Taggar Inlägg "Fruktträd"

Fruktträd

Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy. Foto: Kerstin Engstrand

Aprikosträdets blomning är stort i Kina, landet denna underbara frukt ursprungligen kommer ifrån.

För många år sedan blev mitt habegär efter egna, solmogna aprikoser för stort så jag köpte ett litet träd. Det var då i storleken liten buske! Och man skrattade åt mig i kassan, det skulle aldrig klara sig att odla utan växthus.

Men man får inte dö nyfiken och skam den som ger sig.

Trädet, nåväl det lilla buskliknande som var cirka 40 – 50 cm högt planterades i sydvästläge och lutat mot husfasaden med rötterna utanför takutsprånget så att de skulle få gott om nederbörd. Grenarna lutades mot husfasaden så att de skulle få så gosigt och skyddat som möjligt. Fasaden är av trä och grenarna fick luta sig mot fasaden för att skydda blommorna för frost.

Det planterades i kryddrabatten. Där är det väldränerat. Och fick några stora stenar runt stammen. Sten lagrar värme.

Det sägs att aprikos föredrar kalkrik jord. Har ingen aning om hur kalkrik min jord är men trädet trivs.

I kryddrabatten har jag också gott om vårblommande växter, som krokus och även ett uppstammad krusbär som blommar tidigt. Allt för att locka till sig så många pollinerare som möjligt.

Därefter började väntan. På blomning.

Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand

Redan första våren kom det blommor! Då långt ner vid basen av stammen. Jag såg dem knappt men i och med att aprikos blommar rejält före persikoträden så fångade mitt öga de små vita blommorna. Jag trodde först det var skräp. Men nej, det var blommor på bar kvist.

Runt mitten av april, en ganska kall och sen vår blommade den. Den 4 augusti kunde jag skörda gyllengula aprikoser!

Man tackar!

Och det utan växthus. I zon 3, norra Stockholm. Sorten heter Nancy.

Vårar som bjuder på mycket varma dagar men kalla nätter, med kanske nattfrost kan du skydda ditt aprikosträd genom att täcka med säckväv eller en fleecefilt. Man kan låta väven vara kvar bara på nätterna.

Aprikos kan behöva hjälp med pollinering. Foto: Kerstin Engstrand
Aprikos kan behöva hjälp med pollinering. Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna behöver pollineras, börjar ditt träd blomma och inga bin eller humlor är ute så kan du leka humla själv. Ta då en pensel och för över pollen från blomma till blomma. Eller skaka trädet. Aprikoser är vanligen självfertila, dvs du behöver inte odla två olika sorter för att få frukt som är vanligt för äpple och päron.

Efter pollineringen tål inte blommorna kyla, gränsen går vid 4 grader. Blir de utsatta för lägre temperatur kommer de inte ge frukt även om de hann bli pollinerade.

Sorten 'Hargrand' i blom. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten ‘Hargrand’ i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Efter cirka fem år började mitt aprikosträd likna i alla fall ett mindre träd. Det är lätt att böja grenarna horisontellt vilket medför att de lättare bildar blomanlag. Det är på de yngre skotten, vanligen de som är maximalt tre år gamla som blommorna kommer.

Det är vanligt att aprikos är ympad på annan, härdigare grundstam som plommon.

Vanligen är aprikosträdet självfertilt, så man behöver inte ha flera träd. Det blir nätta träd som har ett litet kantigt växtsätt. Trivs också i stora krukor.

Vill du beskära din aprikos ska du bara göra det lätt, som att ta bort korsande grenar. Beskärning görs efter skörden, och då i augusti och september, längst ner i södra Sverige kan du även beskära i början av oktober.

Aprikoser kan drabbas av grentorka, oftast då det fått monilia under blomningen. Moniliadrabbade blommor kommer inte ge frukt. Det finns en kanadensisk sort, Hargrand, som ska vara motståndskraftig mot monilia. Hargrand ger mycket stora frukter, stora som äpplen men få.

Jag har Nancy i zon 3.

Förutom att blommorna är känsliga för frost så är aprikos annars ett härdigt träd, de flesta sorter klarar så låga temperaturer som minus 35 grader! Men då måste de blomma sent för att hinna ge frukt hos oss. Och just den kombinationen, härdiga sorter som blommar sent på våren när frostrisken är över finns det vad jag vet än så länge inga namnsorter av.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fikonplantor på friland, bilden är tagen i slutet av maj månad. Plats: Katrinetorps landeri, Malmö. Foto: Kerstin Engstrand

Att få bita i ett varmt, gosigt mjukt fikon, plockat direkt från trädet borde vara en mänsklig rättighet, alla borde minst en gång i livet få unnas denna sköna synd. För det är en sensuell upplevelse, både för gom, öga och känsla. Fikon kallas också för filosofernas frukt och det stämmer, man kommer i en särskild sinnesstämning när man njuter av den smaksensation som solmogna fikon bjuder på. Den sensationen är ljusår från torkade fikons smak.

Är det då värt att odla fikon i Sverige? Ja, absolut. Fikon är vackra som plantor. Och de fikon vi köper i matvarubutiken har skördats omogna och fått mogna under resans gång. Den resan sätter sina spår i smaken. Kan du övervintra trädet inomhus är fikon värt att prova på. Om du nu inte bor I Skåne, på Öland eller Gotland för där kan du odla dem utomhus året om.

Fikon är mycket näringsrika – och sockerhaltiga.

Fikon odlas i hela medelhavsregionen och är mera utbredd än olivträdet. Fikon ÄR Medelhavet i koncentrat.

För lejonparten av oss är det fikonodling i kruka som gäller. Vilket fungerar bra, fikon trivs med att ha det trång om rötterna. Bor du i Skåne, på Öland eller Gotland och har tillgång till en södervägg, där huset är uppvärmt under vintern, kan du odla fikon mot den väggen. Det är snyggt att spaljera upp fikonet mot väggen. Men där klarar sig de flesta sorter också ute i trädgården. Bara fikonet står vindskyddat och i soligt läge.

Med mycket god vintertäckning (fikonbusken blir med tiden ett stort träd) kan man lyckas också med att odla fikon i extrem skyddade lägen i växtzon 2. Från växtzon 2 och uppåt odlas fikonplantan normalt i kruka, ståendes utomhus från maj till höstfrosten. Under vintern måste den stå frostfritt, i ett svalt utrymme. Jag har under flera vintrar haft mitt fikonträd i vardagsrummet, då har det fungerat som ”julgran”.

Fikonen kommer alltid i bladvinklarna. Foto: Kerstin Engstrand
Fikonen kommer alltid i bladvinklarna. Foto: Kerstin Engstrand

Lite fikonspråk: Ett fikon är både blomma som frukt på en och samma gång för fikon är en skenfrukt. Ett fikon består av en uppsvälld blombotten och insidan är beklädd med enkönade blommor, vad vi äter är honblommorna.  Blomman sitter alltså inne i själva frukten. Fikonen växer alltid ut i bladvinklarna, det ser ut som om de växer direkt på grenarna.

Odling
Fikon planterade längs husväggen vid Katrinetorps Landeri, Malmö. Utsökt matchade  med vanliga röda bondpioner! Foto: Kerstin Engstrand
Fikon planterade längs husväggen vid Katrinetorps Landeri, Malmö. Utsökt matchade med vanliga röda bondpioner! Foto: Kerstin Engstrand

Fikon tycker om hett klimat, men inte hög luftfuktighet. Det är ett lövfällande träd vilket gör att de klarar någon enstaka natt med några minusgrader. Detta är fikonets stora fördel, i och med att det fäller bladen klarar det att övervintra såväl ljust som mörkt. Frostfritt ska det vara, men temperaturen bör hålla sig runt 10-15 grader. Det klarar även att stå en hel vinter i runt fem plusgrader. Fikon behöver denna svalare viloperiod. Även Spaniens och Greklands vintrar är svala.

Problemet brukar vara att med tiden blir ditt fikon så stort att det kräver allt större kruka – och du måste hyra gaffeltruck för att orka få in krukan inför vintern. Eller att fikonträdet växer dig över huvudet och att det därmed inte längre kan vinterförvaras inomhus. Men ta det problemet när det kommer. Det kan ju vara roligt att få skänka bort ett fikonträd.

Men vänta med att sätta in ditt fikonträd tills det har fällt sina blad. Det ska vattnas även på vintern, annars torkar grenarna.

Fikonets normala lövsprickning sker i mars-april, ibland redan i februari och då är det för kallt i vårt klimat för att ställa ut det permanent. Är krukan mindre kan du börja med att ställa ut det på dagarna men min erfarenhet är att fikon klarar av att gå direkt från övervintringsstället ut i det fria.

Sorter
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

I vårt nordiska klimat är det fikon tillhörande Adriafikon och San Pedrofikongruppen som kommer att ge frukt. De kommer att bilda fikon utan pollinering. De är så kallade partenokarpa sorter. De är goda, och vackra.

’Précote de Dalmatie’ är ett fikon tillhörandes Adriafikon-gruppen. Det klarar att växa på friland i växtzon 1 liksom de som betecknas som Bornholmsfikon. Bornholmsfikon är dock ingen sort i sig. En annan bra sort är ’King’ (San Pedro). En planta av San Pedrosorterna är emellertid fyra gånger dyrare än ett från Adria-gruppen.

’Brown Turkey’ klarar även några minusgrader. Till och med enstaka kall natt ner mot minus tio.

Smyrnafikon kallar vi dem ännu, de utsöktaste av alla fikonsorter. Det vetenskapliga namnet för fikon är Ficus carica, Carica=Karien, det landskap där Smyrna (idag Izmir) låg. Man har i närheten av Jordanfloden hittat fossil av fikon från 9000-talet för Kristus. Turkiet och Egypten är de länder som idag har de största kommersiella fikonodlingarna. De utsökta Smyrnafikon kan inte ge frukt i Norden. De måste pollineras av fikonsteklar, som inte lever i Norden.

Har du ett fikonträd som inte ger frukt kan det bero på att det är just av en sort som behöver befruktas. De sorter som odlas söderöver befruktas av fikonstekeln, som inte lever i Sverige. Eller så står trädet helt enkelt för bra, det kan kanske ha fått för mycket gödsel. Att blomma och sätta frukt har med en växts överlevnad att göra.

OBS! Fikon är laxerande, de innehåller mycket fiber och kalcium.

Rötterna

Skulle rotsystemet till slut bli för stort att det inte längre går att flytta på krukan kan du nästa vår beskära rotsystemet så att det passar till krukan. Fikon är tåligare än man tror, man blir inte tusenårig för intet. Både beskärning av grenar som rötter kan också medföra att fruktsättningen blir rikare just det året beskärningen genomförs. Så det betyder att du lugnt kan ha ditt fikon i en 40-60 cm kruka och få frukt. Större krukor är visserligen vackra, men då får du väl hyra en gaffeltruck för att ta in dem på hösten.

Vatten och näring

Fikon är, när det väl kommit igång, ganska starkväxande och får en rejäl bladmassa vilket medför att det behöver rikligt med vatten under sommaren. Att då och då under sommaren också få lite flytande näring i vattnet tackar det gärna för. Men du ska inte vattna fikonträdet när frukterna håller på att mogna, då ruttnar frukterna oftast.

Mitt fikonträd på Ibiza gödslades enligt traditionen med åsnegödsel. I brist på tillgång till åsnor så går kogödsel på påse lika bra. Ge trädet ett rejält lager gödsel på våren, 3-5 cm tjockt ska gödsellagret vara.

 

Beskärning
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fikon beskärs på våren, när du ser att det börjar bryta nya skott. Du behöver inte beskära för att få frukt, men en kraftig beskärning kan sätta fart på ett fikons fruktsättning. Vanligen beskär man för att få en vackrare planta. Första åtgärd brukar vara att toppa mittskottet, då får plantan en vackrare, oval form. Då kommer också mer luft och ljus in i plantan och frukten blir av högre kvalitet. En för tät planta bjuder in fukt bland bladen och gör att fikonen lätt ruttnar.

Kommersiella odlare brukar tunna ut plantorna samt beskära alla skott cirka 5 cm in. Ytterbeskärningen gör att skottsättningen uppmuntras. Man bör undvika att ta bort för tjocka grenar. Det bästa är då att se till att inga grenar blir för tjocka. Man kan i november, när bladen har fallit, ta bort alla grenar som är fem år gamla.

Skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Omogna fikon står upp. När fikonen hänger ner, då är de skördemogna. Ett annat kriterium är att skalet ska börja se lite fult ut, de flesta sorter får vita sprickor i skalet när de är perfekt mogna. Mera poetiskt är det gamla uttrycket:

Fikonet ska likna en änkas öga och en tiggares kappa.

När trädet har producerat sin andra skörd för säsongen fäller det sina blad.

Fikon ger frukt både på årets nya skott som gamla. I medelhavsklimat kan man skörda två gånger per år, den första i juni/juli och då är det de övervintrande fruktanlagen som mognar. Nästa skörd, som är de nya årsfrukterna, börjar i augusti och pågår till och med oktober. Här kan vi i regel skörda de första mogna fikonen i juli och sedan successivt in på hösten. De fikon vi brukar kunna skörda är de som övervintrat som anlag på plantan sedan förra hösten. Dessa små anlag är av storleken grön ärta. Skulle ditt träd på hösten ha kvar större omogna fikon än så bör de tas bort, för de brukar ruttna. Är din planta planterad utomhus brukar de större fikonen som är kvar när trädet fäller sina blad heller inte klara vinterns kyla.

Fikon Zacharias

Uttrycket myntades i tidningen Söndags-Nisse. Året var 1862 och det anspelar på Sackeus, tullindrivare i Jeriko som för att se Jesus bättre, klättrade upp i ett mullbärsfikonträd. Jesus uppmanade dock honom att klättra ner.

Vi använder idag uttrycket för någon som blivit lurad på konfekten.

Ta sticklingar
Fikon klarar att växa på de mest oväntade ställen. Det händer även att fikon frösår sig. Foto: Kerstin Engstrand
Fikon klarar att växa på de mest oväntade ställen. Det händer även att fikon frösår sig. Denna planta har slagit rot i en mur på Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand

Har du en vän med ett suveränt fikonträd som ger mycket frukt så ska du absolut tigga en bit för att göra om till sticklingar. Vaddå tigga en bit? Jo fikon är som vinbär och vin, oerhört lättrotade. Av en gren kan man lätt göra flera sticklingar, som i sin tur blir egna småplantor.

Ta en kruka, vanlig plastkruka gärna fyrkantig och ca 20 cm hög. Bottna med ett lager om 2 cm lecakulor (fikon hatar att stå med våta fötter) och fyll upp med vanlig krukväxtjord. Blanda gärna in perlit i jorden. Vattna och låt överskottsvattnet rinna av. Jorden ska nu vara rejält fuktig men inte våt.

Nu tar du den färska grenen och klipper den en i bitar om 10-15 cm. Stick ner dem i krukan, längs kanten, och vid krukans hörn. Av någon anledning så rotar sig alltid sticklingar snabbare om de står mot kanten. Trä en plastpåse med lufthål över krukan. Låt stå svalt, och i skuggan. Efter några månader börjar sticklingarna skjuta skott. Fyll då på med mera jord så att sticklingen är täckt ända upp till den nedersta delen av bladet. När rottrådarna börjar sticka ut ur krukans botten är det dags att försiktigt plantera om sticklingarna. Akta de tunna, fina rötterna.

Man kan också ta sensommarsticklingar och ställa i rumstemperatur om 20-22 grader. Efter en månad brukar de rota sig. Dessa skott ska dock övervintra svalt och ljust.

Fikon kan också förökas via avläggare. Det brukar fungera bra under högsommaren.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Triss i goda vinteräppelsorter. Foto: Kerstin Engstrand
Smaken, jag säger bara det smaken! Det är något visst med svenskodlade äpplen. Det sägs att det är våra ljusa nätter och att de får tunnare skal än de som odlas i varmare klimat som gör smaken så unik. Lagom stora är de också.  Äpplen är mitt favorittillbehör i matlagningen just nu, det är sensuellt att laga mat med äpplen.

De här sorterna kommer aldrig bli stora kommersiella framgångar, de tunna skalen gör att de inte klarar stötar så bra som de importerade med tjockare skal. Just nu är det suveränt att provsmaka några av våra bästa svenskodlade sorter. Det finns tre som jag gärna gör ett slag för, kanske faller även du för något av dem och blir inspirerad till att plantera ett träd i vår.

Ingrid Marie
Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand
Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand

Min mors favoritäpple, och mitt. Dessutom ett klassiskt juläpple. De putsar jag alltid med en sträv handduk innan jag lägger upp dem i fruktfatet. Då blir de glänsande. Precis som min mor gjorde. Ingrid Marie är också utmärkta att ge till fåglarna. Lagom stora som de är, fåglarna hinner äta upp dem innan de blir dåliga.

Ingrid Marie är ett välkänt äpple som brukar finnas i varenda matvarubutik. Det har en intensiv mörk vinröd färg. Varje äpple är ganska litet. Smaken är frisk med en lite kryddig arom, jag älskar att ha Ingrid Marie i fruktsallad. Ingrid Marie är också mycket god till brysselkål och till fläsk

Sorten är ursprungligen dansk, från 1910 och bördig från Flemlöse. Namnet har detta utsökta äpple fått från dottern till den som fann denna sort. Anton Nilsson, författaren till bibeln Våra äpplesorter, beskrev Ingrid Maries smak som mört, saftigt, sötsyrligt med behaglig arom.

Ingrid Marie skördas från oktober månad och smakar bäst om man låter lagra frukterna ett tag, till november innan man börjar äta av dem. Sorten blommar sent och pollineras av bland annat ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. En fördel är också att Ingrid Marie brukar ge bra skördar redan som ungt träd.

Härdighet: Upp till växtzon 3. Ingrid Marie finns som E-planta. Ingrid Marie fungerar bra i ekologisk odling.

Rubinola
Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand
Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand

Är egentligen en tjeckisk sort som på senare år många har upptäckt.  Anges ha hög c-vitaminhalt.

Det är också ett vackert äpple, oftast blir det mycket vackert rött.  Det är rödare upptill än nertill så bildens äpple är lite missvisande. Mognar i oktober och kan lagras till senvintern. Är saftigt, friskt sötsyrligt och mycket aromatiskt. Jag tycker att smaken framträder extra bra som rårivet.

Det är en mycket frisk sort, är resistent mot skorv och motståndskraftig mot mjöldagg. Avkastningen är också att lita på, här är det sällan att man får var annat års körd som är annars ganska vanligt med just äpplen.

Härdigt upp till växtzon 3. Lär pollineras av bland annat Alice, Ingrid Marie och Transparante Blanche.

Aroma
Aroma. Foto: Kerstin Engstrand
Aroma. Foto: Kerstin Engstrand

Aroma är mångas favorit, det betecknas som ett sprött äpple med lite kryddig arom och med bra balans mellan sött och syrligt. Inte undra på det, dess föräldrar är Ingrid Marie och Filippa. Korsningen gjordes redan på slutet av 1940-talet och kom ut på marknaden i början av 1970-talet. En klar fördel med Aroma att det är ett äpple som inte faller sönder så lätt om man använder det i matlagning. Brukar mogna i slutet av oktober, då kan man njuta av det direkt vilket är en annan av Aromas uppskattade fördelar. Går också att lagra. Sorten pollineras av andra sorter som ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. Aroma är en svensk sort som framtagits av Sveriges Lantbruksuniversitet Balsgård och är även känd för att ge bra skördar.

Härdighet: Upp till växtzon 4. Finns som E-planta.  Aroma anses vara mycket bra i ekologisk odling.

Visste du att man kan spruta in råsaft av äpple i fläskkött innan det anrättas?

 Väl svagväxande grundstam om du har liten trädgård

Fruktträd säljs i regel krukodlade och kan därför planteras under hela växtsäsongen. För äpple är grundstammen viktig, dvs den stam som fruktgrenarna är ympade på, för dess härdighet avgör valet. A2 för äppelträd innebär starkväxande och härdigt upp till zon 6 och är därför särskilt lämpligt för träd som ska växa i de norra delarna av landet. Söderöver ska man hellre välja den svagväxande B9 eller MM106. Trädgårdsbutiken vet vilken sorts grundstam trädet är ympat på och det står också på etiketten.

Nyfiken på vårt goda potatis- och äpplemos? Klicka här för att komma till receptet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec18, 2018

Smultronträdets frukter skördade i Atlasbergen. Foto: Kerstin Engstrand

Lyckas du får du härlig röd frukt!  I Marocko kan vid juletid köpa små fina handgjorda korgar fyllda med de vackraste bärliknande frukter. Marockanerna älskar dessa bär och de växer särskilt i Atlasbergen. Smultronträdet växer runt hela medelhavet, vanligen i bergstrakterna, men är också på Irland och i södra England, bland annat på Isle of Wight. Här i Sverige är det många som försöker sig på den och än så länge vet jag några som har lyckats i södra Skåne. Utomhus alltså. Har du ett uterum så kan du odla det högre upp i landet.

Frukter på g den torra och heta sommaren 2018. Bilden är tagen i juli. Foto: Kerstin Engstramd
Frukter på g den torra och heta sommaren 2018. Bilden är tagen i juli. Foto: Kerstin Engstramd

En fördel med smultronträdet är att det blir ganska litet, vanligen runt 1,5 meter högt vilket gör att man kan odla det i stora krukor. Trivs det och får de bästa växtförhållandena kan det bli runt sju meter men då måste du i Sverige troligen ha ett rejält vinteruppvärmt växthus. Det är ett vackert lite träd på vintern då det är vintergrönt. Försöker du odla det ute i trädgården behöver det skyddas mot tjäle och mot stark vintersol.

Smultronträdets blommor.  Foto: Kerstin Engstrand
Smultronträdets blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Oftast både blommar det och bär frukt på en och samma gång! Blommorna är vita och liknar ett mellanting mellan lingonblomma och liljekonvalj. Den tillhör familjen ljungväxter.

Hur smaker då bären? Smultron som våra svenska smultron? Nej, smaken är mild, lite fadd men saftig. Men smaken blir bättre om man gör sylt eller marmelad på bären. Sedan är de roliga att äta, de är ju knottriga så tungan får en ny upplevelse.

Bären hänger länge kvar på trädet och där gör de kanske mest nytta som ögonfröjd.

Smultronträd är också vanligt i Spanien, på Kanarieöarna och som kuriosa, det återfinns i Madrids stadsvapen! Du har säkerligen sett det, en björn som står och mumsar på något uppe i ett träd. Det är madroño som björnen äter. En staty som föreställer detta finns på det vackra torget Puerta del Sol men symbolen återfinns även på flera fontäner. Smultronträdet har varit de del av stadsvapnet sedan början av 1200-talet, varför anses vara oklart men smultronträd är därför vanligt i trädgårdar i Madrid. Även romarna hyllade smultronträdet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Mispel på väg att mogna i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

De ska vara pepparkaksbruna och mjuka när de ska skördas. Okej, de kan också få eftermogna inomhus. Annars smakar de som bäst om de får mogna på trädet och utsättas för lätt frost. På svenska heter denna minst sagt fula frukt mispel, på engelska medlar.

Det är ett litet träd som blommar i slutet av maj, början av juni med enkla lite äppleblomsliknande vita blommor. Är alla gånger härdigt i zon 3. I Sverige har vi sett att sorten ’Nottingham’ är lättast at få tag på vilket är bra då den anses ha den bästa smaken. Mispel blir 5 till 7 meter högt och lika brett. Intressant är att mispel tål torka mycket bra och är även ett tåligt klätterträd.

Mispel, Mespilus germanica, kan man även dra upp från frö, fröerna liknar avlånga krassefrön. De sås bäst på hösten då de behöver en period av kyla för att gro bra. Man kan även så dem inomhus i en liten kruka och låta krukan stå två månader i kylskåpets svaldel innan man låter den stå i rumstemperatur igen.  Ibland behöver de ytterligare en vinter på sig för att gro. Dock tar det många, många år innan en frösådd planta blir till ett träd som ger frukt.

wtiptreejellymedlar

Den välkände firman Tiptree, som har specialiserat sig på olika inläggningar på frukt och bär, säljer gelé gjord på mispel. Hur smakar då denna underbart vackra rubinröda gelé? Jo, lätt av äpple. Triptree tipsade oss att använda gelen som äppelsås till exempelvis en skinkstek eller till fågel.

Mispelgelé

Av en brittisk väninna fick jag detta recept där det till 1 kilo frukt går åt 12 dl vatten och två citroner. Samt socker, 375 gram strösocker till 5 dl avrunnen saft.

Frukterna skärs itu, gärna i fyra delar men två fungerar också. Även citronerna ska delas i fyra delar vardera. Tvätta citronerna väl!

Frukterna ska sedan koka i en lag bestående av vatten och de två citronerna. När vattencitronlösningen har kokat upp ska härligheten sjuda under lock i cirka en timme. Det ska noteras att specialisten Tiptree kokar sina frukter i hela fyra timmar. Nu gäller det att ha lite koll så att det inte kokar torrt. Tryck till frukterna lite då och då men de ska inte krossas! Frukterna ska bli mjuka.

Sila därefter av saften. Saften ska rinna sakta ur, krama inte frukterna för du blir gelén inte klar utan ser mosig ut. Det är viktigt att låta saften rinna av ostört, det är då gelen får den vackra röda färgen.  Häll därefter den avrunna saften i en gryta och tillsätt 375 gram strösocker per 5 dl avrunnen saft. Låt koka upp och se till att sockret löses upp, därefter ska det koka i ytterligare några minuter, runt fyra brukar räcka. Gör ett s.k. geléprov och om det är ok häll därefter över i små burkar.

Geléprov: I grundskolans hemkunskap lärde jag mig att man skulle hälla lite gelé, cirka en matsked, på en liten tallrik som ställs in i kylskåpet eller i frusen under några minuter. Därefter drar man med en matkniv genom gelén. Gelén är ok om gelén inte flyter ihop igen. Om det inte stelnar kan man koka gelén lite till.

Ännu ej mogen mispel av sorten 'Nottingham' . Foto:  Kerstin Engstrand
Ännu ej mogen mispel av sorten ‘Nottingham’ . Foto: Kerstin Engstrand

OBS! I Spanien och andra länder runt Medelhavet har du säkerligen sett gula frukter till försäljning som också brukar kallas för mispel. Detta är japansk mispel som blommar på hösten och får mogen frukt på våren. Japansk mispel har stora, avlånga blad som är lätt luddiga på undersidan. Mig veterligen har ingen lyckats få frukt på japanska misplar i Sverige.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand

Länge har vi hört att vulkanen Vesuvius ödelade staden Pompeji och några till i augusti månad år 79 e.kr. Tidpunkten baserades på vad Plinius den yngre hade angivet, en anteckning som han skrev ner cirka 25 år efter händelsen. En anteckning som anger att det skulle ha skett den 24 augusti.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand

I årtionden har arkeologer varit förbryllade över mängden granatäppelkärnor man funnit under utgrävningarna. Om ödeläggelsen hade hänt i augusti borde inte mängden kärnor vara så stor. För det är inte förrän i oktober som granatäpplena brukar explodera och slunga ut sina kärnor.

Och se, deras bryderier har nu fått ett svar.

I nya utgrävningar har man på ett hus hittat graffiti daterad just till oktober år 79. Eller mera exakt den 17 oktober 79. Så troligen var det den 24 oktober år 79 som Pompeji ödelades.

Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand
Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

Och granatäpplet på bilden, det uppsprängda, är fotograferat just i slutet av oktober, just vid entrén till Pompeji. Så nu kommer det trädet få extra uppmärksamhet av guider och besökare!

Dessa nya fynd är även viktiga för de yrkesgrupper som forskar om människan och dess sjukdomar. För dem är förflyttningen i tiden, från sensommar till höst, en viktig aspekt. Det finns vissa sjukdomar som oftare än andra börjar härja på hösten. Influensa är en sådan. Även forskning om växtlighet och mathållning påverkas.

Iscrizione 1

Den nyligen funna inskriptionen. Foto: PARCO ARCHEOLOGICO DI POMPEI

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

En sak är säker, när man blir med tomt kommer barndomsminnena fram. Själv minns jag när jag satt spejande bland vinbärsbuskarna och kände den varma, söta, tunga doften av svarta vinbär. Ovanför mig de högresta och knotiga gråpäronträden som i mina ögon var så hiskligt höga, samtidigt som de dignade av den fulaste frukt jag då hade sett, små och fläckiga, men ack vilken smak när det kärva fruktköttet träffade gommen.

Aromatiskt så det förslår, gråpäron är en av världens bästa delikatesser. Denna ganska otidsenliga frukt odlades i Frankrike redan för mer än trehundra år sedan och hur,och när, den kom till oss är oklart. Förr var gråpäron en självklarhet i våra trädgårdar, idag ser man dem ytterst sällan, kanske för att vi inte tar oss tid att vänta på dess frukter. Tio år brukar det ta, ibland hela femton, innan ett gråpäronträd ger skörd värd att nämna, det vill säga att trädet dignar av frukt. Gråpäron är ett av de få fruktträd som idag blir stort och högt, i regel åtta till hela tio meter. Men det är ett smalt träd. Frukten mognar vanligen i september och ska plockas i omgångar något innan de är fullt mogna och de kan bara förvaras i ett par veckor. För att få frukt behövs pollinering av andra päronsorter som ’Göteborgs Diamant’ och ’Bonne Louise’. Göteborgs diamant är ett ganska vanligt päronträd så förhoppningsvis finns det ett sådant i din trädgårds närhet. Annars får du köpa två päronträd, ett gråpäron och ett ‘Göteborgs Diamant’.

Utmärkt att koka lingon- eller ingefärspäron på. Ingefärspäron är min favorit. Gråpäron klarar odlingszon 4 utan problem. Planteringsavstånd till andra träd bör vara 6,5 meter.

På hösten, från slutet av augusti och framåt, kan man hitta gråpäron i matbutikernas utbud. Har du inte ätit gråpäron förut så köp några och smaka. Och som sagt, de är som allra godast längst in vid kärnhuset! Och ät gärna ditt gråpäron med en bit vällagrad, gärna 24 månader, Herrgårdsost,

Text och foto: Kerstin Engstrand

Persikoträd av sorten 'Frost'. Foto: Kerstin Engstrand

Årets fruktträdsblomning var minst sagt magnifik. Men nu frågar många oss varför tappar fruktträden en del av sina kart? Kommer det att bli något kvar att skörda?

Jo, det kommer det. Vad som nu sker är vad som på engelska kallas för ”June drop”. Det är en form av självsanering, träden släpper de kart som inte är ordentligt pollinerade samt de rensar bort överskottet som inte utvecklats så bra. Även överskott som trädet vet om att det inte kan klara av att hantera kan det släppa. Efter en lång period av torka som de flesta av oss har upplevt i år blir det fler kart som släpps av träden. Dagar med stark blåst underlättar denna rensning.

Päronträdet 'Esperens herre' kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet ‘Esperens herre’ kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand

Normala somrar brukar denna självrensning ske i början av juli, i år har den på många håll börjat tidigare. Detta troligen på grund av torkan.

Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand
Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand

Processen är inget att oroa sig för. Den är bra, för då blir det mindre att kartgallra senare i sommar. Senare i sommar, från slutet av juli – i regel. Och kartgallring är inget kul. Kartgallring gör man dels för att hjälpa trädet att orka bära upp sin frukt, för mycket frukt kan göra att grenarna knäcks. Man kartgallrar också för att få frukt av bättre kvalitet.

De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand
De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand

Körsbär, plommon, päron, äpplen och persikor, alla fruktträd som bär för mycket kommer du att få uppleva detta på.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Skolan börjar och varje morgon skördar vi rejält med persikor. Foto: Kerstin Engstrand

I augusti säger alla som kommer till min trädgård: Vad är det du har där, ute i trädgården, det kan väl inte vara persikor? Jo, säger jag. Går det? blir nästa fråga. Ja, räkna och smaka, blir svaret.

Och de är goda samt enormt saftiga de persikor som skördas i Stockholmsområdet. Inte nog med det,  innan skörden har de på våren, i april eller i början av maj beroende på vårens framfört, bjudit på ett sky av rosa blommor som bara det är väl värt att ha ett persikoträd för.

Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand
Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Söderläge, allra helst mot en vägg blir  bästa resultatet i växtzon 3 eller 4. Humusrik jord och väldränerat, inte lerjord som blir för kall. Man kan även ha persika i växthus men jag ser ingen vits med det om man bor upp till växtzon 4.

Sorter: Det finns persikosorter som klarar sig gott och väl upp till växtzon 4, t ex ’Riga’ och ’Frost’. Jag odlar sorten ’Frost’ som får vackert rödorange frukt i augusti månad, i växtzon 3 mognar de när skolorna börjar. Jag tycker ”Frost” smakar bättre än ”Riga” men det är nog en ren smaksak. Sorten ”Anna Helena” anges ofta att den inte ska hinna ge mogna frukter i Stockholmsområdet vilket är märkligt då den är  faktiskt bördig från Vällingby och går utmärkt att odla i zon III. Dessutom är den riktigt god. Den ger som alla persikor bäst med frukt om våren är kall, med sen blomning, som 2018, annars tas blommorna lätt av frosten.

Höjd: Ca 2 meter.

Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Blomning: Nu kommer vi till grädden på moset, den rosa blomningen tidigt på våren. Persika blommar tidigt, redan i april månad, eller om våren är sen i början av maj. De rosa blommorna kommer på bar kvist och skulle man inte få någon frukt så gör det oftast inget, för persikan är värd att odla enbart för dess rosa flors skull.

Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Är det en kall vår, om kylan kommer åter när blomningen börjat, som exempelvis april 2017, brukar det vara dåligt med insekter ute vilket kommer att påverka skörden. Jag brukar låta naturen ha sin gång, insekterna och vinden får sköta pollineringen. Men naturligtvis kan man vid kalla vårar med risk för nattfrost dels skydda blommorna mot frosten (häng över en billig fleecefilt), samt kanske också själv leka humla, d v s pollinera blommorna med hjälp av en pensel. Persika blommar på fjolårets skott och de skotten brukar ha en rödrosa färgton.

Så eller köpa planta? Köp ett träd, de säljs krukodlade och det finns även plantor som är beskurna för spaljéodling. Spaljéformade träd är extra snygga och ger frukt tidigare.

Plantera persikoträdet lika djupt som det stod i krukan. Trädet ska vara väl vattnat innan du planterar. Strö i ett par nävar benmjöl i planteringsgropen. Luta trädet mot husväggen, det skyddar blommorna på våren, men själva rötterna ska planteras så att de kommer utanför takutsprånget. Kommer rötterna för nära huset blir det för torrt. Regn måste kunna komma åt rötterna.

Vattning: Vattna rejält och ofta så fort fruktämnena visar sig.

Gödsling: Behövs vanligen inte.

För bästa kvalitet bör man kartgallra.  Foto: Kerstin Engstrand
För bästa kvalitet bör man kartgallra. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring: Gallra rejält bland karten, minst en knytnäve ska det vara emellan.

Ansning/beskärning: För att främja skottillväxten kan persika beskäras efter något år. Frukten kommer på förra årets skott. Ju mer fjolårsved, desto mer frukt.

Närmast husväggen brukar skörden bli som störst.  De solmogna persikorna lyser som guld!  Foto: Kerstin Engstrand
Närmast husväggen brukar skörden bli som störst. De solmogna persikorna lyser som guld! Foto: Kerstin Engstrand

Skörd: Frukten mognar i augusti och det är först tredje året skörden blir något att tala om. Grenar som hänger ned brukar ge mer frukt. Persikorna blir inte lika söta som de från Medelhavet men mycket saftiga. De måste ätas direkt, är de väl mogna så mognar oftast alla på en enda gång! Och då har man många persikor att ta hand om, och kan ge bort.

Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn.  Kostar heller inte så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn. Kostar heller inte så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Skadedjur och sjukdomar: Krussjuka är mycket vanligt och yttrar sig som röda och gröna bubblor på bladen. Krussjuka är en svamp som övervintrar i jorden. Även sorten ’Frost’, som ska vara motståndskraftig, får lite angrepp men det brukar inte påverka skörden. Plocka bort angripna blad och släng dem i soporna – inte på komposten. I regel är det blad på grenar som inte växer under takutsprånget som får angrepp av krussjuka, de som växer ”torrare” mot husväggen brukar inte få angrepp.

Partners: Rosablommande växter är snyggt till persikofrukterna. Jag har rosablommande oregano, rosa malva och rosa solvända vid foten av mitt träd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Kaki. Foto: Kerstin Engstrand

Smaka på ordet kaki, visst låter det som uniformsbyxor? Du vet de där khakifärgade, sandfärgade som man även har på chicka safariturer. Men det är kaki med h, kaki utan h är en frukt, en gyllene orangeröd sådan.  Kaki mognar på hösten, ganska sent i november och då lyser de mogna frukterna upp trädet. För då har trädet nästan fällt alla sina blad. Och innan dess har trädet klätt sig i härliga höstfärger.

Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand
Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, kaki, Diospyros kaki, säljs också under beteckningen sharon eller persimon. Hur smakar då kaki? Lite kryddigt, mycket aromatiskt, suveränt god till ost eller burrata (se vårt salladsrecept!). Kanske är den perfekta smakbeskrivningen som ett kryddigt päron.

Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand
Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand

Kan man odla kaki i Sverige? Ja, om du har möjlighet att odla mycket skyddat eller i ett växthus. Blomningen sker i juni men frukterna ska inte skördas förrän sent på hösten och där har vi oftast problemet hos oss. Därav rådet att odla kaki i växthus. Det anses klara enstaka kalla dagar med åtskilliga minusgrader men garanterat är enbart några enstaka minusgrader.

Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand
Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand

I Japan växer kaki på Fujis sluttningar. En fördel är att det fäller sina blad på vintern, men föredrar en vintertemperatur på runt fem grader som kallast. Köp ett så stort träd du kan få tag på, större träd klarar sig bättre än mindre. Ett fullvuxet kaki blir i regel 10 meter högt, kan bli hela 15, men är ett nätt träd. Och det växer långsamt. Man kan skörd frukterna omogna och låta de eftermogna inomhus.

Kärna från kakifrukt. de brukar gro bra.  Foto: Kerstin Engstrand
Kärna från kakifrukt, de brukar gro bra. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Det finns blommor och det finns blommor, några bär på en wow-faktor, andra är mera stillsamma. Honungsrosen bjuder på både och. Honungsrosen, Rosa helenae hybrida,...