Taggar Inlägg "Fruktträd"

Fruktträd

Mispel på väg att mogna i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

De ska vara pepparkaksbruna och mjuka när de ska skördas. Okej, de kan också få eftermogna inomhus. Annars smakar de som bäst om de får mogna på trädet och utsättas för lätt frost. På svenska heter denna minst sagt fula frukt mispel, på engelska medlar.

Det är ett litet träd som blommar i slutet av maj, början av juni med enkla lite äppleblomsliknande vita blommor. Är alla gånger härdigt i zon 3. I Sverige har vi sett att sorten ’Nottingham’ är lättast at få tag på vilket är bra då den anses ha den bästa smaken. Mispel blir 5 till 7 meter högt och lika brett. Intressant är att mispel tål torka mycket bra och är även ett tåligt klätterträd.

Mispel, Mespilus germanica, kan man även dra upp från frö, fröerna liknar avlånga krassefrön. De sås bäst på hösten då de behöver en period av kyla för att gro bra. Man kan även så dem inomhus i en liten kruka och låta krukan stå två månader i kylskåpets svaldel innan man låter den stå i rumstemperatur igen.  Ibland behöver de ytterligare en vinter på sig för att gro. Dock tar det många, många år innan en frösådd planta blir till ett träd som ger frukt.

wtiptreejellymedlar

Den välkände firman Tiptree, som har specialiserat sig på olika inläggningar på frukt och bär, säljer gelé gjord på mispel. Hur smakar då denna underbart vackra rubinröda gelé? Jo, lätt av äpple. Triptree tipsade oss att använda gelen som äppelsås till exempelvis en skinkstek eller till fågel.

Mispelgelé

Av en brittisk väninna fick jag detta recept där det till 1 kilo frukt går åt 12 dl vatten och två citroner. Samt socker, 375 gram strösocker till 5 dl avrunnen saft.

Frukterna skärs itu, gärna i fyra delar men två fungerar också. Även citronerna ska delas i fyra delar vardera. Tvätta citronerna väl!

Frukterna ska sedan koka i en lag bestående av vatten och de två citronerna. När vattencitronlösningen har kokat upp ska härligheten sjuda under lock i cirka en timme. Det ska noteras att specialisten Tiptree kokar sina frukter i hela fyra timmar. Nu gäller det att ha lite koll så att det inte kokar torrt. Tryck till frukterna lite då och då men de ska inte krossas! Frukterna ska bli mjuka.

Sila därefter av saften. Saften ska rinna sakta ur, krama inte frukterna för du blir gelén inte klar utan ser mosig ut. Det är viktigt att låta saften rinna av ostört, det är då gelen får den vackra röda färgen.  Häll därefter den avrunna saften i en gryta och tillsätt 375 gram strösocker per 5 dl avrunnen saft. Låt koka upp och se till att sockret löses upp, därefter ska det koka i ytterligare några minuter, runt fyra brukar räcka. Gör ett s.k. geléprov och om det är ok häll därefter över i små burkar.

Geléprov: I grundskolans hemkunskap lärde jag mig att man skulle hälla lite gelé, cirka en matsked, på en liten tallrik som ställs in i kylskåpet eller i frusen under några minuter. Därefter drar man med en matkniv genom gelén. Gelén är ok om gelén inte flyter ihop igen. Om det inte stelnar kan man koka gelén lite till.

Ännu ej mogen mispel av sorten 'Nottingham' . Foto:  Kerstin Engstrand
Ännu ej mogen mispel av sorten ‘Nottingham’ . Foto: Kerstin Engstrand

OBS! I Spanien och andra länder runt Medelhavet har du säkerligen sett gula frukter till försäljning som också brukar kallas för mispel. Detta är japansk mispel som blommar på hösten och får mogen frukt på våren. Japansk mispel har stora, avlånga blad som är lätt luddiga på undersidan. Mig veterligen har ingen lyckats få frukt på japanska misplar i Sverige.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Granatäpple. Foto: Kerstin Engstrand

Länge har vi hört att vulkanen Vesuvius ödelade staden Pompeji och några till i augusti månad år 79 e.kr. Tidpunkten baserades på vad Plinius den yngre hade angivet, en anteckning som han skrev ner cirka 25 år efter händelsen. En anteckning som anger att det skulle ha skett den 24 augusti.

Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand
Vesuvius sedd från Pompeji. Foto: Kerstin Engstrand

I årtionden har arkeologer varit förbryllade över mängden granatäppelkärnor man funnit under utgrävningarna. Om ödeläggelsen hade hänt i augusti borde inte mängden kärnor vara så stor. För det är inte förrän i oktober som granatäpplena brukar explodera och slunga ut sina kärnor.

Och se, deras bryderier har nu fått ett svar.

I nya utgrävningar har man på ett hus hittat graffiti daterad just till oktober år 79. Eller mera exakt den 17 oktober 79. Så troligen var det den 24 oktober år 79 som Pompeji ödelades.

Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand
Granatäpple just vid entrén till Pompeji, fotograferad i slutet av oktober. Foto: Kerstin Engstrand

Och granatäpplet på bilden, det uppsprängda, är fotograferat just i slutet av oktober, just vid entrén till Pompeji. Så nu kommer det trädet få extra uppmärksamhet av guider och besökare!

Dessa nya fynd är även viktiga för de yrkesgrupper som forskar om människan och dess sjukdomar. För dem är förflyttningen i tiden, från sensommar till höst, en viktig aspekt. Det finns vissa sjukdomar som oftare än andra börjar härja på hösten. Influensa är en sådan. Även forskning om växtlighet och mathållning påverkas.

Iscrizione 1

Den nyligen funna inskriptionen. Foto: PARCO ARCHEOLOGICO DI POMPEI

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

En sak är säker, när man blir med tomt kommer barndomsminnena fram. Själv minns jag när jag satt spejande bland vinbärsbuskarna och kände den varma, söta, tunga doften av svarta vinbär. Ovanför mig de högresta och knotiga gråpäronträden som i mina ögon var så hiskligt höga, samtidigt som de dignade av den fulaste frukt jag då hade sett, små och fläckiga, men ack vilken smak när det kärva fruktköttet träffade gommen.

Aromatiskt så det förslår, gråpäron är en av världens bästa delikatesser. Denna ganska otidsenliga frukt odlades i Frankrike redan för mer än trehundra år sedan och hur,och när, den kom till oss är oklart. Förr var gråpäron en självklarhet i våra trädgårdar, idag ser man dem ytterst sällan, kanske för att vi inte tar oss tid att vänta på dess frukter. Tio år brukar det ta, ibland hela femton, innan ett gråpäronträd ger skörd värd att nämna, det vill säga att trädet dignar av frukt. Gråpäron är ett av de få fruktträd som idag blir stort och högt, i regel åtta till hela tio meter. Men det är ett smalt träd. Frukten mognar vanligen i september och ska plockas i omgångar något innan de är fullt mogna och de kan bara förvaras i ett par veckor. För att få frukt behövs pollinering av andra päronsorter som ’Göteborgs Diamant’ och ’Bonne Louise’. Göteborgs diamant är ett ganska vanligt päronträd så förhoppningsvis finns det ett sådant i din trädgårds närhet. Annars får du köpa två päronträd, ett gråpäron och ett ‘Göteborgs Diamant’.

Utmärkt att koka lingon- eller ingefärspäron på. Ingefärspäron är min favorit. Gråpäron klarar odlingszon 4 utan problem. Planteringsavstånd till andra träd bör vara 6,5 meter.

På hösten, från slutet av augusti och framåt, kan man hitta gråpäron i matbutikernas utbud. Har du inte ätit gråpäron förut så köp några och smaka. Och som sagt, de är som allra godast längst in vid kärnhuset! Och ät gärna ditt gråpäron med en bit vällagrad, gärna 24 månader, Herrgårdsost,

Text och foto: Kerstin Engstrand

Persikoträd av sorten 'Frost'. Foto: Kerstin Engstrand

Årets fruktträdsblomning var minst sagt magnifik. Men nu frågar många oss varför tappar fruktträden en del av sina kart? Kommer det att bli något kvar att skörda?

Jo, det kommer det. Vad som nu sker är vad som på engelska kallas för ”June drop”. Det är en form av självsanering, träden släpper de kart som inte är ordentligt pollinerade samt de rensar bort överskottet som inte utvecklats så bra. Även överskott som trädet vet om att det inte kan klara av att hantera kan det släppa. Efter en lång period av torka som de flesta av oss har upplevt i år blir det fler kart som släpps av träden. Dagar med stark blåst underlättar denna rensning.

Päronträdet 'Esperens herre' kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet ‘Esperens herre’ kastar av sig angripna och icke pollinerade kart. Foto: Kerstin Engstrand

Normala somrar brukar denna självrensning ske i början av juli, i år har den på många håll börjat tidigare. Detta troligen på grund av torkan.

Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand
Skönt, nu ser trädet betydligt bättre ut. Glesare mellan karten, detta kommer att bli ett bra päronår! Foto: Kerstin Engstrand

Processen är inget att oroa sig för. Den är bra, för då blir det mindre att kartgallra senare i sommar. Senare i sommar, från slutet av juli – i regel. Och kartgallring är inget kul. Kartgallring gör man dels för att hjälpa trädet att orka bära upp sin frukt, för mycket frukt kan göra att grenarna knäcks. Man kartgallrar också för att få frukt av bättre kvalitet.

De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand
De kart som är små, de som är rödmarkerade, kommer persikoträdet att snart tappa. De stora kommer att utvecklas till fina persikor. Bra att komma ihåg att vattna trädet lite extra. Foto: Kerstin Engstrand

Körsbär, plommon, päron, äpplen och persikor, alla fruktträd som bär för mycket kommer du att få uppleva detta på.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Skolan börjar och varje morgon skördar vi rejält med persikor. Foto: Kerstin Engstrand

I augusti säger alla som kommer till min trädgård: Vad är det du har där, ute i trädgården, det kan väl inte vara persikor? Jo, säger jag. Går det? blir nästa fråga. Ja, räkna och smaka, blir svaret.

Och de är goda samt enormt saftiga de persikor som skördas i Stockholmsområdet. Inte nog med det,  innan skörden har de på våren, i april eller i början av maj beroende på vårens framfört, bjudit på ett sky av rosa blommor som bara det är väl värt att ha ett persikoträd för.

Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand
Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Söderläge, allra helst mot en vägg blir  bästa resultatet i växtzon 3 eller 4. Humusrik jord och väldränerat, inte lerjord som blir för kall. Man kan även ha persika i växthus men jag ser ingen vits med det om man bor upp till växtzon 4.

Sorter: Det finns persikosorter som klarar sig gott och väl upp till växtzon 4, t ex ’Riga’ och ’Frost’. Jag odlar sorten ’Frost’ som får vackert rödorange frukt i augusti månad, i växtzon 3 mognar de när skolorna börjar. Jag tycker “Frost” smakar bättre än “Riga” men det är nog en ren smaksak. Sorten “Anna Helena” anges ofta att den inte ska hinna ge mogna frukter i Stockholmsområdet vilket är märkligt då den är  faktiskt bördig från Vällingby och går utmärkt att odla i zon III. Dessutom är den riktigt god. Den ger som alla persikor bäst med frukt om våren är kall, med sen blomning, som 2018, annars tas blommorna lätt av frosten.

Höjd: Ca 2 meter.

Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Blomning: Nu kommer vi till grädden på moset, den rosa blomningen tidigt på våren. Persika blommar tidigt, redan i april månad, eller om våren är sen i början av maj. De rosa blommorna kommer på bar kvist och skulle man inte få någon frukt så gör det oftast inget, för persikan är värd att odla enbart för dess rosa flors skull.

Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Är det en kall vår, om kylan kommer åter när blomningen börjat, som exempelvis april 2017, brukar det vara dåligt med insekter ute vilket kommer att påverka skörden. Jag brukar låta naturen ha sin gång, insekterna och vinden får sköta pollineringen. Men naturligtvis kan man vid kalla vårar med risk för nattfrost dels skydda blommorna mot frosten (häng över en billig fleecefilt), samt kanske också själv leka humla, d v s pollinera blommorna med hjälp av en pensel. Persika blommar på fjolårets skott och de skotten brukar ha en rödrosa färgton.

Så eller köpa planta? Köp ett träd, de säljs krukodlade och det finns även plantor som är beskurna för spaljéodling. Spaljéformade träd är extra snygga och ger frukt tidigare.

Plantera persikoträdet lika djupt som det stod i krukan. Trädet ska vara väl vattnat innan du planterar. Strö i ett par nävar benmjöl i planteringsgropen. Luta trädet mot husväggen, det skyddar blommorna på våren, men själva rötterna ska planteras så att de kommer utanför takutsprånget. Kommer rötterna för nära huset blir det för torrt. Regn måste kunna komma åt rötterna.

Vattning: Vattna rejält och ofta så fort fruktämnena visar sig.

Gödsling: Behövs vanligen inte.

För bästa kvalitet bör man kartgallra.  Foto: Kerstin Engstrand
För bästa kvalitet bör man kartgallra. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring: Gallra rejält bland karten, minst en knytnäve ska det vara emellan.

Ansning/beskärning: För att främja skottillväxten kan persika beskäras efter något år. Frukten kommer på förra årets skott. Ju mer fjolårsved, desto mer frukt.

Närmast husväggen brukar skörden bli som störst.  De solmogna persikorna lyser som guld!  Foto: Kerstin Engstrand
Närmast husväggen brukar skörden bli som störst. De solmogna persikorna lyser som guld! Foto: Kerstin Engstrand

Skörd: Frukten mognar i augusti och det är först tredje året skörden blir något att tala om. Grenar som hänger ned brukar ge mer frukt. Persikorna blir inte lika söta som de från Medelhavet men mycket saftiga. De måste ätas direkt, är de väl mogna så mognar oftast alla på en enda gång! Och då har man många persikor att ta hand om, och kan ge bort.

Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn.  Kostar heller inte så mycket.  Foto: Kerstin Engstrand
Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn. Kostar heller inte så mycket. Foto: Kerstin Engstrand

Skadedjur och sjukdomar: Krussjuka är mycket vanligt och yttrar sig som röda och gröna bubblor på bladen. Krussjuka är en svamp som övervintrar i jorden. Även sorten ’Frost’, som ska vara motståndskraftig, får lite angrepp men det brukar inte påverka skörden. Plocka bort angripna blad och släng dem i soporna – inte på komposten. I regel är det blad på grenar som inte växer under takutsprånget som får angrepp av krussjuka, de som växer “torrare” mot husväggen brukar inte få angrepp.

Partners: Rosablommande växter är snyggt till persikofrukterna. Jag har rosablommande oregano, rosa malva och rosa solvända vid foten av mitt träd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Kaki. Foto: Kerstin Engstrand

Smaka på ordet kaki, visst låter det som uniformsbyxor? Du vet de där khakifärgade, sandfärgade som man även har på chicka safariturer. Men det är kaki med h, kaki utan h är en frukt, en gyllene orangeröd sådan.  Kaki mognar på hösten, ganska sent i november och då lyser de mogna frukterna upp trädet. För då har trädet nästan fällt alla sina blad. Och innan dess har trädet klätt sig i härliga höstfärger.

Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand
Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, kaki, Diospyros kaki, säljs också under beteckningen sharon eller persimon. Hur smakar då kaki? Lite kryddigt, mycket aromatiskt, suveränt god till ost eller burrata (se vårt salladsrecept!). Kanske är den perfekta smakbeskrivningen som ett kryddigt päron.

Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand
Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand

Kan man odla kaki i Sverige? Ja, om du har möjlighet att odla mycket skyddat eller i ett växthus. Blomningen sker i juni men frukterna ska inte skördas förrän sent på hösten och där har vi oftast problemet hos oss. Därav rådet att odla kaki i växthus. Det anses klara enstaka kalla dagar med åtskilliga minusgrader men garanterat är enbart några enstaka minusgrader.

Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand
Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand

I Japan växer kaki på Fujis sluttningar. En fördel är att det fäller sina blad på vintern, men föredrar en vintertemperatur på runt fem grader som kallast. Köp ett så stort träd du kan få tag på, större träd klarar sig bättre än mindre. Ett fullvuxet kaki blir i regel 10 meter högt, kan bli hela 15, men är ett nätt träd. Och det växer långsamt. Man kan skörd frukterna omogna och låta de eftermogna inomhus.

Kärna från kakifrukt. de brukar gro bra.  Foto: Kerstin Engstrand
Kärna från kakifrukt, de brukar gro bra. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

2016 bjöd på rekordskörd, 2018 likaså. Plommon, päron och äpplen tynger ner träden och vi hinner inte med att skörda. Dessutom har några intensiva stormiga dagar hjälpt till, plötsligt är gräsmattor och gångar fulla av fallfrukt.

Inte kul alls, särskilt när ryggen efter en liten stund säger ifrån. Alternativet till att kröka rygg är att lägga sig på alla fyra och plocka fallfrukt. Kanske heller inte den bästa arbetsställningen.

Men det finns bra alternativ. I år har fruktuppsamlare blivit lätta att få tag på. Vad är då en fruktuppsamlare? Jo, ett ellipsformat redskap som man rullar över fallfrukten. Det är en liten bur gjord av flexibla metalltrådar som vidgas när de rullar över ett föremål, som en frukt. Efter ”infångandet” av frukten sluter sig buren igen. Det sägs att detta redskap verkligen inte är nytt, det lär redan funnits liknande under den viktorianska tidsperioden i England, en tidsperiod som var känd för sina fantastiska köks- och fruktträdgårdar.

w142535besk

Vi har testat två varianter. Testet har genomförts med fallfrukt på stenlagd, hård yta, på kortklippt gräs och på gräsyta med över 10 cm högt gräs och tre olika sorters frukt, plommon, päron och äpplen. Fruktens kvalitet har varit både nyfallen och som legat ett tag och varit ganska förruttnad. Vi som testat har varit ungdomar, medelålders och även några lite äldre med knäbesvär.

w4265

Apple Wizard inköptes på nätet från England. Den kom snabbt, vi beställde en söndag kväll och på tisdag förmiddag stod budet utanför dörren. Apple Wizard levereras med metallskaft, tredelat som är lätt att sätta ihop. Själva fruktuppsamlaren är gjord av metall.

w133939

Till Apple Wizard ingår även en ”krok” som ser ut som ett u, den används när man ska tömma fruktuppsamlaren. Priset var 2016 GBP 59,95 plus snabb frakt på GBP 14,90, totalt GBP 74,85 vilket motsvarar cirka 860 kronor.

Det finns även en svensktillverkad variant, fruktuppsamlaren, ”Pompe” ( efter Karl den XII:s hund då konstruktören Hans Olsson tycker det känns som att gå ut med hunden när man använder den, och ”pomona” för äpple).  Den har vi inte testat, konstruktören anger att han har förbättrat en fruktuppsamlare som han hade hittat i Österrike, hans variant ska vara stadigare, är gjord i stål och tillverkas i Örebrotrakten. Pompe säljs via Internet, då utan skaft för 876 kr plus frakt på 150 kr (2016 års priser). Träskaft med 28 mm diameter och med en skaftlängd på 150-180 cm finns att köpa i de flesta byggvaruhus för runt femtiolappen. Totalkostnaden för ”Pompe” med skaft blir ca 1026 kronor.

w140753

Svenskägda Gardenas är tillverkad i Tyskland och är gjord i plast. Till den måste man köpa ett separat skaft men fruktuppsamlaren ingår i deras Combisystem. Den är avsedd för mindre trädgårdar med några fruktträd. Enligt Gardena är den gjord för frukt med en diameter på ca 4 – 9 cm. Pris ca 400 kr för uppsamlaren, skaft tillkommer om man inte har det redan, pris cirka 200 kronor. Köper du över nätet tillkommer frakt om ca 100 kronor vilket ger ett totalpris på ca 700 kr (2016 års priser).

w133848

Slutsats: Fruktuppsamlarna gör detta mycket tråkiga, och ganska jobbiga arbete, mycket lätt. Och faktiskt roligt, man känner sig mycket effektiv! På knappa tio minuter hade vi fyllt en skottkärra med äpplen. De underlättar så betydligt att man hinner ta hand om fallfrukt som just har trillat vilket betyder att de inte hinner bli dåliga. Frukten blir inte direkt skadad av att samlas upp, största risken för skada föreligger när man tömmer uppsamlaren från för hög höjd.

w134001

Båda varianterna fungerade mycket bra, oavsett yta där frukten skulle tas upp på men Gardenas var lättast att tömma.Den vickar man bara på så faller frukten ut ur sidohålet. De i metall gjorda fruktuppsamlarna är ett vackert hantverk. Ingen klarade tyvärr plommon, som helt enkelt är för blöta, de mosas sönder när man rullar över fruktuppsamlarna.

En annan klar fördel av att använda sig av fruktuppsamlare är att gräsmattan mår bra av att fallfrukten snabbt försvinner. Vi har också träffat på trädgårdsägare som använt fruktuppsamlare med bra resultat på golf- och pingisbollar. Vad som står på vår önskelista nu är ett redskap som lätt får upp plommon.

Söker du på Internet är fruktuppsamlare för fallfrukt bra sökord. På tyska ska du söka på ”Obstsammler” eller på ”Obstsammler roll-in”, även ”Roll Blitz” ger träffar. På engelska ger sökorden ”Apple Broom ”och ”Apple Wizard” träffar.

Det finns även fruktuppsamlare anpassade för valnötter, hasselnötter och oliver.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

'Folke'

Den nya sorten FOLKE  får stora, välsmakande äpplen och fungerar både som ät- och matäpple och blir ett stort och grovt träd, med bra fruktsättning och friska, fina blad. Frukten är mycket stor, och plattrund som går i gulgrönt med varmt orangeröd täckfärg. Frukter som blir solexponerade kan bli nästan helröda. Fruktköttet är fast och krasigt som förblir vitt ganska länge.  Folke ska lagras i lite mer än en månad för nyskördad är Folke sötsyrlig, till och med ganska sur, men efter 1–2 månaders lagring blir smaken aromatisk.

Folke finns som E-planta.

Plockmogen 1–15/10, ätmogen 1–2 månader senare. Mycket god lagringsförmåga, håller till april– maj.

Folke är triploid och kan inte ge pollen till andra sorter, men kan ta emot pollen av andra medelsena till sent blommande sorter som exempelvis Filippa, Fredrik, James Grieve, Ingrid Marie, Mio och Signe Tillisch.

Sjukdomar och härdighet: Skorvresistent sort.

Rekommenderas för zon 1–4.

Övrigt: Provodlad på olika platser i Sydsverige inklusive Småländska höglandet, samt på Åland. Utlämnad för provodling hos svenska plantskolor 2009.

Det tar tid att få fram en ny äppelsort.  Ursprung: Aroma x PRI 1858/102, framkorsad på Balsgård SLU 1988 och ingår i samma syskonskara som sorterna Fredrik och Frida.  1997 blev ”Folke” ympad på grundstam för observationsförsök för att ett år senare bli utlämnad till provodlingar. Förra året, 2014, blev ”Folke” registrerad och marknadsförd.

wDSC0727

Folke-kaka

Och enligt Balsgård så bakas den bästa äppelkakan med Folke – hela vintern! Här delar de med sig av deras busenkla Folke-kaka:

4 portioner

  1. Skala 5–6 stora sötsyrliga äpplen (helst Folke förstås!) och skär i mindre bitar.
  2. Häll ner äppelbitarna i en smord eldfast form. Om de är mycket saftiga kan du pudra över med ett par teskedar potatismjöl så att äppelkakan inte blir för rinnig.
  3. Skär ganska tunna (3–5 mm) skivor av en liten rulle mandelmassa (200 g) och lägg ut dessa ovanpå äppelbitarna. Grovhacka en rejäl näve hasselnötter och häll över äppel- och mandelmasseskivorna. Strimla rikligt med sirap över alltihop.
  4. Gräddas i medelvarm ugn (175 °C) ca 15 min tills äppelbitarna känns mjuka och mandelmassa fått färg men inte blivit svartbränd. Serveras lämpligen med vaniljvisp eller vaniljglass.

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

I år bjöd fruktträden på en enorm blomning och det kan vi tacka förra årets torra och varma sommar för. Blomning är en överlevnadsfaktor. Men våren har också varit kall, vilket på många håll medfört att humlor och bin inte varit så aktiva. Deras aktivitet påverkar den kommande skörden, men även din insats påverkar. Det är dags att börja kartgallra.

Kartgallra gör man för att få fin frukt, men också för att fruktens tyngd inte ska knäcka grenarna. Gallra bort även skadade eller insektsangripna kart. Ja, det är tråkigt men arbetet ger frukt!

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I början – mitten av juli brukar de flesta fruktträd ha klarat av sin naturliga kartgallring vilket syns tydligt på marken under trädet. Men den naturliga gallringen räcker oftast inte, även vi måste göra en insats.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Självfertila sorter av exempelvis plommon behöver kartgallras mer än icke självfertila. Plommon ska man verkligen kartgallra noga, de brukar ge rikligt med frukt vissa år och då knäcks grenarna snabbt.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Persika och aprikos har en tendens att mogna alla samtidigt. Aprikos bör gallras till ett avstånd av 10 cm (en handflatas bredd), persika allra helst 15 – 20 cm men 10 cm brukar fungera bra i zon 3 och uppåt. Nektariner 10 – 15 cm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Många äppelsorter ger enorm skörd vartannat år. Här skiljer man på ätäpplen och matäpplen. Matäpplen, som man bland annat gör äppelmos på, gallras hårdare, de ska få utvecklas till att bli riktigt stora. Avstånd efter gallring 15 till 20 cm. Ätäpplen brukar man gallra till ett avstånd av 8 till 10 cm.

 

Tips: Mät din hand, en handflatas bredd är bra måttstock, eller fyra fingrars bredd. Eller tälj till en avståndspinne.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...