En pärlfiskare gjord av plast dyker ner i vatten… debatten om all plast som fyller världshaven var temat i denna “trädgård” som hade fått namnet Pärlfiskarens trädgård. Pärlfiskaren var gjord i 3D-teknik. och förstås gjord av återvunnen plast.
Nere i havet fick kaktusar symbolisera koraller.
Foto: Kerstin Engstrand
En vägg var gjord av 500 använda gamla PET-flaskor som kom “flytande”. De symboliserade rmängden plast som var 2,5 sekund slängs i haven. Det blir motsvarande 12000 i minuten, eller 720 000 i timmen, eller 17 280 000 per dygn.
Foto: Kerstin Engstrand
Idéträdgården var designad av Karen Welman and John Warland och fick guld.
Det finns en anledning till att Chelsea Flower Show är världens främsta trädgårdsutställning, för här har även de kommersiella montrarna mycket hög klass. Som Tom Raffields. Det var förresten första gången en möbeltillverkare fick en plats på Main Avenue. 5 stjärnor fick han och Tom kommer tillbaka 2019.
Foto: Kerstin Engstrand
Med fokus på mellanrum och rörelse skapar han en plats där man instinktivt känner sig hemma i. Samtidigt som man känner att man blir lyft till skyarna.
Foto: Kerstin Engstrand
Organiska former skapad av en hand. Naturens kraft i kraftfull rörelse. Det är så vackert!
Foto: Kerstin Engstrand
Och behöver jag säga att jobba med varmböjt trä i sådana här former är svårt?
Foto: Kerstin Engstrand
Suck, detta skapar en måste vilja ha känsla. Allt material är från Cornwall.
En grundläggande regel när det gäller trädgårdsdesign är att rakt ska möte runt samt att olika höjder samt texturer ska mötas. Allt dessa fanns i den lilla, knappt 80 kvm stora trädgården “The Silent Pool Gin Garden” som deltog i kategorin “Space to Grow”. Av domarna fick den förgylld silvermedalj men den vann det bästa priset, den blev publikens favorit. Det ska sägas att domarna har mycket mera att ta ställning till inför deras bedömning än vad publiken har men visst visar det att brittisk tv-publik, det är genom BBC som sänder från Chelsea som publikröstningen sker, har bra koll på detta med trädgård.
Varför heter då trädgården som den gör, varför finns ordet gin med i namnet. Jo, det handlar om vem som sponsrat trädgården, Silent Pool Distillers. Och då blev det “naturligt” att plocka upp färgtemat från ginflaskans etikett, som lär gå i blått. Därav mängden blå blommor.
Man hade också koncentrerat sig på att allt material i trädgården skulle vara inhemskt producerat.
The Silent Pool Gin Garden. Blå växter lär matcha ginetiketternas färg. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården har en skön avslappnad ton. Jag var inne i den flera gånger och varje gång fick jag en härlig, avslappnad känsla i kroppen.
Låga kallstensmurar som också är sköna att sitta på. Foto: Kerstin Engstrand
Samma upphöjda rabatt från annan synvinkel. Foto: Kerstin Engstrand
Hörn nummer 2:
Jag säger bara det, kallstensmurar är oerhört vackra! Foto: Kerstin Engstrand
Moderna material möter klassiska. Strukturer möts. Trädgården är tänkt för ett ungt par som jobbar i City. Stenen är från Dorset och kallas för Pubecksten. Just denna gråa nyans kallas också för Pubeckgrått.
Foto: Kerstin Engstrand
Trä möter sten som möter corteenstål som möter trä som möter sten. Raka linjer möter runda.
Som en tavla! Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
I mitten finns en fontän gjord i koppar. Koppar är valt för det är det material man använder sig av i själva destilleringsprocessen, alla rör etc. är där gjorda av koppar. Fontänen symboliserar formen av en skalad citrus.
Ärtor som gröda är högsta mode och vi är många som älskar att odla mängder med olika sorter. Här kommer lite inspiration för dig som är verklig nörd! En trädgård som kan göra dina grannar gröna av avundsjuka.
Denna trädgård var också tillägnad Dr Calvin Lamborn, växtförädlaren som tack vare en rejäl portion nyfikenhet och envishet fick fram den än idag mycket populära Sugar Snap. 1952 började han utveckla den och 1979 började den säljas kommersiellt.
Sugar Snap lovprisas i frökatalog från 1979. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtiga former dominerade, förstås. Överallt såg jag något nytt, och ofta fick man sig ett gott skratt. Trädgårdsboden gick förstås också i grönt (och nej, smak ska man inte diskutera).
Foto: Kerstin Engstrand
Fåglar kunde också hitta mat, för vad döljer sig bland trampstenarna om inte ärter:
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Friggeboden kallades “The Shrine” eller The Peavillon”och var förstås fylld med intressanta objekt, här en liten bildkavalkad:
1 of 5
Gillar man ärter är man i alla fall konsekvent! Telefon är förstås ärtgrön. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Tilltugg, nej jag lät rekvisitan vara kvar. Foto: Kerstin Engstrand
Hmm, är man ärtnörd kanske man gillar detta ljus. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Utsikt från boden mot trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
Inne i boden hittade jag denna maskin som jag aldrig sett tidigare men idag finns moderna varianter, elektriska sådana. En peasheller skalar helt enkelt ärtskidorna och ut kommer fina runda hela ärter.
Foto: Kerstin Engstrand
Vackra mörkt lila lupiner, som är en ärtväxt, prydde en sida av trädgården.
Detalj från The Seedlip Garden. Foto: Kerstin Engstrand
Vattnet ska vara färgat med blåärter. Foto: Kerstin Engstrand
Nog är trädgården en ärtig hyllning. Design av Dr Catherine MacDonald för firman Seedlip. Trädgården fick guldmedalj i kategorin “Space to Grow”. Catherine fick guld även för en trädgård hon gjorde för samma firma året innan, 2017. Familjen bakom den alkoholfria drycken Seedlip har odlat ärter i generationer. Deras odlingar ligger i Yorkshire och norra Lincolnshire.
Man ville också passa på att hylla munken Gregor Mendel,som bland annat använde ärtväxter i sin forskning. Han korsade olika ärtsorter och genom resultaten från dessa försök lade han fram en teori om hur egenskaper nedärvs, att anlag slumpmässigt kombineras i avkomman. termer han använda var dominanta och reccessiva anlag, termer som används än idag. Mendel publicerade sina rön 1865 men de fick genomslag i början av 1900-talet och det efter hans död.
Klassiska risstöd och mera påkostade varianter. Lägg märke till dekorationen på väggen i fonden. Foto: Kerstin Engstrand
Seedslip är en alkoholfri spridryck skapad för att vara ett bra alternativ till drinkar. Namnet Seedlip kommer efter den typ av skördekorg som användes på 1700-talet.
Foto: Kerstin Engstrand
Peas & Love hälsar Tom Harfleet (klicka så öppnas artikel om Tom i ny flik) som tidigare var ansvarig för Chelsea Flower Show och numera jobbar för Seedlip.
Foto: Kerstin Engstrand
samt en av världens främsta trädgårdsdesigners Giuliano Gubbelei som gillade denna ärtiga trädgård helskarpt. Dock är hans trädgårdsstil ljusår från denna.
Trädgården 'Urban Flow' blev bästa trädgården i kategorin "Space to Grow". Foto: Kerstin Engstrand
En stadsträdgård där man på fiffigt sätt tar vara på regnvatten knep både guldmedalj och Best in Show i den nya kategorin “Space to Grow”. RHS, det brittiska trädgårdssällskapet har i många år lyft upp problemet med att allt fler hårdgör ytor i sina trädgårdar, särskilt på framsidan. Där har ofta den fina välkomnande framsidesträdgården ersatts av asfalt och parkering för två bilar vilket medför stora problem vid intensiva regn. Regnvattnet har då inget naturligt sätt att tränga ner i jorden utan forsar ut på gatan.
Ginkgoträd med skir grönska är snyggt mot rost. Lägg märke till gallret i marken. Foto: Kerstin Engstrand
Det var Thames Water som sponsrat trädgården. De återfanns på flera platser där de lyfte fokus på att vanligt dricksvatten går utmärkt att dricka. I denna idéträdgård ville de visa på hur snyggt det blir när man låter rabatter och stensättning vara huvuddel i en trädgård istället för asfalt. Designen Tony Woods gjorde det mycket bra, han visade även på att höjd, i form av träd fungerar bra på liten yta (trädgården var ca 70 kvm) och att träd även erbjuder viktig skugga. Nog så viktigt 2018 som även i England blev rekordvarm. En flertstammad ginkgo drog ögonen till sig. Mer om ginkgo kan du läsa i vår specialartikel, klicka härså öppnas artikeln i ett separat fönster.
Blodfläder och mörkt lila lupiner matchade entréns stålbåge väl:
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Cortenstål möter traditionell brittisk stenbeläggning. Ursnyggt! Foto: Kerstin Engstrand
Detta var Tony Woods debut på Chelsea Flower Show och jag hoppas att han återkommer. Han är en talang vilket bekräftades när han 2013 vann tävlingen RHS Young Designer of the Year.
Till höger om entrén fanns – förstås- när vatten är temat även porlandevatten:
Trädgården hade även en generös uteplats med tillhörande utekök:
Till Chelsea Flower Show nomineras också att antal nya produkter till att bli “Årets trädgårdsprodukt”.
Och 2018 vann fröfirman Mr Fothergills med sin nya serie köksväxtsfrön i Optigrowserien. Det är helt ekologiskt behandlade frön, man kan säga att de torktumlas för att gro snabbare.
Foto: Kerstin Engstrand
Det är ingen mindre än Deborah Meaden känd från brittiska Draknästet som tillsammans med Caroline Owen, Peter Seabrook och Chris Harrop utser vinnaren. Optigrow är utvecklat i Lund och drivs av Torsten Nilsson, som fram till hösten 2018 ägde Bröderna Nelson.
Deborah talar med Nelsons i Sverige. De blev lite starstruck när de förstod vem de talat med! Foto: Kerstin Engstrand
Och vad gjorde jag när det var denna Sverigeanknytning? Jo, ringde upp Nelsons så att Deborah fick tala med dem. Och det roliga är att de hade ingen aning om att Optigrow var nominerat. De blev ganska paffa när de fick tala med Deborah. Men två dagar senare var även Torsten på plats på Chelsea.
Om fröerna är bra? Vi har testat och återkommer senare i vår med vårt testresultat men vi kan redan nu säga att vi är mycket nöjda. Testet hade vi startat innan denna utmärkelse och innan vi visste om att det var en svensk uppfinning.
Tyvärr finns inte Optigrowbehandlade frön att köpa i Sverige.
Tom Stuart Smith skapad en unik trädgård inne i det stora tältet. Foto: Kerstin Engstrand
Säg ordet återbruk och jag tror du tänker på pallkragar, gamla badkar, petflaskor och annat. Men tänker du på växter? Det gör i alla fall det brittiska trädgårdssällskapet som på flera utställningar just skapar trädgårdar där växter och andra material har använts tidigare.
Och som alltid när Tom skapar något så blir det utsökt. Skönt och grönt! Well done, RHS och Tom! Det var åtta år sedan Tom senast skapade en trädgård på Chelsea. Men han brukar vara domare. I trädgården “The Weston Garden” fokuserade han på olika texturer, mellan tradition och framtid, det skulle vara en “retreat”.
Lejonparten av växterna har faktiskt varit med på Chelsea tidigare, och de var inlånade. Samt det var en trädgård som alla fick gå in i. Och Tom tyckte det var skönt att den var utom tävlan!
Så elegant, så mjuk, så fräsch, det var en japan som tog första priset när det gäller nyintroducerade växter. Välkända Ushio Sakazaki, som bland annat tagit fram hängpetunior i Surfiniaserien, fick första pris för sin vitblommiga nästan spetsliknande hortensia, Runaway Bride Snow White. Den har ett hängande växtsätt vilket gör den utmärkt för krukor. Klarar även en svensk vinter utan problem, i alla fall i zon 3 växandes i en rabatt, kan jag rapportera.
Jag föll direkt, dels för den blommar så generöst och att den får blommor både på ändskott och i varje bladveck samt på fjolårsved, vilket ger både en säker och riklig blomning. Blir cirka 70 cm hög och lika bred. Troligen härdig upp till och med växtzon 4. Föredrar halvskugga. Utsökt i kruka! Jag ångrar att jag inte köpte fler.
Och en blå taggig skönhet
Eryngium ‘Blue Waves’ Foto: Kerstin Engstrand
Som god tvåa kom denna marton och jag måste säga att martorn faller jag alltid för, särskilt om de är blå. Blue Waves kommer från en öppet pollinerad fröplanta som såddes 2002. Ibland händer under, denna pollinering skedde mellan två växter som växte bredvid varandra, en spansk martorn, Eryngium bourgatii och en alpmartorn, Eryngium alpinum ‘Superbum’ “Bröllopet” skedde i plantskolan Dove Cottage Nursery beläget i Yorkshire. Totalt grodde elva frön, och en planta kom att bli en klass för sig. Med en stark stjälk och blommor som sitter i vågor var det ingen tvekan, en ny härlig växt hade fötts! Och 16 år efter pollineringen finns den nu att köpa för var och en. Säg nu inte att växter är dyra!
‘Blue Waves’ blir cirka 50 cm hög och den behöver inget stöd. Martorn drar till sig humlor och bin. Trivs bäst i soligt läge.
‘Blue Waves’ i kruka i Hilliers trädgård. Foto: Kerstin EngstrandHär syns så fint den växter, Blue Waves gör verkligen skäl för namnet! Hilliers har här samplanterat den med blågröna prydnadsgräs. Foto: Kerstin Engstrand
En gul knep tredje priset
Är gult fult? Solrosen, Helianthus annuus ‘Sunbelievable Brown Eyed Girl ‘ (‘Sunbeliv01’) är i alla fall produktiv sägs det. Den lär blomma i brittisk klimat i alla fall från maj tills frosten tar den, och håll i dig nu, lär ha givit så många som ett tusen (1000) blommor på en och samma planta. Kan det verkligen vara sant? Jag ska i alla fall försöka få tag på den. Ska även vara mycket torktålig men är utan pollen, vilket är mindre bra för humlor och bin. Den är främst framtagen för att odlas som snittblomma, därav av att den är pollenfri.
Helianthus annuus Sunbelievable Brown Eyed Girl (‘Sunbeliv01’). Foto: Kerstin Engstrand
Sunbelievable Brown Eyed Gir är framtagen av Thompson & Morgan och ska vara världsunik. Den är steril, så det blir inga frön. Förökning sker med sticklingar och sägs vara lättförökad. Varje enskild blomma är cirka 10 cm i diameter. Det har tagit T&M elva år att få fram den. 10 000 plantor och så dök det upp en som var “perfekt”. Året det skedde var 2015. Är också den enda evighetsblommande solrosen, bor du i en frostfri zon ska den blomma året runt!
Han gjorde det igen,Kazuyuki Ishihara, som numera är en riktig Chelsea veteran. Hans trädgård O-mo-te-na-shi no NIWA -The Hospitality Garden blev den mest fotograferade och fick utmärkelsen Best in Show i kategorin hantverksträdgårdar. Så här glad blev han när han fick utmärkelsen av det brittiska trädgårdsällskapets direktör, Sue Biggs:
Som alltid är hans trädgårdar perfekta in i minsta detalj. Vatten, lönnar och mossa är hans signum. och publiken står alltid stilla, länge, blixtstilla och njuter in i minsta detalj medan hans porlande bäck försöker överrösta Londons trafikbrus,
The Claims Guys: A Very English Garden blev publikens favorit
Här ett hantverk perfekt in i minsta detalj på ett helt annat sätt än den japanska. Hårdare men elegant.
Foto: Kerstin Engstrand
Stenmurar gjorda utan gjutning, så kallade kallmurar, återfanns i flera trädgårdar i år. Jag har nog aldrig sett så många av denna typ som just i år. Och vilket hantverk! Se den böjda formen,oerhört skickligt gjort av Andrew Loudon som byggt den. Trädgården hyllar Arts and Crafts rörelsen, denna trädgård är skapad för hålla över tid, vara i tiden samt helt enkelt bara vara vacker. Design av Janine Crimmins och trädgården blev Publikens favorit i denna kategori.
Inspiration från Indien: British Council Garden – India: A Billion Dreams
Foto: Kerstin Engstrand
Sarah Eberle är en annan veteran, och den enda designer som fått medalj, och då menar vi guld, i samtliga kategorier! I år återfanns hon på tre ställen, den största trädgården gjorde hon för Hillier’s . I år var det cricket på menyn! Med inspiration från utsökt stenhantverk som du ser på bilden ovan skapade hon en trädgård som hyllade sport. Tekniken kallas för pietra dura, stenintarsia eller florentinsk mosaik efter staden Florens. Just dessa i trädgården är skapade i Jaipur, Indien.
Bergvallmo har en sällsynt vacker turkosblå färgton. Foto: Kerstin Engstrand
Bergvallmo, Meconopsis var en av växterna och dessutom vald för att just denna sort hittades 1922 av en brittiskt växtexpedition ledd av George Leigh Mallroy. I träden hängde Vandaorkideer, Vanda coerulea som första gången samlades in av en britt uppe iKhasibergen. Rosor prydde även trädgården.Rosen är vanlig som motiv, även Taj Mahal har rosmotiv på fasaden.
Foto: Kerstin EngstrandPietra dura Foto: Kerstin EngstrandOch Sarah snyggade till trädgården in i sista stund. Här strax innan de verkliga VIP:erna skulle komma, den brittiska kungafamiljen. Foto: Kerstin Engstrand
The Supershoes, Laced With Hope Garden
Laura Anstiss gjorde debut på Chelsea med denna tankeväckande och färgstarka trädgård där graffiti drog ögonen till sig. Men särskilt ett par skor, ett par handmålade som symboliserade hur unga många är när de får en cancerdiagnos. Färg var ett självklart val för henne, för barn och ungdomar dras till färg och färg inger hopp.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
The Viking Cruises Wellness Garden
Så gjorde en bastu entré på Chelsea Flower Show. Är det bara jag som tycker att byggnaden är väldig inspirerad av Hasselfors växthus? Nordiska växter, och vårt friska liv som vi lever i Sverige och Norge ska vara inspirationskällan men jag kände inte igen mig. Nåväl, trädgården fick en guldmedalj.
1 of 3
The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
Paul Hervey-Brookes, designer av The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
En glad pratstund under Chelsea Flower Show 2017. Vi skrattade gott alla tre, damen på bilden är Carol Klein som bland annat presenterar trädgårdsprogram i BBC. Foto: Kerstin Engstrand
Han gav oss moderna engelska rosor, och denna världsberömda rosresa började med att han 1963 introducerade rosen ’Constance Spry’. Därefter följde årtionden av utveckling av de flera hundra sorter han är pappa till.
Hans rosor har tagit hela världen med storm.
Intresset för att föröka och förädla rosor fick David på 1940-talet. Han läste då en bok om just gamla rosor och där och då föddes idén att få fram en långblommande doftande gammaldags ros som blev vad vi idag kallar för just moderna engelska rosor. Eller Austinrosor.
Det unika med hans rossorter är att de är långblommande, oerhört vackra och väldoftande! Över 100 av dessa sorter är också härdiga i svenskt klimat.
Foto: Kerstin Engstrand
Jag har träffat David många gånger, han kom också alltid till Chelsea Flower Show där hans företag David Austin Roses alltid hade utställningens blommigaste yta. Montern är en självklar mötesplats, platsen där man bestämmer möte med sina vänner för montern går liksom inte att missa! Oftast hade de en världskändis på besök, som 2017 när inte mindre än Dame Judi Dench fick en ros uppkallad efter sig.
En rörd Judi Dench möter pressen efter att fått en ros uppkallad efter sig. Till vänster om henne står David J C Austin och till höger i egen hög person David Austin. Foto: Kerstin Engstrand
Han var alltid lika blid och modest, med en säker blick för skönhet. Ofta hade han samma lätt rustika kavaj och rutiga skjorta på sig. Jag kommer aldrig glömma hans blick när han tittade på sina älskade rosor. Och han var noga med att hans rosor ska planteras i grupp, alltid minst tre av samma sort tillsammans, gärna flera!
Foto: Kerstin Engstrand
2017 var också sista gången jag träffade David. Jag och Carol Klein fick en härlig pratstund med honom medan han väntade på Judi Dench. I år kom han inte till Chelsea och i år hade man heller inte någon kändis som fick en ros uppkallad efter sig. Och i tisdags somnade David stilla in i sitt hem. Ännu en stor rosförädlare har gått ur tiden. En annan var Peter Beales. Men de lever vidare i de vackraste av blommor. Rosorna deras är fulländade skönheter.
En bukett med rosor av sorten Dame Judi Dench. Foto: Kerstin Engstrand
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
Föregående
