Tre pluspoäng för sparris, vårens verkliga primör

Tre pluspoäng för sparris, vårens verkliga primör

Första skörden av den egna sparrisen! Foto: Kerstin Engstrand

Sparris ska avnjuts fem minuter efter skörd. Det är en svårslagen läckerhet som man nästan bara kan få njuta av om man odlar den själv. Ännu en pluspoäng, sparris är en av de tidigaste primörerna vi kan odla. I slutet av april fram till slutet av juni kan man skörda.

Och går att odla långt norrut, vi har fått rapporter om fina skördar i Piteå!

Bestäm dig nu för att odla sparris, den tar lite tid på sig att bli skördefärdig. Efter två till tre år börjar skörden och sedan kan man skörda i minst 10 år framåt, kanske hela 30–40! Låter två år en lång tid? Nja tiden går fortare än man tror och plötsligt en vår har du en maffig skörd.

Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand
Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand

Fler pluspoäng? Jo men visst, på eftersommaren växer de meterhöga plymerna upp. Därför passar sparris utmärkt som kantväxt runt grönsakslandet, där den bildar både en vacker ram och ett bra vindskydd. Vackert är också en rad med sparris längst bak i blomsterrabatten. Eller varför inte ha dem längs husväggen och varva dem med lökväxter som krokus och tulpaner på våren och flammande orange liljor på sommaren?

 

Sorter

Grön eller vit? Grön sparris är samma sort som den vita. Den vita har blekts då jorden kupats upp över den. Den blir träigare än den gröna som är mindre arbetskrävande och godare.

Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand
Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand

Gijnlim är en beprövad sort med smala stänglar. Ä mycket vanlig bland yrkesodlare och brukar också vara en vanlig sort i trädgårdsbutikerna. Är en s.k. hanhybrid.

Prima Verde gör själ för sitt namn, den är mycket ljusgrön, går också under namnet salladssparris då den är god att äta rå. Är en medeltidig sort och är en hanhybrid.

Rambo är som namnet antyder en robust och tidig sort. Har både han- och honplantor.

Nya sorter är problemfria, men sniglar kan ibland skada unga plantor.

Krukodlade plantor eller ”kronor”?
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand

Krukade kostar mer och ger skörd ett år tidigare än kronor, som liknar torra spindlar. När du har köpt dina plantor/ kronor är det viktigt att de inte torkar ut. Kronor förvaras i en plastpåse med små lufthål och svalt, säkrast i kylskåpets svaldel, tills de kan planteras.

Hur många plantor? Minst tio plantor bör man ha och vill man skörda till rejäla måltider bör man ha 30. Det finns både han- och honplantor. Hanplantorna ger ca 30 % större skörd. De sätter heller inte frö som resulterar i mängder av självsådda plantor i trädgården, plantor som du kan använda att bygga upp ditt sparrisbestånd med.  Men honplantornas vackra plymliknande kvistar med röda bär är fina att ha som dekoration.

Var? Soligt och på en plats som är helt fri från fleråriga rotogräs som kirskål och brännässlor. Eftersom sparrisen ska växa på samma ställe i många år bör man välja platsen med omsorg.

Sparris föredrar sandig jord men klarar att växa på andra jordar bara det är väldränerat. För lerjordar är det bäst att anlägga en högbädd där grus och jord läggs ovanpå den ogräsfria marken. Vanlig gräsmattejord, som är sandhaltig, fungerar bra.

Bädd: 120 cm bred, rymmer 2 plantrader och är ändå lätt att nå från båda hållen – för 30 plantor med ett avstånd av 45 cm krävs en bäddlängd på 7 meter, men bädden kan ju med fördel delas upp i flera

Plantavstånd: 45–60 cm

Radavstånd: 45–60 cm

I en pallkrage på 120 x 80 cm får fem plantor plats.

När och hur?   Odlingsbädden kan anläggas hösten innan men våren går också bra. Plantorna planteras på våren, från april och framåt. Förberedelserna är viktiga. Alla fleråriga ogräs ska vara bortrensade före plantering. Första årets skott, som inte får skördas, är nämligen nåltunna och det är näst intill omöjligt att ogräsrensa utan att skada dem.

Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink.  Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink. Foto: Kerstin Engstrand

Före planteringen ska barrotade plantor dra i vatten i 2 timmar och krukade plantor vattnas väl.

Viktigt är att kronorna inte får torka ut.  I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand

Viktigt är att kronorna inte får torka ut. I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand

Lägg först ut en 20 cm hög och 30 cm bred sträng av häst- eller kogödsel. Ovanpå gödslet läggs ett 5–10 cm tjockt lager av sandjord. Vattna rejält så att bädden är fuktig ett par centimeter ner. Lägg ut kronorna och bred ut rötterna i en vid förgrening. Täck varje planta med 15–20 cm sandjord. Vattna igen.

Krukodlade plantor planteras så att de kommer på samma nivå som i krukan.

Skörd
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand

Skördas från maj till midsommar när skotten är 20 cm långa och innan knopparna öppnas. Bryt eller skär av dem alldeles vid markytan. Lättast är att odla grön sparris, som man slipper kupa.

OBS! Planteringsåret och våren därpå får inga skott skördas, plantan måste växa till sig. Tredje våren kan du skörda 1–2 skott per planta, därefter ökar du på skörden till 2–5 skott per planta fjärde våren och därefter 8–10 skott per planta. Krukade plantor kan börja skördas ett år tidigare. Obs! Inga skott får skördas efter midsommar.

Klenare skott är utmärkta att grilla.

Den träigare delen av skotten får man bäst bort genom att hålla skottet i båda händerna och vika det mot mitten. Skottet går av där den träiga delen börjar. I kylskåp håller sig skotten fräscha i 7–8 dagar, inlindade i fuktigt papper.

Skötsel
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand

Efter midsommar: Låt skotten växa upp. Snart har de blivit 1–1,5 meter höga och bjuder på ståtliga vajande gröna plymer. Nu bygger plantan upp sig för nästa års skörd. Gödsla med stallgödsel.

Stöd, plymerna kan behöva stöd, annars blåser de omkull. Sätt upp stödnät, gärna ett runt om mellan fyra hörnstolpar.

Rensa bort alla ogräs. Ettåriga dras upp, eventuella fleråriga tas försiktigt bort så att inte sparrisplantornas rötter störs.

Vattna vid torka, plantorna får inte torka ut. Ta bort alla självsådda småplantor, dem kan du plantera i en ny bädd.

Sommar: Ett 2–4 cm tjockt lager gräsklipp två gånger varje sommar. Efter första skördeåret behövs ytterligare gödsel som ges i form av ett tunt lager hästgödsel.

Höst: Plymerna blir nu gula. När blasten vissnat ner helt (senast i november) skärs den av så nära marken som möjligt. Täck med kompost, stallgödsel och löv.

 

I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt.  Foto: Kerstin Engstrand
I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand