Eller kyckling i pitabröd, också kallad för palestinsk kyckling, Msakhan. Det sägs att denna rätt har sitt ursprung för att fira årets första olivoljeskörd. Andra säger att det tillkommit för att kunna ta tillvara dagsgammalt bröd. Åter andra anger att årets första pressade olivolja sammanfaller med skörden av sumak. Men minns den fortfarande från 1970-talet, från en restaurang i gamla Jerusalem där man satt på kamelsadlar vid låga runda bord.
Idag lagar jag den hemma. Kombinationen av den lätt syrliga kryddan sumak och den söta gula löken är det som ger denna rätt karaktär. Mitt recept har sitt ursprung i Jordanien. Kryddan sumak sätter tonen, en svag ton av syra, som en lätt doft av citron och något mer. En unik smak som kombineras med den söta stekta gula löken. Läs mer om kryddan sumak/sumac här.
Malen bärsumak. Foto: Kerstin Engstrand
Vill du ha lite mera färg på rätten innan servering kan du klippa över lite färsk bredbladig persilja och strö över granatäppelkärnor. Dessutom smakar granatäpple extra bra till denna rätt och finns numera att även hitta i frysdisken.
Det tar cirka 1,5 timme att laga msakhan på 1 kilo kyckling.
Sumakkyckling på pitabröd. Här gjord med rödlök, som blir vackrare men med gul lök blir godare. Foto: Kerstin Engstrand
Ingredienser:
1 kg urbenad kyckling, allra helst med skinnet kvar
1 tsk salt
0,5 tsk malen svartpeppar
olivolja
1,5 dl smält smör
1,5 dl rapsolja
3 – 5dl finhackad gul lök
50 – 70 gram pinjenötter
3 msk malen sumak
2 stora pitabröd (30 cm i diameter) eller 4 – 6 mindre pitabröd med en diameter på ca 12 cm
Till serveringen: Strö över granatäppelkärnor och klippt slätbladig persilja.
Sumak sätter smak på den gula löken. Foto: Kerstin Engstrand
Skölj kycklingdelarna, salta och peppra dem.
Stek kycklingen i lika delar smält smör och rapsolja. Ta upp dem och låt vila på ett fat.
Finhacka löken. Gul lök blir bäst.
Stek löken i smör- och rapsoljeblandningen. Först i ett par minuter för att därefter tillsätta sumak och pinjenötter. Tillsätt lite olivolja.
Sätt ugnen på 180 grader.
Ta en stor ugnsfast form och placera ut pitabrödet i den.
Lägg ut halva lök-och pinjenötsblandningen över pitabrödet. Använder du små pitabröd (med en diameter på ca 12 cm) så beräkna ett bröd per person.
Fördela den stekta kycklingen över brödens lök- och pinjenötsblandning.
Fördela resten av lök-och pinjenötsblandningen över kycklingen.
Har du ett stort pitabröd så täcker du nu över kycklingen med det andra stora pitabrödet men det går att utesluta.
Tillaga i ugn, 180 grader i cirka 20 till 25 minuter.
Servera!
Man kan även tillsätta malen kardemumma och vitlök men jag föredrar detta recept då den unika smaken av sumak framträder bättre.
Eller i rullar
Sumakkyckling i rullar. Foto: Kerstin Engstrand
Ett annat trevligt alternativ om du får tag på stora pitabröd är att göra rullar. Det går även att göra med filodeg eller deg för vårrullar, varje brödbit bör vara minst 8 x 12 cm. Då förbereder du fyllningen på samma sätt som angivet i receptet ovan men skär den stekta kycklingen i små, smala bitar.
Stora pitabröd om en diameter på 25 till 30 cm kan delas på mitten eller i tre delar. Bred ut fyllningen på brödets ena sida. Fungerar bäst om du har bakplåtspapper under pitabrödet. Fyllning läggs längs med ena kanten så att du sedan kan börja rulla ihop samtidigt. Pitabröd är svårare att vika in kanterna på, vårrulledeg är lättare att hantera.
Pensla ugnsformens botten med olivolja. Lägg därefter varje färdig rulle i ugnsformen, tätt tillsammans med skarven mot botten. Upprepa med ett nytt pitabröd tills fyllningen är slut. Innan rullarna sätts in i ugnen så pensla dem med resterande smör-oljeblandningen. Har du för lite kvar så kan du ringla över lite olivolja. Låt rullarna ugnssteka som i receptet ovan, dvs i 180 grader i cirka 10 minuter. Servera med lite granatäppelkärnor och nyklippt slätbladig persilja över.
Om du googlar Msakhan (betyder ungefär ”uppvärmd”), ibland stavat musakhan, så får du upp mängder av olika recept, de flesta vidareutvecklade innehållandes fler kryddor. Många anger att man kan ta mandel eller cashewnötter i stället för pinjenötter. Återfinns även under modernare namn, arabisk pizza!
Denna variant i rullar passar bäst att äta direkt.
Sumak är en krydda vanlig i Mellanöstern. Vackert rubinröd och har en lätt syrlig smak så man kan tro att det är inblandat lite citron. Men icke!
Sumac, eller på svenska sumak, är helt enkelt malda bär från en växt, Rhus coriaria, också kallad för bärsumak men man kan även se att den ibland kallas för siciliansk sumak. Växter av släktet Rhus finns också i Sverige, bland annat rönnsumak som det är varning för, den är en ivrig rotskottsspridare. Den har väldigt vackra höstfärger men sprider sig åt alla håll. Lättast att hålla den i schack är att låta den växa i gräsmatta för då kan man lätt köra över skotten med gräsklipparen.
Rönnsumak på rymmen. Foto: Kerstin Engstrand
Det är en gammal växt, redan flitigt använd av både antikens greker och romare, som krydda, läkemedel samt för att garva läder med! Det sistnämnda då sumak innehåller tannin. Bladen är flikbladig och ibland kan man se den kallas för just almbladig. Den fäller sina bland under vintern men visste du att den också ingår i cashewfamiljen Anacardiaceae?
Och numera hittar man påsar med sumak i nästan varenda matbutiks kryddavdelningar.
Malen sumak är suverän att krydda kött med, särskilt kött som ska grillas. Den passar även bra med yoghurt och lök. Inlagd rödlök med sumak är väl värt att pröva. Kryddblandningen zaatar innehåller också sumak. Att få tag på torkade hela bär är svårt, bland annat för att de är svåra att mala då ytterhöljet är lätt ludet.
Vackra luddiga blålila spiror, denna växt, anisisop används idag mest som dekorativ växt men den tillhör faktiskt kryddorna. De flesta köper nog färdiga plantor. Anisisop är en flerårig växt men kan i stora delar av vårt avlånga land vara svår att få den att trivas i flera år, oftast blir den ganska kortvarig. Men den går att dra upp från frö!
En klar fördel är att den finns i de flesta fröfirmors sortiment så frö är lätt att få tag på. Fröna är pyttesmå, de syns knappt men det brukar vara gott m frö i en normal fröpåse, i regel över 50.
Som det svenska namnet anger så doftar anisisop av anis. Eller lakrits. Agastache foeniculum är dess vetenskapliga namn och där finns en antydan till fänkålssmak. När den blommar så kommer insekter som bin, humlor och fjärilar i mängd, de verkar inte få nog av den. Bilden med ett hav av anisisop är tagen i augustimånad i en tidigare trädgård utanför Valdemarsvik i Östergötland. Normal höjd är 70 cm.
Bilden ovan visar plantors utveckling med sex dagars mellanrum mellan varje bild.
Så inomhus, dvs förkultivera inomhus, i vanlig jord eller såjord, det spelar ingen roll. Fyll en kruka med jord, vattna väl genom jorden, platta till och strö fröna ovanpå jordytan. Det går bra att göra utan extra belysning men sådden bör stå nära rutan i ett sydvästfönster. Jag strör över lite, och jag menar verkligen lite, vermikulit som skyddar mot sorgmyggor. Alternativt kan du lägga över lite plastfolie.
Det är viktigt att sådden hålls fuktig men inte våt. Låt stå, nu är det bara att vänta. Om du har 18 – 20 grader inomhus är det bra. Det tar i regel runt tio dagar innan de första fröna gror. Det kan ta hela 30 dagar. Först ser du bara små gröna prickar, därefter börjar de växa till sig. Först när varje planta fått tre bladpar, ett par hjärtblad (de allra första) och två par karaktärblad så är det dags att plantera om till en och en. Man kan toppa plantorna, då förgrenar de sig. Bäst är då att toppa när de har minst fyra par karaktärsblad. de avklippta kan du sätta vatten så kommer de snart att bilda rötter och du har fler plantor.
Vill du ha plantorna ute i en rabatt måste de först vänjas vid att stå utomhus. Det är först när frostrisken är över som de kan planteras ut för gott.
Blomningen kommer i slutet av sommaren, oftast i augusti, ibland redan i slutet av juli månad.
Tips: Som bladkrydda kan du låta småplantorna växa flera i en liten kruka, dvs låta dem bilda tuvor av små plantor. Då liknar anisisopen det som kockarna kallar för Atsinakrasse som du säkerligen hört talas om när det pratas om Nobelfestens menyer.
Trendig och pepparstark bladväxt, särskilt om du gillar japansk mat. Med sina blanka rödgrönfläckiga blad är den en klar inspirationskälla. Smaken kan närmast beskrivas som skarp pepprik med värme och den fungerar utmärkt som substitut för chili men till skillnad mot chili så sitter inte styrkan kvar, du kan lätt ta ett blad till. Jag tycker även att den är ett bra och billigare substitut för wasabi. Bladen går utmärkt att torka. Malna fungerar de som ersättning för peppar. Det är svårt att beskriva dess smak, några säger att den inte har någon smak utan enbart styrka. Jag som inte gillar stark mat tycker om den och kan gärna nypa ett blad och knapra på. Snäll mot magen är den också.
Kärt barn har många namn. Japansk vattenpeppar har genom tiderna haft hela 16 olika svenska namn. Vad sägs om: jungfrutwåål, bitterblad, brudhtwåål, brudtvål, bränna, brännande pilört, brännknäa, jungfrutvål, jungfrutwål, loppegräs, loppgräs, skarp slidört, tvålnäfva, watnpepar, watnpepper, vattenpeppar och dagens bitterpilört som den enligt SKUD ska heta på svenska. Jag känner dock ingen som benämner den så utan de flesta säger japansk vattenpeppar. Det figurerar uppgifter om att den användes redan som smaksättare under bronsåldern. Fröna går att använda som ersättning för peppar.
Vattenpeppar kallas den för då den trivs i fuktig jord och jag har sett den växa som ogräs i japanska risfält.
Frön finns i flera välsorterade fröfirmors sortiment. Ibland hittar man även plantor till salu. Jag tycker fröna är lite svåra att få att gro, de är hårda och de gror lättare om man låtit dem dra i vatten i två dygn. De brukar gro vid en temperatur av 20 grader. Då man brukar förkultivera går det utmärkt även så sent som i april-maj. Räkna med att de kan ta minst 20 dagar på sig att gro, ibland hela två månader men när väl småplantorna börjar växa till sig så går det fort.
Självsår sig
Japansk vattenpeppar, självsådd.
1 of 4
1. Plötsligt finns de där, självsådda plantor från året innan.
2. Två veckor senare har de tack vare sommarsolen fått en vacker brunröd färgton.
3, Och de växer vidare, en planta spider sig lätt med utlöpare.
4. frosten nyper tag i bladen men det förändrar inte smaken.Foto: Kerstin Engstrand
Men de plantor jag haft har alla bjudit på självsådder: Plötsligt i slutet av juni dyker det upp plantor lite varstans i trädgården.
Foto: Kerstin Engstrand
Höjden är upp till 100 cm. Jag odlar gärna vattenpilörten i kruka tillsammans med lägre tagetessorter som apelsintagetes.
Läge: Halvskugga och fuktig jord. Trivs även i soligt läge, till exempel i en kruka men pass på att då vattna den regelbundet.
Persicaria hydropiper är denna trevliga växts vetenskapliga namn. Tittar man närmare syns det tydligt att den tillhör pilörtsläktet. Den är även släkt med den vietnamesiska koriandern, Persicaria odorata som nu varit trendig ett tag här i Sverige.
Från midsommar och framåt brukar den blomma i röd-vitt och blommorna är som alla pilörter mycket små. De går även att äta och är goda att blanda ner i kokt ris. I Japan är den en vanlig krydda i sushi.
Blomknoppar på väg att slå ut. Foto: Kerstin Engstrand
Den lär kunna användas som färgväxt. Färgpilört (japansk indigo) Persicaria tinctoria är annars den vanligaste bland pilörterna och den ger en vacker blå färg. Och går utmärkt att föröka med sticklingar, de rotar sig snabbt i vatten.
Skördedags! Två måander efter sådd ger de här plantorna mellan fyra och fem liter basilikablad. Foto: Kerstin Engstrand
Älskar du pestosås? Det gör vi och vi odlar alla ingredienser utom pinjenötter, olivolja, ost, salt och peppar själva. Vi är självförsörjande på basilika och vitlök och har frysen full av pestosås. Året runt! Samt en hel del blad för sallader. Detta är ren och skär lycka!
Inte nog med det, basilika doftar så underbart. En parfym som doftar basilika och vitlök skulle vi gärna tänka oss.
Hur gör vi då?
Basilikaplantans rötter efter en månad. Hydroponiskt odlad. Foto: Kerstin Engstrand
Jo, vi odlar basilikan hydroponiskt. Detta efter inspiration av Niklas Hjelm på Hemmaodlat som också varit med och utvecklat den suveräna odlingslådan kallad Harvy. Lådan ser ut som en balkonglåda med lock. Vi har ursprungslådan med sex odlingsfack, numera finns en mindre variant om tre. Det finns andra system, som Ikeas Krydda/Växer, som också fungerar bra, båda systemen har fördelen med att man odlar i vatten utan pump. Efter flera års test har vi kommit fram till att basilikan ger bäst skörd i Harvy. Läs om vårt omfattande test av Harvy och Ikeas här.
Att odla hydroponiskt betyder att man odlar i vatten istället för jord. Till vattnet tillsätter man flytande näring. Här kommer en nackdel, näringen är inte ekologisk men å andra sidan talar vi inte om några större mängder. Dessutom slipper vi plastkrukor och plastskyddsomslag som finns runt de plantor av färsk basilika man köper i matbutiken. De plantor vi får fram i vår egen odling blir också kraftigare och har bättre smak än de som köps.
Tre odlingsomgångar om fyra månader per år blir det och resultatet blir litervis av nyskördad basilika samt frysen fylld med hemmagjord pesto.
Basilika av sorten Genovese en vecka efter sådd. Foto:Kerstin Engstrand
2. Samma basilika, nu två veckor efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Lite konservativa är vi, vi odlar enbart den klassiska basilikan ’Genovese’. Har man lärt sig laga mat i Italien och barnen är uppfödda på äkta pesto så är det Genovese som gäller. Ibland säljs den under namnet ’Classico’. Sorten ’Tigullio’ är också ok.
Vi sår 2-3 frön per plugg. Tre för att var på säkra sidan att minst en gror. Det blir ingen vinst med att så fler i en plugg. Två plantor klarar att växa vidare i en plugg i de nästan fyra månader de ska växa men allra bäst är en planta per plugg, behåll den planta som är livskraftigast.
Efter sådd så gror basilika i regel efter två till fyra dagar. Fröna sås på ytan i de pluggar gjorda av kokos som är anpassade till Harvy. Pluggarna får först dra i vatten innan sådden görs. När pluggarna dragit åt sig vatten sätter vi dem i en anpassad hållare som följde med när vi köpte pluggarna som i sin tur sätts i en folieform på en värmematta. Värmemattan ger en jämn värme till sådden och fungerar särskilt bra om du har lite svalare inomhus. Basilika gror bra vid en temperatur av minst 22 grader, vanlig inomhustemperatur. Har du golvvärme kan du ställa sådden där. Men har du en rumstemperatur av 22 grader fungerar det bra att dra upp plantor utan värmematta. Det finns uppgifter om att basilika vill ha 28 grader för att gro optimalt men min erfarenhet är att viktigast är 22 grader och frö av hög kvalitet.
Plantorna växer långsamt i början, men efter två veckor tar de fart.
På fönsterbrädan med tillskottsljus
Niklas Hjelm visar ofta upp sin basilikaodling på olika trädgårdsmässor. Här på Nordiska Trädgårdar 2018. Och den väcker uppmärksamhet. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingen står på fönsterbrädan i ett västerfönster, stort sådant som ger rejält med ljus. I perioden november till och med mars behövs extra ljus. Vi sätter då upp en enkel ledljusramp som sätts fast med sugproppar direkt på fönstret.
Tumregeln är enkel, mellan höstdagjämningen i slutet av september till vårdagjämningen i slutet av mars (grovt 22 september till 22 mars) så behövs tillskottsbelysning.
En klar fördel med Harvy gentemot Ikeas är att det är lätt att få tag på allt som behövs, allt finns att köpa på nätet och i de flesta trädgårdsbutiker. Ikea säljer exempelvis inte sin näring på nätet.
Oktober 2019 erbjöd dock så mycket sol så vi då slapp sätta på extraljuset, den sattes inte igång förrän i november som var å andra sidan oerhört solfattig. Ljusrampen kan lätt justeras upp i höjd. Enkelt och bra.
16 timmar per dag bör ljusrampen vara på.
Man kan odla längre in i rummet med tillskottsljus men närheten till ett fönster ger bättre ljus och därmed också krispigare blad och godare smak.
Klipp och skörda, klipp igen och skörda igen
Skördedags! Två månader efter sådd ger de här plantorna mellan fyra och fem liter basilikablad. Det är första rejält stora skörden, fler kommer det att bli under de kommande två månaderna. Foto: Kerstin Engstrand
Från sådd i början av juli fram till den såddens sista skördeomgång i början av november så gav sex plantor minst 13 liter basilikablad plus stjälkar. Då hade vi också skördat enstaka blad till sallader och en första mindre skörd efter fyra veckor.
En månad efter sådd och det är dags att toppa plantorna och därmed första lilla skörden. Foto: Kerstin Engstrand
Efter den tredje skörden, slutskörden, är plantorna ganska trötta men då har vi dels frysen full med pestosås samt redan nya pluggar förberedda att sätta i.
Det går utmärkt att förbereda pluggarna genom att ställa dem i en plastburk och låta dem komma i gång. Strax innan rottrådarna börjar växa igenom pluggen är det dags att flytta över dem till den hydroponiska odlingen, 14 dagar innan det är dags för byte börjar vi förbereda nästa omgång med att så nya frön i nya pluggar.
2. Samma basilika, nu två veckor efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Sådd
4 veckor efter sådd sker första mindre skörden, då passar vi på att skörda så att plantorna kommer att förgrena sig. Vi skördar genom att knipsa av toppen på varje planta, nu kommer plantorna att bre ut sig på bredden, samt växa uppåt. Det brukar bli lagom till en större portion pesto, ungefär motsvarande en normal kruka basilika från butiken.
Nästa skörd kommer efter ytterligare fyra veckor, dvs. åtta veckor efter sådd. Nu är det en rejäl skörd, på minst 4 liter blad plus stjälkar.
Tredje skörden, rejäl sådan efter ytterligare fyra veckor dvs. 12 veckor efter sådd. Kom ihåg att skörda genom att också toppa plantorna så de fortsätter att förgrena sig.
Två veckor senare, det vill säga 14 veckor efter första sådden sås en ny omgång pluggar för att sättas ut efter slutskörden två veckor senare.
Slutskörd sker 16 veckor efter sådd. Dags att göra rent lådan och tillsätta nytt vatten. Då är de nya pluggarna redan förberedda och sätts på plats.Ny odlingsomgång om fyra månader påbörjas.
Tre månader efter sådd, ytterligare en skörd har gjorts och plantorna är på gång att växa till sig igen för den sista skörden om fyra veckor. Foto: Kerstin Engstrand
Så rullar det på. Vatten behövs fylla på i lådan successivt, ju större plantorna blir desto mer vatten behövs. Näring tillsätts enligt förpackningens anvisning.
Under ett år om 52 veckor får vi tre odlingsomgångar som vardera ger totalt minst 10 liter basilikablad. Plus stjälkar som går utmärkt att använda, även blommor och blomknoppar använder vi i vår pesto. En pesto som är väsentligt bättre i kvalitet än de man köper i burk.
Efter en rejäl skörd kan man se att plantorna “läcker vatten”. Inget farligt, det upphör efter en dag och därefter fortsätter de att växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Vill du jämföra mängden blad mot en köpt matbutiksplanta brukar man räkna med att en sådan ger 20 gram basilika. Det är svårare att jämföra smak, de hemmaodlade har starkare smak än de köpta.
Och på köpet får man en trevlig hobby, en väldoftande sådan! Samt man kan resa bort ett par dagar utan att man behöver en blomvakt. När plantorna blir större bör man se till att någon kommer och har koll på vattennivån. Men det brukar var så lätt att blomvakterna tycker det är ett rent nöje. Sedan kan de få en härlig present av dig, din egen hemmagjorda pesto. Inte dumt alls!
Kryddsalvian blommar nu så fint. Nu gör vi en sats likör, som när den är färdig så ser den ut som olivolja, men smaken påminner om Chartreuse. Det är kryddsalvians läppformade blålila blommor som är en viktig ingrediens.
Vi låter en rejäl näve kryddsalviablad och blommor dra i ren sprit, vodka eller brännvin. Det ska stå och dra på ett varmt ställe , köksfönstret är utmärkt, i åtta dagar.
Därefter silas bladen och blommorna av. Häll över på en flaska. Lös socker i vatten (beräkna 400 gram socker per 10 dl vodka, och ta 5 dl vatten till 400 gram socker) genom att värma det lätt, låt svalna och häll över sockerblandningen i flaskan. Kan sedan avnjutas direkt.
Skål gjord av kanelträdets stam. Har man strösocker i skålen får sockret snart smak av kanel. Foto: Kerstin Engstrand
Kanelbulle, den känns så ursvensk, den har ju till och med en egen dag! Numera är den också en självklar del i den amerikanska kaffekedjan Starbucks sortiment. Kanel har vi på julgröten, i pepparkaksdegen, i glöggen, kanel använder vi som krydda i många utländska matrecept och kanske så kryddar vi även en kopp stark kaffe med just kanel.
Men vad är då kanel?
Ungt träd av äkta kanel en regnig och stormig dag på Sri Lanka. Foto: Kerstin Engstrand
Om du köpt hel kanel så vet du att en hel kanel ser ut som avlånga rundlar. Vanligen köper man mald kanel. Ursprunget är bark, från kanelträdet – förstås. Kanel odlas främst i Asien där klimatet är tropiskt. Indonesien, Indien, Kina och Sri Lanka är några stora områden.
I odling skördar man från små, unga träd. Barken skalas av från grenarna och torkas i solen.
Bark av kassiakanel mot stammen av ett kanelträd. Bilden är tagen i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Det finns över 200 arter av kanel. Den vanligaste, som du får när du köper hel eller malen kanel i matvarubutiken, är vad som i folkmun kallas för kassiakanel, Cinnamonun aromaticum, även padangkanel Cinnamonun burmanii från Indonesien finner man ofta i svenska butiker. Lejonparten av den kanel vi köper kommer från Kina och Indonesien. De har en starkare smak än den äkta kanelen, som många benämner som ceylonkanel, Cinnamomum verum. Äkta kanel är också ljusare till färgen. Kanelträdet är släkt med lagerträdet.
Nya blad på kanelträd. Även bladen doftar lätt av kanel. Foto: Kerstin Engstrand
Varför heter då kanel kanel?
Äkta kanel och padangkanel. Foto: Kerstin Engstrand
Vi tros ha fått ordet kanel från det tyska språket. Hel kanel ser ut som små rör och här kan det finnas en koppling till det italienska ordet för rör, canella.
Hel äkta kanel ser ut som att det rullar ihop sig från två håll medan kassikanel är ihoprullat från ett håll.
Både god och nyttig!
Gamla apotekarkrus som en gång har innehållit olika produkter av kanel. Kanelen som ligger i framkanten är äkta kanel.Bilden är tagen i Apotekarmuseet i Krakow. Foto: Kerstin Engstrand
Att bli på kanelen sade man förr om någon var berusad. Det uttrycket lär komma ifrån den tid när det var vanligt att krydda brännvin med just kanel. Myror skyr kanel och kanel kan, särskilt tillsammans med äppelskal, utlösa kraftig migrän. Men kanel lär också vara bra för matsmältningen, ha en positiv inverkan på blodsockernivån och på blodcirkulationen, om det stämmer kan vi dock inte intyga men det är uppgifter som flitigt förekommer. Kanelolja kan man köpa på Sri Lanka där oljan anses vara bra för olika hudåtkommor.
I kanel finns även kumarin som är ett smak- och doftämne. Livsmedelsverket anger att om man regelbundet och under längre tid får i sig mycket kumarin kan det skada levern. De anger att man maximalt ska inta en tesked kanel per dag om man är vuxen (gäller per 181210).
Den vanliga kanelen, kassiakanel, innehåller mer kumarin än den fina, äkta kanelen från Sri Lanka. Den äkta kanelen har de inga gränsvärden för, så förutom smaken och doften är äkta kanel dessutom att föredra när det gäller den låga halten av kumarin.
Det finns uppgifter om att kanel nämndes runt 2700 f.Kr, och då kassiakanel som ska ha använts som medicin av kejsaren Shennong av Kina, han lär ha noterat den i sin örtabok. Att kanel användes i medelhavsområdet finns det flera uppgifter om, som Ebers-papyrusrullarna (cirka 1500 f.Kr) och i gamla testamentet samt dessutom i gamla skrifter från medelhavsområdet redan 800 f.Kr.
Sidenvägen och kanelvägen tros vara de två farleder som kanelen fördes fram längs. Sidenvägen är ju ganska bekant men kanelvägen? Jo, den sistnämnda ska ha varit sjövägen från Asien till Östafrika och Etiopien vidare mot Europa. Den äkta kanelen från Sri Lanka, också kallad för Ceylonkanel, kan vi tacka Vasco da Gama för. När han 1498 fann sjövägen till Indien så hittar portugiserna nuvarande Sri Lanka. Idag är äkta kanel en mycket viktig exportprodukt för Sri Lanka och man har sedan ett par år tillbaka förbjudet import av kassikanel i syfte att förhindra att andra sorters kanel säljs som den äkta.
1 of 2
Närbild av huvudtam av ett kanelträd. Foto: Kerstin Engstrand
Skål gjord av kanelträdets stam. Har man strösocker i skålen får sockret snart smak av kanel. Foto: Kerstin Engstrand
Och självklart kan man kalla detta te även för julte! Jag är inte så förtjust i glögg men detta te gör jag mer än gärna. Vinterte är vanligt i Polens bergstrakter och det var där jag en gång lärde mig receptet.
Min favoritkombination är denna med färskpressad apelsinjuice och rökt äpple, det går utmärkt även med vanligt äpple, då gärna en torkad skiva eller färsk.
Extra vackert blir teet om kryddnejlikorna sätt i en skiva apelsin. Självklart går det bra att lägga kryddnejlikorna och apelsinskivan separat.
Du behöver:
Vanligt svart te
Kryddnejlikor
Färskpressad apelsinjuice
Honung
En apelsinskiva
Lägg te och kryddnejlikor i botten av en tekanna. Häll över kokande vatten.
Låt dra i ca tre minuter.
Häll därefter i apelsinjuice, apelsinskivan, äpple och tillsätt honung.
Servera!
Och om du är riktigt vågad använder du samma smaker fast med en kopp espresso istället för te.
Detta te inbjuder också att testa med olika smaker. Varför inte pröva med färsk ingefära eller en bit kanel? Apelsinjuicen kan ersättas med hallon-, jordgubbs- eller körsbärssaft.
En annan av mina favoritkombinationer är med en bit hel kanel, hel kardemumma, en bit ingefära (som kan hyvlas för starkare ingefärssmak) samt en blandning av färskpressad citron och apelsin. Och honung om man vill ha det lite sötare.
Kryddhyllan är full av kryddor från världens alla hör men en krydda är numera nästan omöjlig att få tag i och det är kyndel!
Den franska kryddblandningen Herbes de Provence är en blandning av rosmarin, kyndel, oregano och timjan. Men att hitta ren kyndel är numera inte lätt! På 1980-talet var det inga problem, då fanns kyndel i nästan varje matvarubutik, men inte längre.
Kyndel kallas också för bönkrydda. Än idag kan man även höra äldre kalla kyndel för fattigmanskrydda. Detta då den används till bönor och kål. Jag använder den främst när jag mjölksyrar bönor. Kyndel, har förutom den fina smaken, också en bra egenskap, den balanserar gaser i magen som oftast bildas då man äter mycket bönor och kål. I Tyskland benämner man kyndel som just Bohnenkraut men den är också bra i korv om man nu gör egen sådan, och faktiskt även i köttfärssås.
Satureja efter satyren i den grekiska mytologin, som lär ha haft både bockfot och svans! Du känner säkerligen igen en satyr, den brukar avbildas runt vinets och fruktbarhetens gud, Dinoysos. Man lär ha offrat just kyndel åt guden Dinoysos, för kyndel anses även stimulera kärlekslivet!
I trädgården odlas vanligen sommarkyndel och vinterkyndel.
Satureja hortensis är det vetenskapliga namnet för sommarkyndel som oftast anges som en ettårig växt. Den har också en starkare smak än vinterkyndel, Satureja montana. Sommarkyndel är lätt att så, det kan du göra direkt i trädgårdslandet, men det kan ta lite tid innan fröna gror, ibland upp till hela tre veckor.
Vinterkyndel är perenn och dess blommor är ljusare än sommarkyndelns. Även vinterkyndel kan man fröså. Båda brukar finnas som plantor i välsorterade trädgårdsbutiker.
En klar fördel att man ”måste” odla kyndel är att det är en vacker växt! I augusti börjar den blomma och bjuder då på ett vackert flor av svag lavendelblå blommor. Blommorna är så små men många! Och de älskas av bin. Bladen är rikt mörkt gröna. Kyndel trivs i rabatten, i stenpartiet och även i lunden! Blir ca 30 cm hög.
Det finns även stenkyndel som du också kan fröså. Fröna ska ytsås, antingen på våren eller också på hösten. Stenkyndel, Clinopodium nepeta, blir lägre än sommar- och vinterkyndel, och har inte samma fina smak som sommar- och vinterkyndel.
Som alla kryddväxter vill kyndel växa i full sol. Jorden ska vara mager och väldränerad. Gräsmattejord är suveränt. Ingen näring ska ges.
Förutom bladen kan man även använda blommorna, lättast är att nypa av några blomtoppar. Kyndel blommar på höga flerdelade ax.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
