Fönsterlav, krukväxtblad och adji- och atsinakrasse samt hallon i Nobelmaten

Fönsterlav, krukväxtblad och adji- och atsinakrasse samt hallon i Nobelmaten

Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

Att ha ovanliga ingredienser, eller vanliga på ett nytt sätt är något vi numera har vant oss vid när Nobelmiddagens meny tillkännagörs.

Till exempel 2016 då Sayan Isaksson ansvarade för för- och varmrätt på årets nobelmiddag i Stadshuset. Han är känd för tre restauranger, Esperanto, Råkultur och Shibumi där Esperanto har tillhört Sveriges främsta restauranger.

Nobelstiftelsen vågar ju ta ut svängarna i såväl mat som underhållning. 2016 års middag innehöll en del råvaror som vi trädgårdsälskare är väl förtrogne med. I förrätten, kolbakad havskräfta och kammussla med nässlor, ramslök och syltade vinteräpplen (klassiska Ingrid Marie) var rödladig oxalis (klicka på den blå texten så kommer du till en annan artikel) en viktig del samt adjikrasse från holländska Koppert Cress.

w1929210besk
Rob Baan leder sedan 2002 det framgångsrika företaget Koppert Cress. Här lagar han frukost i sitt toppmoderna provkök. Foto Kerstin Engstrand

Om rödbladig oxalis har vi redan skrivit om. Adjikrasse har en smak av peppar med en viss syra och används mest i Japan. Är du nyfiken på den så be din grönsaks- och/eller mathandlare ta hem den.

Och lite julpynt

Varmrätten 2016, vaktel från Södermanland i svart vitlök och purjolöksaska med jordärtskocka, bevarad skogssvamp och jus på rostat kycklingskinn och senapsfrö, hade något som många av middagsgästerna säkerligen trodde enbart var dekoration, nämligen ett stycke fönsterlav.

584c67a6b45b5d0d00f6266b_medium_Nobel Main Course 161210 (2)
Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

Fönsterlaven är en renlav och som i handel felaktigt säljs som vitmossa, det vill säga samma renlav som vi brukar dekorera adventsljusstakarna med. Fönsterlav ser vi i skogen och på gamla stubbar där den bildar mjuka kuddformade mattor. Att den kallas för fönsterlav beror helt enkelt på att den förr lades mellan ytter- och innerfönster, då ofta dekorerad med eterneller. Fönsterlaven fungerade helt enkelt som fuktspärr, den sög upp kondensen som bildades.

Och så hallon!
Nobeldesserten 2019
Nobeldesserten 2019

2019 års efterrätt var en hyllning till hallon. Det var för sjunde året i rad som Daniel Roos var dessertmästare. Sorten var Glen Ample och det var var skånska Hallongården som hade odlat dem. 200 kilo hallon gick åt, minus så där sju till åtta kilo kärnor som hade tagits bort. Allt för att de över 1300 gästerna inte skulle få problem med kärnor i tänderna. Daniels önskan var att det skulle vara de bästa av hallon men inte för stora och ha en perfekt balans mellan syra och sötma. Det var 3000 hallon som valdes ut för denna dessert.

Glen Ample. Foto: E-planta
Glen Ample. Foto: E-planta

Glen Ample finns att köpa som E-planta. Sorten beskrivs som en lättplockad, lättodlad, frisk sort med attraktiva bär. Mogningstiden är början av juli och skörden brukar fortgå i tre veckor. Den är rikbärande med röda, stora och fasta bär. Härdighet: Upp till växtzon 4.

Atsinakrasse. Foto: Koppert Cress
Atsinakrasse. Foto: Koppert Cress

De gröna bladen som var pricken över i:et är atsinakrasse som Koppert Cress odlar. De kallar lejonparten av de mikroskott de odlar för krasse. Atsina har en smak av anis, lakrits och fänkål och finns att köpa i välsorterade matbutiker.

Läs mer om hur du lätt kan odla dina egna mikroblad, klicka här.

Ett alternativ till atsinakrasse är att odla anisisop som mikroblad.

Av Kerstin Engstrand