Taggar Inlägg "Fruktträd"

Fruktträd

Foto: Kerstin Engstrand

Det finns fakta om det mesta! Kanske mest fascinerande är de skalor som finns för fruktträd. Försök i USA har resulterat i spännande scheman där knopparnas och blommornas olika stadier anges och risken för skador vid olika temperaturer. Skalorna är i Farenheit, en lathund finns längst ner i denna artikel.

• Risk vid mycket låg temperatur vid BBCH 56-59 äpple

• Risk vid låg temperatur vid BBCH 59-69

• Vanligt med klart väder innan frostnätter på både vår och tidig höst

Mer om frost kan du läsa om i artikeln När inträffar frost, vårfrost?

Körsbär, sötkörsbär och sura:

Stenfruktträd, aprikos,persika och plommon:
Äpple och päron:

Foto: Kerstin Engstrand

Så är det dags igen. Hösten blir allt svalare, frosten kommer på snabbbesök allt oftare och snart är vintern här. Vad gör vi med våra växter som står där så fint i kruka? Kan vi vinterförvara några inomhus?

Ja, det går utmärkt. En sådan “lätt” växt är fikon. Växter som tappar bladen under vinterhalvåret kan lätt vinterförvaras i ett mörkt och svalt utrymme, helst inte under 5 plusgrader.

Två saker ska du tänka på innan du ställer undan ditt krukodlade fikonträd:

  1. Jorden ska vara torr
  2. Växten ska ha fällt sina blad.

Jag förbereder plantorna genom att från slutet av september, början av oktober ställa dem under tak så att de inte drabbas av höstregnen. Jorden ska vara torr när plantorna ställs undan.

När respektive fikon börjar fälla bladen beror dels på sorten, några är härdigare än andra men också hur hösten artar sig. De tål att stå i skyddat läge även om det skulle bli några minusgrader. Bor du i växtzon 1 eller 2 kan du troligen övervintra dina fikon utomhus och låta dem växa på friland.

Jag bor i växtzon 3 så jag har inte chansat. Jag har fem fikonträd, mindre sådana, som är uppdragna från sticklingar och de har stått vinterförvarade i flera vintrar i ett ouppvärmt men isolerat förråd. De har stått där i sina krukor. Beroende på hur våren sedan utvecklar sig har jag tagit ut dem igen sen vår. Jag brukar ta ut dem när väderprognosen visar att tio dagar framöver så ligger medeldygnstemperaturen på 5 grader och då förstås inga minusgrader. Då ställs de först i skuggigt läge så att de successivt vänjer sig vid att stå ute och att få ljus. Efter några dagar får de ytterst lite vatten. Bäst är att ta ut dem från mörkret innan bladanlagen börjar svälla men det fungerar även om de har börjat svälla lite.

Vintern 20/21 var fram till och med januari ganska mild. I februari blev det kallare, rejält kallare och det medförde några minusgrader även i förrådet men det påverkade knappt mina fikon. Det var bara en sort som såg lite tråkig ut men det var också det exemplar som var det sämsta redan innan vinterförvaringen. Just det exemplaret levde men några grenar hade fått lite kylskador.

Jag vattnar inte mina fikon under vintern. Vinterförvaras de varmare, runt 10 till 15 grader behöver de få en skvätt vatten då och då under vintern.

Undvik att skada trädet när det ställs in för vintern. Det är först tidig vår man beskär ett fikonträd.  Det vill säga när det är dags att ta fram det ur vintervintermörkret. Då får man också fina sticklingar. Fikon är lätt att sticklingsföröka.

Andra exempel

Foto: Kerstin Engstrand
Japansk lönn. Foto: Kerstin Engstrand

Andra växter som klarar att övervintra mörkt och svalt i kruka är fuchsia och änglatrumpet. Det finns även möjlighet att övervintra margeriter på samma sätt.

Skulle du odla klematis eller rosor i kruka kan även de övervintra svalt och mörkt. Huvudregeln är växter som fäller sina blad och att de ska ha fällt dem innan de ställs mörkt.

Japanska lönnar är det också många som odlar i kruka. De klarar sig fint utomhus växandes i jord men krukodlade exemplar kan du även ställa det mörkt och svalt som fikon.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Fruktträdens blomning bringar fram en ljuvlig känsla och då särskilt persikoträdens. Till det tillkommer tidigt blommande buskar, som forsythia. Ännu bättre är det när man lyckas matcha med tulpaner som blommar samtidigt.

I vår trädgård är det framför allt tre tulpaner som just alltid träffar rätt. Det spelar ingen roll om våren är sen eller tidig, blomningen sammanfaller alltid! De tre är:

Elegant rosa

'Light & Dreamy' Foto: Kerstin Engstrand
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand

‘Light and Dreamy’, en darwinhybridtulpan som jag såg första gången blomma i Bergianska trädgården i Stockholm.  Föll som en fura för den, dels för dess vackra färg och form men framför allt för att den blommar samtidigt som mina fyra persikoträd! Oavsett vilket persikosort och oavsett väderstreck så slår ‘Light and Dreamy’ ut samtidigt som just det persikoträd den är planterad vid.

'Light & Dreamy' Foto: Kerstin Engstrand
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand

Färgen anges som rosaviolett och som kronan på verket så är stjälkarna mörka, jag skulle nog kalla stjälkens färg för plommonfärgad. Darwinhybridtulpaner är trogna, de kommer tillbaka år efter år och är mycket blomvilliga. Blir cirka 50 cm hög. Beroende på hur våren utvecklar sig blommar den i april – maj.

En annan tulpan som blommar samtidigt som persikoträden är den låga näckrostulpanen ’Ancilla’. Kalkbladen är på utsidan röda och mera rosavita på insidan där även en röd rand dyker upp. Den förökar sig villigt. Detta är en låg tulpan, ca 20 cm hög.

Rött under körsbärsträdet

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När körsbärsträden blommar firar japanerna, nåväl de firar inte de vanliga ätkörsbären utan prydnadskörsbär, som de som blommar i Kungsträdgården, de med rosa blommor.  Samtidigt som vanliga körsbärsträd, de sorter som vi äter av, som Stella eller Heidi, blommar de vanliga röda darwintulpanerna, den klassiska röda ’Apeldoorn’ (finns en gul också). Denna röda anses vara mamma till alla de olika sorter som nu finns i gruppen darwinhybrider.  Och de klär verkligen varandra. När körsbärsträden, och de röda darwintulpanerna blommar, så är det dessutom ett tecken att nu är det dags att så på friland allt som anses inte vara alltför värmekänsligt. Nu klibbar jorden inte längre fast på redskapen och nu är det dags att sätta potatis och så ärter. Även sallat brukar trivas att sås vid denna tid.  Men att så bönor, pumpa och zucchini på friland och plantera ut frostkänsliga plantor väntar vi med tills vårt sista så-vårtecken, när häggen blommar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Apeldoorn’ blir cirka 55 cm hög. Jag har haft röda Apeldoorn under ett och samma körsbärsträd i 30 år och de är klockrena i sin blomning, alltid samtidigt!

Gult, orange och rött mot starkt gult

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

De två Darwinhybrider, ’Elite’ och ’Blushing Apeldoorn’ gör verkligen rätt för sina namn! De blommar vanligen samtidigt som de senblommande forsythiorna, de som blommar på både nya som gamla skott. Dess två är högväxande men samtidigt stadiga tulpaner. Cirka 55 cm höga.

Skydda lökarna

w0194

På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.

När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand
När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand

Tar du in blommor för snitt så kom ihåg att inte ta hela plantan med lök utan spara två blad kvar på löken. Bladen behövs för att löken ska få näring och orka blomma nästa år.

Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra men bladen ska nu vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.

Lökarna sätts på hösten

Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar.  Ett riktmått är 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt. Håll ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm, 12 cm brukar vara ett bra avstånd.

Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.

Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.

Lästips: Rådjursfri trädgård – ja visst! 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Mistelsådd i äppelträd, ett riktigt pussträd! Foto: Kerstin Engstrand

Kärlekens växt, misteln, hur kommer det sig att den växer i träd?

Förklaringen ligger dels i dess naturliga växtsätt, misteln är en halvparastit med egen fotosyntes och behöver en annan växt för att leva. Den är Sveriges enda trädlevande parasit!

För att klara det är fröet extra klibbigt. Och med extra klibbigt menar jag verkligen klibbigt. Som extra starkt klister.

Det är på våren misteln bäst sås. I mars månad om den är varm. Inte tidigare.

Misteln föredrar att växa på lind och lönn, i trädgården trivs den framför allt på äppelträd. Den har skilda han- och honexemplar, de vita bären finns enbart på honplantorna men det behövs även hanplantor för att få bär.

Mistelbär är minst sagt kletiga. Foto: Kerstin Engstrand
Mistelbär är minst sagt kletiga. Foto: Kerstin Engstrand

Ett bär innehåller ett frö. Det kan man se om man håller bäret mot ljuset, då skymtar ett litet svart frö. Tryck bäret mot den gren där du vill att den ska fästa. Gärna på grenens undersida, där kommer det att leva mera ostört än på ovansidan. Min erfarenhet är att fröerna trivs bättre på grenar i sydvästläge än de på samma träd som ligger mot norr eller öster. Har du problem med snäckor i träd kan jag säga att de ödelägger mycket effektivt mistelfröer.

Då grobarheten inte är den bästa kan man utan problem så flera frön på en och samma gren. Markera platserna med en bit färgat garn och häng gärna upp en färgad såpinne också, detta för att lätt hitta platserna när trädets bladverk skymmer sikten.

Markera var på grenen du sått dina mistelfröer. Foto: Kerstin Engstrand
Markera var på grenen du sått dina mistelfröer. Foto: Kerstin Engstrand

Ganska snart efter det att bäret har kletats fast på grenen blir allt grönt, ser ut som en grön knapp.

Därefter blir det hela vitt igen, och ser närmast ut som fågelskit.

Om fröet gror syns det ganska snart, du ser som små öglor på grenen.

En liten krok, eller ögla, här har fröet grott! Foto: Kerstin Engstrand
En liten krok, eller ögla, här har fröet grott! Foto: Kerstin Engstrand

Om ett år så kommer första bladparet. Tillväxten kommer att gå långsamt även om tillväxttakten är 100% per år. Efter ett par år kommer dock misteln bli rejält stor.

Segt! Det klibbiga fruktköttet bildar lätt långa strängar. Att man för gjorde  lim av bären känns helt naturligt när man får detta klet på fingrarna. Tyvärr användes limmet för att fånga fåglar med något som Carl von Linné omnämnde i Flora Svecica 1755.

Den växer långsamt, sakta men säkert. Foto: Kerstin Engstrand
Den växer långsamt, sakta men säkert. Foto: Kerstin Engstrand

Mistel är fridlyst men inte rödlistad. Den anses vara livskraftig och trivs framför allt i Mälardalen. Markägare och den som har nyttjanderätt till marken får plocka bär om det sker för att vårda värdträdet, och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. De mistlar som i juletid säljs i Sverige är importerade.

Mer om mistel kan du läsa här: Misteln, parasiten som ger oss habegär

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Vi gillar paket, särskilt matpaket. Nu när fikonbladen är på väg att falla så brukar vi offra ett par stycken. Fikonträd övervintrar utan blad, det är ett bladfällande träd så man skadar inte trädet. Ibland till och med använder vi några som just fallit. Till vad då? Jo, att göra lax i ugnen med.

Första gången jag fick fisk i fikonblad var på Ibiza. En stormig höst för flera decennier sedan. För cirka 40 år sedan. Då hade jag även ett helt fantastiskt fikonträd vars frukter jag kunde äta hur mycket som helst av. Då var det pinfärsk fisk som tillagades över öppen eld och fisken var just inslagen i färska fikonblad.

Att använda blad som matpaket är vanligt, kåldolmar, vinbladsdolmar, bananblad, ja listan kan bli lång. Otaliga blad är ätliga.

Det har blivit en hösttradition, ett sätt att överbrygga sommaren och hösten och kanske även vintern. Snabbt och roligt, fryst lax i portionsbitar, några enkla ingredienser och några fikonblad.

Det går åt en till två fikonblad per laxbit. Är bladen mycket stora räcker det med ett. Det finns även färska fikonblad att köpa i välsorterade webbutiker.

Allra helst ska bladen vara helt nyplockade men de klarar bra att förvaras i kylskåpet ett par dagar, då förvarade i en plastpåse. När du plockar bladen, se upp med den vitaktiga feta saften som skaftet släpper, den vill man varken ha på kläder eller i munnen.

Vad smakar då ett varmt, tillagat fikonblad? Jo lite åt pinjenötter. När laxen är i ugnen så sprids en doft som påminner om just nyrostade pinjenötter eller kanske till och med som nyrostade kastanjer. Andra säger kokos. Men är din mage känslig för färska fikon kommer du även att märka det om du äter fikonblad. I så fall kan du välja att inte äta upp bladen, laxen har ändå fått en lätt nötig arom av bladen så de behöver man inte äta upp.

Vad behöver du?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

1 till 2 fikonblad per laxbit

Olivolja

Salt, peppar

Samt gärna fänkålsblast, citronzest eller pestosås.

Så här gör jag:

  1. Penslar en ugnsfast form med olivolja samt saltar och pepprar lätt.
  2. Därefter lägger jag på fikonbladen så de täcker formens hela yta.
  3. Penslar igen, nu fikonbladen med olivolja och strör på lite salt och peppar.
  4. Laxbitar läggs ut på bladen. Även laxbitarna penslas med olivolja och saltas och peppras lätt.
  5. Nu brukar jag piffa upp några bitar för extra smak. Färsk fänkål är gott och allra helst tar jag av det gröna, det som ser ut som dill. Men det blir lika gott med enbart salt och peppar, särskilt om du äter av fikonbladen.
  6. Lägg över eller vik upp fikonblad över varje laxbit. Pensla igen med olivolja samt salta och peppra lätt.
  7. Därefter in i ugnen, i 190 grader, i cirka 20 till 25 minuter förutsatt att laxen är tinad.Mycket snart känner du en exotisk doft strömma från ugnen.

Om du googlar fikonblad hittar du mängder av recept, bland annat på glass gjord på just fikonblad (fig leaves ice cream). Fikonblad har länge använts som ersättning för ostlöpe och att smaksätta grädde och mjölk med.  Senast det var en hype om just fikonblad i matlagning var runt 2002 och 2003 och nu i år, när många haft extra tid distansjobbandes hemma, har intresset kommit åter. Det finns även torkade fikonblad att köpa.

Och ett måste, en fikonboll!

En italiensk klassiker är torkade fikon inlindade i fikonblad. Dessa bollar är små konstverk i sig. Inuti ligger lagrade fikon, svarta, ja de ser inte aptitliga ut, jag ska inte skriva vad de liknar men smaken, jag säger bara smaken! det är vad man kallar för dottatofikon från Kalabrien. de är både kokta och bakade, de kokas först och efter det att fikonbladen har svepts runt dem bakas hela härligheten. Mycket gott till en bit ost, som pecorino eller gorgonzola. Även ricotta passar fint till. En öppnad boll håller i 14 dagar i kylskåp. Priset brukar var runt 75 till 100 kronor styck.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Blommande aprikos av sorten Hargrand. Foto: Kerstin Engstrand

För många år sedan blev mitt habegär efter egna, solmogna aprikoser för stort så jag köpte ett litet träd. Det var då i storleken liten buske! Och man skrattade åt mig i kassan, det skulle aldrig klara sig, inte utan växthus.

Men man får inte dö nyfiken och skam den som ger sig.

Jag bor i växtzon 3.

Trädet, nåväl den lilla buskliknande trädet som var cirka 50 cm högt planterades i sydvästläge och lutat mot husfasaden. Med rötterna utanför takutsprånget så att de skulle få gott om nederbörd. Grenarna lutades mot husfasaden så att de skulle få så gosigt och skyddat som möjligt. Fasaden är av trä och grenarna fick luta sig mot fasaden för att skydda blommorna för frost.

Platsen var kryddrabatten. Där är det väldränerat. Och fick några stora stenar runt stammen. Sten lagrar värme.

Det sägs att aprikos föredrar kalkrik jord. Har ingen aning om hur kalkrik min jord är men trädet trivs.

I kryddrabatten har jag också gott om vårblommande växter, som krokus och även ett uppstammat krusbär som blommar tidigt. Allt för att locka till sig så många pollinerare som möjligt.

Därefter började väntan. Redan första våren kom det blommor! Då långt ner vid stammens bas. Jag såg dem knappt men i och med att aprikos blommar rejält före persikoträden så fångade mitt öga de små vita blommorna.  Jag trodde först det var skräp. Men nej, det var blommor på bar kvist!

Runt mitten av april, en ganska kall och sen vår blommade mitt lilla träd. Den 4 augusti kunde jag skörda gyllengula aprikoser!

Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy.  Foto: Kerstin Engstrand
Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy. Foto: Kerstin Engstrand

Man tackar!

Och det utan växthus. I zon 3, norra Stockholm. Sorten heter Nancy. Prunus armeniaca ’ Nancy’.

Aprikosträdets blomning är stort i Kina, landet denna underbara frukt ursprungligen kommer ifrån. Från blomning till skörd tar det på friland i zon 3 cirka fyra månader, i regel tre månader och tre veckor.

Andra år blommar det ännu tidigare, i slutet av mars, början av april. Sådana vårar är lite mera nervösa. Då får man stå stand by med gamla filtar för att skydda trädet för kalla nätter.

Pollinering av  aprikos. Foto: Kerstin Engstrand
Pollinering av aprikos. Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna behöver pollineras, börjar ditt träd blomma och inga bin eller humlor är ute så kan du leka humla själv. Ta då en pensel och för över pollen från blomma till blomma. Eller skaka trädet. Aprikoser är vanligen självfertila, dvs du behöver inte odla två olika sorter för att få frukt som är vanligt för äpple och päron.

Efter pollineringen tål inte blommorna kyla, gränsen går vid 4 grader. Blir de utsatta för lägre temperatur kommer de inte ge frukt även om de hann bli pollinerade.

Kart av aprikoser. Foto: Kerstin Engstrand
Kart av aprikoser. Foto: Kerstin Engstrand

Efter cirka fem år började mitt aprikosträd likna i alla fall ett mindre träd. Det är lätt att böja grenarna horisontellt vilket medför att de lättare bildar blomanlag. Det är på de yngre skotten, vanligen de som är maximalt tre år gamla som blommorna kommer.

Det är vanligt att aprikos är ympad på annan, härdigare grundstam som plommon.

Vanligen är aprikosträdet självfertilt, så man behöver inte ha flera träd. Det blir nätta träd som har ett litet kantigt växtsätt. Trivs också i stora krukor.

Vill du beskära din aprikos ska du bara gör det lätt, som att ta bort korsande grenar. Beskärning görs efter skörden, och då i augusti och september, längst ner i södra Sverige kan du även beskära i början av oktober.

Sorten 'Hargrand'  i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten ‘Hargrand’ i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Aprikoser kan drabbas av grentorka, oftast då det fått monilia under blomningen. Moniliadrabbade blommor kommer inte ge frukt. Det finns en kanadensisk sort, Hargrand, som ska vara motståndskraftig mot monilia. Hargrand ger ganska stora frukter, och ska vara härdigt upp till zon 3 till 4.

Orangered och Goldrich är två andra sorter som även de ska klara zon 3 till 4.

Förutom att blommorna är känsliga för frost så är aprikos annars ett härdigt träd, de flesta sorter klarar så långa temperaturer som minus 35 grader! Men då måste de blomma sent för att hinna ge frukt hos oss. Och just den kombinationen, härdiga sorter som blommar sent på våren när frostrisken är över finns det vad jag vet än så länge inga namnsorter av.

Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Äkta kastanj som växer i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Höst, då dyker kastanjer upp i frukt- och grönsaksdisken. Lite plattare än de hästkastanjer vi plockar upp i parker och trädgårdar.

Äkta kastanj, Castanea sativa växer i stort sett i hela Europa och större skogsbestånd finns även i England. Den är lätt att känna igen, bladen är sågtandade och avlånga, de sitter inte i som i en paraplyform som hästkastanjens. Hästkastanjens nötter är inte ätliga.

Jag har ett, än så länge litet exemplar, som jag för många år sedan köpte i Östersund, uppdraget i en plantskola där. I Bergianska trädgården i Stockholm finns fina exemplar, likaså i Botan i Göteborg.

Är hösten varm och lång får man mogna kastanjer även Sverige.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Som alla träd inom samma släkte blir de med tiden stora, minst 20 meter höga. Hanblommorna sitter på långa smala gula ax och inte i de vackra ljusliknande klasar som hästkastanjens. Honblommorna, som blir kastanjer, är så små att man knappt ser dem. Blomningstiden är maj, början av juni. Höljet runt kastanjerna är också taggigt, extremt taggigt. De ser ut som sjöborrar!

På hösten avnjuts de rostade med salt och smör, eller bara om de är. En klassiker att hålla värmen vintertid är att ha några varma kastanjer i fickan. I varenda gathörn brukar rostade kastanjer säljas.

Försäljning av rostade kastanjer. Foto: Kerstin Engstrand
Försäljning av rostade kastanjer. Foto: Kerstin Engstrand

Kastanjemjöl är populärt ibland annat Italien, av det gör man i Florens bland annat en kaka gjord på kastanjemjöl och rosmarin. Dock har kastanjemjöl kort hållbarhet, det är en färskvara.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett annat plus är att äkta kastanj får vackra höstfärger. Bladen går i orange toner. Äkta kastanj är långsamväxande. Säkrast är att plantera det vindskyddat och i väldränerad jord. Det finns större exemplar att köpa, du får räkna med att betala över tusen kronor för ett träd som är två meter högt.

Ärbar kastanj. Foto: Kerstin Engstrand
Nyskördade ätbara kastanjer. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fikonplantor på friland, bilden är tagen i slutet av maj månad. Plats: Katrinetorps landeri, Malmö. Foto: Kerstin Engstrand

Att få bita i ett varmt, gosigt mjukt fikon, plockat direkt från trädet borde vara en mänsklig rättighet, alla borde minst en gång i livet få unnas denna sköna synd. För det är en sensuell upplevelse, både för gom, öga och känsla. Fikon kallas också för filosofernas frukt och det stämmer, man kommer i en särskild sinnesstämning när man njuter av den smaksensation som solmogna fikon bjuder på. Den sensationen är ljusår från torkade fikons smak.

Är det då värt att odla fikon i Sverige? Ja, absolut. Fikon är vackra som plantor. Och de fikon vi köper i matvarubutiken har skördats omogna och fått mogna under resans gång. Den resan sätter sina spår i smaken. Kan du övervintra trädet inomhus är fikon värt att prova på. Om du nu inte bor I Skåne, på Öland eller Gotland för där kan du odla dem utomhus året om.

Fikon är mycket näringsrika – och sockerhaltiga.

Fikon odlas i hela medelhavsregionen och är mera utbredd än olivträdet. Fikon ÄR Medelhavet i koncentrat.

För lejonparten av oss är det fikonodling i kruka som gäller. Vilket fungerar bra, fikon trivs med att ha det trång om rötterna. Bor du i Skåne, på Öland eller Gotland och har tillgång till en södervägg, där huset är uppvärmt under vintern, kan du odla fikon mot den väggen. Det är snyggt att spaljera upp fikonet mot väggen. Men där klarar sig de flesta sorter också ute i trädgården. Bara fikonet står vindskyddat och i soligt läge.

Med mycket god vintertäckning (fikonbusken blir med tiden ett stort träd) kan man lyckas också med att odla fikon i extrem skyddade lägen i växtzon 2. Från växtzon 2 och uppåt odlas fikonplantan normalt i kruka, ståendes utomhus från maj till höstfrosten. Under vintern måste den stå frostfritt, i ett svalt utrymme. Jag har under flera vintrar haft mitt fikonträd i vardagsrummet, då har det fungerat som ”julgran”.

Fikonen kommer alltid i bladvinklarna. Foto: Kerstin Engstrand
Fikonen kommer alltid i bladvinklarna. Foto: Kerstin Engstrand

Lite fikonspråk: Ett fikon är både blomma som frukt på en och samma gång för fikon är en skenfrukt. Ett fikon består av en uppsvälld blombotten och insidan är beklädd med enkönade blommor, vad vi äter är honblommorna.  Blomman sitter alltså inne i själva frukten. Fikonen växer alltid ut i bladvinklarna, det ser ut som om de växer direkt på grenarna.

Odling

Fikon planterade längs husväggen vid Katrinetorps Landeri, Malmö. Utsökt matchade  med vanliga röda bondpioner! Foto: Kerstin Engstrand
Fikon planterade längs husväggen vid Katrinetorps Landeri, Malmö. Utsökt matchade med vanliga röda bondpioner! Foto: Kerstin Engstrand

Fikon tycker om hett klimat, men inte hög luftfuktighet. Det är ett lövfällande träd vilket gör att de klarar någon enstaka natt med några minusgrader. Detta är fikonets stora fördel, i och med att det fäller bladen klarar det att övervintra såväl ljust som mörkt. Frostfritt ska det vara, men temperaturen bör hålla sig runt 10-15 grader. Det klarar även att stå en hel vinter i runt fem plusgrader. Fikon behöver denna svalare viloperiod. Även Spaniens och Greklands vintrar är svala.

Problemet brukar vara att med tiden blir ditt fikon så stort att det kräver allt större kruka – och du måste hyra gaffeltruck för att orka få in krukan inför vintern. Eller att fikonträdet växer dig över huvudet och att det därmed inte längre kan vinterförvaras inomhus. Men ta det problemet när det kommer. Det kan ju vara roligt att få skänka bort ett fikonträd.

Men vänta med att sätta in ditt fikonträd tills det har fällt sina blad. Det ska vattnas även på vintern, annars torkar grenarna.

Fikonets normala lövsprickning sker i mars-april, ibland redan i februari och då är det för kallt i vårt klimat för att ställa ut det permanent. Är krukan mindre kan du börja med att ställa ut det på dagarna men min erfarenhet är att fikon klarar av att gå direkt från övervintringsstället ut i det fria.

Sorter

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

I vårt nordiska klimat är det fikon tillhörande Adriafikon och San Pedrofikongruppen som kommer att ge frukt. De kommer att bilda fikon utan pollinering. De är så kallade partenokarpa sorter. De är goda, och vackra.

’Précote de Dalmatie’ är ett fikon tillhörandes Adriafikon-gruppen. Det klarar att växa på friland i växtzon 1 liksom de som betecknas som Bornholmsfikon. Bornholmsfikon är dock ingen sort i sig. En annan bra sort är ’King’ (San Pedro). En planta av San Pedrosorterna är emellertid fyra gånger dyrare än ett från Adria-gruppen.

’Brown Turkey’ klarar även några minusgrader. Till och med enstaka kall natt ner mot minus tio.

Smyrnafikon kallar vi dem ännu, de utsöktaste av alla fikonsorter. Det vetenskapliga namnet för fikon är Ficus carica, Carica=Karien, det landskap där Smyrna (idag Izmir) låg. Man har i närheten av Jordanfloden hittat fossil av fikon från 9000-talet för Kristus. Turkiet och Egypten är de länder som idag har de största kommersiella fikonodlingarna. De utsökta Smyrnafikon kan inte ge frukt i Norden. De måste pollineras av fikonsteklar, som inte lever i Norden.

Har du ett fikonträd som inte ger frukt kan det bero på att det är just av en sort som behöver befruktas. De sorter som odlas söderöver befruktas av fikonstekeln, som inte lever i Sverige. Eller så står trädet helt enkelt för bra, det kan kanske ha fått för mycket gödsel. Att blomma och sätta frukt har med en växts överlevnad att göra.

OBS! Fikon är laxerande, de innehåller mycket fiber och kalcium.

Rötterna

Skulle rotsystemet till slut bli för stort att det inte längre går att flytta på krukan kan du nästa vår beskära rotsystemet så att det passar till krukan. Fikon är tåligare än man tror, man blir inte tusenårig för intet. Både beskärning av grenar som rötter kan också medföra att fruktsättningen blir rikare just det året beskärningen genomförs. Så det betyder att du lugnt kan ha ditt fikon i en 40-60 cm kruka och få frukt. Större krukor är visserligen vackra, men då får du väl hyra en gaffeltruck för att ta in dem på hösten.

Vatten och näring

Fikon är, när det väl kommit igång, ganska starkväxande och får en rejäl bladmassa vilket medför att det behöver rikligt med vatten under sommaren. Att då och då under sommaren också få lite flytande näring i vattnet tackar det gärna för. Men du ska inte vattna fikonträdet när frukterna håller på att mogna, då ruttnar frukterna oftast.

Mitt fikonträd på Ibiza gödslades enligt traditionen med åsnegödsel. I brist på tillgång till åsnor så går kogödsel på påse lika bra. Ge trädet ett rejält lager gödsel på våren, 3-5 cm tjockt ska gödsellagret vara.

 

Beskärning

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fikon beskärs på våren, när du ser att det börjar bryta nya skott. Du behöver inte beskära för att få frukt, men en kraftig beskärning kan sätta fart på ett fikons fruktsättning. Vanligen beskär man för att få en vackrare planta. Första åtgärd brukar vara att toppa mittskottet, då får plantan en vackrare, oval form. Då kommer också mer luft och ljus in i plantan och frukten blir av högre kvalitet. En för tät planta bjuder in fukt bland bladen och gör att fikonen lätt ruttnar.

Kommersiella odlare brukar tunna ut plantorna samt beskära alla skott cirka 5 cm in. Ytterbeskärningen gör att skottsättningen uppmuntras. Man bör undvika att ta bort för tjocka grenar. Det bästa är då att se till att inga grenar blir för tjocka. Man kan i november, när bladen har fallit, ta bort alla grenar som är fem år gamla.

Skörd

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Omogna fikon står upp. När fikonen hänger ner, då är de skördemogna. Ett annat kriterium är att skalet ska börja se lite fult ut, de flesta sorter får vita sprickor i skalet när de är perfekt mogna. Mera poetiskt är det gamla uttrycket:

Fikonet ska likna en änkas öga och en tiggares kappa.

När trädet har producerat sin andra skörd för säsongen fäller det sina blad.

Fikon ger frukt både på årets nya skott som gamla. I medelhavsklimat kan man skörda två gånger per år, den första i juni/juli och då är det de övervintrande fruktanlagen som mognar. Nästa skörd, som är de nya årsfrukterna, börjar i augusti och pågår till och med oktober. Här kan vi i regel skörda de första mogna fikonen i juli och sedan successivt in på hösten. De fikon vi brukar kunna skörda är de som övervintrat som anlag på plantan sedan förra hösten. Dessa små anlag är av storleken grön ärta. Skulle ditt träd på hösten ha kvar större omogna fikon än så bör de tas bort, för de brukar ruttna. Är din planta planterad utomhus brukar de större fikonen som är kvar när trädet fäller sina blad heller inte klara vinterns kyla.

Fikon Zacharias

Uttrycket myntades i tidningen Söndags-Nisse. Året var 1862 och det anspelar på Sackeus, tullindrivare i Jeriko som för att se Jesus bättre, klättrade upp i ett mullbärsfikonträd. Jesus uppmanade dock honom att klättra ner.

Vi använder idag uttrycket för någon som blivit lurad på konfekten.

Ta sticklingar

Fikon klarar att växa på de mest oväntade ställen. Det händer även att fikon frösår sig. Foto: Kerstin Engstrand
Fikon klarar att växa på de mest oväntade ställen. Det händer även att fikon frösår sig. Denna planta har slagit rot i en mur på Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand

Har du en vän med ett suveränt fikonträd som ger mycket frukt så ska du absolut tigga en bit för att göra om till sticklingar. Vaddå tigga en bit? Jo fikon är som vinbär och vin, oerhört lättrotade. Av en gren kan man lätt göra flera sticklingar, som i sin tur blir egna småplantor.

Ta en kruka, vanlig plastkruka gärna fyrkantig och ca 20 cm hög. Bottna med ett lager om 2 cm lecakulor (fikon hatar att stå med våta fötter) och fyll upp med vanlig krukväxtjord. Blanda gärna in perlit i jorden. Vattna och låt överskottsvattnet rinna av. Jorden ska nu vara rejält fuktig men inte våt.

Nu tar du den färska grenen och klipper den en i bitar om 10-15 cm. Stick ner dem i krukan, längs kanten, och vid krukans hörn. Av någon anledning så rotar sig alltid sticklingar snabbare om de står mot kanten. Trä en plastpåse med lufthål över krukan. Låt stå svalt, och i skuggan. Efter några månader börjar sticklingarna skjuta skott. Fyll då på med mera jord så att sticklingen är täckt ända upp till den nedersta delen av bladet. När rottrådarna börjar sticka ut ur krukans botten är det dags att försiktigt plantera om sticklingarna. Akta de tunna, fina rötterna.

Man kan också ta sensommarsticklingar och ställa i rumstemperatur om 20-22 grader. Efter en månad brukar de rota sig. Dessa skott ska dock övervintra svalt och ljust.

Fikon kan också förökas via avläggare. Det brukar fungera bra under högsommaren.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Triss i goda vinteräppelsorter. Foto: Kerstin Engstrand
Smaken, jag säger bara det smaken! Det är något visst med svenskodlade äpplen. Det sägs att det är våra ljusa nätter och att de får tunnare skal än de som odlas i varmare klimat som gör smaken så unik. Lagom stora är de också.  Äpplen är mitt favorittillbehör i matlagningen just nu, det är sensuellt att laga mat med äpplen.

De här sorterna kommer aldrig bli stora kommersiella framgångar, de tunna skalen gör att de inte klarar stötar så bra som de importerade med tjockare skal. Just nu är det suveränt att provsmaka några av våra bästa svenskodlade sorter. Det finns tre som jag gärna gör ett slag för, kanske faller även du för något av dem och blir inspirerad till att plantera ett träd i vår.

Ingrid Marie

Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand
Ingrid Marie. Foto: Kerstin Engstrand

Min mors favoritäpple, och mitt. Dessutom ett klassiskt juläpple. De putsar jag alltid med en sträv handduk innan jag lägger upp dem i fruktfatet. Då blir de glänsande. Precis som min mor gjorde. Ingrid Marie är också utmärkta att ge till fåglarna. Lagom stora som de är, fåglarna hinner äta upp dem innan de blir dåliga.

Ingrid Marie är ett välkänt äpple som brukar finnas i varenda matvarubutik. Det har en intensiv mörk vinröd färg. Varje äpple är ganska litet. Smaken är frisk med en lite kryddig arom, jag älskar att ha Ingrid Marie i fruktsallad. Ingrid Marie är också mycket god till brysselkål och till fläsk

Sorten är ursprungligen dansk, från 1910 och bördig från Flemlöse. Namnet har detta utsökta äpple fått från dottern till den som fann denna sort. Anton Nilsson, författaren till bibeln Våra äpplesorter, beskrev Ingrid Maries smak som mört, saftigt, sötsyrligt med behaglig arom.

Ingrid Marie skördas från oktober månad och smakar bäst om man låter lagra frukterna ett tag, till november innan man börjar äta av dem. Sorten blommar sent och pollineras av bland annat ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. En fördel är också att Ingrid Marie brukar ge bra skördar redan som ungt träd.

Härdighet: Upp till växtzon 3. Ingrid Marie finns som E-planta. Ingrid Marie fungerar bra i ekologisk odling.

Rubinola

Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand
Rubinola, ett äpple på frammarsch. Foto: Kerstin Engstrand

Är egentligen en tjeckisk sort som på senare år många har upptäckt.  Anges ha hög c-vitaminhalt.

Det är också ett vackert äpple, oftast blir det mycket vackert rött.  Det är rödare upptill än nertill så bildens äpple är lite missvisande. Mognar i oktober och kan lagras till senvintern. Är saftigt, friskt sötsyrligt och mycket aromatiskt. Jag tycker att smaken framträder extra bra som rårivet.

Det är en mycket frisk sort, är resistent mot skorv och motståndskraftig mot mjöldagg. Avkastningen är också att lita på, här är det sällan att man får var annat års körd som är annars ganska vanligt med just äpplen.

Härdigt upp till växtzon 3. Lär pollineras av bland annat Alice, Ingrid Marie och Transparante Blanche.

Aroma

Aroma. Foto: Kerstin Engstrand
Aroma. Foto: Kerstin Engstrand

Aroma är mångas favorit, det betecknas som ett sprött äpple med lite kryddig arom och med bra balans mellan sött och syrligt. Inte undra på det, dess föräldrar är Ingrid Marie och Filippa. Korsningen gjordes redan på slutet av 1940-talet och kom ut på marknaden i början av 1970-talet. En klar fördel med Aroma att det är ett äpple som inte faller sönder så lätt om man använder det i matlagning. Brukar mogna i slutet av oktober, då kan man njuta av det direkt vilket är en annan av Aromas uppskattade fördelar. Går också att lagra. Sorten pollineras av andra sorter som ’Discovery’, ’Filippa’ och ’Mio’. Aroma är en svensk sort som framtagits av Sveriges Lantbruksuniversitet Balsgård och är även känd för att ge bra skördar.

Härdighet: Upp till växtzon 4. Finns som E-planta.  Aroma anses vara mycket bra i ekologisk odling.

Visste du att man kan spruta in råsaft av äpple i fläskkött innan det anrättas?

 Väl svagväxande grundstam om du har liten trädgård

Fruktträd säljs i regel krukodlade och kan därför planteras under hela växtsäsongen. För äpple är grundstammen viktig, dvs den stam som fruktgrenarna är ympade på, för dess härdighet avgör valet. A2 för äppelträd innebär starkväxande och härdigt upp till zon 6 och är därför särskilt lämpligt för träd som ska växa i de norra delarna av landet. Söderöver ska man hellre välja den svagväxande B9 eller MM106. Trädgårdsbutiken vet vilken sorts grundstam trädet är ympat på och det står också på etiketten.

Nyfiken på vårt goda potatis- och äpplemos? Klicka här för att komma till receptet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec18, 2018

Smultronträdets frukter skördade i Atlasbergen. Foto: Kerstin Engstrand

Lyckas du får du härlig röd frukt!  I Marocko kan vid juletid köpa små fina handgjorda korgar fyllda med de vackraste bärliknande frukter. Marockanerna älskar dessa bär och de växer särskilt i Atlasbergen. Smultronträdet växer runt hela medelhavet, vanligen i bergstrakterna, men är också på Irland och i södra England, bland annat på Isle of Wight. Här i Sverige är det många som försöker sig på den och än så länge vet jag några som har lyckats i södra Skåne. Utomhus alltså. Har du ett uterum så kan du odla det högre upp i landet.

Frukter på g den torra och heta sommaren 2018. Bilden är tagen i juli. Foto: Kerstin Engstramd
Frukter på g den torra och heta sommaren 2018. Bilden är tagen i juli. Foto: Kerstin Engstramd

En fördel med smultronträdet är att det blir ganska litet, vanligen runt 1,5 meter högt vilket gör att man kan odla det i stora krukor. Trivs det och får de bästa växtförhållandena kan det bli runt sju meter men då måste du i Sverige troligen ha ett rejält vinteruppvärmt växthus. Det är ett vackert lite träd på vintern då det är vintergrönt. Försöker du odla det ute i trädgården behöver det skyddas mot tjäle och mot stark vintersol.

Smultronträdets blommor.  Foto: Kerstin Engstrand
Smultronträdets blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Oftast både blommar det och bär frukt på en och samma gång! Blommorna är vita och liknar ett mellanting mellan lingonblomma och liljekonvalj. Den tillhör familjen ljungväxter.

Smultronträdets bär blir först gula sedan orange för att till slut bli moget knallröda.  Foto: Kerstin Engstrand
Smultronträdets bär blir först gula sedan orange för att till slut bli moget knallröda. Foto: Kerstin Engstrand

Hur smaker då bären? Smultron som våra svenska smultron? Nej, smaken är mild, lite fadd men saftig. Men smaken blir bättre om man gör sylt eller marmelad på bären. Sedan är de roliga att äta, de är ju knottriga så tungan får en ny upplevelse.

Bären hänger länge kvar på trädet och där gör de kanske mest nytta som ögonfröjd.

I Madrids stadsvapen

Smultronträd är också vanligt i Spanien, på Kanarieöarna och som kuriosa, det återfinns i Madrids stadsvapen! Du har säkerligen sett det, en björn som står och mumsar på något uppe i ett träd. Det är madroño som björnen äter. En staty som föreställer detta finns på det vackra torget Puerta del Sol men symbolen återfinns även på flera fontäner. Smultronträdet har varit del av stadsvapnet sedan början av 1200-talet, varför anses vara oklart men smultronträd är därför vanligt i trädgårdar i Madrid. Även romarna hyllade smultronträdet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...