Trädgården som känns i hela kroppen
Det pirrar och det låter, rytmen sprider sig från stortån upp genom hela kroppen och jag känner lycka. Tittar på personen bredvid mig och han har samma saliga blick. Vi ler, nickar och provar igen. Vad gör vi? Jo, vi står i en trädgård där våra fötter på vissa ställen skapar sensation. Vibrationer. Gröna vibrationer. Text och foto: Kerstin Engstrand
Inte nog med det, vibrationerna är sammankopplade med vattnets rörelse i vattenkaren. Avlånga, sofistikerade i rostigt corteenstål ligger de där på rad. Bubblar, pyser, slår volter, sprider musik.
– Jag vill att trädgården ska ge besökaren samma vibrerande känsla som när man står för nära en högtalare på en konsert, säger James Alexander-Sinclair. James är designern bakom trädgården som är på 100 kvm, 10 x 10 meter.
Musiken han valde var musik spelad de senaste 50 åren i BBC Radio 2, som passande nog firade, just det, 50 år. ‘Another One Bites the Dust’, ‘The Chain’ och ‘Smoke on the Water’ var de tre låtarna som användes.
Och trädgårdens namn? The Listening Garden!
Den var helt enkelt häftig.
Det är extra kul att det var just James Alexander-Sinclair som hade skapat den. Han är en del av RHS och Chelsea Flower Show, alltid lika korrekt klädd och alltid iklädd gott humör med sin pigga, på hugget stil. Snabb i tungan, ger gärna svar på tal till exempelvis Monty Don, BBC:s populära programledare.
Hur hade han då gjort?
Undertill finns högtalsystem utplacerade. När musiken sätts igång, genom att någon sätter sin fot längs trädgårdens kant, så börjar gruset röra på sig av musikens vibrationer – och vattnet böjar spela!
Helt enkelt så underbart. Det vill jag ha i min egen trädgård!
Och på bara sju minuter hade han idén klar.
– Som ett glas vatten i Jurassic Park, kanske lite mer funky men absolut mycket roligt, kanske roligare, säger James med sitt karakteristiska leende.
Stort tack till hans son som hjälpte pappa med det tekniska. Vi ser fram emot fler trädgårdar av denna typ.
Och kommer den efter Chelsea att byggas upp hemma i den egna trädgården?
– Oh, nej, där vill jag bara ha naturens egen musik. Fågelsång och vindens eget spelande.
Text och foto: Kerstin Engstrand
