Så lyckas du: Bondböna en verklig primör

Så lyckas du: Bondböna en verklig primör

Foto: Kerstin Engstrand

Bondbönor är medelhavskost! En viktig del för italienarnas grönsaker är att man lever efter årstiderna. Att importera grönsaker från andra länder och på så sätt alltid få allt året runt är fortfarande mycket ovanligt. Därför blir också grönsakernas fräschör och säsong extra intressanta. Man kan verkligen tala om att älska primörer. På första plats, med oftast mycket kort säsong, ibland bara en till två veckor, kommer bönorna.

Särskilt bondbönan har italienarna ett särskilt förhållande till som vi har mycket att lära av. När de mjälla färska första bondbönorna är skördeklara är det fest! Förr var bondbönan, serverad som mos, en fattigmansrätt som slavar och gladiatorer utspisades med. Nu är bondbönan chick och serveras på riktigt fina restauranger.

Foto: Kerstin Engstrand

Bönans ytterhölje skalas av så att bara kärnan blir kvar. Lättast går de att skala efter ett snabbt uppkok. De fräses sedan lätt i olivolja och lite vitlök och avnjutes med ett gott färskt bröd och ett glas rödvin. Eller som en enkel sallad med rucola, som i Rom benämns rughetta, pecorino (fårost) och späda bondbönor. Då kommer smaken till sin rätt och de som hatade barndomens bondbönsvälling känner knappt igen bondbönan.

Och det finns väl ingen böna som är så vackert förpackad som just bondbönan, öppnar man den finner man bönorna väl förpackade i mjukaste hölje, så mjuka att det känns som skumgummi.

I Grekland sitter man utomhus och spritar bönor. De allra färskaste brukar man sätta direkt på bordet, i en korg för att var och får sprita dem själva. Serveras med ett gott, grovt nybakat färskt bröd.

Går inte att misslyckas med

Bondbönor kan ha olika färger. Foto: Kerstin Engstrand

Jo, det skulle vara om man ett år skulle totalt glömma bort att så bondbönor…

Men det gör man bara inte.

För färska bondbönor är svåra att få tag i, svenska matbutiker har helt enkelt dem inte i sitt sortiment. I bästa fall hittar man dem i det lokala torgets grönsaksstånd.

Bondbönan är en av de första grödor vi kan så på friland, så den är den gröda som därmed också ger oss störst Medehavskänsla. För i Provence sådde man redan i februari.

Redan när jordtemperaturen är runt 5 grader är det dags och dessutom är bondbönan en utmärkt samgröda med potatis, varannan potatis, varannan bondböna är en gammal beprövad såmetod. Du kan vinna lite tid genom att förkultivera bönorna inomhus med hjälp av pappersmetoden, se bild här ovan. mer om pappersmetoden kan du läsa här.

Flera färger

Chokladbrunblommande bondböna är en raritet Foto: Kerstin Engstrand

Bondbönan klarar de flesta jordar men om den får välja så utvecklas den bäst i väl luckrad jord. Den vill inte ha välgödslad jord, bondbönan gödslar ju sig själv. Den tar upp kväve ur luften, och kvävegödslar du så blir resultatet bara en massa blad, och inga blommor, och därmed ej heller några bönor.

Så på ett djup av tre cm och 20 cm plantorna och minst 40 cm mellan plantorna. Så två bönor i varje hål. Täck gärna med fiberduk, annars händer det att fåglarna kalasar på sådden. Vanligtvis behöver inte bondbönorna vattnas. Men är våren mycket torr och blåsig så vattna, liksom om sommaren skulle blir extremt torr och blåsig. För tidigare skörd kan man toppa plantorna när de börjar blomma. Blommorna kan man även ha i en sallad.

Bondbönan behöver någon form av stöd, lite björkris brukar fungera bra.

Skörden blir ca ett kilo bönor per löpmeter när de på italienskt vis skördas när skåran fortfarande är vitgrön eller grön och innan den har blivit svartgrön. När skidorna pekar nedåt är de skördeklara.

Om man vill ha en andra skörd, kan man testa att efter den första klippa ner plantorna till en höjd av 10 – 15 cm. Då kommer de att förgrena sig och kan ge en andra skörd. Om de inte hinner blomma och bilda baljor kan man äta skotten som just bönskott. Läs mer om bondbönsskott här.

Foto: Kerstin Engstrand

Bönor sådda på våren brukar angripas av löss, både svarta som gråa. I Italien säger man att lössen hjälper till att blommorna kommer. Blommorna är en överlevnadsgrej och det stämmer. Blir de för många brukar jag toppa plantan, för där sitter de flesta.

Visste du att sorten som säljs som bondbönsskott, micro leaf, heter Oscar och är en mycket god sort även som utvecklad mogen böna.

Rödblommande bondbönor till höger. Till höger, mot staketet, växer bondbönor av sorten ’Crimson flowered’, den enda bondbönesort som har rubinröda blommor, alla andra har vita och någon enstaka sort brunsvarta blommor. Foto: Kerstin Engstrand

Odla bondböna – snabbfakta

Var? I mager, men lucker jord, soligt–halvskuggigt läge.

När? Sås när körsbärsträden står i blom.

Hur? Så bondböna två och två, på ett djup av 3 cm och 20 cm mellan plantorna.

Vattna: Enbart vid torka.

Gödsla: Nej, bönorna avger istället näring till jorden.

Viktigt! För tidigare skörd och mindre med löss, nyp av den översta delen av plantan när den börjar blomma. Bönorna kräver stöd, några enkla grenar räcker som växtstöd.

Skörda: Från mitten av juli, när skidan pekar nedåt.

Läs om Lycksele stads odling av bondbönor här.

Text och foto: Kerstin Engstrand