3 ovanliga bladörtsväxter med smak av ost, ostron och svamp

3 ovanliga bladörtsväxter med smak av ost, ostron och svamp

Ost-ört. Foto: Kerstin Engstrand

Vad säger du om en ost-ört? Eller en ostronört? Eller varför inte en svampört?

Svampört

Svampört i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Svampört var rolig att odla men jag måste erkänna, jag använde den knappt i matlagningen. Mushroom plant heter den på engelska och både blad och blommor smakar svamp, typ champinjoner. Rungia klossii är dess vetenskapliga namn.

Den är lättodlad! Och lätt att föröka med sticklingar. Den är dekorativ, bladen är starkt gröna och blanka. Blommorna är ganska små och starkt blå. Det sägs att bladen är bland annat rika betakaroten och C-vitamin.

Går utmärkt att använda i sallad eller klippa ner i en äggröra eller omelett. Ska då tillsättas i slutet av tillagningen. Det fungerar även bra att frysa in bladen.

Svampört. Foto: Kerstin Engstrand

Köps vanligen som planta på våren. Blir ca 50 cm hög och trivs i kruka. Vill ha lätt fuktig jord. Svampörten går utmärkt att övervintra inomhus, ljust och svalt.

Ostronört

Ostronört i slutet av augusti 2023 – ingen rolig sommar för en ostronört. Just detta exemplar växer i köksträdgården i Bergianska, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Ostronört smakar som namnet anger, ostron. Jag är inte så särdeles förtjust i den äkta varan men tycker det är ganska kul att ibland överraska med just bladen av ostronört. Bladen är silverblå och i slutet av sommaren slår de himmelskt vackra blåa blommorna ut. Ostronörten är ett roligt inslag i en sallad.

En klar fördel med den är att den går ganska lätt att fröså så man behöver inte jaga plantor.

 ‘Silver Ocean’ är en sort man kan köpa frön av. Vill du inte äta bladen är den vacker som utfyllnad i rabatten och särskilt bra trivs den i stenpartier. Göteborgs Botaniska brukar ha fina exemplar i sin klippträdgård. Trivs även odlad i kruka.  

Flera vetenskapliga namn anges, Mertensia maritima och Pulmonaria maritima, den sistnämnda då som Stenhammarsört – troligen efter godset Stenhammar. Kallas också för vegetariska ostron!

Den lär förekomma vildväxande på västkusten men är fridlyst. Vilket betyder att den klarar att övervintra där för det är en arktisk växt!  Där kan man hitta den växandes tryckt mot stenar. Då växer den mera upprätt och fina exemplar får då en solfjädersform. Enligt uppgift så minskar de vildväxande exemplaren kraftigt, troligen på grund av det varmare klimatet. Naturvårdsverket har förlängt åtgärdsprogrammet två gånger och det gäller fram till 2023. De anger att ostronört förekommer på steniga havsstränder påverkade av saltstänk, kraftiga vindar och isdrift, och arten har ett flertal anpassningar för miljön. Den har minskat kraftigt under 1900-talet och är klassad som starkt hotad (Hotkategori EN). Ostronört ingår i serien Åtgärdsprogram för bevarande av hotade arter. Det är Länsstyrelsen i Västra Götalands län som ansvarar för den nationella koordineringen av åtgärdsprogrammet.

Blir cirka 20 cm hög. Bladen är ganska tjocka och lätt krispiga, i alla fall en ”normal” sommar. Sommaren 2023 var inte i dess smak. När den trivs bildar den en vacker kuddformad planta där blommor och blad matchar varandra perfekt.

Det finns även en japansk variant, japansk ostronört.

Odla från köpefrö

Säkrast är att förkultivera inomhus och då i lätt jord, så kallad såjord. Gror bra i vanlig rumstemperatur men kan ta tid på sig, 1,5 – 3 veckor är inte ovanligt.  De små fröplantorna planteras ut när risken för nattfrost är över vilket för många platser är någon gång i juni.

Ostört = Ost-ört

Ost-ört. Foto: Kerstin Engstrand

Denna fick jag för ett par år sedan som stickling. Fick rådet att också låta den övervintra inomhus som krukväxt och ja, det fungerar jättebra. Den är en klätterväxt dock ej starkväxande.

Det är för bladen man odlar den, min har aldrig blommat. De doftar och smakar lätt av ost och då i mitt tycke som ett mellanting mellan brieost och camembert. Doften framträder mest när det är varmt ute.

Denna ostört trivs att stå ostörd. Paederia lanuginosa är det vetenskapliga namnet och något officiellt svenskt namn har jag inte hittat. Den lär härstamma från Asien.  Enligt siten Odla.nu, som säljer plantor av den, kommer den från Vietnam. Där kallas den “La Mo Long” och ska tydligen vara en av deras viktigaste aromatiska växterna. Enligt SKUD, Kulturväxtdatabasen, är släktets vanliga användningsform i kosmetika.

Den trivs bäst i soligt läge. Kan klättra både uppåt och neråt, så kanske en ampel med ost-ört vore ett roligt inslag i köket?

Mitt exemplar är runt 1- 1,5 meter hög.

Enligt Odla.nu används den i Vietnam för att göra svårsmälta, proteinrika rätter mer smältbara. Är onekligen ett växtbaserat alternativ till ost.

 Text och foto: Kerstin Engstrand