görs med bladsticklingar som sticks ner i jorden. Här hemma kan man fynda sådana plantor under sommaren då de säljs som krukväxter. De är som gjorda att stå på en solig balkong eller terrass.

Ett blad med frukt passar utmärkt i balkonglådan. Blad med frukt säljs även under sommaren i Sverige.   Foto: Kerstin Engstrand
Ett blad med frukt passar utmärkt i balkonglådan. Blad med frukt säljs även under sommaren i Sverige. Foto: Kerstin Engstrand

Just fikonkaktusen kan bilda träd, vanligen blir de då cirka tre meter höga och har man tur kan man få uppleva ett som är hela sex meter högt. Då har det också en rejäl stam. Bladen är rejäla som allt annat på denna växt, på ett träd oftast över 50 cm långa och hälften så breda.

Stora exemplar av fikonkaktus.  Foto: Kerstin Engstrand
Stora exemplar av fikonkaktus. Foto: Kerstin Engstrand

På de äldre bladen brukar taggar saknas men finns i regel på de nya, mindre bladen. Blommorna kommer i regel längs bladens kanter och är i regel starkt citrongula.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så kommer då frukten, kaktusfikonet. Det är ett stort avlångt lite rundat bär vars färg lyser i gult, orange, rött och lite lila. På hösten, i oktober, är kaktusfikonets storhetstid, då firar man i flera byar på Sicilien. Kaktusfikonet kom till Sicilien på 1400-talet och idag stormtrivs det, särskilt längs Etnas sluttningar. Sedan 2003 har de sicilianska sorterna Etna och San Cono fått särskilda utmärkelser. Ja, det finns flera sorter, Sulfarina är den vanligaste och i regel den som man ser växta vilt. Den anses inte vara den godaste, fruktköttet är för mjöligt i konsistensen.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Är du på en fruktmarknad så fråga efter Muscaredda som är lite krispig i smaken eller allra helst Sanguigna (den blodige) som har ett mycket rött fruktkött och är bara så saftig och söt. Och glöm för all del inte att skala kaktusfikonet ordentligt, och ha handskar på, innan du avnjuter det, taggar i munnen är inte kul. Godast tycker jag kaktusfikon är gjord som glass eller en bit färskt frukt till ost. Man kan även göra marmelad. Frukten lär vara bra för att sänka kolesterolhalten i blodet.

Höstskörd på Sicilien, närodlade kastanjer, kaktusfikon och pumpa på en bädd av kaktusfikonblad.
Höstskörd på Sicilien, närodlade kastanjer, kaktusfikon och pumpa på en bädd av kaktusfikonblad.

Det sägs också att man kan lägga in unga bladskott men det har jag aldrig träffat på. Vore onekligen trevligt att smaka. Kanske ska jag försöka lägga in några skott om min egen tänker skjuta många nya skott.

Då fikonkaktusens ursprung sägs vara Mexiko är det naturligt att den finns avbildad på Mexikanska statens flagga:

wwkak7512

 

Läs mer: Odla opuntiakaktus i din egen trädgård (artikeln öppnas i en ny flik).

Läs mer: Vad har E120 för samband med kaktusfikon? (artikeln öppnas i en ny flik).

Text och foto: Kerstin Engstrand