Taggar Inlägg "Gräsmatta"

Gräsmatta

Björklöv lyser som guld innan de faller. Foto: Kerstin Engstrand

Hösten börjar närma sig sitt slut, träd och buskar fäller sina löv. Först ut är alltid asken, den är som fint folk, går först och kommer sist, ja på våren får den sina blad sist av alla träd.

I regel går det sakta, några blad singlar ner per dag men när den första rejäla frostknäppen kommit, då faller det ner drivor. Det är härligt att vada runt i löv men många av oss tänker nog mest på vilket jobb det är att räfsa upp allt.

Ta hand om denna skatt! Den kommer att ge dig den finaste mylla som finns, lövmylla. Mycket bättre än torvbaserad jord.

Häckar, buskar och träd mår bra av lite löv. Foto: Kerstin Engstrand
Häckar, buskar och träd mår bra av lite löv. Foto: Kerstin Engstrand

Löv som faller ner i rabatter ligger bäst kvar. Man kan också räfsa in lite extra löv under buskar och häckar. Lägg också ett lager löv runt nyplanterade buskar och träd. Och toppa grönsakslanden med löv och lägg lite jord ovanpå. Jord ska inte vara bar, jord mås bäst av att vara täckt, av löv eller gräsklipp.

Gräsmattan

I naturen är det ingen som räfsar. Å andra sidan finns det inga paradgräsmattor där heller. Löv på gräsmattan kan du klippa sönder med hjälp av gräsklipparen, då behöver de inte räfsas upp.

Gräsklipparen är ett bra hjälpmedel. Foto: Kerstin Engstrand
Gräsklipparen är ett bra hjälpmedel. Foto: Kerstin Engstrand

Har du enorma mängder löv, och tillgång till hårdgjord yta som asfalt eller stenbelagd gång, är ett bra knep att bre ut de löven på denna hårda yta och sedan finfördela den genom att köra över dem med gräsklipparen. Dessa finhackade löv kan sedan antingen snabbkomposteras i svarta sopsäckar eller strös ut över rabatter och trädgårdsland, samt förstås läggas i komposten.

En lövmatta har jag haft mycket bra användning av.

”Snabbkompost”

Löv kan också räfsas samman och komposteras i svarta sopsäckar, välj sådana som kommunerna godkänner. Fyll säckarna, blanda i lite jord, det vill säga blanda in fuktig jord bland löven. Jag brukar varva jord och löv med lite ko-eller hönsgödsel. Bokashiströ fungerar också. Ett annat effektivt medel är att blanda i lite guldvatten, 1 dl urin till 9 dl vatten. Knyt ihop och gör några lufthål med grepen. Förvara säckarna i en skuggig del av trädgården och där de inte stör utsikten, varken för dig eller grannarna. Det är bra att vända på säckarna några gånger när det är plusgrader. Någon gång nu i höst och därefter i vår. Du får ingen jord över en vinter, processen stannar upp när de är minusgrader men efter två år brukar de flesta av löven ha förmultnat. Man kan packa löven ganska hårt och ett bra trick är att placera en gren i mitten av påsen, då fungerar grenen som ”luftrör”. Luft och fukt är två viktiga komponenter för att löven ska förmultna.

Ekblad håller sig torra och är extra bra att isolera känsliga växter med. Foto: Kerstin Engstrand
Ekblad håller sig torra och är extra bra att isolera känsliga växter med. Foto: Kerstin Engstrand

Ekblad är kraftiga, och har en fördel, de håller sig torra lättare än andra blad, varför de passar som extra vinterskydd för ömtåliga växter.

Askens blad faller först av alla på hösten. De är lätta att känna igen, de är flikiga som ett k. Foto: Kerstin Engstrand

Askens blad faller först av alla på hösten. De är lätta att känna igen, de är flikiga som ett k. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa löven bland de icke traditionella trädgårdsträden är ask, asp och al, därefter kommer björk och lönn. Särskilt asp förmultnar mycket snabbt.

Asp förmultnar snabbt. Har du svårt att skilja mellan ask och asp så är ett knep att tänka på att aspens plan är lika runda som ett p. Foto: Kerstin Engstrand
Asp förmultnar snabbt. Har du svårt att skilja mellan ask och asp så är ett knep att tänka på att aspens plan är lika runda som ett p medan askens är flikiga som ett k. . Foto: Kerstin Engstrand

Och glöm inte handskar när du räfsar, samt säkra tummarna med plåster. Skavsår får man annars alltför lätt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

5 x 1 liter toppdress noga fördelade i högar på en yta av en kvadrat meter. Foto: Kerstin Engstrand

September är utmärkt tid för att fräscha upp gräsmattan.  Nu har det regnat och gräset har i alla fall nästan hunnit ikapp efter sommarens långvariga torka. Om du har några kala fläckar i gräsmattan går det nu lätt att få dem grönare.

2018 bjöd på en tuff vår och sommar för våra gräsmattor. de har tagit sig ganska bra men mångas ser ut så här. Foto: Kerstin Engstrand
2018 bjöd på en tuff vår och sommar för våra gräsmattor. de har tagit sig ganska bra men mångas ser ut så här. Foto: Kerstin Engstrand

September månad bjuder på svalare väder och mera fukt vilket gör att kompletteringssådd fungerar bättre. Man brukar säga att det blir en riktig spakur!

Det är toppdress man gör. Toppdress, också kallat för gräsmattedress, dressjord eller liknande  är också beteckningen på en särskild jordblandning just för detta ändamål. Toppdressjordar innehåller både torv och sand och bidrar till att gräsmattan lättare håller kvar fukt.

Man brukar rekommendera att toppdressa gräsmattan vart tredje år. Det kan göras nu på hösten men också på våren. Samtidigt som man toppdressar kan man passa på att jämna ut ojämnheter.

Det går även bra att kompletteringsså i toppdress, eller förbättringssådd som man även säger. Förbättringsådd är något som man kan göra varje år om mattan är gles.

Så här gör du:

  1. Klipp gräset
  2. Ta bort eventuella ogräs.
  3. Kratta bort gammalt gräs. Det blir mer än man tror! Oftast ligger gammalt, visset gräs som ett filtlager i botten.
  4. Luckra gärna också upp jordytan i de delar som är helt kala.
  5. Lägg ut ett tunt lager toppdress, 1 – 2 centimeter. Toppdressen ska ner mot jorden, det ska inte ligga ovanpå gräset. Lättast är att först fördela i högar  om en liter, totalt 4 – 5 liter per kvadratmeter beroende på fabrikat, läs vad som anges på förpackningen. Man kan också öppna påsen uppe i toppen och dra ut innehållet över ytan. Det går fortare och blir oftast lika bra som att lägga ut högar om en liter.
    5  x 1 liter toppdress noga fördelade i högar på en yta av en kvadrat meter. Foto: Kerstin Engstrand
    5 x 1 liter toppdress noga fördelat i högar på en yta av en kvadratmeter. Foto: Kerstin Engstrand

    Vanligen räcker 40 liter toppdress till 8 kvadratmeter. Sprid sedan ut högarna med en räfsa eller piassavakvast.

    Vi föredrar att räfsa ut toppdresslagret. Det är enklare.

  6. Så nytt gräs i toppdresslagret.

    Foto: Kerstin Engstrand
    Gräsfrö. Foto: Kerstin Engstrand
  7. Vattna sådden om det blir torrt, särskilt om det också blåser starkt. Blåst torkar ut. Men vattna försiktigt, annars flyter gräsfröna iväg!

    Text och foto: Kerstin Engstrand

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.

Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.

”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand

Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.

Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten.  ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.

Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.

Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.

Mellan vvå gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen!   Foto: Kerstin Engstrand
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand

Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.

Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.

Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand

Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.

Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.

Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.

Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand

Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.

Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand

Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.

Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt  få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma!  Foto: Kerstin Engstrand
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand

Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.

Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga.  Foto: Kerstin Engstrand
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand

Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.

Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand

Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.

Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!

Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.

Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand

 

Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt  450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…

Uppe med tuppen, eller?
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand

Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.

Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.

Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.

Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.

Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.

Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand

Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.

Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!

Nyplanterad och så kom århundrandets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt kiv chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad!  Foto: Kerstin Engstrand
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand

En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.

Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar!  Foto: Kerstin Engstrand
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand

Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.

En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.

Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.

Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.

Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Börjes gräsmattekant
Taklök används flitigt för att runda av, särskilt kantiga stenar. Längs gräsmattan syns Börjes fiffiga, och billiga lösning av gräsmattekant.  Foto: Kerstin Engstrand
Taklök används flitigt för att runda av, särskilt kantiga stenar. Längs gräsmattan syns Börjes fiffiga, och billiga lösning av gräsmattekant.
Foto: Kerstin Engstrand

Han är inte bara kreativ mästarodlare utan även en finurlig problemlösare. Att gräset växer in i rabatterna, och att det växer extra bra i ytterkanten där jorden oftast är lite lösare, är ett problem för många. Men Börje har hittat en väl fungerande, och billig lösning på problemet, begagnade transportband som bildar en 15-20 cm effektiv spärr. Banden kompletteras med en sträng av cement. Till en ringa kostnad av runt 50 kr så får han en gräsmattekant som i annat material, som stål, skulle ha kostat 1000 kr.

Begagnade transportband kan man köpa vid grustag, fråga efter trasiga band.

Han använder även transportband till att stänga in växter vars rötter mer än gärna sprider sig.

 

Om att odla potatis
Små potatisplantor blev till ett ogräs. Foto: Kerstin Engstrand
Små potatisplantor blev till ett ogräs.
Foto: Kerstin Engstrand

En av de värsta ogräsen han haft är – potatis. Särskilt den bladmögelresistenta sorten Kalmar Röd. Det räckte med att en ärtstor blir kvar i landet så kommer en ny planta upp. Och den ”potatissituationen” behövde åtgärdas. Lösningen blev att odla potatis på en och samma plats, i ett 20–25 cm djupt och 50–60 cm brett dike. Potatisen sätts i botten av diket, och därefter lägger han på sin egen jordblandning bestående av löv,mull, barkmull, stenmjöl, kökskompost, kål, jord och 0-8 grus. Med den kupar han potatisen genom att fylla diket. När potatisen skördas tar han upp den, inklusive all jord, som blir del av ny plantjord nästkommande år.

Den kalla, blåsiga våren 2015 har potatisen även fått ett skyddande hölje av fiberduk.

 

Om att odla majs
Den absolut godaste majsen! Foto: Kerstin Engstrand
Fullmatade kolvar, den absolut godaste, och vackraste majsen!
Foto: Kerstin Engstrand

Barnbarnens favorit, och jag kan inte annat än hålla med. Börjes majs är ett kapitel för sig. Valet av sort är noga utvalt, det är supersöt Earlibird F1 från Lindbloms Frö.

Många av oss har svårt att driva upp majs. Oftast gror de bra för att sedan plötsligt sjunka ihop. Börje drar upp sina plantor i ett vedeldat växthus. Av en slump upptäckte han att den majs som stod närmast eldröret, där han trodde det skulle bli för varmt för sådden, där grodde fröerna bäst och resulterade även i de bästa plantorna. Numera ser han till att hålla en konstant temperatur på 25-30 grader i växthuset, dag som natt vid groningsfasen, och det har även hans pumpaplantor mått bra av.

Platskoner, gjorda av plast som används av tryckerier,  skyddar majskolvarna från fåglars angrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Platskoner, gjorda av plast som används av tryckerier, skyddar majskolvarna från fåglars angrepp.
Foto: Kerstin Engstrand

Fåglarna gillar också majsen, lösningen blev plastkoner, egengjorda förstås.

 

Börje om pumpor

Börje möter oss ute vid vägen. Täby-Vallentuna Trädgårdssällskap är på studiebesök. Och just där ligger en enorm, en minst sagt kollosal odling på kyrkans stora komposthög. Först ser vi bara en mängd stora gröna blad. Sedan ser vi en, två, tre, fyra, fem. Vad då fem? Jo, jättepumpor.

Vi brister ut i beundran, vi fnittrar och blir glada. Herregud, vilka pumpor!

Växtkraft är glädje! Självklart undrar vi varför just fem pumpor?

–  Jag har fem barnbarn, så enkelt är det, säger Börje.

Vid varje pumpa står det självklart en namnskylt, det är ordning på växtriket.

Odlingen är möjlig tack vara enorma mängder gräsklipp och bortrensade plantor (varav mängder av penséer) från den närbelägna kyrkogården. En enda jättepumpaplanta kräver en yta av 20 x 20 meter och de får inte plats i hans egen trädgård.

De är av sorten Atlantic Giant. En sort som användas av många som tävlar om att odla fram den största pumpan. Ett frö kan därför kosta så mycket som 300 kr om det kommer från en särskild meriterad odling.

Ska man tävla i världsklass ska man upp till 450 kilo. Pumporna på bilden ligger på cirka 60. Det gäller att så fröna tidigt på säsongen. Börje driver upp plantorna i sitt växthus. Senast den 15 april sås de och han planterar vanligtvis ut dem en månad senare. Första tiden utomhus får de växa under en odlingstunnel gjord av elrör och fiberduk. Vill man ha gigantiska pumpor kan man inte vänta med utplanteringen tills frostrisken är över.  Sedan pysslar han om dem ordentligt. Han har siktat på att få fram en 100-kilospumpa, bästa personliga resultat hittills är 75 kilo.

Numera har han börjat odla pumpor för försäljning så nu är det andra mått som gäller, pumpor med en diameter på 25 cm. Och det är Lindbloms frö som är leverantören. Därifrån köper han även sin fiberduk.

 

Av Kerstin Engstrand

Mer om Börje Remstam och hans täckodling kan du läsa här.

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Handgräsklippare finns nu i många bra utföranden och är betydligt lättare att klippa med än de gamla. De kräver att man klipper ganska ofta och håller knivarna vassa, annars blir gräsklippningen en hopplös uppgift som snabbt växer en över huvudet.

Motorgräsklippare finns som bensin-, el- och batteridrivna. Nackdelen med bensindrivna är att man alltid måste ha bränsle hemma och att det är lätt att spilla när man fyller på. Använd de miljövänliga bränslealternativ, ofta märkta för gräsklippare, som finns på marknaden.

 

 

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Test av bensin, en bit frigolit läggs ner i miljövänlig bensin (t.v) och vanlig bensin (t.h).  Lägg märke till hur snabbt den vanliga bensinen löser upp frigolitbiten.

Med en eldriven klippare måste man hela tiden tänka på sladden så att man inte kör över den när man klipper. Det gäller också att ha ett jordat eluttag på passande ställe på huset. Tänk även på att ha en jordfelsbrytare kopplad till eluttaget. Ett annat bra alternativ är robotgräsklippare som drivs med solceller, men de kostar en del.

Den startar inte…

Jag har haft de flesta sorters gräsklippare. Började med en handjagare och har nu en motordriven. Handjagare beror på en själv om de startar eller ej. Men jag har också genomlidit motorgräsklippare som jag inte fått igång. På motordrivna gräsklippare är elstart bra, det underlättar betydligt. För vem gillar en trilsk gräsklippare? Men elstart har batterier som måste underhållsladdas om klipparen stått oanvänd ett tag. Enligt många försäljare så säljer de flest gräsklippare med elstart till kvinnor.

Om gräsklipparen inte vill starta så beror det oftast på tändstiftet. Byt tändstift en gång per säsong eller om det blivit oljigt eller sotigt. Och kontrollera oljenivån regelbundet.

Ta också bort tändstiftet när du vinterförvarar klipparen.

En annan orsak till att gräsklipparen inte startar kan vara att bensinen är gammal. Miljöbensin för gräsklippare har längre hållbarhet. Gammal bensin har en stickande lukt.

Hur man bäst ska starta sin klippare beror på variant. Läs bruksansvisningen noga. Ofta ska man ”choka” först, dvs. pumpa bensin i cylindern med den lilla gummituta som sitter på gräsklipparen.  I regel ska också gasreglaget stå på full fart. Det finns de som upptäckt att små fyrbenta vänner, gnagare, som gnagt på gummitutan så att det blivit hål, kan vara en orsak till att klipparen inte startar.Det har då i regel skett under vinterförvaringen.

ww11

Efter varje klippning bör klippaggregatet göras rent undertill. Man kan skölja av med en vattenslang under kåpan. OBS! Vattnet får inte komma åt motorn eller elektriska detaljer. Det fungerar om gräset är färskt. Annars, ta bort gräset med en plastspade som inte skadar, jag använder barnens gamla lekspadar. OBS! En handmotorklippare vänds alltid så att tändstiftet pekar uppåt. Inte åt sidan, då blir den svår eller rentav omöjlig att starta.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Med skarpa knivar blir snittytan rak och jämn. Det gör att gräsmattan blir vackert grön och jämn i färgen. Gräset ska klippas, inte slitas av, varför knivarna ska vara vassa. Det betyder också att man inte ska klippa stenar eller grenar. Att plocka bort allt större skräp från gräsmattan innan man börjar klippa är nödvändigt, också för att en sten som träffas av klipparens knivar kan vara ytterst farlig och kan träffa personer i närheten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När man ska slipa knivarna måste de tas bort från klipparen. Det är den eggsida som inte pekar mot gräsmattan som ska slipas. Sätt tillbaka kniven rätt. Om knivarna roterar med knivens trubbiga ände framåt så är den felmonterad. Hur ser man det när man meckar med klipparen? Här gäller det att vara extra säker, tändstiftet ska vara borttaget när man arbetar med knivarna. Om man drar i startsnöret ser man åt vilket håll knivarna roterar. Ett säkrare alternativ är att lämna in klipparen på service. Gör det innan säsongen börjar!

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Luftfilter har varje klippare, men det kan vara svårt att upptäcka. Läs instruktionshandboken. Var 25:e driftstimme brukar det vara dags att göra rent luftfiltret. Är filtret tätt ger det sämre gång på motorn. Mer avgaser likaså.  Luftfilter är antingen av papper eller av skumplast. Knacka bort gammalt torkat gräsklipp från pappersfiltret. Skumplastfilter kan tvättas i lösningsmedel och torkas, därefter ska skumplatsfiltret oljas. Köp nytt filter efter 75‒100 driftstimmar.

 

 

Allt om gräsmattan! Foto: Kerstin Engstrand

Gräsmattan är trädgården sköna gröna golv som vi inte vill vara utan. Den skänker ögat välbehövlig vila men kan också vara sommarens stora stressfaktor. Börja i tid för det som vackert och välskött ska bli ‒ grundregel nummer ett för gräsmatteskötsel.

 

PÅ VÅREN

De senaste årens milda vintrar har gjort att vi numera, i stora delar av landet, har brittiskt gröna gräsmattor även på vintern. Bor du där snö och kyla gjort sitt så är gräsmattan efter vinter mera gråbrun än grön. Så fort temperaturen börjar bli runt +8 grader så börjar gräsmattan växa. Det är samtidigt som myrorna börjar visa sig, och mördarsniglarna. På många håll i landet blommar då också vitsippan.

 

Mossa först ut

På våren är mossan lättast att upptäcka för mossa börjar växa så fort temperaturen är över noll. På alla skuggiga partier, som längs med norrsidan av häcken och under träd, finns mossan garanterat. För där trivs inte gräset. De milda vintrarna gynnar också mossans tillväxt, liksom sur nederbörd. Att ha en totalt mossfri gräsmatta är därför oftast en omöjlighet. Det är bara att acceptera att på trädgårdens skuggiga ställen är det ingen idé att ha gräsmatta. Där är det bättre att plantera skuggälskande marktäckare som dessutom är mycket vackrare, och högsta mode!

De finns faktiskt fördelar med mossa i gräsmattan, för den ger intrycket av grönt. När snön är på väg att smälta kan man se att många kalkar sin gräsmatta just för att eliminera mossan. Det kan du glömma, effekten på mossan är ganska minimal. Räfsa heller inte bort mossan, då kan den sprida sig till andra delar av gräsmattan som än så länge är mossfria. Om du absolut vill ha bort mossan, och inte vill plantera andra växter där mossan växer, är det bättre är att strö ut sand över de mossbelagda partierna.

Räfsa

På våren är gräsmattan fylld av gråbrunt visset gräs. Att räfsa bort det vissna gräset är bra men jobbigt. Själv använder jag en eldriven s.k. gräsmatteluftare som effektivt får upp allt visset och gräsmattan blir vackert grön och ”kammad” efteråt! Och vilka mängder visset gräs den får upp! Och jag använder den enbart på de områden där ingen mossa finns, liksom jag inte räfsar där mossan finns. Men jag vertikalskär aldrig min gräsmatta, det behövs inte.

 

GÖDSLING

En smaragdgrön gräsmatta kräver rejält med gödsel. Inte i mängd per gång, men en mindre giva flera gånger under växtsäsongen. Efter vårens första räfsning är det dags för årets första gödsling. En gödslad gräsmatta blir tätare och står då emot ogräsangrepp bättre. Å andra sidan blir klippbehovet större. Här finns flera olika medel att använda, och vill du absolut tillföra ett gödselmedel, välj då ett långtidsverkande. Gemensamt för alla är att de alltid ska spridas före regn, ett rejält regn, annars måste man ta till vattenspridaren. Gödsel på torr gräsmatta bränner sönder gräset, och det går snabbt! Liksom för mycket gödsel. Hönsgödsel ger den snabbaste effekten och risken att överdosera är ganska liten. Nackdelen med hönsgödsel är att det stinker. Särskilt dagen efter. Det luktar som om någon har kräkts på hela gräsmattan. De flesta golfbanor använder sig av naturliga gödselmedel. Gödsla gräsmattan behöver man göra till långt in på hösten, så länge som gräset växer. När hösttemperaturen börjar sjunka ner mot tio grader är det dags att sluta gödsla. Läs på förpackningen hur mycket som ska ges varje gång så att du inte övergöder din gräsmattan.

Idag finns också bladgödselmedel, flytande gödsel som man sprider samtidigt som man vattnar. Långtidsverkande specialgödselmedel är dyrare per förpackning, men man behöver inte gödsla ofta, bara två gånger: tidigt på våren och sedan en gång mitt i sommaren.

Bra trädgårdsbutiker med visningsträdgårdar har ofta provgräsmattor där man kan se effekterna av olika gödselmedel. Algomin ger tunnare grässtrån medan konstgödsel som NPK ger kraftigare. NPK står för Kväve (N), fosfor (P) och kalium (K) vilket gräsmattan behöver för sin tillväxt. Algomin är ett pulver framställt av torkade alger. Det innehåller mycket kalcium men även magnesium och andra mineraler. Konstgödsel bör undvikas, jorden mår bättre av gödselmedel som är baserade på naturliga ämnen.

Enklast och billigast är gräsklipp! Har du en s.k. mulchergräsklippare, eller en robotgräsklippare, som finfördelar klippet kan det ligga kvar några gånger per säsong och då behövs ingen extra gödsling. Det bör även ligga kvar efter sista klippningen innan man far bort på semester, för gräsklippet binder fukten och det bryts ner innan man är tillbaka. Detta förutsatt att du klippt strax innan denna sista klippning, annars blir gräsklippet för långt och ligger i torra drivor på gräsmattan. En förutsättning för att gräsklippet ska få ligga kvar är att gräset bara har klippts av några centimeter.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
KLIPPNING

Att klippa gräsmattan blir lätt en stressfaktor, precis som snöskottningen kan bli under vintern. Se det istället som en gratismotion. Nyklippt gräs doftar också härligt av sommar, en doft som sprider sig utanför den egna trädgården till grannarna. Vid varm och fuktig väderlek växer gräset fort. Då behöver man oftast klippa två gånger per vecka, och då ska klippet inte ligga kvar. Varför inte? Jo, för då bildar det en tät filt som täpper till grässvålen. Gräset får svårt att andas och resultatet blir en trist, gulaktig matta.

Tumregeln är att man ska klippa när gräset har blivit 1,5–2 cm högre än önskad höjd och i torrt väder. Lagom höjd på gräset är 4–5 centimeter. Då blir gräsmattan saftig, härligt grön och mjuk, och gräset klarar av att konkurrera med ogräs och mossa. Klippningen stimulerar skottillväxten så att gräsmattan blir tätare. Denna höjd gör också att gräset lättare står emot längre perioder av torka. Golfbanekort gräs, vilket ofta är 3,5 cm högt, bränns lätt när det blir en vecka eller fler med torrt och soligt väder. Det kan också bli glesare och ge plats åt ogräs.

Minst en gång i veckan ska gräsmattan klippas, och man bör aldrig klippa bort mer än 1/3 av gräsets längd åt gången. Klipps gräset hela 5–6 cm på en gång får det en riktig chock, gräsklipparen också. Regniga somrar, då gräset växer med raketfart, är gräsklipparförsäljarnas bästa somrar. Vi envisas med att klippa för långt gräs, som också är fuktigt ‒ och det brukar resultera i att många gräsklippare helt enkelt slutar att fungera.

Om nu gräset skulle bli för högt är det bäst att klippa i 2–3 omgångar med någon dag emellan, med allt lägre klipphöjd och med uppsamlare. Om du ska köpa en ny gräsklippare, välj då en som man vid behov kan koppla till en uppsamlare. Då slipper du räfsa bort för långt gräsklipp som lägger sig i ränder på gräsmattan. Förresten är just gräsklipp i ränder på gräsmattan ett tecken på att man har klippt med för låg klipphöjd, och/eller att man har låtit gräset växa sig så långt att inte gräsklipparens högsta klippinställning är tillräcklig.

Sedan bör man inte ha rabatter i gräsmattan, det försvårar bara klippningen. Träd som man ska klippa under bör beskäras regelbundet så att inte grenar sticker i ögonen eller river en i huvudet.

 

OGRÄS

Gräs som går i blom är ett av de värsta ogräs som finns. Gräsfröna har en osedvanlig förmåga att slå sig ner precis mitt i en planta. Och då är det pincett som gäller för att få bort det! Inte nog med det, vinden tar fröna och för med sig dem till de omöjligaste platser. In i rabatter, köksland och grusgång. Så klipp innan gräset går i blom!

Blommande gräsmattor får vi också mer eller mindre per automatik. Först brukar vitklövern komma vilket bin och humlor gillar. Vitklövern sprider sig snabbt både med frö och med utlöpare. Har klövern en gång fått fäste i större mängd är den i princip hopplös att få bort. Så det gäller att ta bort klöverplantorna så fort man upptäcker dem. Har man småbarn blir de också lätt stungna av bin och humlor som kalasar på klöverns pollen. Jag tar bort klöverplantorna med ogräsjärn. Men en fördel med klöver i gräsmattan är att det i regel inte behövs extra gödsling för att hålla mattan friskt grön. Klipp bara ibland utan uppsamlare.

Revsmörblomman är söt och ettrig, liten och nätt och soligt gul som den är när den kryper längs marken. Den har också en stor förkärlek för gräsmattan. Vill man ha bort den får man gräva upp och ersätta med en reparationsbit, d.v.s. en bit ogräsfri gräsmatta som är uppgrävd från en kant av gräsmattan.

I en glesare gräsmatta frodas andra ogräs, som maskrosor och groblad. De bearbetas också bäst mekaniskt, med ett ogräsjärn. Det är ju lite obekvämt att ligga på alla fyra och jaga ogräs och därför finns numera långa ogräsupptagare som kan förenkla arbetet. Ogräsupptagare fungerar faktiskt allra bäst för groblad, då får man lätt upp alla rötter. Groblad sprider sig snabbt med frön så låt dem inte gå i blom. Rotsystemet är ytligt, som en liten kvast, och de är därför ganska lätta att ta bort. Groblad brukar alltid dyka upp där jorden är fast, oftast på gräsmattans promenadstråk.

Och ta alltid upp ogräs efter regn. Och börja på våren, för plötsligt i maj så är din gräsmatta smörgul av maskrosor och smörblommor. Det är på våren medan knopparna ligger djupt nere i bladrosetten och maskrosornas (och alla de andra ogräsens) kraft går till att sätta blommor, som det är lättast att få upp roten hel. Då är roten ganska slak och böjlig, sedan blir den betydligt styvare och bryts lättare av.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Svamp i gräsmattan, men inga kantareller tyvärr. Oftast kommer svampen om det är fuktigt och blött, och/eller gräsmattan lider av näringsbrist. Hur får man bort svampen, som ibland uppträder i ringar, så kallade häxringar? Det är inte lätt men ett beprövat recept är att i en tioliters hink med vatten blanda i 1 dl Atamon, konserveringsmedlet som du köper i matvarubutiken. Några säger att det blir ännu effektivare om man också blandar i 1 dl sköljglans till diskmaskin. Gör hål i gräsmattan där svampen växer, en grep fungerar bra och vattna därefter ut blandningen.

VATTNING

Gräs klarar mycket torka. Det går helt enkelt i vila vid långvarig torka. Det slutar då  att växa och tappar färgen. Det är det fantastiska med gräsmatta. Om man ändå vill vattna och ha en ständigt grön gräsmatta, förutsatt att det inte är bevattningsförbud, är det rejäla vattningar som gäller. Och, om möjligt, att man vattnar på kvällen. Vattnar man mitt på dagen avdunstar en del av vattnet. Men tidig morgonvattning är att föredra om man har problem med sniglar.  Sätt på spridaren och låt den stå och vattna på samma ställe i två timmar innan den flyttas. 30 mm vatten brukar en sådan omgång ge, vilket är tillräckligt.

 

KANTSKÄR

Det finns inget snyggare än en välklippt gräsmatta med en snygg kant som gör att hela trädgården till och med ser betydligt större ut. Men det finns heller inget så tråkigt och så tidsödande som att kantskära. Oftast måste man göra det två gånger per säsong, gräsmattan breder ut sig och gräset växer också bättre i kanterna, där jorden oftast är lite lösare.

HÖSTEN

Sista klipphöjden inför vinter ska vara lite högre än tidigare. Räfsa bort löv som bildar tjocka lager över gräsmattan och lägg dem som täckning under buskar och i rabatter. Eller, om du inte har så många löv, kör över dem med gräsklipparen så finfördelas de. Finfördelade löv kan ligga kvar.  Undvik att gå på fruset gräs, liksom att gå på gräset på hösten och våren när jorden är kladdig. Det sliter hårt på gräset.

 

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...