Sida 19

Världens mest sålda lilla påsklilja är ett fynd! Foto: Kerstin Engstrand

Inte kan en växt vara en bra investering kanske tänker du nu. Jo, men visst! Du känner säkerligen igen den, nu på våren finns den att köpa överallt. Gör det, för den är prisvärd och mycket användbar.  Blommar tidigt på korta, stadiga stjälkar och behöver knappt någon omvårdnad alls. Och blommar länge, de jag köpte innan påsk, i blom, blommar nu fyra veckor senare lika fint. Trots regn, snö och stormbyar.

Den är en världens mest sålda växter.

vv35606

Den har fått den fina utmärkelsen AGM, Award of Garden Merit som ges ut av det brittiska trädgårdssällskapet, RHS och det alltid efter noggranna tester och provodlingar.

  1. Den är prisvärd.
  2. Den är lätt att få tag på.
  3. Den är bra för branschen, dels säljs den på våren driven I kruka, dels säljs den på hösten som lökar för sättning.
  4. Plus den har en spännande historia!
Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet
Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet

Påsttazetten, Narcissus x cyclazetta ‘Tête-à-tête’ är en exceptionell liten växt.

  • Den blommar stadigt och fint på sina 15 cm höga stjälkar.
  • Som gjord att växa i en kruka eller längst fram i en rabatt.
  • En stjälk bär oftast upp till tre blommor. ‘Tête-à-tête’ lär vara kort i växten men den är en ”stor” växt i kvalitet.

Namnet ‘Tête-à-tête’ betyder huvud mot huvud och är egentligen en sorts divan, en sorts soffa, för just två personer, en soffa där två personer sitter och konverserar i. Idag tänker vi nog mest på förtroliga möten på tu man hand, kärleksmöten, begreppet används även på svenska. Namnet syftar på att den har föräldrar som kommer från samma sort, Cyclamineus x tazetta  ‘Cyclataz’ samt att ‘Tête-à-tête’ från början hade två blommor per stjälk, idag är det vanligen tre blommor per stjälk.

Foto: Blomsterfrämjandet
Foto: Blomsterfrämjandet

Du kan sätta lökarna tidigt på hösten, vilande lökar säljs då oftast i flerpack. Sätt dem på ett djup motsvarande 1,5 – 2 gånger lökens djup och jorden ska vara fuktighetshållande och platsen väldränerad. Strö gärna ut lite benmjöl i planteringsgropen innan du sätter lökarna. Vattna lätt och tryck ner lökarna i geggamojan som bildas.

vårens inköp går utmärkt att plantera ut i rabatten. Lökarna är lätta att dela. Foto: Kerstin Engstrand
vårens inköp går utmärkt att plantera ut i rabatten. Lökarna är lätta att dela. Foto: Kerstin Engstrand

Eller plantera ut de lökar du kanske köpte till påsk. När de börjar vissna ner är en utmärkt tid att dela dem och plantera ut dem. Ge dem lite extra näring den första tiden, de har varit hårt drivna och behöver lite extra näringstillskott. Det kan hända att de tar en paus i blomningen i ett eller två  år men var lugn, de kommer tillbaka.

‘Tête-à-tête’ blir fin satt i grupper om tre och med 10 cm mellan lökarna. ‘Tête-à-tête’ är en trogen lök som kommer att blomma varje vår, från mars och framåt beroende på hur våren utvecklar sig.

Skulle lökarna förökas sig för mycket, skulle lökgrupperna bli för stora kan du lätt dela dem och det görs när blommorna börjar vissna ner. Juni brukar vara en bra tid att dela dem. Överskottslökarna kan sättas direkt på ny växtplats.

Fin också tillsammans med hyacinter! Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet.
Fin också tillsammans med hyacinter! Foto: Annika Christensen för Blomsterfrämjandet.

Tête-à-tête’ är en mycket fin kantväxt och extra fin som underplantering vid rododendron. I så fall, sätt lökarna precis i rododendronsplantans yttersta kant, precis där buskens blad tar slut. Man brukar säga att de ska planteras i utkanten av buskens droppkant. Detta då rododendron är en vintergrön buske, planterar du dem under andra buskar som fäller bladen på hösten, kan du sätta dem under busken. Lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar. På så sätt nås vårregnet ner till lökarna medan buskens bladverk skyddar lökarna mot sommarens väta.

Läs också om dess spännande historia: ‘Tête-à-tête’, den lilla påskliljans spännande historia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Av Kerstin Engstrand

'"Tête-à-tête", Foto: Kerstin Engstrand

Den brittiska plantskolemannen Alec Gray (1895-1986) var en av landets mest kända odlare av påskliljor. Under de sex decennier han var yrkesverksam fick han fram inte mindre än 110 nya sorter.

Hans karriär började efter första världskriget. Då var bristen på mat stor och regeringen stödde all odling, särskilt då frukt- och bärodling. På så sätt hamnade han i Devon, i närheten av Penzance för att verka vid experimentstationen som fanns där. Ja så heter än idag verksamheter som utvecklar nya sorter. Kort därpå fick han nytt jobb på Scillyöarna och där, på 1920-talet väcktes hans intresse för påskliljor. På Scillyöarna odlades påskliljor för snittblomsmarknaden. Det nyväckta intresset växte, snart hade han en liten men fin egen samling. Nästan tio år senare kunde han registrera sin första alldeles egna sort. Han kom att rikta in sig på miniatyrer.

Bild från R & A Scamps katalog 2021.
Bild från R & A Scamps katalog 2021.

Så fort det blev möjligt att resa for han till södra Europa där många låga påskliljor växer vilt. Egentligen var hans främsta fokus att få fram så tidigt blommande som möjligt och då blev miniatyrerna något som kom på köpet. “Tête-à-tête” var en som han fick fram. Vi är då framme på 1940-talets slut, 1949.

“Kom på köpet” kan man kanske även säga om “Tête-à-tête”. Den är resultatet av en synnerligen lyckad korsning av Narcissus ‘Cyclataz’ som är känd för att vara svår att korsa, det är sällan en korsning med den resulterar i frön.

3 storsäljare

Men på 1940-talet hände det, en fröställning innehöll tre frön. Samtliga tre grodde. Och håll i dig nu, samtliga tre blev till helt olika sorter. Föräldrarna är alltså två exemplar av ‘Cyclataz, varav den ena med säkerhet var ett exemplar från 1923. Den starkaste av de tre som denna korsning resulterade blev  “Tête-à-tête”‘.’ Men än idag går det att hitta ‘Cyclataz,’ då i regel i specialiserade odlingar, oftast hos samlare.

'Jumbilie',  12Y-O är en beteckning som odlare använder sig av när de delar in påskliljorna i olika grupper.  Bild från Ron Scamp - Cornwall's Daffodil King
‘Jumblie’, 12Y-O är en beteckning som odlare använder sig av när de delar in påskliljorna i olika grupper. Bild från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King

De andra två blev ‘Jumblie’ (1952) och 1953 introducerade han ‘Quince’.  ‘Jumblie’ går ganska lätt att få tag på, även den har utmärkelsen AGM.

Det sägs att Grey själv inte var så imponerad av “Tête-à-tête”. Vilket han borde varit, den är än idag, 2021, en av de mest sålda påskliljorna i världen. Den dominerar så pass mycket att en tredjedel av de sorter som odlas i Holland är just “Tête-à-tête”. Antalet krukor som säljs på våren är miljontals, vi talar om 20 miljoner krukor varje vår. Minst! Redan på 1960-talet såldes lökarna för höga priset, det finns prisuppgifter på hela 4 shilling och 6 pence – för en enda lök.

'Quince', bild från Ron Scamp - Cornwall's Daffodil King
‘Quince’, bild från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King

Efter Scilly byggde han upp en egen plantskola vid Treswithian. Hans egen samling finns än idag, numera samlad under en National Collection som vårdas av den välkända plantskolan Broadleigh, belägen utanför Taunton i Somerset. Att han var nyfiken som person var det ingen tvekan, hans hobby var arkeologi! Två är innan sin död 1986 slutade han jobba.

2012 ställde Broadleigh ut för sista gången på Chelsea Flower Show. Grey fick AGM-utmärkelse för flera sorter, som “Elka”, “Minnow” och “Sun Disc”. Han var oerhört skicklig.

Om du själv vill försöka föröka  en påsklilja så brukar man räkna med att ett frö tar cirka fyra år från att det gror tills en lök som klarar att blomma är färdig.

Läs också:

Tête-à-tête, vårens lilla påsktazett är en bra investering! (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Engelsmännen skriver sortnamnet med stora bokstäver medan vi i Sverige följer SKUDs sätt att skriva:

vvSkud5142

Bilder från Ron Scamp – Cornwall’s Daffodil King, qualitydaffodils.com. Ron har en unik kunskap och enorm kärlek till påskliljor, förädlare som han själv är. Numera driver hans son Adrian verksamheten.

vv4730

Av Kerstin Engstrand

Driven rabarberplanta i slutet av april. Foto: Kerstin Engstrand

Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess.

Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.

En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång! Mästerkockarnas favorit, glasrabarber kan du lätt göra själv. Allt du behöver är en mörk hink, kruka eller tunna samt en stor sten som håller hinken på plats och förstås en rabarberplanta. Glasrabarber är helt enkelt rabarber man drivit upp i mörker. En rabarber som i sin desperata jakt efter ljus sträcker sig uppåt och blir till en verklig delikatess. Växter som får växa upp i mörker blir långa och smala. Just rabarber får en annorlunda smak när de drivs, de blir mindre sura och mycket mjälla. En exklusivitet som är svårt att få tag på om man inte odlar själv.  Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.    Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås. I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst. Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst. Foto: Kerstin Engstrand
En planta, en hink, en sten och drivningen är på gång!

Självklart tar drivningen bort lite av plantans kraft, den behöver ljus för att må bra. Därför ska du aldrig skatta alla stjälkar på en driven planta, låt några vara kvar. Efter skörden, ge rikligt med vatten och gödsla. Allra helst ska också plantan som driva även vara väl gödslad året innan. Om inte, så vattna upp den rejält med gödselvatten, det vill säga flytande näring tillsatt i vattnet, en vecka innan du sätter över hinken.

Glasrabarber är en stor produkt på våren i England. deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber är en stor produkt på våren i England, deras vår börjar redan i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Från det att du sätter över hinken tills stjälkarna nästan spränger sönder den tar det cirka 1- 2 veckor, allt beroende på dygnstemperaturen förstås.

 

I Storbritannien är denna ”forced rhuarb” en ädel konst, särskilt i området runt Wakehurst.

Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand
Glasrabarber och lite socker, en självklar ingrediens när det är rabarberfestival. Foto: Kerstin Engstrand

Ja där har man till och med rabarberfestival när de drivna rabarberna är som bäst.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Rädisor är vackra och går att odla på litet utrymme. Foto: Kerstin Engstrand

Våren väcker odlingslust och medan du väntar på att kunna plantera ut dina värmeälskande tomater, aubergine (äggplanta) och paprikor kan du utnyttja ytan som krukorna bjuder på. Dessutom är det skönt att ha krukorna förberedda när det stora utplanteringsslaget går i början av juni.

Vanligen planterar man ut tomater och andra värmeälskande grönsaker i börja av juni. Bor du i växtzon 1, som i Skåne eller på Gotland kanske du kan plantera ut tomaterna redan i slutet av maj och bor du i våra nordligaste delar troligen i slutet av juni. Risken för nattfrost ska vara över.

Tomater som odlas i kruka ute i trädgården eller på balkongen eller på friland blir enormt goda. Betydligt godare än om de odlas i växthus. Dessutom betydligt billigare, ett växthus oavsett om det är en tunnel i plast eller ett mera husliknande i glas kostar en rejäl slant.

Och här finns yta att utnyttja! För handen på hjärtat, visst har du sått betydligt fler tomater än vad du först tänkte dig? Och visst har du ett antal stora krukor som väntar på dina fina plantor?

Jag brukar odla tomater, chili, paprikor och aubergine i rosgjord eller i Hasselsfors U-jord (u står för urna) och krukorna är stora på minst 20 liter jord, några även rymmer 30 liter jord men jag har även 10-liters krukor. Jag har minst 30 krukor, det blir lätt så med åren. Men obs! det går lika bra att odla dessa fem snabba grönsaker även i mindre krukor.

Snabba växter är bland annat:
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
Plocksallat av röd ekbladssort. Foto: Kerstin Engstrand
  1. Rucola, den lite peppriga bladväxten som vi köper för dyra pengar i matbutiken.
  2. Rädisor, en härlig vårprimör.
  3. Spenat, färsk bladspenat brukar lysa med sin frånvaro i handeln, enbart fryst brukar finnas.
  4. Låga ärter, roliga att odla, du kan både äta dem som gröna skott eller vänta tills de bildat ärtskidor.
  5. Sallat, roligare och godare att äta hemma odlad än att köpa blandad sallad i påse.

Om du kombinerar med några vackra vårblommor, som låga påskliljor eller penséer som finns att köpa nu blir krukorna än fröjd att skåda. Dessutom kan du efter blomningens slut plantera ut både påskliljorna och penséerna i trädgården så kommer de fortsätta att ge ögonfröjd i många år.

Plus att krukorna är väl förberedda när det är dags att plantera ut tomater, aubergine och paprika.  Det blir lugnare, allt behöver inte göras på en och samma gång. Jag har minst 30 krukor i olika storlekar och att fylla dem med jord kräver lite kraft. Och det blir lätt att man slarvar när allt ska göras på en och samma gång. Kanske får då inte varje planta den omsorgsfulla plantering och vattning de behöver. Så jag börjar fylla dem nu, sakta men säkert och passar på att odla en förodling.

Dessutom är det mycket roligt att följa fröernas utveckling! Har det hänt något är det första jag titter efter varje morgon.

Och som sagt, jag odlar tomater, aubergine och paprika utomhus. Inget växthus här inte!

Förbered krukorna som när du ska plantera ut. Använd den jord du tycker är bäst. Om jag använder påsjord så köper jag rosjord. Eller vanlig planteringsjord som jag blandar ut med extra gödsel.

Då jag odlar tomater i 30-liters krukor så blandar jag ut jorden i krukan botten, de nedersta 10 – 15 cm med några nävar pelleterad hönsgödsel. Tomater är näringskrävande.

En fördel med att nyttja ytan på våren är att de snabba vår- och försommargrödorna inte går på djupet. Du kan även odla exempelvis rädisor i grunda krukor.

Man kan i zon 3 även en kall vår som våren 2021 även med mycket bra resultat så i krukor så tidigt som i mars. Visserligen tar grödorna lite längre tid på sig att gro men gror gör de. De låga ärter av sorten Norli som jag sådde den 1 mars har alla kommit upp och börjar skjuta fart i mitten av april. Men jag kunde lika gärna ha satt dem 1 april, eller som nu i mitten av april. Den extra tidiga sådden är mera rolig att göra för att se hur mycket kyla frön klarar, de jag sår nu kommer snabbt ikapp.

Min egentliga favorit bland låga ärter är Bingo men då den numera pga Brexit är svår att få tag på riskerar jag inte att så den nu. De åtråvärda fröerna sparar jag till senare.

Låg sockerärta
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtiga ärtor på gång! De gror snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

Norli är en sockerärta som skördas när skidorna blivit cirka 7 cm långa. Skidorna är platta och äts antingen råa eller lätt kokta och doppade i smält smör, som släpärter. Blir som högst 50 – 60 cm och kan behöva lite stöd, jag brukar sticka ner lite ris från min björk. Har vita blommor och ger en bra skörd av 7 cm långa, söta baljor med fin kvalité. En fördel med att så den i krukor är att ärterna sås tätt och därmed så kommer plantorna att stödja varandra. Som alla ärtväxter så ger Norli mer skörd desto mer du skördar. Man brukar säga att Norlia har en utvecklingstid på cirka 54 dagar, och här menas då från sådd till skörd. Sår du i mitten av april så kan du skörda i cirka den 8 juni, troligen tidigare om krukorna står skyddade mot en husvägg. Så 3 cm djupt och 5 – 8 cm mellan ärterna. Ärter gror bäst när jordtemperaturen är mellan 15 och 24 grader.

Rädisa
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand
Rädisorna behöver gallras, klipp bort varannan planta så utvecklas rädisorna fint. Foto: Kerstin Engstrand

Ungefär samma jordtemperatur som ärtor gror rädisan vid. Sorten French Breakfast är en gammal avlång sort från 1885 och är snabb, 24 dagar från groning till skörd. Det finns även en sort som ska ta 18 dagar på sig och följaktligen så heter den också ”18 dagar”. 18 dagar är en rund rädisa.

Rädisa ska egentligen sås glest men oftast är det så gott om fröer i en fröpåse så de blir lätt en rejäl bredsådd. Gallra i så fall, dvs klipp bort överskott med sax, så att avståndet mellan plantorna blir runt 2 cm för avlånga och 3 cm för runda sorter. Fröet ska sås på ett djup av 1 till 2 cm. Rädisa kan man gärna så i omgångar med en vecka mellan varje sådd så har man regelbunden tillgång till läckra primörer.

Skulle nu alla rädisor blir färdiga på en och samma gång håller de sig i cirka en vecka i kylskåp om de sätts i ett glas vatten.

Rucola
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand
Rucola är en av de första att gro. Foto: Kerstin Engstrand

Sallat gror bra redan vid en jordtemperatur runt 15-18 grader, rucola likaså, om inte ännu bättre. Rucola är inte lika känslig ifall fröna skulle vara lite äldre.

Jag föredrar rucola då jag kan välja mellan den kultiverade, som är lite mildare, eller den vilda som har en tydligare rucolasmak. Allra bäst tycker jag om wasabirucolan som dock tar lite längre tid på sig att utvecklas. På friland brukar man beräkna att det tar 40 dagar från sådd till skörd av rucola. I kruka brukar det gå lite fortare. Rucola är dessutom en växt som ska sås på våren eller hösten då den annars lätt går i blom.

Man kan lätt reglera rucolans smak, vattnar du mycket blir den mildare, mindre vatten och den blir skarpare i smaken. Även blommorna går att äta, de är typiskt korsblommiga och svagt vita med en lätt gul ton. Så rucola 0,5 cm djupt och bredså.

Spenat
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand
Spenat växer snabbt. Foto: Kerstin Engstrand

I Italien är spenat en verklig vårprimör, färsk bladspenat är där obligatoriskt tillbehör till maten, då lätt fräst i olja, smör och vitlök.

Sorten Matador, som även säljs under namnet Viking är en bra sort. Palco en annan. Gror snabbt och växer snabbt. Vid sådd i april hinner du skörda rejält innan början av juni. Och tur det för i juni brukar spenaten gå i blom, där blir den bitter och inte god. Utvecklingstiden brukar räknas till 45 dagar.

Så fröna 2 cm djupt. De kan bredsås, dvs sås tätt och gallras allt eftersom helt automatiskt när man börjar skörda av bladen. Man väljer de lägsta, de nedersta bladen först och de brukar också vara störst.

Plocksallat
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När plocksallatssorterna lanserades som begrepp så blev det för många en mindre revolution för sallatsodlingen. Innan dess så var det många som sådde en hel påse frö och fick hur många sallatshuvuden som helst, som i regel alla var skördeklara samtidigt. Det kommer jag så väl ihåg från odlingslotten i Uppsala. De enda som var glada var harar och rådjur och sniglarna förstås.

Det finns inget som egentligen heter plocksallat men det finns mängder med sallatsorterna som inte bildar huvuden och därför passar att skörda enstaka blad av, och då skördar man alltid utifrån och in. Dessa sorter var vanliga utomlands innan de slog igenom här hemma. Plocksallater finns i en mängd olika färger, former och smaker och passar också att bredså. Det finns också suveräna fröblandningar med just sorter som passar extra bra att skörda bladvis. Betydligt roligare än att köpa färdigskuren sallat på påse.

Sallat ska sås glest på ett djup av 0,5 cm. Jordtemperaturen ska vara minst 5°C, vid 18°C gror sallat mycket bra men även vid rumstemperatur av 22. Vattna jorden väl innan du sår.

Efter fem till åtta dagar brukar sallatsfrön gro. Dock ett men, frönas måste vara färska, är de för gamla brukar grobarheten vara betydligt sämre.

Man brukar räkna med att det tar cirka 40 dagar från sådd till skörd.

Och självklart kan du så även i mindre krukor, som de på bilden. Då blir varje skörd mindre men lika god!

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Klockrankan gäckar många, den är starkväxande och bildar snabbt en fin bladridå som först går i vinrött för att senare gå över allt mer i härligt mörkgrönt. Den fungerar som ett utmärkt insynsskydd både i trädgården och på balkongen. Och kronan på verket är blommorna!

Första gången jag odlade klockranka var jag fattig student. Fröna grodde bra, plantorna växte ännu bättre men några blommor såg jag inte skymten av innan frosten tog bladverket. Jag hade sått fröna för sent, vad jag minns i slutet av maj. Men plantan fungerade alldeles utmärkt som insynsskydd på min lilla balkong.

Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand
Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns tre färger av klockranka, mellanblå (vanligast), mörkare blålila, nästan violblå samt vit. Cobaea scandens är dess vetenskapliga namn, scandens betyder just klättrande. I Mexiko eller ”tropiska Amerika” där den växer vild hittar man den som en buske som klättrar. Cobaea är en hyllning till Bernabé Cobo, en spansk missionär som på 1600-talet just utforskade växtlivet i Mexiko. Jag har varit i Mexiko men har aldrig fått äran att se den växa i det vilda, tyvärr.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Att den heter klockranka på svenska är helt naturligt, blommorna är klockformade och den bildar snabbt långa rankor. På engelska heter den Cathedral Bells, ett namn som man ibland även hittar i Sverige som sortnamn på den vita varianten men jag har inte funnit några belägg på att det verkligen finns några namnsorter. Själv tycker jag den ser ut som en kopp på fat, Cup and Saucer Vine är också ett av dess engelska namn. Kärt barn har många namn, Mexican Ivy (mexikansk murgröna) och Monastery Bells (klosterklockor) är ytterligare andra.

Inomhus kan den blomma året runt om den på vintern får stå ljust och svalt (8 till 15 grader).

Det är en gammal växt i odling, att man gärna sått klockranka finns dokumenterat i frökataloger. I början av 1800-talet var det den blå medan den vita först dök upp i 1800-talets andra del. Vad få vet är att klockrankan tillhör samma växtfamilj som flox, Polemoniaceae, också den en gammal populär trädgårdsväxt.

En bra tumstock är att klockrankan blommar ungefär 20 veckor efter sådd, om du har tur med bra frön kanske redan efter 16 veckor. Men bli nu inte stressad, när den väl börjar blomma så blommar den länge, här i Stockholm långt in i november. I mars 2019 sådde jag till exempel en omgång vita den 3 mars och blommorna slog ut den 5 augusti!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den blir lätt 2,5 meter hög, eller rentav 4 meter, även högre men den är lätt att beskära och den är en lätt klättrare, rankorna är inte särskilt tunga.  Soligt läge vill den ha. Trots höjden går den utmärkt att odla i stor kruka, dels begränsar jordvolymen tillväxten, dels är det bara att beskära den om den skulle bli för yvig. De avklippta rankorna är fina i buketter.

Man får räkna med att den börjar blomma på sensommaren, i augusti men när den väl kommit igång så fortsätter den att blomma. Dessutom är blomknopparna mycket spännande att följa utvecklingen av!

Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det sägs att klockrankan doftar, en doft jag missat men doften ska locka till sig insekter. I Mexiko lär den locka till sig fladdermöss.

Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand

Vissa säger att de blå gror snabbare än de vita, mina vita gror snabbare än de blå. Det beror troligen på fröernas kvalitet.

Om du förkultiverar klockrankan tidigt, t ex den 15 februari så kommer den att blomma som tidigast 14 juli- på Frankrikes nationaldag men mera troligt att du får en riklig blomning som startar i augusti. Om man sår 1 april så blommar den med stor säkerhet den 1 september. Därefter kommer den blomma villigt och intensivt tills frosten tar den.  Men det händer att den blommar redan fyra månader efter sådd.

Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött. Foto: Kerstin Engstrand

Att förkultivera betyder att odla innan, det vill säga så fröna i en kruka inomhus. Några anger att man måste lägga fröna i blöt innan de sås, exempelvis i två timmar. Det behövs inte. Det sägs också att fröna, som är stora men tunna och lite pappersliknande, ja de är inga vackra frön, måste sås på högkant för att de annars ruttnar men det spelar ingen roll om du lägger fröna ner eller om de står upp. Det viktigaste är att jorden är fuktig men inte våt och definitivt inte plaskvåt. Däremot lyckas du bättre om sådden står på en värmematta.

Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Fröet sås på ett djup av 1 cm.

Jord: Jorden du sår i bör vara lätt, såjord eller krukväxtjord uppblandat med perlit alternativt kokosjord.

Så i 7 cm krukor och plantera om så fort det första bladparet efter hjärtbladen kommit till 11 cm krukor. När omplanteringen till 11 cm kruka sker är det dags för vanlig krukväxtjord.

Skulle din planta bli för yvig kan du toppa den. Toppen som du klippt av kan du rota, sätt den i ett glas vatten eller stick ner den i fuktig såjord så kommer snart rötter att bildas.

Plantera ut plantan när risken för nattfrost är över. Som ett riktmärke brukar man ange att i zon 3, t ex i Stockholm är det i början av juni, i slutet av maj om du bor i zon 1 och troligen vid midsommar om du bor högre upp i landet.

Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden. Foto: Kerstin Engstrand
Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden, Nere till höger ser du en grön tomat. Den orangefärgade pricken är en orange tomat. Foto: Kerstin Engstrand

Utplanteringsläget ska vara soligt, jorden fuktighetshållande men väldränerad. Tre veckor efter utplantering kan du börja näringsvattna, hellre en svag giva vid varje vattning än ett fåtal och starka. En fullt vuxen klockranka är törstig men inte överdrivet törstig.

Klockrankan klarar lätt höstfrost bra. Du kan övervintra den inomhus om du har tillgång till ett ljust och svalt utrymme som en inglasad veranda vars temperatur inte går under sju grader.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Snittblommor har återigen blivit populära att odla i den egna täppan. Lejongap är en som man lätt drabbas av habegär av. Rakryggad står den där och liksom tittar på en, utbudet av färger är stort och kombinationen färg och elegans gör att den är rolig att använda i buketter. Det är en hållbar snittblomma, en vecka i vas står den sig fint.

Lejongap, Antirrhinum majus, är blomman som önskar sig en sval sommar! Den blommar dessutom länge. Det är vanligt att den i exempelvis stockholmstrakten fortfarande är i blom när julen gör sitt antåg. Jag har även haft plantor i full blom i januari, men då var vintern mera brittisk än svensk. Den verkar tycka om att frosten biter blommorna lätt i kinden.

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand
Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Att lejongap heter just lejongap på svenska beror på det utseende den får om man trycker till blomman. När tunga insekter, som humlor, sätter sig på blommans underläpp så vips öppnar sig blomman, den gapar, och humlan klättrar in. På engelska heter lejongap snapdragon, på tyska lövemund. Britterna föredrar drakars mun, vi och tyskarna ett lejons.

Fröna är pyttesmå och svarta, som gjorde att inte synas på jord! Tänk att dessa kan ge plantor som kan bli hela 120 cm höga! Lejongap finns nämligen i alla de höjder, även låga, så låga som 20 cm. Intresset för snittblommor har medfört att det återigen är ganska lätt att få tag på frön till de höga sorterna.

Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand

Den är lättodlad men man måste så inomhus i god tid. För att lyckas med lejongap måste man förkultivera, så fröna inomhus. En mall är att man senast ska så dem 12 veckor innan tidpunkten för sista nattfrosten vilket till exempel i Stockholm brukar vara runt 10 juni. Det betyder att i så fall ska man så lejongap senast den 18 mars. Men det går att så dem i april också. Likaså går det att så dem i januari och februari, om du har extraljus som är på 16 timmar per dag.

15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand
15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det är svårt att så fröna ett och ett varför bredsådd, det vill säga att fröna strös ut på ytan är vanligast sättet att så lejongap på. OBS! Fröna ska ligga på ytan, de är ljusgroende och ska inte täckas med jord. Jorden ska vara porös och fuktig men inte våt. Jag brukar fylla tomma vindruvsaskar med jord. De understa 2-3 centimetrarna fyller jag med krukväxtjord och därefter fyller jag på med såjord.

Groningstiden är 7-15 dagar i vanlig rumstemperatur om 20-22 grader. Se till att sådden är fuktig, man kan spraya lätt med vatten om ytan verkar torr. Vanligtvis behövs det inte om man har locket på, vindruvsaskens lock är perfekt då det har lufthål. Om du inte har möjligheten att ha denna rumstemperatur kan du ställa sådden på värmematta men så fort fröna har grott ska de tas bort från värmemattan och ställas så ljust som möjligt. Sår du i januari till mars behövs extraljus. Har du inte så mycket extraljus så måste temperaturen sänkas. Lejongapen trivs bra i 15 grader. Svalt och mycket ljus ger knubbiga plantor. Varmt och för lite ljus ger rangliga plantor.

35 dagar efter sådd, 5 veckor är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem.  EfterFoto: Kerstin Engstrand
35 dagar efter sådd, 5 veckor, är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem. Foto: Kerstin Engstrand

Efter 4- 5 veckor börjar det bli lite studs i plantorna, de ser då inte längre så sköra ut. Dessförinnan har de sett ut som små plättar på en tunn skör tråd.

När de nu går att hantera är det dags att plantera om till krukor, en och en i 7 cm stora krukor (7 cm är här en fyrkantig kruka och det är krukans sida som är 7 cm.) När du tar upp småplantorna, lyft i ett blad, inte i stjälken! Nu kan du plantera om i krukväxtjord. När sedan rötterna börjar tränga ut ur krukans botten är det dags för ny omplantering, i regel till en 9 cm-kruka. Och därefter till en 11 cm-kruka.

Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand
Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand

Innan plantorna sätts ut i rabatten ska de vänjas vid utelivets omväxlande temperatur och vindar. Man brukar avhärda plantorna. Gör det under en till två veckor, börja med en timme utomhus, frostfritt förstås och öka tiden successivt.

Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand

Vanligt är att man toppar plantorna när de blivit 7,5 till 10 cm höga eller efter att sex bladpar har bildats. Det går utmärkt att toppa dem just innan de ska planteras ut. Då får du stadigare plantor som förgrenar sig fint. Om lejongapen får växa utan toppning blir de höga och smala vilket gör dem bångstyriga.

Därefter brukar det vara dags att plantera ut i trädgården vilket sker när risken för sista nattfrost är över. Ska du använda dem som snittblomma är det bra att trä över ett nät med rutor om 1 dm. Plantavståndet brukar vara 50 cm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ansa, knipsa bort vissna blommor så blommar dina plantor längre. Plocka in som snitt får samma effekt.

De senaste vintrarna har många upptäckt att lejongapen har övervintrat, i alla fall upp till zon 3, vissa har även lyckats få dem att övervintra i zon 4.  OM du skulle få uppleva att dina lejongap övervintrar kan du i början av maj beskära plantorna. En måttstock är att man då beskär dem 1/3 så att 2/3 av plantan är kvar.

Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Vårvintern 2021 var mina plantor fina till och med februari, snötäcket på 20 cm isolerade bra men mars månads kalla nätter utan snö verkar lejongapen inte ha trivts med. Men som tur var så tog jag sticklingar i slutet av januari. De satte jag i vatten och efter 10 dagar hade de börjat bilda rötter. Sticklingarna är nu omplanterade en och en i små krukor med kokosjord och de mår prima.

En annan fördel med lejongap är att de klarar sommartorka bra. Soligt läge trivs den i, och väldränerat. Går utmärkt i både kruka och i rabatt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

vvlejongapoldgold

Vintersådd. Foto: Kerstin Engstrand

”Lönar” det sig att så extra tidigt? Är det värt rädslan om att fröna ska gro för tidigt och att de små plantorna ska duka under av isande kyla? Eller ruttna om vårvintern bjuder på ömsom kyla ömsom plusgrader? Eller överväger det roliga, att så när fingrarna nästan är blå av kyla och se att det faktiskt fungerar? Du vet, utmaningen och utforskarandan som roar många av oss. Och blir det mindre angrepp av sniglar, jordloppor med mera?

19 januari, ingen snö, fröerna ska ner i jorden. Fyra olika platser, fyra sådder på vardera, en per månad. Foto: Kerstin Engstrand
19 januari, ingen snö, fröerna ska ner i jorden. Fyra olika platser, fyra sådder på vardera, en per månad. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har ”vintersått” i decennier men aldrig gjort ett systematiskt test. Vårvintern 2020 testade jag därför att så ett antal olika växter ute, på friland som det heter, direkt i öppen jord utan skydd. Startdatum var 19 januari och därefter fortsatte jag varje månad till och med april. Just i detta test var det enbart grönsaksfröer som spenat, kål, persilja, dill, pak choi, ruccola, rädisa och ärta.

Fyra olika månader på fyra olika platser i trädgården. Det var alla i pallkragar, både en- och tvåvåningars och i olika väderstreck. I växtzon 3. Enda ”fusket” var att just denna vårvinter blev ovanligt varm, nästan en brittisk vårvinter varför svinnet blev mycket litet, i princip inget alls.

Ingen av sådderna täcktes av något, varken av fiberduk, plast eller lock. Ingen extra vattning skedde förrän i maj. Men i april fick sådderna lite vindskydd – i form av vitlöken som växte upp. Alla sådder skedde nämligen i raderna mellan den vitlök som hade satts hösten innan.

Ganska brutala villkor, eller?
Den 15 januari var det ovanligt varmt rapporterade TV4.
Den 15 januari var det ovanligt varmt rapporterade TV4.

Nu var denna vinter ovanligt varm men ändå frös jag rejält om fingrarna när startskottet gick den 19 januari. Jorden var för årstiden ganska varm, ingen gång var det rejält kallt, dock var det snö i februari.

Spenaten var som väntat först med att gro. Den brukar skymta redan när det är fyra till fem plusgrader i jorden men allra bäst gror den när jordtemperaturen är i intervallet 14 till 25 grader.

Spenaten var först. Foto: Kerstin Engstrand
Spenaten var först. Foto: Kerstin Engstrand

Samtliga tre sorter, Palco, Matador och Viking växte på bra, stadigt och lugnt.  Palco grodde tidigare än de andra två sorterna och det oavsett växtplats och såtid men någon större skillnad på skördestorlek blev det inte, Palcos försprång kom Matador och Viking snabbt i kapp. Likaså så jämnades såperioderna ut sig, i maj-juni  var all spenat lika stor oavsett såmånad.

Januarisådden av Palco visade småplantor runt 5 mars. Februarisådden den 28 mars och marssådden den 15 april. Sist men icke minst aprilsådden som var fint i gång den 8 maj. Ju senare sådd på våren desto snabbare skymtar småplantorna fram, helt enkelt för att jorden är då mera uppvärmd.

Soenaten symtar fint mellan vitlöken och den i mitten växer bäst trots att den inte är sådd först. Foto: Kerstin Engstrand
Spenaten skymtar fint mellan vitlöken och den i mitten växer bäst trots att den inte är sådd först. Foto: Kerstin Engstrand

Det var ingen större skillnad i tillväxt mellan januari och marssådden. Däremot var plantorna som såddes mitt i pallkragen i februari större än de andra. Troligen för att där var jorden lite varmare. Så sensmoralen är att du kan lugnt så spenat både i mars och i april men gärna mitt i bädden. Du behöver inte känna dig stressad över att så i januari eller februari men det går.

Persilja och dill har börjat och sallaten av sorten 'Alpina'.  Foto: Kerstin Engstrand
Persilja och dill har börjat och sallaten av sorten ‘Alpina’. Foto: Kerstin Engstrand

Snabb att gro var också sallaten av sorten alpina, januarisådden var fin redan 20 mars medan februari- och marssådderna började ta sig runt 20-24 april.  Sallat kan gro vid samma låga temperatur som spenaten och trivs ypperligt när jordtemperaturen är runt 15 grader och i vanlig rumstemperatur på 22.

Här är det bland annat ruccola på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Här är det ruccola och rädisa på gång. Foto: Kerstin Engstrand

Ruccola gror alltid snabbt, om fröna gror och grodde nästan vid samma tidpunkt som sallaten. Kål och pac choi grodde alla i mitten av april oavsett om de var sådda i januari, februari eller mars.

Blåärten  växte på bra, hela sommaren lång. Här skymtar den fram mellan bönblad.  Foto: Kerstin Engstrand
Blåärten växte på bra, hela sommaren lång. Här skymtar den fram mellan bönblad. Foto: Kerstin Engstrand

Roligast var dock ärtorna! Jag hade sått gotländsk blåärt och sorten Winterkefe. Winterkefe är en så kallad mangetoutärt, en populär sort både i Danmark och nere på kontinenten. Där sås den i november, jag sådde som sagt från januari och framåt. Den får vackra rosa blommor och gråärten lila ärtskidor. De stormtrivdes! I början av april hade sådderna från januari, februari och mars bildat fina knubbiga småplantor. Aprilsådden gjord den 24 april kom i gång i början av maj. De klarade frostnätterna i maj suveränt bra. Plantorna var friska hela sommaren lång och gav bra skörd.

Gotländsk blåärt är en variant av gråärt och ska enligt Nordfrö tillhöra de köldtåligaste ärtorna. Utsädet var framodlat av Ove på Fridtuna utanför Kristianstad.

I mitten av juni gick resterande spenat i blom.

Spenat 1 juni.  Foto: Kerstin Engstrand
Spenat 1 juni. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknoppar på spenaten. Nu blir den gröngödsling.  Foto: Kerstin Engstrand
Blomknoppar på spenaten. Nu blir den gröngödsling. Foto: Kerstin Engstrand

Vårvintern 2020 var som sagt ingen riktig vinter. Visst kan man så även en riktig vinter, på frusen jord och strö över köpejord. Det är roligt att se att det fungerar men en vinter som bjuder på ömsom minusgrader ömsom plusgrader kan resultera i att fröna ruttnar. Sådana vintrar är också förödande för många fleråriga växter, som exempelvis kryddsalvia. Vårvintern 2021 var det ordning på, först ganska varmt, sedan kom kylan men också med ett lager snö om cirka 20 cm vilket skyddar men mars bjöd på iskalla nätter utan snö varför de frilandsådda fortfarande ligger i stargroparna.

4 februari och SVT visar på lite kyligare temperaturer jämför med januari.
4 februari och SVT visar på lite kyligare temperaturer jämför med januari.

Vad är då sensmoralen?

Jo, att så i januari eller februari är ganska osäkert och ger ingen direkt tidigare skörd om man odlar på verklig friland. Att däremot så i slutet av mars har sina fördelar men det går lika bra att vänta till april. I zon 3 i alla fall.

Ett bra tips är att följa naturens såtecken så får du en skön vår.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Odla bomull, en rolig kunskapsresa! Foto: Kerstin Engstrand

Bomull känner vi väl alla till, bomullstussarna i badrummet, underkläder gjorda av bomull och handdukar med mera. Men har du odlat bomull? Om inte, dags att göra det i vår. Bara för att det är roligt, det är alltid roligt att lära sig något nytt!

Man vet att bomull odlades redan för 7000 år sedan. Bomullsfibern är lätt att spinna, bomullstyg ”andas” och suger lätt upp vätska, egenskaper som gör att bomullkläder är sköna att ha på sig när det är varmt. Bomullstyg klarar även höga temperaturer, utan problem kan de tvättas i 60 grader och uppåt.

Blomma, texasbomull. Foto: Kerstin Engstrand
Blomma, Texasbomull. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull tillhör malvasläktet och det syns tydligt på blommorna, de liknar hibiskusblommor. Västindisk bomull har till exempel vackra ljusgula blommor medan den indiska har mera starkt gula blommor.

Frökapsel bomull. Foto: Kerstin Engstrand
Frökapsel bomull. Foto: Kerstin Engstrand

Frökapslarna blir först gröna, de ser ut som en liten omogen citrusväxt. Bomull är som citrusfrukter, plantorna kan både blomma och bära frukt samtidigt. När frökapslarna är mogna spricker de upp och ut kommer – just det en bomullstuss, vars storlek är som ett ägg. Nåväl nästan, denna tuss döljer en mängd frön, ett 30-tal frön är vanligt i en tuss.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fröna ser ut som videkissar. Fröet är luddigt, det ser ut att ha päls och denna päls kan bestå av runt 20 000 små korta ”hår”. De är till för att hjälpa fröna att spridas för vinden. Av fröna görs även vegetabilisk olja.

Bomullsfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Bomullsfrö. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull tillhör släktet Gossypium som omfattar ett 40-tal arter. I kommersiell odling är det främst följande arter som dominerar:

Texasbomull, Gossypium hirsutum, från Florida och Centralamerika som är den som odlas mest och kallas ibland även för mexikansk bomull. Det är den vi i regel kan köpa i blomsterbutikerna. Finns även att köpa frön till under namnet ’Upland Cotton Plant’.

Indisk bomull, Gossypium herbaceum härstammar från tropiska S Afrika och Sydafrika

Västindisk bomull. Gossypium barbadense, från Ecuador och Peru och anses vara den mest svårodlade men också finast, kallas också för ”black seed”.

Kommersiell odling av bomull sker på stora öppna fält och är en odling som är mycket vattenkrävande. I yrkesodling hålls plantorna låga men en planta kan bli upp till 1,5 meter hög.

En bomullsblomma är i regel utslagen i tre dagar, när den vissnar skiftar den färg, svagt rosa är då vanligt. Bomull är självpollinerande så man kan lyckas även med få plantor.

Köp en kvist och leta fram frön!
Bomullskvistar finns att köpa som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Bomullskvistar finns att köpa som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull har bra grobarhet, i alla fall de som man köper som kvistar i blomsterbutiken. Jag har skattat frö från en sådan kvist i flera år. De gror lika bra varje år! Det är roligt att leta fram fröna, de ligger väl inbäddade i tussarna.

Nu är bomull en tropisk växt, den trivs inte under 15 grader varför förkultivering inomhus är ett måste.

Proffsen rekommenderar höga, smala krukor, gärna krukor där man lätt kan klippa upp botten. Detta för att skydda rötterna vid utplanteringen. Man planterar då ut plantan i krukan med den uppklippta botten. Mjölk- eller juicekartongen på 1,5 eller allra helst 2 liter är suveräna.

Du kan odla bomull antingen inomhus eller i växthus, oftast fungerar det även på en skyddad solig plats i trädgården eller i en stor kruka på balkongen. Jordtemperaturen ska vara minst 15 grader när plantorna planteras ut.

Så lyckas du med att odla bomull
Frön från en bomullsblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Frön från en bomullsblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Från sådd till skörd tar det minst fem månader. Var därför beredd på att du kan behöva ta in dina plantor när hösttemperaturen går ner mot 15 grader.

  1. Låt fröna dra i vatten i 24 timmar. Det fungerar även med blötläggning i 48 timmar men längre blötläggning påverkar inte groningen. 24 timmar i vatten gör att fröna gror cirka 2- 3 dagar snabbare.

    Blötlägga fröna i ett dygn. Foto: Kerstin Engstrand
    Blötlägga fröna i ett dygn. Foto: Kerstin Engstrand
  2. Så fröna i väldränerad jord, kokosjord fungerar mycket bra. Täck fröna med ett 2,5 cm tjockt lager av jord. Så dem antingen som bredsådd för att senare omplantera plantorna eller så två frön i en kruka, typ 2-liters juicekartong. Ställ sådden varmt, med undervärme, typ värmematta eller på golv med golvvärme.
  3. Fröna gror snabbt, de första brukar visa sina hjärtblad redan fyra dagar efter att de blötlades.
    Bomullsfrön gror snabbt! Foto: Kerstin Engstrand
    Bomullsfrön gror snabbt! Foto: Kerstin Engstrand

    De till vänster är frön som inte dragit i vatten, till höger plantor från frön som dragit vatten i 24 timmar. Foto: Kerstin Engstrand
    De till vänster är frön som inte dragit i vatten, till höger plantor från frön som dragit vatten i 24 timmar. Foto: Kerstin Engstrand
  4. Håll odlingen väl vattnad och ge tillskottsljus.
  5. Första karaktärsbladet brukar visa sig efter 21 dagar. Då är det dags att plantera om plantorna en och en till större krukor, juice- eller mjölkkartonger på 1,5 eller 2 liter är utmärkta.

    Snart dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
    Snart dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
  6. Fyra till sex veckor efter omplanteringen brukar plantan förgrena sig.

    Foto: Kerstin Engstrand
    Foto: Kerstin Engstrand
  7. Blomknoppar brukar visa sig efter åtta veckor. De är fyrkantiga. Glöm inte att vattna och ge näring, vanlig tomatnäring fungerar utmärkt.

    Foto: Kerstin Engstrand
    Foto: Kerstin Engstrand
  8. När fruktkapseln bildas behöver plantan extra mycket vatten.

    En omogen frökapsel och en som är på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand
    En omogen frökapsel och en som är på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand
  9. Fem månader tar det i regel från sådd till färdig bomullstuss eller en månad efter det att blomman vissnat. När frökapseln spricker upp börjar plantan visa tecken på att vissna ner.

    Bomullskvist. Foto: Kerstin Engstrand
    Bomullskvist. Foto: Kerstin Engstrand

Stort tack till Bergianska trädgården i Stockholm och Göteborgs botaniska trädgård för inspiration, era bomullsplantor väckte min nyfikenhet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fröer av jätteverbena. Foto: Kerstin Engstrand

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt!

Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att fröet grott, så den måste sås tidigt på året. den har fått ett rykte om sig at  vara svårsådd men det håller jag inte med om! Det går utmärkt att förkultivera inomhus i januari till mars. När väl fröet grott är jätteverbenan först lite långsam i tillväxten innan den sätter fart. Och då talar vi verkligen om fart, i augusti är den lätt nästan två meter hög!

Sår du tidigt på året har du även möjlighet att ta sticklingar av dina frösådda plantor. Ett utmärkt sätt att få fler plantor för en och samma arbetsinsats.

Länge var det regel att jätteverbenafrö skulle kylbehandlas, stratifieras, det vill säga sådden skulle antingen stå i kylskåp eller utomhus ett par veckor innan den togs in i värmen. Idag finns det preparerade jätteverbenafrön som inte behöver kylbehandlas. Läs på fröpåsen om just de frön du köpt är preparerade. Men även om de inte är förpreparerade går de att så utan extra kylperiod.

Test

Jag har testat att så inomhus frön som både var angivna som behandlade och de som inte varit det. Och det går utmärkt att så inomhus. Bland annat har jag testat frön från Nelsons och Impecta. Impectas frön angavs vara preparerade, om Nelsons fanns det ingen uppgift om eventuell behandling. Jag sådde dem på ytan, jorden var vanlig krukväxtjord. Båda grodde utan problem. Jag har jag gjort om testet och kompletterat med frön från Lindbloms, även de grodde inomhus utan problem. Noteras ska att även 2021 har jag sått igen, fröerna 2021 var från samma fröpåsar som de som såddes tidigare år. Och de har alla grott mycket bra. Lindbloms fröer grodde till och med lite snabbare än de övriga.

OBS! Jätteverbenafrön har i regel dålig grobarhet, titta på fröpåsen vad som anges. En grobarhet på 60% eller 70% är inte ovanligt. Så vill du ha sju plantor måste du i regel så tio frön.

Foto: Kerstin Engstrand
Små frön blir pyttesmå plantor, i alla fall i början. Ser du de små gröna plantorna? Det guldfärgade materialet som ligger på jorden är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Täck fröet med ytterst lite jord, jag föredrar att täcka dem lätt med vermikulit. Fröna är mycket små så bäst är att bredså, dvs strö ut fröna över hela jordytan. Här på bilden är de sådda i en tomatask fylld med vanlig blomjord.

Både Impectas och Nelsons fröer grodde på tio dagar. Fröna är små, och de första fröplantorna är pyttesmå så de är lätta att missa. Det betyder också att de är känsliga, vattna underifrån och skydda småplantorna från stark sol.

Men de växer snart till sig och blir riktigt tuffa små plantor, tre veckor efter sådd:

En månad efter sådd:

Och 50 dagar efter sådd:

När småplantorna har blivit några centimeter ska de stå ljust och svalt, allra helst i 10–15 grader. Där är det många av oss som stöter på problem, vi har inget svalt rum att tillgå. Jag brukar ställa ut plantorna på balkongen, i en plastlåda där plantorna får ett skyddande lager av fiberduk, ett dubbelt lager av fiberduk. Där får de stå på dagarna och lådan tas in över natten.

Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Ta sticklingar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det går utmärkt att ta sticklingar av de plantor som är rejält höga. Klipp av toppskotten, sätt dem direkt i jord och de kommer snabbt att rota sig.

 

Stratifiera, låt sådden stå kallt

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute, fröerna har stratifieras. Foto: Kerstin Engstrand

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute. De är efter 53 dagar ungefär lika stora som de inomhussådda var 30 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Det traditionella sättet att så jätteverbena har varit att låta sådden stå en till två dagar i vanlig rumstemperatur så att fröna sväller upp, för att därefter flyttas till ett ställe som håller betydligt kyligare temperatur, exempelvis kylskåpet i två veckor. Eller låt stå utomhus, jätteverbenans frön tål några minusgrader men låt sådden inte stå ute om det blir minus tre grader eller kallare. Därefter är det återigen dags att låta sådden stå i rumstemperatur, gärna på en värmematta. Då brukar de gro utan problem. Allt som allt så tar det för denna variant 3–6 veckor innan fröerna har grott.

Man kan också “kallså”, vinterså fröerna, då blir plantorna knubbigare.

Läs också:

Skapa en oas av jätteverbena

Jätteverbena, stjärna och trogen minglare i augustirabatten

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Bondbönor som mikroskott. Foto: Kerstin Engstrand

När det kliar i odlingsfingrarna så kan det vara bra att inventera sitt fröförråd. Och vad hittade jag då, om inte mängder med bondbönor. Så mycket bondbönor har jag inte behov av. Vad gör jag då? Jo, jag odlar de som är äldst inomhus för att få fram mikroskott. De som behagar gro blir utmärkta som tilltugg och enligt mitt tycke godare än ärtskott.

Bästa sorten att odla som mikroskott, den godaste, är Oscar som är vanlig i just fröpåsar för just bladgrönt. 2017 lanserades de av Nelsons, dessförinnan hade Annika Christensen på sin blogg Naturliga Ting skrivit om dem. Annikas blogg, som inte längre uppdateras, hade en enorm genomslagskraft. Numera återfinns hon på Instagram under @annikasnaturligating.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vicia faba L är bondbönans vetenskapliga namn. Just sorten Oscar är mycket krispig. Om du klipper av skotten just ovanför det första bladparet så växer snart nya blad ut. De är godast när de har två blad.

Vill du så flera omgångar så är en bra såcykel var tredje dag. Bondböneskott kan odlas året runt. Det finns de som till och med har skotten på pannacotta! Annars är de suveräna till en bit lax eller en köttbit lätt stekta i olivolja med lite vitlök.

Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand
Bondbönsskott i tre faser. Foto: Kerstin Engstrand

Är bönor gamla brukar jag blötlägga dem åtta timmar innan sådd. Så bönorna i vanlig krukväxtjord, bönorna behöver inte täckas med jord men jag brukar göra det när jag vet om att bönorna är gamla. Annars räcker det med att trycka dem mot jorden och lägga över en plastpåse. Ingen undervärme behövs, mina driver jag fram på köksbordet. Eller som jag ibland också gör, ställer skålen med sådden i en stor plastpåse så att det blir som ett litet minidrivhus. Ställ därefter sådden på en varm plats, det vill säga normal rumstemperatur på max 22 grader och ljust förstås. Vattna lätt. Jorden ska vara fuktig men inte våt. Efter två veckor är skotten cirka 5 cm långa och snart kan du toppa dem.

Om du ger en svag näringslösning, dvs gödsel efter andra skörden kan du skörda skott från samma bönor i upp till fem gånger! Utan extra näring får du lätt tre skördar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...