Taggar Inlägg "Snittblommor"

Snittblommor

Carnaval de Nice. Foto: Kerstin Engstrand

Första gången jag såg denna tulpan var som snittblomma i blomsterbutiken. De knubbiga glada knopparna väckte något särskilt inom mig. Både glädje och ömhet signalerade de när de stod där ganska tätt packade som snittblommor oftast gör. Köpte en bukett, som då var ganska dyr men det blev en billigt bukett ändå då de blommade länge.

Då hade jag ingen aning om vad den hette och butikens florist visste heller inte. Hon kallade den för den polkagrisrandiga och det var ju en träffande beskrivning. Än idag kan man hitta den som snittblomma.

Men jakten på den hade börjat. Habegäret hade slagit in, du känner säkerligen till den känslan som växter kan skapa hos en.

Foto: Kerstin Engstrand
Carnaval de Nice i knopp. Foto: Kerstin Engstrand

Så hittade jag den till slut i en holländsk odlares trädgårdssortiment. Köpte direkt och lökarna har sedan dess troget bjudit på ny blomning varje vår. Sorten är framtagen av den fina lökfirman C.G. van Tubergen och blev officiellt registrerad 1953 så det är ingen ”ny” sort men det är först på de senaste tio åren den slagit igenom. Den har även fått utmärkelsen AGM av det brittiska trädgårdssällskapet, Royal Horticultural Society ( RHS). AGM står för Award of Garden Merit och ges enbart till växter som de har provodlat. Utmärkelsen omprövas regelbundet efter det att RHS gjort nya provodlingar av sorten.

Carnaval de Nice är en sen fylld tulpan. Sen för att den blommar i maj – juni beroende på i vilken del av landet du bor och hur våren artar sig. 2020, som bjöd på en liten kall maj, slog dem här i norra Stockholmstrakten ut i mitten av maj.

Det finns försäljare som kallar den för en riktig partypingla. Det håller jag inte med om, men den blir gärna en snackis.

Redan när knopparna börjar visa färg blir man hänförd. Vissa blir bulligare än andra men alla visar de på inslag av rött och vitt, ibland med ett lätt stråk av gult.

Vissnande 'Carnaval de Nice'.  Foto: Kerstin Engstrand
Vissnande ‘Carnaval de Nice’. Foto: Kerstin Engstrand

När kronbladen slår ut syns de likna fjädrar. Den vissnar också snyggt. Carnaval de Nice blir 40 till 50 cm hög. Jag har den bland annat under ett persikoträd.

Lökar säljas på hösten i förpackningar av sju eller åtta och kostar i regel 60 till 70 kronor vilket ger ett snittpris per lök på runt 10 kr, billigt med tanke på hur många år lökarna kommer att ge blomning. För det är inte alla tulpansorter som är så trogna som just Carnaval de Nice. Tulipa gesneriana (Sena Fylldblommiga Gruppen) ‘Carnaval de Nice’ är det officiella namnet.

PLANTERINGSRÅD

Tulpanlökar sätts på hösten, de är tåliga och klarar att sättas sent, de till och med kan spettas ner i frusen jord! En klassisk tumregel är att lökarna ska sättas på ett djup som är tre gånger lökens höjd. Avstånd mellan varje lök ska vara cirka 12 cm.

Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.

På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.

Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra.  Blasten ska få vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.

Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken “Luktärt”.

Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.

Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.

Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.

Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.

Man behöver inte blötlägga fröna innan!

Sarah Raven:  Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.

They will fill your life with colour and scent.

Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån.  Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.

Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.

Så kallade roottrainers är särskilt bra  att så luktärter, vanliga ärter  eller bönor i.  Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att  plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand

Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.

Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.

Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.

Luktärter i sin "kuvös", en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i sin “kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.

Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.

Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.

Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.

Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.

Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.

Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst.  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand

Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.

Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.

Utplantering:  Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.

Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter!  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand

Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.

Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.

Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.

Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.

Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Hösten 2018 är evighetsblommornas och gräsen tid. De är supertrendiga i all inredning och vi har naturligtvis redan skrivit om dem. Här få du en samlad bild av alla våra artiklar, de är sex i antalet. Om hur du torkar dem, hur du odlar dem och hur du bäst använder dem! Klicka på länkarna så kan du läsa respektive artikel. Och som vanligt är det helt gratis att läsa.

Om pampasgräs

Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand
Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand

Glansmiskantus

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Eterneller, sommaren som varar hela vintern

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Slottet blommar upp, och sätter en trend

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så lyckas du, skörd och torkning av eterneller

Klotamarant.  Foto: Kerstin Engstrand
Klotamarant. Foto: Kerstin Engstrand

Life in Death, en stark upplevelse (om utställning i Kew gardens vintern 2017/2018 där 300 000 evighetsblommor användes.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

'Perry's Blue'. Foto: Kerstin Engstrand

6 juni och vad passande att strandirisen Perry’s Blue  slog ut precis lagom. Den är som gjord för svensk sommar, himmelsblå med lite gult och vitt i sig. Detta är en riktig latmansväxt som har härdighet A, dvs. klarar sig i hela vårt avlånga land. Jag har haft den över 25 år och den blommar troget varje sommar. Den sprider sig sakta och säkert och bildar fina ruggar. med tiden kan man sätta spaden i den och dela den till fler platser så det är ren lycka att ha denna strandiris i sin trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Strandiris, Iris sibirca, har höga, smala, gräsliknande blad. Att den på svenska heter strandiris visar att den trivs i kanten av en damm eller så klart vid en strand. Men den trivs också ypperligt i vanlig trädgårdsjord och så växer den hemma hos mig. Perry’s Blue passar både i en torparträdgård mot falurött hus och till en modern villaträdgård.

Köps som plantor. Perry´s Blue är från 1912 och är fortfarande en riktigt storsäljare. Den skapades av Perry´s plantskola som låg i Enfield utanför London. Perrys var förresten de första som på en utställning visade en vattenträdgård.

Blir ca 70 cm hög. Trivs bäst i soligt läge men också i halvskugga. Den får en intensivare blå färgton i halvskugga. Sätt plantorna på ett avstånd av 35 cm mellan varandra. Och sätt minst tre.

Foto: Kerstin Engstrand
Så här lagom utslagen är bästa tiden att plocka in strandiris som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt i vas, några iris på middagsbordet gör alltid succé. Det enkla är oftast det vackraste varför några iris med några vackra stenar i en Japaninspirerat arrangemang kanske är att föredra. Tre till fyra dagar brukar iris hålla sig inomhus. Välj allra helst blommor som just är på väg att slå ut. Bästa tiden att plocka dem är tidigt på morgonen eller tidig kväll.

Vacker i närbild, iris har tretalet som signatur. Och strandiris har ett sällsynt elegant sätt att slå ut på. Det är en fröjd att följa den från knopp till utslagen blomma.

'Perry's Blue'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Perry’s Blue’. Foto: Kerstin Engstrand

Behöver jag säga att den passar tillsammans med pioner?

Och ja, det finns mängder av olika strandiris. I mängder av olika färger. Bara att välja och vraka. Men Perry’s Blue är en av de bästa.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Annabel's fasad under Chelsea Flower Show 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Flower Power, London blommar upp under Chelsea Flower Shower. Många butiker är med i Chelsea In Bloom. I år var det den privata klubben Annabel’s i Mayfair som väckte mest uppmärksamhet. Klubben har nyligen flyttat till nya lokaler på Berkley Square.

Fasaden var minst sagt maffig. Jag blev förstås nyfiken och kontaktade Annabel’s som glatt svarade på mina frågor om deras skapelse: Så här lite blommiga fakta om deras fasad:

Fasaden var täckt med 5000 silkesblommor i form av hortensior i rosa och rött.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Runt dörren fanns 750 äkta pioner som var satta i oasis. Då London bjöd på mycket varmt och soligt väder så byttes blommorna ut mot nya fräscha varannan dag.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

De valde pioner för att de är romantiska och doftar, de bjuder på ett härligt första intryck när gästerna kommer. Samt att de var just då i säsong.

Det var FLOWERBX som presenterade konceptet för Annabel’s, som tyckte det passade utmärkt för temat The Summer of Love.

– Vi ville skapa något oväntat och något som gjorde att man nästan tappade andan! Något man inte kan missa när man passerar Berkeley Square, säger Ellie Chadd, Annabel’s representant.

Allt sattes upp i samarbete mellan FLOWERBX och Annabel’s egen personal. Det tog tre nätter att få till den nya fasaden!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och dörrvakterna hade – förstås-  pionkostymer, designade av inte mindre än Dolce & Gabbana. Fast de hade de själva ingen aning om, den ena trodde det var chefen (!).

"Alla" fotade fasaden. Foto: Kerstin Engstrand
“Alla” fotade fasaden. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

snitt salix
Glödande som en vulkan, Mt Aso väcker habegär. Foto: Kerstin Engstrand

Än är det vinter, än sover vår lilla videung men snart väcks den upp. Vita, nästan silverfärgade, men kanske också en rosa! Den rosa väcker ett absolut habegär.

Det är främst i blomsterbutikerna man i januari och februari kan finna kvistar av rosa sälg. Sorten Mount Aso är skapad av den japanska blomsterindustrin och blev direkt en stor hit inför Alla hjärtans dag den 14 februari samt till mors dag i länder där mor firas tidigt på våren. Dess kissar är större än vanlig vide men som buske blir den inte så hög, normalt runt 1,5 meter hög. Namnet har den efter Japans största vulkan Aso som också är en av världens största, och är aktiv.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så hittar du den i blomsterbutiken så köp! De står länge fina i en vas, oftast i över en månad. Sätter du kvistarna som snittkvistar i vatten kommer de vanligen inom en vecka att bilda rötter och det visar att du kan plantera dem. I en mörk vas bildar de snabbare rötter än i en genomskinlig. Hantera rötterna försiktigt, plantera kvistarna med rötter i höga smala krukor fyllda med vanlig såjord.

Kvist som stått i vas med vatten i  ett par veckor har bildat så här långa rötter.  Foto:  Kerstin Engstrand
Kvist som stått i vas med vatten i ett par veckor har bildat så här långa rötter. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du inte ha kvistarna som snittgrönt kan du sätta dem direkt i jord. I jord bildar de bättre rötter än i vatten. När tjälen har gått ur jorden kan du plantera ut dem. Sedan är det bara att hoppas att de etablerar sig väl och överlever nästa vinter. Väl värt att pröva!

Ibland har även välsorterade trädgårdsbutiker och plantskolor buskexemplar. De är i regel ympade och säljs under namnet Salix chaenomeloides ‘Mt Aso’ (inget svenskt namn) men man kan även finna den som Salix gracilistyla ’Mt Aso’. Läget ska vara väldränerat och soligt. Enligt flera ska de ympade klara upp till växtzon 5. Om plantan beskärs hårt efter vårblomningen får man flera rosa kissar påföljande vår.

Mt Aso i blom. Foto: Kerstin Engstrand
Mt Aso i blom. Foto: Kerstin Engstrand

Text & foto: Kerstin Engstrand

Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så finns det i mäklarnas bostadsannonser, i försäljningsmontrarna på inredningsdesignmässan Formex och i blomsterbutikerna, ett högt och mycket luddigt gräs. När man tar på de jättestora vipporna känns det nästan som päls. Pampasgräset har kommit in i våra hem. Torkade sådana.

Att det heter pampasgräs är för att det växer vilt på den sydamerikanska pampas, i Argentina, Uruguay och Brasilien. På många håll i världen räknas pampasgräset som invasiv, dock inte i vårt klimat. I varmare länder räknas den även som en brandrisk! Här är det en utmaning att få det att övervintra.

Pampasgräset , Cortaderia selloana, ser vi ofta i trädgårdar runt medelhavet, i England och i Danmark. Här i Sverige är det få som har lyckats få det att övervintra. Kanske du blir en av de lyckliga att få det både i blom och att övervintra flera år i rad?

Vanligast är vita vippor men det finns även sorter som går i svagt rosa. En välmående planta blir ca 2,5 meter hög. Det finns även lägre namnsorter som ’Pumila’ som bara blir ca 1,5 meter högt och troligen lättare att hantera här i Sverige.

På hösten, från september och framåt blommar pampasgräset.

Torkade blomax av pampasgräs. Foto: Kerstin Engstrand
Torkade blomax av pampasgräs. Foto: Kerstin Engstrand

Så här vill pampasgräset växa:

Läge: Full sol, jorden ska vara väldränerad. Bra trädgårdsjord trivs den i.

Skötsel:

Den stora bladmassan gör att pampasgräset är ganska törstig.

Ge extra näring under växtsäsongens första del, fram till mitten av juli.

I vårt klimat vissnar pampasgräset ner under senhösten och vintern. Så ska den få vara, först till våren när nya blad börjar springa fram är det dags att klippa bort det vissna. För att underlätta övervintringen kan man binda ihop plantan med grovt snöre och klä in den i odlingsduk. När du skär ner din övervintrade planta så var försiktig, gräset är mycket vasst, minst sagt rakbladsvasst! Det är därför det har fått släktnamnet Cortaderia, från spanska cortadera som betyder huggjärn. Klipps pampasgräset ner på hösten är det stor risk att plantan ruttnar.

Ett annat alternativ är att odla det i stora krukor och låta plantan övervintra frostfritt.

Av Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Innan de moderna treglasfönstren gjorde entré lade man vadd mellan fönstrets dubbla glas. Och pyntade vadden med rosa jätteeterneller, sommaren varade på så sätt hela vintern.

Eterneller, evighetsblommor, det är växter som genom vanlig lufttorkning blir tidlösa. De hör till det som kommer och går bland trenderna och nu är de på väg tillbaka. På slottet i Stockholm återfinns de, där skapar slottsmästaren Claes Carlsson och floristen Fredrik Larsson estetiska vaser av eterneller. Fredrik Larsson skapar även blomklot av just det, eterneller, förstås.

Arrangemang skapade av en av Sveriges skickligaste florister, Fredrik Larsson, Bloem.se. Foto: Fredrik Larsson på Instagram
Arrangemang skapade av en av Sveriges skickligaste florister, Fredrik Larsson, Bloem.se. Foto: Fredrik Larsson på Instagram

Att odla och torka eterneller är ett sätt att förlänga sommarens blomsterprakt. De flesta växter går att torka och teknikerna är många. En del är lättare att torka än andra, speciellt när det gäller att bevara blommornas färg och form. Och man kan göra så mycket med dem − några enkla buketter som hänger i taket, stora avancerade arrangemang, spröda kombinationer eller kraftfulla … Dessutom går alla eterneller utmärkt att odla i rabatter eller i grönsakslandet. Väldränerad växtplats är ett måste för de flesta. Mer om hur du lyckas att odla eterneller och hur de bäst torkar dem kan du läsa här.

Romantiska pasteller och mustiga jordiga toner

Blåaste blått, dimblå toner, silvergrågrönt, gult som guld, docksött rosa, vitaste vitt, jordnära brungult eller lysande citrongult − allt från mild pastell till intensiv färgprakt går att få. Det finns ett tjugofemtal ettåringar och ett antal tvååringar och perenner som lämpar sig särskilt väl. Vanligast är roseneternell, brudslöja och romerska riddarsporrar. De flesta fröfirmor brukar ha minst ett femtontal olika sorter i sortimentet. Några brukar man också kunna finna som plantor.

Praktröllika. Foto: Kerstin Engstrand
Praktröllika. Foto: Kerstin Engstrand

Praktröllika ser ut som en jätteröllika med stora, guldgula blommor. Den ska förkultiveras i mars−april och sådden ska ske ytligt, praktröllikans frön är ytgroende. Efter ca två veckor har de grott. Släktingen pastellröllika ‘Summer Pastels F2’ är också mycket odlingsvärd. Båda är fleråriga och härdiga.

Bolltistel. Foto: Kerstin Engstrand
Bolltistel. Foto: Kerstin Engstrand

Blå bolltistel är en flerårig växt som första året bildar en grön bladrosett. Andra året kommer blommorna i juli−augusti. Bolltistel är mycket härdig och klarar sig bra ända upp till de södra delarna av Norrland. Ska skördas när blomhuvudet fortfarande är hårt och runt som ett klot. Har blomman slagit ut faller den sönder vid torkningen. Ståtlig, 150 cm hög, och platsar längst bak i rabatten. Blommorna älskas av både bin och fjärilar.

Bolltistlar som dekoration. Nyckelvikens trädgård.  Foto: Kerstin Engstrand
Bolltistlar som dekoration. Nyckelvikens trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Guldeternell är intensivt lysande gul. De luddiga bladen skvallrar om att den är mycket torktålig och den härstammar också från Australien. Förkultiveras i april eller direktsås i maj. Bäst utvecklas den om plantavståndet är 20 cm. Guldeternell blir 30−40 cm hög och blommar redan 60 dagar efter sådd, från juli till långt in i september. Är lite ömtålig som torkad.

Sideneternell är med sina silverfärgade yttre fjäll en mycket graciös eternell, som dessutom doftar som honung. Den sås på friland med ett plantavstånd på 10 cm. Lätt sandblandad jord ska det vara, på styva jordar kan den drabbas av mögelangrepp. Den blir ca 30 cm hög och har som de flesta eterneller en lång blomningstid, från juli till september. Blommorna är i olika toner av rosa. Sideneternellen måste kollas varje dag för skörd. Plocka den när två, tre blommor har slagit ut. Måste hanteras varsamt vid torkning.

Vit roseneternell. Foto: Kerstin Engstrand

Vit roseneternell. Foto: Kerstin Engstrand

Roseneternell är otroligt rikblommig, så det räcker med en löpmeter av den. Trots namnet finns roseneternellen med sina stora dubbla blommor inte enbart i rosa nyanser utan även i vitt, rött och i vitrosa toner med gul mitt. Den blir 40 cm hög och har en lite kortare blomningstid än de andra, juli−augusti.

Jungfrun i det gröna. Foto: Kerstin Engstrand
Jungfrun i det gröna. Foto: Kerstin Engstrand

 

Jungfrun i det gröna är en oerhört tacksam växt. Med sina blå eller vita blommor passar den in överallt och kan också sås i omgångar direkt på växtplatsen under hela säsongen, från april till långt in i oktober. Den kan ta upp till 14 dagar på sig att gro. Vid höstsådd brukar den blomma i slutet av juni nästa år och då kan man en månad senare skörda de första vackra fröställningarna. Blir ca 45 cm hög.

Jungfrun i det gröna har två släktingar som också odlas för sina fröställningar: Spanska jungfrun blir ca 45 cm, har himmelsblå blommor och långa, hornliknande fröställningar. Det finns även vita sorter. Orientaliska jungfrun blir 60 cm hög och blommar i juli−september med små, gula blommor. De avlånga fröställningarna liknar skålformade horn. Orientaliska jungfrun tar oftast tre veckor på sig att gro.

 

Romersk riddarsporre. Foto: Kerstin Engstrand
Romersk riddarsporre. Foto: Kerstin Engstrand

Romersk riddarsporre finns med både enkla och dubbla blommor och alla är de ljuvligt romantiska. Djupblå, milt ljusblå, vita eller godisrosa brukar de vara. De är härliga i rabatten och även vackra som snittblommor. Romersk riddarsporre direktsås i april och blommar i juli−september. Den är ganska lättodlad men behöver under växtsäsongen mer vatten än de andra eternellerna. Blir vanligen ca 80 cm hög, men det finns också lägre sorter på ca 35 cm. Romersk riddarsporre skördas när de nedersta blommorna slår ut medan de översta fortfarande är i knopp. Låter man några stå kvar och bilda fröställningar självsår den sig och kommer tillbaka år efter år.

Jätteeternell. Foto: Kerstin Engstrand
Jätteeternell. Foto: Kerstin Engstrand

Jätteeternell doftar gott och lite jordigt. Den lär höra hemma i Australien och är väl den mest kända eternell som finns. Det finns vit, lila, gul, röd, orange, brungul, till och med äppelblomsrosa jätteeternell och både höga och låga sorter. Den blommar i juli−september med sina 5 cm stora blommor. Kan direktsås i maj men förkultivering rekommenderas. Tar  upp till 15 dagar på sig att gro. Jätteeternellen är nog den mest lättodlade av alla eterneller. Plantorna blir stora med många blommor. Stjälkarna kan vara svaga, men mullhaltig, näringsrik jord, soligt läge och stort radavstånd brukar ge kraftigare stjälkar. Blommorna skördas när de två första raderna av kronbladen har slagit ut. Bladen ska tas bort från stjälkarna. Torkas hängande, snabb torkning i värme ger stadigare stjälkar.

Klotamarant.  Foto: Kerstin Engstrand
Klotamarant. Foto: Kerstin Engstrand

Klotamarant har små, runda blommor på korta stjälkar. Den trivs också inomhus som krukväxt om placeringen är ljus. Som alla amaranter bör den förkultiveras och tar oftast upp till två veckor på sig att gro. Klotamaranten blir 30 cm hög, blommar i juli−september och klarar de flesta jordar. Om de första knopparna plockas bort blir blomningen rikare. Den ska skördas i full blom men kan vara lite svår att torka. Den är mycket frostkänslig. Har man tur kan man finna frön av de ovanligare släktingarna guld- och silveramarant.

Harsvans. Foto: Kerstin Engstrand
Harsvans. Foto: Kerstin Engstrand

Harsvansen är mjuk, gullig och gosig. Sås direkt på växtplatsen, som ska vara mager. 90 dagar efter sådd slår axen ut. Harsvansen blir 30 cm hög.

Läs också om hur du lyckas med att odla eterneller.

Eller upplev över 300 000 eterneller.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I artikeln “Eterneller,sommaren som varar hela vintern” fick du tips om de bästa sorterna att odla. Här kommer våra bästa tips om hur du bäst tar vara på dina evighetsblommor.

Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.

Sådd

De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.

Skörd och torkning
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York.  Foto: Kerstin Engstrand
Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.

Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Guld och silver känns som självklara val när kungliga slottet dekoreras. Men när julen 2017 började närma sig så kom oväntade blomarrangemang att ta slottet i besittning. Det var en nyhet för i år som inte minst uppskattades av slottets anställda. En härlig blandning av slott och koja skapades med oväntat mycket inspiration för vi som bor i modernare bostäder och med lägre takhöjd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria och glitterbeströdda havreax klädde i Lovisa Ulrikas matsal den götiska silverservisen. Denna matsal används vanligen när utrikesnämnden sammanträder och vid medaljutdelningar. Silverservisen sågs senast vid middagen när prins Carl Philip gifte sig. Servisen står på en 2,8 meter lång spegelplatå som förstärkte det vintriga, isiga intrycket. Echeverians olivgröna färgton matchade stolarna perfekt.

Redan i entrén fascinerades besökarna, som vid denna tid på året till lejonparten är utländska turister, av  de vackra konstgjorda guldglänsande löven som var uppsatta på torkade grenar. Att pryda slottet med växter är scenografi.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Och vem är då ansvarig för slottets blomarrangemang? Jo, det är sedan över två decennier tillbaka Claes Carlsson som sedan våren 2017 numera tituleras slottsmästare. Att Claes tycker om echeveria är det absolut ingen tvekan om, se bara den “matta” som klär väggen bakom honom här på bilden nedan. Fönsterlav, havreax och echeveria bildade mattan som var uppbyggd på en masonitskiva klädd med hönsnät.

Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand
Slottsmästare Claes Carlsson är ansvarig för slottets blomarrangemang. Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria är en torktålig fetbladsväxt som finns att köpa året runt. Förr var den en vanlig kantväxt i trädgårdarna. Den trivs utmärkt utomhus under sommaren och kan, om man har tur, blomma. På en hög stängel reser sig blomman som går i gult, orangerött eller rosa. Echeveria förökas med sidoskott och tas in när hösten kommer, den tål inte frost.

Fönsterlav
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Bollar av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand

Det de flesta i vardagslag kallar för vitmossa använder han även på flera spännande sätt. Bollarna på bilden ovan är egentligen gjorda av frigolit och därefter har fönsterlaven limmat fast. Urnan är från Karl XII och kanske inget som vi vanliga har hemma i skåpen.

Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Och golvet hade ett sagolandskap med julrosor och silverek. Silvereken var återanvänd från dopet av lille Gabriel i början av december. Och vad skymtar om inte en sagolik liten stig av fönsterlav. Foto: Kerstin Engstrand
Väljer de vackraste

Vitt har de senaste åren varit en trendig julblommefärg. Ger intryck av snö och passar väl in både till jul och till nyår. Claes filosofi är att man köper in de blommor som är vackrast vid tidpunkten för det aktuella arrangemanget. Det gäller oavsett om det är en kungamiddag eller annan tillställning. Blommorna köps in vid besök i Årsta partihallar i södra delen av Stockholm.

 

Man tager vad man haver

Får man klistra pappersblommor på slottets piedestaler? Självklart inte. Claes är mästare på scenografi, här är det vanliga gjutrör i papp som klätts in med torkade magnoliablad, eukalyptusblad sprayade i rött samt pappersblommor i rött och guld. Det är mycket jobb att fästa så många, och att rulla rosorna, även om limpistol underlättar arbetat väsentligt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Evighetsblommor

Eterneller är på väg att åter igen bli trend. Tillsammans med floristen Fredrik Larsson från Bloem.se har Claes skapat skålar helt prydda med eterneller i rosa.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter jul var alla färska blommor borttagna, och  då såg det ganska tomt ut.  Att slottet behöver prydas med blommor är ingen tvekan om, förhoppningsvis fortsätter man denna satsning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men hinkarna med havreax fick stå kvar efter jul. Ja, hinkar, av plast! Det är hemligheten bakom vaserna av eterneller! Vanliga hinkar, eterneller och limpistol, bara att kopiera till ditt eget hem!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Vill du odla eterneller? Läs då vår artikel om de bästa sorterna och om hur du skördar dem på bästa vis.

Av Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...