Taggar Inlägg "Snittblommor"

Snittblommor

Foto: Kerstin Engstrand

Kärlekens bukett, det ska brudbuketten vara, och nu är det”brudmånaderna”, från maj och ända fram till september, är det bröllopens tid. Och därmed brudbuketternas. Kan man förena sitt trädgårdsintresse i en brudbukett? Vi frågade Shane Connolly som var mannen bakom blomsterdekorationerna och brudbuketten när Kate Middleton gifte sig med prins William. Blomdekorationer som väckte beundran över hela världen.

Shane  Connolly Foto: Kerstin Engstrand
Shane Connolly
Foto: Kerstin Engstrand

I den buketten fanns en hel del symbolik. Och den var ovanlig för dess storlek, den var ganska liten.

– Att följa årstiden var helt självklart. Det är kanske det mest inspirerande som finns att årstiden återspeglas i blommorna. Och naturen. Det är något av min signatur i allt jag gör.

Känslan man vill förmedla är oerhört viktig. När det gäller det brittiska kungliga bröllopet så var det Kate Middletons starka önskan att förmedla en känsla av närhet som var tongivande. Här fanns inget intresse att visa upp grandiosa blomsterarrangemang. Och det blev en härlig, subtil känsla av fräschör.

Syren.  Foto: Kerstin Engstrand
Syren.
Foto: Kerstin Engstrand

Att ha med blommor från den egna trädgården var därför självklart. Shane dekorerade Westminister Abbey med träd, naverlönn och avenbok från prins Williams pappas gods Highgrove. Men där fanns även växter från två andra gods, Windsor och Sandringham. (Pappan är prins Charles, och mycket trädgårdsintresserad). Westminister Abbey är inte den roligaste kyrkan, den är ganska snusbrun, så träden gav ett härligt intryck av vår och bröllop–på–landet känsla. De var 6–7 meter höga och fyllda av vårfräscha, ljusgröna blad.

Dessutom återplanterades de på Highgrove.

Och enligt Rabarber Trädgårds erfarenhet så är även prins Willliam mycket intresserad av just träd. Innan han blev pappa syntes han ofta på Highgrove, just planterande träd.

Myrtenkrona, i bakgrunden Drottning Silvias brudklänning.  Foto: Kerstin Engstrand
Myrtenkrona, i bakgrunden Drottning Silvias brudklänning. Foto: Kerstin Engstrand

Kate Middleton gifte sig i april och följde blommornas språk, ett blomsterspråk som blev populärt under drottning Victorias tid. Det var liljekonvalj (=pålitlig), den klassiska myrtenkvisten (=hopp och kärlek), avenbok (=hållbarhet), äppelblom (=mänsklighet) och syrener (=ungdomlig oskuld). Men där fanns också lite humor, självklart hade hon valt borstnejlika för dess engelska namn, Sweet William.

I buketten kunde man även skymta hyacinter, som dels anses symbolisera kärlekens livskraft. Samt den i dag ganska klassiska murgrönan, symbolen för trohet, vänskap och tillgivenhet.

Många som gifter sig i juni har en önskan om pioner. Det är inte de lättaste blommorna. Blir det en varm dag så faller de snabbt ihop. Något som förra årets amerikanska kändis- och societsbröllop i Dubrovnik fick erfara (Shane var inte inblandad i det bröllopet). Då spelar det ingen roll om du har spenderat en halv miljon kronor på blomarrangemang. Blommor är i högsta grad levande och blir det hett så väljer de att vissna, och det mycket fort. Och det gör pioner mycket lättare än många andra blommor.

– Att välja trädgårdsblommor och brittisktodlade blommor var en självklarhet, säger Shane.

Han tipsar också om att ge bort växterna som använts som underplantering till träden till bröllopsgästerna. Det blir ett fint minne och något att vårda.

Har du fler råd att ge?

– Håll dig till en enhetlig färgskala, där olika nyanser av en och samma färg är tongivande.

Och vad skulle du välja för ett junibröllop?

–Jordgubbs- eller smultronblommor!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Mer om Shane och hans arbete hittar du på hans hemsida: shaneconnolly.co.uk/

Av Kerstin Engstrand

 

Fakta om brudbuketter 

  • Brudbuketten är brudens viktigaste smycke men det bruden som människa som ska synas. Blommorna ska, liksom klänningen, komplettera och förstärka, men inte ta över.
  • Vanligen styrs valet av brudbukett av vad man tycker om, tradition och trygghet. Vi är sällan trendkänsliga när det gäller brudbuketter.
  • Att binda en brudbukett är ett hantverk av högsta klass. En felaktigt bunden brudbukett gör att bruden kan få kramp i handen eller underarmen!
  • Brudbuketten hålls i navelhöjd.
  • En brudbukett bör aldrig innehålla mer än 25 stjälkar, det gäller särskilt om den enbart består av rosor som har tjocka stjälkar.
  • Det är numera sällan som brudgummen bestämmer buketten, det brukar vara bruden som idag står för val av blommor.
  •  Idag är också brudbuketten nästan 100% ekologisk, förutom ståltråden, och i princip kan du kasta den på komposten. Rättvisemärkta blommor blir allt vanligare.

Ta en tom konservburk och fyll botten med lekakulor. Placera din kornettblomma i konservburken, det ger en skön kontrast mellan rå aluminium och den levande blomman. Foto: Blomsterfrämjandet/Lina Arvidsson
  1. De trattformade blommorna ser ut som om de svävar över bladen. Den finns i många olika nyanser av rött, vitt, violett, blått och rosa samt fantastiska tvåfärgade kombinationer.
  2. Är en riktig långblommare. Blommar tidig vår till sen höst.
  3. Klipp av överblommade stänglar och du kommer få fler blomknoppar.
  4. Behöver normalt vattnas cirka en gång i veckan. Tillsätt gärna svag näringslösning i varje vattning. Kornettblomman vill växa i lätt fuktig men inte blöt jord. Låt den torka upp lite mellan vattningarna.
  5. Trivs i öster och västerläge men bör skuggas från stark södersol.
  6. Behöver du en klick färg på skrivbordet? Klipp då av några blommor och ha som snittblomma.
  7. Kornettblomman är en perfekt gå bort present då den är så lättskött.
  8. Har odlats i Sverige sedan 1930-talet.
  9. Vill du spara din kornettblomma? Blomningen avtal när hösten går mot vinter. Ställ ditt exemplar svalt, i 10–15 grader C och ljust. Under viloperioden behöver den inte så mycket vatten och klarar även att torka ut något. Nästa vår planterar du om din kornettblomma och låter den få ny krukväxtjord.

 

 

Foto: Kerstin Engstrand
  • Våga plocka blommor ur rabatterna. Det är därför man ska ha generösa rabatter så det inte märks att man gör det. Rabatterna tar ingen skada och man får dubbel lycka, blommor både ute som inne.
  • Inga bordsarrangemang ska vara högre än 29 cm. Då kan man se varandra utan problem. Det är okey att tillåta någon enstaka högre blomma sticka upp men då ska den vara en smal, tunn blomma.
  • Våga skära av stjälkarna. Och våga ta bort stjälken och behåll endast själva blommorna.
  • Tulpaner är lätta att forma genom att ”slaka dem.  Det vill säga låt de ligga några timmar utan vatten, då kan de därefter lätt formas och läggas på ett fat. Sedan, väl på plats, får de suga upp vatten på nytt.
  • Bra stöd är förutom kvistar, en liten boll av hönsnät. Eller ställ två vaser i varandra och placera blommorna i mellanrummet mellan vaserna.
  • Sätt blommorna direkt i vatten. Har du plockat dem utomhus, låt dem dra i en hink vatten.
  • Blommor vill, liksom vi, dricka rent vatten. Byt vatten oftare, man vill ju inte själv bada fötterna i lortigt vatten så varför ska blommorna då få det?
  • För längsta hållbarhet är så sval placering som möjligt allra bäst. 

Två sorters anemoner, vår vanliga vitsippa och blå balkansippa. Foto: Charlotte Gawell
Inspireras av Sveriges Botticelli, Gunnar Kaj. Foto: Charlotte Gawell

Bilden ovan: Två sorters anemoner, vår vanliga vitsippa och blå balkansippa. Foto: Charlotte Gawell

Det går att göra lätta anslag och ändå få stor klang. Mycket är så enkelt att man kan tro att det är oviktigt eller onödigt. Mycket är så litet, så billigt, så enkelt att man lättare än lätt kan strunta i det, och ändå är det så givande och så välgörande. 

Mannen bakom buketten är Gunnar Kaj. Kan det vara en stjälk blommande lammöra som kuvertblomma han tänker på måntro? Och så fyller han på:

– Jag brukar inte blanda in hjärnan i besluten hur en bukett ska se ut.

Förstår det, det behöver han inte, han har fingertoppskänsla och en sällsynt begåvning. Och en synnerligen ödmjuk och stor kärlek till allt levande. Blåbärsris, kvistar, vissnade blomställningar som exempelvis av oregano är alla utmärkta som stöd till blommorna i en bukett. De håller sig, och du byter bara ut de vissna blommorna mot nya. På så sätt förändras buketten också automatiskt beroende på vilka nya blommor man väljer.

– Blommor ger hemmet liv, de skapar automatiskt en hemtrevnad. Utan blommor så blir inget hem hemtrevligt.  Och det behöver inte vara dyrt, betonar Gunnar.

Gunnar är högaktuell med sin nya bok, ”Blommande rum” (Norstedts). Jag kan inte få nog av de sensuella arrangemangen, många med ett stänk av humor. Som den cremefärgade tulpanen i en gräddkanna, som synes växa fram ur en nöt, men tittar man efter så upptäcker man att nöten, det är ett urblåst brunt hönsägg. Gunnar dansar och flirtar med växterna på ett unikt sätt. Det sägs att han är en mycket god dansör säger de som haft lyckan. Hmm, måste bjuda upp honom någon gång.

Gunnar Kaj i färd med att arrangera bukett-anemoner inför Nobelfesten 2013.  Foto: Charlotte Gawell
Gunnar Kaj i färd med att arrangera bukett-anemoner inför Nobelfesten 2013.
Foto: Charlotte Gawell

Om jag skulle teckna en bild av Gunnar Kaj skulle det bli en modern renässansmänniska som elegant sträcker ut sina ena arm- och där ur handen – växer de skiraste ängsblommor fram. Fingertoppskänslan hans är unik. I boken finns det en bukett där den mörka klockliljans blommor i olika nyanser av aprikos och brunt  kittlar alla ens sinnen. Hela kroppen kommer till ro.

Vem är då Gunnar Kaj? Han presenterar sig själv som blomsterkreatör. Bördig från Stora Tuna, Dalarna, där ligger Kaj-gården ännu, bebodd av kusinbarn. Mycket inspiration får han bland annat från familjen Jobs mönster. Han är utbildad bildlärare från Konstfack och arbetade länge enbart som illustratör. På sin hemsida, www.kaj.se skriver han att han arbetar med bilder och blommor.

– Jag studerade först litteraturvetenskap i Uppsala. Sedan kom jag in på Konstfack vilket var då min största lycka. För 23 år sedan blev jag med sommarställe uppe i Roslagen. Då kom lusten till blommorna fram.

Berätta, hur konkret kände du lusten till blommorna?

– Jag började anlägga rabatter och började plocka in och göra egna buketter inomhus. Sedan fick vänner buketter och ryktet spreds sig. Det blev blomsterarrangemang till bröllop, andra stora fester och utställningar och sedan Nobelfesten.

Just Nobelfesten i Stadshuset är nog det som Gunnar Kaj är mest känd för. Där hade han tio tusen blommor att arbeta med, varje år. Festernas fest lämnade han över till Helen Magnusson år 2014. Då hade Gunnar skapat arrangemangen i 14 år. Mycket av det arbetet återfinns i hans tidigare bok ”Låt det blomma”.

 

Omtanke Foto: Charlotte Gawell
Omtanke
Foto: Charlotte Gawell

Själv föll jag redan vid första mötet för hans förföriska enkelhet som är hans signum. En enkelhet som passar i både slott som koja. Tankarna går till japanska träsnitt. Han får en att lyfta blicken och se det som vi annars inte ser. Det självklara som vi ofta glömmer bort när vi hastar vidare.

-Det finns något fint att plocka i varje naturgnutta, året om, säger Gunnar med ett mjukt leende. Även det minsta kan göra stor skillnad.

Och gör han en enorm bukett så är det mängden av blommor, oftast av samma slag, som gör den enorm, inte antalet sorter. Tror nog aldrig jag sett honom blanda en mängd olika sorter för att skapa en gigantisk bukett.

Man tager vad man haver, denna bukett med  grön sparris och kungsängsliljor kommer utan tvekan få middagsgästerna att börja tala med varandra.    Foto: Charlotte Gawell
Man tager vad man haver, denna bukett med grön sparris och kungsängsliljor kommer utan tvekan få middagsgästerna att börja tala med varandra.    Foto: Charlotte Gawell

Är han blomstervärldens Kajsa Varg? Ni vet, kok­boks­författaren som citeras ”man tager vad man haver”. Kanske det, ett fåtal vanliga växter och bär, är ofta grunden i hans kompositioner. Ett av hans tips är att fylla ut med blad från krukväxter.

– Men en av mina mest lyckade dekorationer var när jag tejpade upp några grässtrån i taket över middagsbordet.

Jag har nog aldrig träffat på en blomsterkreatör som både med blommor som i ord kan uttrycka sin kärlek till just växter. I boken kommer det fram i de fina texterna. Just texterna kommer jag att läsa gång, på gång, på gång.

Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...