Blommande höstanemon hittade i Battery park. Denna bild är dock tagen i Sverige, den 11 september 2021. Foto: Kerstin Engstrand
2001: New York Times rapporterar att under allt bråte och all aska i World Trade Centers närhet hittas rosa höstanemoner med svällande knoppar och blommande blå salvia. Det var i den närbelägna parken Battery Park som trädgårdsarbetare iklädda gasmasker fann de strävsamma blommorna.
Kärleksört. Foto: Kerstin Engstrand
Just när attacken skedde arbetade 15 trädgårdsmästare i parken med att beskära träden. Två dagar efter den 11 september var de tillbaka, 25 trädgårdsmästare och underhållsarbetare, för att rensa upp i det djupa asklagret. De började med polisernas minnesplats som var täckt med ett meterdjupt ask- och bråtlager. Två dagar tog det att gräva fram platsen och det första man gjorde var att plantera en rosablommande kärleksört. Allt för att hjälpa de hundratals sörjande till saknade polismän som sökte sig till platsen. Kärleksört är även en vanlig växt på svenska kyrkogårdar.
Höstanemon. Foto: Kerstin Engstrand
Battery Park är till stor del planterad av jordmassor från när World Trade Center en gång byggdes. Idag är den fylld av planteringar skapade av Piet Oudolf.
Utsikt mot Frihetsgudinnan från Battery Park. Foto: Kerstin Engstrand
New Yorkborna var, liksom många andra av oss, eniga om att moder jord och dess blommor är extra viktiga efter stora tragedier som denna.
Ekorrar finns överallt i New York och de stormtrivs i Piet Oudolfs planteringar. Foto: Kerstin Engstrand
Naturen, parkerna och trädgårdarna får en djupare betydelse och läkande verkan. Många New Yorkbor sökte sig också till den då nyligen restaurerade bibliska trädgården vid St. Johnkatedralen. Många träd klarade sig förvånansvärt bra men denna tysklönn fick en skada:
För många år sedan kom dåvarande grannen och undrade om vi kunde tänka oss en gärdsgård som delvis gemensamt staket. Det kunde vi först inte alls. Vi hade svårt att se att det skulle vara snyggt på vår tomt i ett nytt villaområde. Men vad fick oss att ändra åsikt?
Jo, när vi fick höra att det gick utmärkt även att ha gärdsgård där stenen ligger i dagen sade vi ok. Har vi ångrat oss? Nej, inte alls. Framför allt inte när vi på köpet fick lära oss ett fint hantverk med stor yrkesskicklighet. Samt att det går att hålla rådjuren borta om den byggs på ett speciellt sätt.
Klassiker
Foto: Kerstin Engstrand
Gärdsgård är ett klassiskt bondehantverk. Överallt finns detta klassiska staket, enbart i trä eller kombinerat med en stengärdsgård. Utseendet varierar från var gärdsgårn står men idag är det inte många som kan tekniken. Det hänger på gärdsgårn om den ska överleva som staket kan man gott säga. I början av 1900-talet kom taggtråden och det sågade virket som var moderna, snabba och billigare än klassikern gärdsgården. Likaså dagens gunnebostängsel och färdigköpta trästaket i längder.
Men överlever, javisst gör gärdsgårn det. Idag, när jag ser mig omkring i mitt villaområde, finns det förvånansvärt många tomter som omges av en gärdsgård. Alla inte lika snyggt utförda, för detta är ett hantverk som avslöjar utföraren, men ändå betydligt snyggare än färdigköpta låga staket med enorma mellanrum mellan ribborna och betydligt trevligare än gunnebostängslet.
Argument för
Foto: Kerstin Engstrand
En gärdsgård andas kunnande och tradition, vi känner våra rötter. Jo, det är ett ganska underhållsfritt staket. Rätt utfört står det minst 10 år, oftast upp till 50 innan det behöver åtgärdas. Vår är nu nästan 30 år och fortfarande i prima skick. Vid 50+ brukar den falla sönder. Ingen träolja behövs. Det enda som man behöver regelbundet se över är stöttorna som står i marken. Även om man nu bränner dem innan de sätts i jorden så ruttnar de förr eller senare. Bränningen är en gammal teknik. Uppe i norra Sverige, där tjälen ligger djupt i jorden under många månader, klarar sig gärdsgården längre. Och när den står på en stenhäll utan markkontakt.
Den håller emot rådjuren. Om stöttorna inte klipps av och dessutom sätts tätt så ryggar faktiskt våra vackra rådjursvänner för gärdsgårn och vänder tvärt. Innan vår kom på plats hade vi regelbundet besök av några rådjur. De åt friskt på vad som fanns på våra tomter, även de gula krokusarna. När gärdsgårn kom upp såg vi dem inte på minst två decennier, tills grannens del mer eller mindre föll ihop.
Foto: Kerstin Engstrand
Förr byggde man på bl.a. Gotland och i Småland s.k. kortgärdsgårdar, där som namnet anger, avståndet mellan störarna var mycket kort. Dessa kortgärdsgårdar ansågs vara finare än de andra långgärdsgårdarna och gav ett bättre skydd mot vilda djur och andra inkräktare.
Det finns faktiskt de som inte har byggt en hel gärdsgård utan bara satt mängder med höga granstöttor tätt för att hålla rådjuren borta och även det lär fungera. Svenska gärdsgårdsgranstöttor säljs också till Frankrike där de används att stötta vinrankorna. Då kan det gå åt så många som 50 000 granstöttor per år. Jordmånen där nere gör att stöttorna ruttnar fortare.
Den moderna
Den gärdsgård man idag bygger är den som kallas för ” den moderna uppsvenska gärdsgården”. Den var den vanligaste gärdgården på slutet av 1800-talet och utmärks av de vidjor som håller ihop görs allt eftersom gärdsgården byggs. Tidigare hade man färdiggjorda ringformade hankar som pressades ner över störarna. Med vidjor så går mindre virke åt och man bygger mera på höjden än tidigare. Staketet blir något glesare och lättare men också starkare. Samma skillnad gäller för gärdsgårdar som byggs med tråd som liknar hanken.
Enligt många husmäklare så är gärdsgård ett bra köpargument. Många presumtiva husköpare faller för dess charm. Här möts nutid och dåtid. Förr var välskötta hägn ett tecken på status och var även då en tillgång när en gård bytte ägare. Och enligt Sten Hagander fanns det förr särskilda särskilda gärdsgårdsynmän och gärdsgårdarnas skick var av större betydelse vid husets värdering än gården i övrigt! Och i alla lanskapslagar nämndes gärdsgårdarna ordentligt, när på året de exempelvis skulle vara i gott skick m.m.
Material och form
Foto: Kerstin Engstrand
Gran, tätt virke som växt på mager mark, långa raka som är mellan 80-100 år gammla är virket som används.Det är på hösten eller vårvintern som som avverkningen sker vilket gör att gärdslena hinner att torka något innan byggsäsongen börjar.
En gärdsgård höjd räknas över sju störpar. Normalhöjd brukar vara 120 cm, sedan tillkommer störarnas höjd. Gärdslena, som är de som ligger horisontellt längs gärdsgårn, brukar vara 4 meter långa. Man brukar beräkna 200 gärdslen , 250 störar och 325 vidjor tll 100 meter gärdsgård. Då är avståndet mellan störparen 90 cm och man sätter extra stöttor på vart sjätte störpar.
Störparens höjd är viktiga! Om båda grannarna inte varit med och betalat så ska den vars sida som har betalat kalaset ha kortare störar än den andra.
Foto: Kerstin Engstrand
Vem har inte hört talas om bandylag som spelar i gärdsgårdsserien? Det gör i alla fall inte gärdsgårn- den spelar i eliten!
Även på berg kan gärdsgård sättas. Då stöttas den av armeringsjärn.
Den finns inte att köpa i vanliga trädgårdsbutiker utan här är det kontakter eller besök på lokala växtmarknader som gäller. *Norrland’ är den svarta krolliljan alla talar om.
Beroende på hur ljuset faller så varierar svartheten, i gyllene kvällssol blir den mera rubinröd, annars är den purpursvart.
Lilium martagon v cattaniae ’Norrland’. Foto: Kerstin Engstrand
Vanligen blommar den lite senare än de vanliga krolliljorna med det beror självklart även på odlingsläger. I mera halvskuggigt läge blommar den senare än i full sol. Men vanligen blommar den en normal sommar i juli. Blir ca 70 till 100 cm hög.
Om vita krolliljor är dyra så kan du räkna med att för en svart så får du betala 2,5 till tre gånger mer. Vanligen förökas Lilium martagon v cattaniae ’Norrland’ genom lökfjällsdelning. Köp inte frösådda exemplar. Men du behöver bara en, för när ‘Norrland’ blommar så drar den blickarna till sig.
Sommaren 2021 fick vi in mängder med frågor om hur man bäst får sin fantastiska bägarranka att klara vintern. Härligt tycker vi att så många har upptäckt denna eleganta och tuffa växt. Kanske var det längtan efter sköna dagar vid Medelhavet som gjorde att så många investerat i en bägarranka för den är mycket vanlig runt Medelhavet.
Planterad i en stor, hög lerkruka ger den direkt medelhavskänsla. Från maj till september brukar den blomma, och då rikligt. Oftast är plantan redan i blom, eller full av knoppar när man köper den i april – maj.
Ursnygg även i balkonglåda! Foto: Kerstin Engstrand
Bägarrankan är en glad växt, de stora färgstarka trattformade blommor slingrar sig fram och de blommar länge. Den är också en elegant växt, passar både i exklusiv terrakottakruka och i balkonglåda av plast.
Den är lättskött men behöver en del vatten. Varmt och hög luftfuktighet, precis som en sommar i Italien vill den ha. En månad efter omplantering är det dags att ge den extra näring, bästa tycker jag det blir när man ger en liten dos näring för varje vattning. Det brukar stå angivet på förpackningen hur mycket näring man ska tillsätta per liter vatten beroende på om man näringsvattnar vid varje vattning eller en gång per vecka.
Som nyköpt brukar den säljas ”på pyramid”, tre kortare bambupinnar sammanknuta som stöd. Efter någon månad eller två behöver de ersättas med högra stöd. Men du kan välja vilken form av stöd som du tycker passar in, bägarrankan anpassar sig snabbt.
Den gula är lite svårare att få tag på. Foto: Kerstin Engstrand
Bägarrankan planteras om på våren och då i vanlig blomjord som även brukar kallas för krukväxtjord. Även jord anpassad för utekrukor trivs den i. Den vill inte torka ut men heller inte stå vattendränkt. Krukan ska vara kraftig då bägarrankan snabbt blir hög och står den öppet kan den annars lätt välta. En hög kruka är viktig då bägarrankan i regel brukar få klättra uppför ett stöd. Tre bambupinnar brukar fungera bra som klätterstöd. Växten får långa rankor och behöver stöd men den är snäll mot underlaget den klättrar emot.
Ett annat trick är att plantera den i en stor plastkruka som får stå i en ytterkruka. Bägarrankan behöver tyngden, annars välter den.
Under sommaren trivs den allra bäst utomhus, i gassande sol men även i halvskugga men som sagt, gärna vindskyddat.
Foto: Kerstin Engstrand
Svårast är att välja färg, man vill ha alla! Vitt, starkt rosa, svagt rosa, gult och rött och de trumpetformade blommorna har alla markerat svalg, i regel i gult men ibland kan man finna sorter där svalget har en mörkare ton av blomfärgen.
Skulle ditt exemplar vara för stort när det är dags för intagning så klarar bägarrankan att bli ganska hårt beskuren.
På sensommaren, tidig höst, i slutet av augusti, början av september brukar jag succesivt flytta min bägarranka mot mera skyddad miljö. Först från trädgården mitt där den stått i vandrande skugga till mera solig plats för att i mitten av september placeras i soligt läge mot husväggen. Skulle det komma någon frostvarning innan mitten av september får den komma till skyddat läge vid husväggen redan då, vid frostvarningen, och även få nattliga täcken som en gammal jacka eller en dubbelvikt tjock frottéhandduk som extra skydd.
När nattemperaturen börjar gå ner mot 10 till 5 grader tar jag in den. Bägarrankan vill under vår svenska vinter stå ljust och svalt. Jag övervintrar min i ett rum med stora fönster som vetter mot sydväst. Från höstdagjämning till vårdagsjämning står den under extra belysning. Det klarar den bra trots att temperaturen är runt 20 grader. Nu är det viktigare att fokusera på ljus före temperatur. Bättre ljust och 22 grader än mörkt och 15 grader.
Skulle du ha tillgång till ett inglasat uterum där temperaturen aldrig går under 15 grader så är det ett mycket bra övervintringsalternativ.
Bägarrankan tillhör samma växtfamlj som oleander. Vild lär originalarten växa i Sydamerika, i länder som Bolivia och Brasilien. Mandevilla och Dipladenia är två andra namn som bägarranka säljs under. Det vetenskapliga namnet har den fått efter Henry John Mandeville som var brittisk diplomat stationerad i Buenos Aires och även erkänd duktig botaniker. Det lär vars han som sände hem det första exemplaret till Europa, till London. Till Europa kom den för drygt 100 år sedan. Det sägs att den då framför allt återfanns i de mer välbeställda hemmen, i slott och herresäten.
Foto: Kerstin Engstrand
Får bärgarrankan inget att klättra på blir den i stället en hängväxt, då fin i ampel eller balkonglåda.
På våren, innan den börjar bilda blomknoppar är en bra tid att ta topp- eller stamsticklingar. Stick ner sticklingar i en lätt jord, typ så/kaktusjord och sätt över en plastpåse. Det tar lite tid för sticklingarna att bilda rötter men det gör den. Men var beredd på att det kan ta ett par månader. När rötterna sticker ut ur krukan är det dags att plantera om. Detta nöje, att ta sticklingar är lönande då en planta på våren, som visserligen är ganska stor, kan kosta ett par hundra kronor.
En annan fördel med bärgarranka är att när den inte blommar så njuter man av de vackra gröna blanka bladen.
Se upp! Bladens växtsaft är lätt giftig och kan orsaka hudirritation.
Frilandsklerodendrum, Clerodendrum trichotomum, är en klart annorlunda buske. Bladen doftar jordnöt! Tycker i alla fall jag, det finns de som tycker de luktar illa. På våren lägger man märke till dess bronsfärgade nya blad som efter ett tag blir ganska stora och matt gröna.
Foto: Kerstin Engstrand
Och mjuka, nästan som sammet känns de vara av. Den trivs i de flesta lägen och jordar och kan lätt på fem år bli 3 meter bred och 2,5 m hög. På sensommaren blommar den med vita blommor som, om hösten blir långa och varm också får vackra ytterst dekorativa fröställningar med ett starkt blått frö i en rödrosa stjärna.
Här växer den tillsammans med hassel som är busken till höger. I mitten skymtar funkia, Hosta. Foto: Kerstin Engstrand
Första gången den beskrevs var av Linnélärljungen Carl Peter Thunberg. Vild växer den i de västliga delarna av Kina. Den är lätt att föröka, antingen med rotskott eller med sticklingar.
Att den liknar krukväxten Brokklerodendrum som även kallas för ödesträd är naturligt, de är släkt.
Krukväxten ödesträd i blom. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Vissa år är riktiga lusår. 2020 var ett sådant för mig. Trots att jag som så många andra just denna vår fick ha min arbetsplats i hemmet och kunde hålla superkoll på alla de plantor jag hade dragit upp. Året innan, 2019, hade jag också angrepp men inget slog 2020. Det var invasion!
Det var bladlusen som hade kommit på besök. Inte en, inte några tiotal utan horder. De trivdes! Bladlusen suger formligen musten ur växterna. Är plantorna små och sköra klarar de inte stora angrepp.
Aubergine, äggplanta, är en växt som är en massiv ohyremagnet. Jag känner flera professionella trädgårdsmästare som ansvarar för de vackraste växthus i historisk miljö som undviker aubergine just för att den drar till sig ohyra så lätt. Chili älskar de också, växter som man förodlar inomhus och tidigt på året. Så tidperioden, luckan är lång, från januari till maj för att få ett angrepp. Den torra vindstilla inomhusluften är en miljö de stormtrivs i.
Varning för äckliga bilder!
Aubergine angripen av bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Bästa första vapnet är ögonen och fingrarna. Titta, kontrollera och kläm.Är du nyfiken på hur bladlusen utvecklar sig berättar jag mera om det i artikeln “Bladlöss på inomhussådden”där du även får mera handgripliga tips hur du bekämpar bladlöss.
Men samtidigt kan aubergine och chili fungera som visarväxter. Har du bladlöss inomhus så lär du upptäckta det först på just äggplanta- och paprikaplantor.
Här inne i paketet ligger 450 till 500 guldsländelarver och väntar på att äta upp dina bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Nyttodjur är de insekter som mer än gärna de skadedjur vi får in på plantorna. De kan köpas på nätet och hem kommer ett paket fullt med levande små kryp. När de ätit upp sig så har de jobbat färdigt, precis som ute i naturen. Då drar de sig undan, lämnar din bostad via en springa i fönstret eller så gömmer de sig inomhus, en del för att förpuppas och bli en mogen individ.
Mars och april brukar vara de månader då bladlössen slår till i hemmaodlingar. Torr inomhusluft och stillastående luft är mumma för bladlöss, plus då unga växter att mumsa på.
Enligt Jordbruksverket så kan en veckas försening i bekämpningen medföra att det kommer att krävas fem gånger så många nyttodjur… bladlöss förökar sig mycket snabbt.
Att det tar tid att bekämpa utbrott vet alla erfarna odlingar. Plus ett tränat öga! Jordbruksverket påtalar för proffsodlare att övervakning av skadedjur och spridning av nyttodjur tar tid. Det gäller även för oss amatörer.
Guldögonslända, Chrysoperla camea är denna insekts vetenskapliga namn. Du har säkerligen haft den inomhus på hösten, den brukar sitta på en vägg, blixtstilla samtidigt som ögonen nästan rullar runt och de långa tentaklerna klipper fram och tillbaka. Det är främst guldögonsländans larver som äter bladlöss och de finns att köpa per postorder. Larven är gråbrun och inte särskilt vacker men den kämpar på, äter idogt utan att störa. I regel är den aktiv under dygnets mörka timmar så vill du se den i arbete är det kvällen som räknas. Under sin livstid lär den äta runt 600 bladlöss men kan även äta annat smått som finns på dina växter som trips.
Runt 250 kronor plus frakt kostar en förpackning om 450 larver. Oj tänker du säkerligen, hur kommer det att kännas at släppa ut 450 larver. Det är lugnt. Jag har haft dem i ett sovrum och knappt sett till dem. Det sägs att man ska beräkna runt 50 larver per kvadratmeter och det är enligt min uppfattning rätt mått, färre larver klarar inte ett normalt bladlusangrepp inomhus.
Det är intressant att studera larvens arbete. Den håller fast bladlusen, och har man bra mikroskop eller förstoringsglas ska man kunna se att den håller fast lusen med sina kindben! Enligt uppgift lär övriga bladlöss då varnas för faran och ramlar rask ner, dock lyckades jag inte se någon sådan reaktion på mina bladlöss, de satt snäll kvar och väntade på att bli uppätna.
Inringade md rött ser du några larver fullt upptagna att äta bladlöss. Foto: Kerstin Engstrand
Under dagen ligger larverna i regel under plantorna, lyft på en kruka så kan du hitta dem där.
När du öppnar förpackningen ligger där ett stycke kartong fyllt med små håligheter. Där i ligger larverna, fortfarande små, många med sitt ägg kvar på ryggen, dvs de är nykläckta. Larverna bankas ut över dina växter, som ska vara torra. I början är de små, ett par millimeter långa men de växer snabbt till sig och när de är som aktivast är de cirka en centimeter långa. I ett par veckor är larverna aktiva.
Kommer denna planta att klara sig? Inringat i röt ser du nu en nästan fullvuxen larv “på jobb”. De gröna är bladlöss, det vita luddet är bladlössens ömsade skinn/skal.. Foto: Kerstin Engstrand
Är de då effektivare än dina fingrar och att spola växterna? Kanske, svårt att säga. Intressanta är de dock! Självklart får man väga nyttan mot kostnaden. Det hemska angrepp jag hade 2020 var det nog avgörande för plantornas överlevnad att jag kombinerade med nyttodjur vid sidan av allt klämmande.
Vid köp ska du köpa av en leverantör som enbart sänder nyttodjuren när det är plusgrader ute. Samt att de sänder dem i början av veckan så att de hinner fram innan helgen. I regel sänds de heller inte om vädret skulle bjuda på mycket heta dagar. De kan förvaras några dagar i kylskåpet. Jag har testat att ha nyttodjur ”på lager”, det vill säga förpackningen har fått ligga oöppnad i en månad i kylskåpet och de har fungerat lika bra som helt nyanlända.
Äggplantan klarar att repa sig! De angripna bladen togs bort. Foto: Kerstin Engstrand
Det är i regel de yngsta plantorna som är ”godast” för bladlössen, får de härja fritt så tar de över och plantan dukar under. Större plantor klarar angrepp bättre.
Först kommer pyttesmå vita blommor, sedan händer det, de gröna roliga fröställningarna får ens uppmärksamhet. I regel har jag knappt lagt märke till blommorna förrän fröställningarna dyker upp.
Love-in-a-puff! Ja så heter ballongranka på engelska.
Ballongranka på svenska med det vetenskapliga namnet Cardiospermum halicacabuminte , inte lika roligt namn men mycket rättvist. Detta är en klätterväxt och trivs den kan den lätt nå en höjd av tre meter. Odlar du den utomhus så räkna med halva den höjden, runt 150 cm. Den går utmärkt att odla i kruka.
Den är halvhärdig vilket betyder att den går att övervintra inomhus som krukväxt.
Den behöver något att klättar på! Men den är en snäll klättrare, den är varken tung eller förstör det den klättrar på.
Den trivs i en stor kruka på balkongen och du kan även odla den som krukväxt.
Fröställningarna har en spännande utveckling. Foto: Kerstin Engstrand
Fröna är svarta och runda och ska enligt många blötläggas i 24 timmar innan de sås. Det har jag slarvat med men de har grott i alla fall. Det går utmärkt att så ballongranka i vanlig krukväxtjord. Sådjupet ska vara 1 cm. Groningstiden är i regel runt tre veckor, ibland tar den en månad på sig att gro. Du behöver troligen bara plantera om den en eller två gånger innan det är dags att sätta ut den.
Småplanta som nyss grott. Foto: Kerstin Engstrand
Plantera ut den när risken för frost är över. I regel brukar den blomma i fyra månader.
Även om den blir hög så växer den ganska långsamt till en början. Så den från mars och framåt, även i maj går det bra att så och du hinner få fröställningar även i norra Sverige.
I varje ballong finns det två frön. De här är ännu omogna. Mogna frön är svarta. Foto: Kerstin Engstrand
Ibland kan man se den kallas för Green Lanterns vilket också det är ett ett bra namn. Soligt läge och fuktighetshållande jord trivs den i. Tänker du plantera flera är ett plantavstånd på 50 cm att rekommendera.
I Bergianska trädgården stöttade de en ballongranka med stadiga bambukäppar. Foto: Kerstin Engstrand
Det finns även en liknande växt, stor ballongranka, Cardiospermum grandiflorum som är rubricerad som invasiv enligt EU och får sedan 15 september 2019 inte säljas eller innehas. Den heter Ballon vine på engelska och har inte påträffats i svensk natur.
Fruktträdens blomning bringar fram en ljuvlig känsla och då särskilt persikoträdens. Till det tillkommer tidigt blommande buskar, som forsythia. Ännu bättre är det när man lyckas matcha med tulpaner som blommar samtidigt.
I vår trädgård är det framför allt tre tulpaner som just alltid träffar rätt. Det spelar ingen roll om våren är sen eller tidig, blomningen sammanfaller alltid! De tre är:
Elegant rosa
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
‘Light and Dreamy’, en darwinhybridtulpan som jag såg första gången blomma i Bergianska trädgården i Stockholm. Föll som en fura för den, dels för dess vackra färg och form men framför allt för att den blommar samtidigt som mina fyra persikoträd! Oavsett vilket persikosort och oavsett väderstreck så slår ‘Light and Dreamy’ ut samtidigt som just det persikoträd den är planterad vid.
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
Färgen anges som rosaviolett och som kronan på verket så är stjälkarna mörka, jag skulle nog kalla stjälkens färg för plommonfärgad. Darwinhybridtulpaner är trogna, de kommer tillbaka år efter år och är mycket blomvilliga. Blir cirka 50 cm hög. Beroende på hur våren utvecklar sig blommar den i april – maj.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
En annan tulpan som blommar samtidigt som persikoträden är den låga näckrostulpanen ’Ancilla’. Kalkbladen är på utsidan röda och mera rosavita på insidan där även en röd rand dyker upp. Den förökar sig villigt. Detta är en låg tulpan, ca 20 cm hög.
Rött under körsbärsträdet
Foto: Kerstin Engstrand
När körsbärsträden blommar firar japanerna, nåväl de firar inte de vanliga ätkörsbären utan prydnadskörsbär, som de som blommar i Kungsträdgården, de med rosa blommor. Samtidigt som vanliga körsbärsträd, de sorter som vi äter av, som Stella eller Heidi, blommar de vanliga röda darwintulpanerna, den klassiska röda ’Apeldoorn’ (finns en gul också). Denna röda anses vara mamma till alla de olika sorter som nu finns i gruppen darwinhybrider. Och de klär verkligen varandra. När körsbärsträden, och de röda darwintulpanerna blommar, så är det dessutom ett tecken att nu är det dags att så på friland allt som anses inte vara alltför värmekänsligt. Nu klibbar jorden inte längre fast på redskapen och nu är det dags att sätta potatis och så ärter. Även sallat brukar trivas att sås vid denna tid. Men att så bönor, pumpa och zucchini på friland och plantera ut frostkänsliga plantor väntar vi med tills vårt sista så-vårtecken, när häggen blommar.
Foto: Kerstin Engstrand
’Apeldoorn’ blir cirka 55 cm hög. Jag har haft röda Apeldoorn under ett och samma körsbärsträd i 30 år och de är klockrena i sin blomning, alltid samtidigt!
Gult, orange och rött mot starkt gult
Foto: Kerstin Engstrand
De två Darwinhybrider, ’Elite’ och ’Blushing Apeldoorn’ gör verkligen rätt för sina namn! De blommar vanligen samtidigt som de senblommande forsythiorna, de som blommar på både nya som gamla skott. Dess två är högväxande men samtidigt stadiga tulpaner. Cirka 55 cm höga.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Skydda lökarna
På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.
När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand
Tar du in blommor för snitt så kom ihåg att inte ta hela plantan med lök utan spara två blad kvar på löken. Bladen behövs för att löken ska få näring och orka blomma nästa år.
Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra men bladen ska nu vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.
Lökarna sätts på hösten
Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar. Ett riktmått är 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt. Håll ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm, 12 cm brukar vara ett bra avstånd.
Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.
Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.
Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand
Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.
Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.
Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.
Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.
Sådjup: 3 mm.
Förkultivering:
Zinnia, frö. Foto: Kerstin Engstrand
1 of 2
Zinniafrön har hög grobarhet. Det räcker med att så ett frö per kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Redan efter 2- 3 dagar gror zinniafrön. Foto: Kerstin Engstrand
Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand
Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin EngstrandZinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.
När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.
“Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.
Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.
Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.
Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.
Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.
Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.
Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.
Zinnia är en förtjusande snittblomma, tuff och elegant. Färgstark och värmeälskande. Trivs både i kruka, rabatt och i grönsakslandet, bara det är soligt så gillar den läget. Du kan direktså den på växtplatsen eller förkultivera inomhus. Den finns i en mängd färger och former. Och du kan plocka buketter hela sommaren, kan det bli bättre?
Mexiko är dess hemland. Zinniasläktet består av ett 20-tal arter och det var ingen mindre än vår blomsterkung Carl von Linné som gav zinnian dess namn. Detta efter den tyske botanisten Gottfried Zinn som var liksom Linné botanist och verksam under 1700-talet. Zinn ska ha samlat in fröer under en resa i just Mexiko. Och det sägs även att han ska ha blivit överfallen av pirater men att blomfröerna räddade honom! De ansåg visst att en man som samlade på fröer skulle vara en galen man. Och därmed skulle han medbringa olycka. Och därmed kunde han resa tillbaka till Europa och tack vare honom är vi nu också galna – i zinnia.
Foto: Kerstin Engstrand
Samma blommor bakifrån:
Korgen håller mycket elegant upp kronbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia tillhör familjen korgblommiga växter. Samma stora familj som prästkrage och solrosor och många andra. Ett kännetecken är de vackra knopparna och ”korgen” som håller upp kronbladen. Detta gör att zinnior är extra roliga att studera.
Zinnia är en korgblommig växt:
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Älskas av humlor, bin och fjärilar
Inte nog med det, blommorna har fler charmiga delar. Varje blomma är uppbyggd av två delar: Strålblommor i kanten plus de märkliga trattlika diskblommorna som sitter i mitten och oftast lite högre upp från strålblommorna. Det är när dessa diskblommor slår ut som de gula ståndarna syns, de glänser i guld och kan se ut som stjärnor eller vippor. Zinnia har även gott om nektar och pollen vilket gör zinnian till en insektsfavorit.
Humla på besök i en zinnia. Foto: Kerstin EngstrandEn nyckelpigelarv i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand
Du kan hitta zinnior i färger från vitt, limegrönt, rosa, orange, gult, rött, lila men vad jag vet finns ännu ingen blå zinnia. Du kan köpa frön till enskilda sorter och har du svårt att bestämma dig så finns det även fröblandningar. Då zinniaplantor är sällsynta i handeln lönar det sig extra bra att så.
Det är en stadig växt, stjälkarna är kraftiga. En bra snittblomma som ger fler blommor allt eftersom du skördar dem. Och blommar gör den, till långt in på hösten. MEN zinnia är mottaglig för mögel och röta. Vattna därför på jorden och använd inte spridare. Droppbevattning fungerar bra. Vattnar du för hand är det bäst att vattna på morgonen så att eventuellt spill som hamnat på växterna hinner torka upp inför natten.
Ett urval sorter
Sorten ‘Dreamland Coral’ ser nästan ut som en fylld ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia, Zinnia elegans, är den vanligaste. Finns i alla de färger och höjder, från 40 cm till 70. Dubbla med tydlig mittdisk, runda som små bollar, enkla, limegröna, låga, ja allt finns. Blommorna är nästan självlysande och de syns extra bra då plantan är mycket högvuxen. Mycket bra som snittblomma, håller en vecka i vas om du tar bort de nedersta bladen.
Zinnia ‘Miss Wilmot’ i olika stadier. Foto: Kerstin Engstrand
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ‘Miss Wilmot’ i olika stadier. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ‘Miss Wilmot’ är en rosa skapelse. Den ska vara dubbel men som de flesta zinnior uppträder den ibland som enkel eller halvfylld. Blir 75 cm hög.
Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ är helt enkelt så elegant och en verklig favorit, blir ca 75 cm hög.
Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ .Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ‘Queeny Lime Red’ har ett unikt skimmer över sig. Den är svagt limegrön med hallonrosa mitt. Blommorna blir antingen halv- eller heldubbla men även enstaka enkla kan förekomma vid sådd från en och samma fröpåse. 65 – 75 cm hög.
Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ‘Pop Art White & Red’ är onekligen en annorlunda blomma. Man lägger märke till den! Den ser ut som en polkagris som blivit rund. Kronbladen går i vitt med röda stänk och strimmor. Ibland blir det lite fel och några kronblad kan bli helt röda. Ibland blir några blommor helt röda. Höjd: 60 cm
Foto: Kerstin Engstrand
‘Zinderella Peach’:
‘Zinderella Peach’ . Foto: Kerstin Engstrand
Marylandzinnia, Zinnia marylandica, är en korsning mellan zinnia, Zinnia elegans och dvärgzinnia, Zinnia angustifolia. Den är lägre och buskigare än den vanliga zinnian. ‘Zahara Starlight Rose’ ser mera ut som en prästkrage än en zinnia. Den är ett säkert kort, blomningen är jämn med enkla blommor i cremevitt med gul mitt och en rosa stjärna. 40 cm hög.
Guldzinnia, Zinnia haageana, finns både som halvfylld och tvåfärgad. Är en zinnia som hade en verklig storhetstid runt år 1800 med namn som ’Chippendale’. Dess färg är typisk för just guldzinnia, blommorna är mahognyröda, roströda med gyllengul spets. Blir bara cirka 30 cm hög.
‘Old Mexico’ Foto: Kerstin Engstrand
‘Aztec Red Bicolor’. Foto: Kerstin Engstrand‘Jazz Mixed’ Foto: Kerstin Engstrand
Spindelzinnia, Zinnia peruviana L, är en kulturarvssort från 1801. En söt och ovanlig art vars scharlakansröda blommor visserligen är små men de syns! Blir 70 cm hög.
‘Spider Red’ Foto: Kerstin Engstrand
‘Andes Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand
Så trivs zinnia
Foto: Kerstin Engstrand
Växtplatsen ska vara solig, zinnia älskar värme! Men halvskugga fungerar också.
I övrigt är zinnia lättskött bara du inte vattnar på växten, vattna jorden! Passa på att plocka blommorna, zinnia är en utmärkt snittblomma och blommar bättre om man också ser till att ansa bort överblommade.
Zinnia älskas av insekter. Dessutom är det lätt att ta egna frön, spara några blommor som får vissna och sätta frö. En liten tyllpåse, sådana man har till smycket är bra att trä på blomman innan den vissnar så samlas fröna i den.
Läs också om hur du lyckas med sådd av zinnia:Förkultivera zinnia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
Föregående
