Många tulpaner tar plats, både när det gäller utrymme och när det gäller uppmärksamhet. men det finns också tulpaner som nästan kryper längs marken och ändå fångar ens uppmärksamhet. Och som skapar habegär.
Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’ är en sådan. Så mjukt rosavit, så vänlig i sitt växtsätt och så utsökt fast hon beskrivs ibland att ha ett hjärta av stål! Det vill säga, det vi i regel kallar för öga, det blåa i mitten, är till färgen stålblått. Därav ett hjärta av stål.
10 till 15 cm hög är hon och trivs allra bäst i soligt läge, gärna med några stenar i närheten. Blommar i april. Lökarna, som är små, sätt på hösten på ett djup motsvarande lökens höjd x 3 och alltid med spetsen uppåt.
Lökar av Tulipa humilis ‘Rosea Caerulea Oculata’. Foto: Kerstin Engstrand
Sallat odlade under fem olika ljusförhållanden. Foto: Kerstin Engstrand
Många frågar varför sallaten som odlas inomhus blir så ranglig. Svaret är oftast att ljuset inte är tillräckligt. För att åskådliggöra det så testade jag att odla rucola och sallat, samma sorter under samma vatten- och näringsförhållanden men i olika ljusförhållanden.Testet utfördes under februari och mars månad och totalt blev det under sex olika ljusförhållanden.
Stort burspråksfönster i västerläge
En meter från fönstret i väster men under extra belysning, en så kallad växtlampa som satt i en vanlig arbetslampa. Växtlampan som var av typ lågenergi har några år på nacken. Ljuset var på 16 timmar per dag.
Mitt inne i huset, i hemmets mörkaste plats, och där odlades det under en växtlampa, en klämspot, Orion Grow Light, som lyste 16 timmar per dag.
I ett stort burspråksfönster i väster en trappa upp, och därmed lite ljusare än det en trappa ner. Här fick odlingen också tillskottsljus av en T5 ljusrör som var på 16 timmar per dag.
I västerfönster en trappa upp, ett stort burspråksfönster med tillskottsbelysning av växtbelysning, en led-ramp.Även här var belysningen på 16 immar per dag.
I samma rum som nr 4 och 5 men en meter från fönstret och under växtbelysning, IKEAS växer av den första modellen (en längre variant än den som finns nu). 16 timmar per dag var belysningen på.
Bladgrönsakerna jag testade var rucola och sallaten Red Little Gem. De drogs upp från frö och såddes i kokospluggar den 11 februari. Fram tills fröna grodde stod alla på samma ställe, under arbetslampan med växtbelysning i köket. Efter två dagar hade rucolafröna grott, sallaten grodde efter fyra dagar.
Rucola till höger, sallat till vänster. snart ska de placeras ut vid de olika ljusstationerna. Foto: Kerstin Engstrand
Att sallat inte ska gro i 22 grader är en myt. Oftast gror inte sallatsfrön för att de är för gamla. Jag har alltid lite vermikulit på fröna. Det är det guldskimrande materialet som du kan se på bilderna. Vermikulit är fuktighetshållande och har använts i årtionden av så kallade keen gardeners, zonknäckare och superamatörer. Det är ett lätt material och säljs även i mindre påsar om fyra liter. En bra investering! Och numera finns vermikulit att köpa i de flesta välsorterade trädgårdsbutiker samt på nätet.
Den 16 februari flyttades de olika sådderna till respektive ljus.16 timmar per dag var tillskottsljuset på, från klockan 06:30 till klockan 22:30.
En sallat, en rucola. Något svinn hände inte.
Efter 12 dagar omplanterades de i kokosjord förutom de som skulle växa under Ledrampen, de sattes i en hydroponisk odling, i vatten, i en mjölkkartong.
Vattning skedde regelbundet och vattenåtgången var i princip lika för alla plantor. Detta berodde på att inomhustemperaturen var likvärdig och inget direkt solsken nådde odlingarna.
Hur gick det då?
1 of 6
1, i västerfönster utan något extra ljus alls. Foto: Kerstin Engstrand
2, under gammalt lågenergiljusrör en bit från fönstret. Foto: Kerstin Engstrand
3, i mitten av vardagsrummet under en specialväxtlampa med rött, vitt och blått ljus. Foto: Kerstin Engstrand
4, under T5 specialljusrör och västerfönster. Foto: Kerstin Engstrand
5, under LED-ljusrör vid västerfönster.Foto: Kerstin Engstrand
6, under IKEAS Växer. Foto: Kerstin Engstrand
Sju dagar efter sådd och efter några dagar under respektive belysning syntes ingen skillnad i bladfärg mellan de olika växtplatserna. Rucolan var i princip lika ljusgrön och Red Little Gem visade inga tendenser att bli vackert röd. Men som sagt, det hade då bara gått sju dagar efter sådd och de hade då bara vuxit under de olika belysningarna i två dagar.
Men så händer det!
Dagen för omplantering till kokosjord har kommit och nu syns det tydligt att de olika ljusförhållandena påverkar hur tillväxten sker. Sallat till vänster, rucola till höger. Foto: Kerstin Engstrand
Men den 23 februari, tolv dagar efter sådd och just den dagen det var dags att plantera om då rötterna började tränga ut genom pluggarna, var skillnaden tydlig! De Red Little Gem som växte under IKEAS LEDljusramp Växer (nr 6) var nu tydligt röda, likaså de under LED-rampen i hydroponisk odling (nr 5). De under klämspotten (nr 3) började bli röda och likaså odlingen under T5-lysrör vid västerfönstret (nr 4). Men de med bara fönsterljus (nr 1) och de under arbetslampan med ”gammalt” växtljus (nr 2) var fortfarande gröna.
Bäst och sämst den 23 februari. Till vänster sallat och rucola från västerfönstret utan extra belysning. Till höger sallat och rucola som växt en bit inne i rummet och under Ikeas ljusramp Växer. Foto: Kerstin Engstrand
Bristen på ljus för de med växtplats 1 ,som enbart hade ljus från fönstret, medförde även att plantorna var rangliga, och därmed mycket sköra. Växtplats 2 kom tätt i häl. Det gällde både rucola och sallat.
Både rucola och sallat som växte enbart vid fönstret, ljus nummer 1, blev rangliga och sträckte dig upp mot fönsterrutan. Bladens färg var också mycket bleka.
Slutspurten
26 dagar efter sådd, och därmed tre veckor, 21 dagar, under olika ljusförhållanden var den inbördes ordningen i princip densamma. Skillnaden i plantornas kvalitet var enorm! Det fanns dock en liten skillnad, sallaten blev bäst under Ikeas LEDljusramp Växer medan rucolan blev bäst under T5 ljusrör i västerfönster.
26 dagar efter sådd och 21 dagar under olika ljus, sallat, längst fram den som odlats i vatten under LEd-ramp och västerfönster (nr 5). I bakre raden från vänster till höger: 1, 2, 3, 4 och 6. Foto: Kerstin Engstrand
Så visst lönar det sig att satsa på växtbelysning. Det är även intressant att se att en bra belysning fungerar bättre än man kan tror inne i ett rum. Det märks särskilt på de som växte mitt inne i vardagsrummet under en klämspot. De växte betydligt bättre än de som växte vid fönstret utan tillskottsljus. Man skulle tro att tillskottsljuset från de stora fönstren skulle påverka mer. Någon gång hoppas jag kunna göra om detta test i större skala, att ha odlingsstationer med alla de olika belysningarna på samtliga ställen. Men då blir det dyr sallat för mig.
Efter 21 dagar i olika ljus, rucola, längst fram station nummer 5, i bakre raden från vänster till höger: nr 1,2,3,6 och 4. Foto: Kerstin Engstrand
Lite mer information om de olika ljuskällorna:
Gammal växtlampa av typ lågenergi. Fungerar fortfarande och används tills den tar slut. Var nummer 2 i testet. Foto: Kerstin Engstrand
Nr 1: Västerfönster
Nr 2: En växtlampa, så kallad lågenergiväxtlampa som är ganska gammal.Från Nelson Garden.
Nr 3: Orion Grow Light, har använts i något år så belysningen var inte ny. Den är en så kallad klämspot, fungerar utmärkt att klämma fast på en bokhylla vilket gjordes i detta test. Den har tre olika ljusinställningar, vitt ljus, rött ljus och blått ljus. Under detta test var inställningen på alla tre. Pris cirka 500 kr, köpt hos Wexthuset. Inget PPFD-värde finns angivet på denna.
Nr 4. IKEA Växer med fem ljuskällor, den finns tyvärr inte längre att köpa. Idag har de en kortare variant med tre ljuskällor. Den har vitt, rött och blått ljus och ett angivet PPFD-värde, den mängd ljus som växten får varje sekund, på i genomsnitt 100 μmol/m²/s.
Nr 5: T5 lysrör med reflektor som är minst fem år gammalt , om inte äldre. 24 W, 6400 K, nominellt ljusflöde 1200 lumen, nominell brinntid 8000 h, något PPFD-värde finns inte angivet. Märke Nelson Garden.
Nr 6. LED-ramp på 85 cm som är två till tre år gammal. Angivet PPFD -värde 570 µmol/s/m² vilket verkar högt. Märke Nelson Garden
Basilika, salladslök, vattenipomea, tomater och gurka, det mesta går att odla i en mjölkkartong! Foto: Kerstin Engstrand
Att odla är roligt och särskilt kul är det när man odlar på lite annorlunda sätt. När man tar vad man haver och utmanar möjligheterna.Som att odla sallat, rucola, basilika och salladslök i en juice- eller mjölkkartong. Och i vatten.
Hur är det möjligt?
Tekniken är samma som i en Harvy, man odlar i en sluten behållare som inte släpper in ljus, och man håller en luftspalt på ett par centimeter mellan vattenytan och behållarens tak.Till vattnet tillsätter man flytande näring. Allt eftersom det du odlar växer till sig fyller du på vatten utblandat med lite näring.
Jag har testat olika varianter, behållare på höjden och på bredden och även olika plastburkar. Mjölk- juicekartonger har en klar fördel, de har lock som gör att de är lätta att fylla på vatten.
Vad behövs?
Nätkorg, det finns många olika varianter att köpa och en odlingsplugg, denna är gjord av kokosfiber. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingsplugg
Korg till pluggen
Kniv/sax för att skära ut ett hål
Frön
Flytande näring, allra helst anpassad för hydroponisk odling
Mjölk- eller juicekartonger, väl ursköljda, 1,5 liters eller 2-liters
Odlar du i perioden höstdagjämning till vårdagjämning så behövs tillskottsljus. Under sommarhalvåret räcker det bra med ljuset i ett söder eller sydvästfönster.
1 of 3
1. Markera. Foto: Kerstin Engstrand
2. Gör hål med en sax. Foto: Kerstin Engstrand
3. Sätt i! Foto: Kerstin Engstrand
Allt finns att köpa på nätet och i välsorterade trädgårdsbutiker. Har du tillgång till 3-D skrivare kan du hitta mallar till odlingskorgar för egen utprintning. Väljer du en mall där korgen har sex stag istället för tre så kan du fylla korgen med kokosfiber och behöver då ingen särskild odlingsplugg. Kokosfiberjord finns att köpa på bland annat Clas Ohlson, Ikea och Plantagen. Säljs komprimerade, du tillsätter vatten och jorden sväller upp.man kan även använda sig av små nätkorgar i plast som vattenväxter säljs i. De är tätare än korgen på bilden vilket gör att de lätt går att fylla med kokosjord.
Längst fram basilika i en liggande 1,5 liters kartong. Till höger skymtar samma storlek, 1,5 liter fast liggande på kortsidan.Odlingen sker mitt i vintern och står under tillskottsljus, Ikeas Växer. Foto: Kerstin Engstrand
Man förbereder pluggarna separat innan man för över dem till odlingskartongen. Det vill säga, låt fröna gro i pluggarna innan du låter dem växa vidare i vatten.
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott.På bilden är det sallatsipomea som börjar gro. Foto: Kerstin Engstrand
Hur du lyckas med sallatsipomea kan du läsa om här.
Att odla i en kartong som står på högkant tar mindre yta, och är också lättare att fylla på vatten och näring i, men den kan också bli lite ostadig om du odlar exempelvis tomat i den. Men en klar fördel med att odla i kartonger på högkant är att vattenvolymen blir större.
En kartong som är liggande på kortsidan ger en större mängd vatten än om den ligger på bredsidan. Dock är det svårt att fylla på vatten om kartongen ligger på kortsidan. Liggande på bredsidan är då att föredra.
Det är lätt att göra hål för plugghållaren i kartongen. Ha hållaren som mall, rita gärna med vattenfast tusch och klipp upp eller skär upp hålet. Se bildspelet högre upp i denna artikel.
Foto: Kerstin Engstrand
När det är dags att flytta över pluggarna till odlingskärlet så ska vatten fyllas på. I början, när pluggen sätts i, ska vattnet gå upp till pluggens nedre del. Men bara till den nedre delen. Näring ska även vara tillsatt enligt just din valda närings anvisning. vanligen tillsätter man 2 ml flytande hydroponisk näring per liter vatten.
Fina rötter har utvecklats. Foto: Kerstin Engstrand
När det därefter blir dags att fylla på mera vatten och näring, varje gång du fyller på vatten tillsätter du flytande näring, så ska du inte fylla upp lika högt som du gjorde vid start. När rötterna har utvecklats fyller du upp till en bit under pluggen men rötterna ska vara i vattnet men vattnet ska inte nå pluggen. På det sättet får du en viktig luftspalt som behövs för att odlingen ska fungera.
1 of 2
Lättast att kontrollera vattennivån är att sticka ner ett finger. med tiden lär man sig när det är dags för påfyllning, bland annat att förpackningen känns ovanligt lätt. Foto: Kerstin Engstrand
Stående kartonger är lättast att fylla på. Foto: Kerstin Engstrand
Odla basilika
Foto: Kerstin Engstrand
Basilika är bra för självförtroendet! Den växer så det knakar, doftar gott och oerhörd god. Kom bara ihåg att så basilikafrön på ytan, de ska inte täckas med jord. Läs om hur du lyckas med basilika i hydroponisk odling i artikeln om året-om odling av basilika inomhus. (Klicka på länken så öppnas artikeln i ny flik/fönster, artikeln är helt gratis att läsa). Det går också bra att odla med två pluggar i en 1,5 till 2-literskartong.
Salladslök
Foto: Kerstin Engstrand
Salladslök, här sorten Bajkal,gror snabbt. Den blir 40 cm hög och går lika bra att odla i stående kartong. På bilden ovan odlas den i kartong liggandes på smalaste långsidan. Dock är det formatet lite svårt när man ska fylla på vatten, det är då lätt att vattnet rinner ut via pluggarna.
Rucola och sallat
Foto: Kerstin Engstrand
Rucola och sallat stormtrivs i hydroponisk odling. Allt bladgrönt trivs. det går utmärkt att odla två plantor i en liggande 1,5 liters kartong. Här ser du så kallad vild rucola och sallaten Red Little Gem.
Har du varit i Thailand har du säkerligen ätit dessa gröna blad, kanske utan att veta om det. De är vanliga i wok, frästa med vanlig lök eller vitlök samt lite chili. Lätt frästa i smör är heller inte så dumt. Och sallatsipomea går utmärkt att odla även i vårt klimat.
Bara den får växa fuktigt. Mycket fuktigt. Torr jord hatar den. Och den vill ha djup jord, för sallatsipomea har fantastiska rötter. Det sägs att de kan bli hela tre meter långa! Samt att rötterna, om de växer i vatten, kan flyta!
Därför går den bra att odla i hydroponisk odling. Sallatsipomea är som det svenska namnet anger en ipomea, släkting till bland annat blomman för dagen. Dess vetenskapliga namn är Ipomoea aquatica. Aquatica anger att den trivs i vatten, aqua betyder vatten. På engelska kallas den för water spinach, vattenspenat, det asiatiska namnet är i regel Kangkong.
Får du tag på frön, de finns att köpa inom EU, så kan det vara god idé att odla lite inomhus innan du börjar storodla utomhus. En testodling för att lära känna sallatsipomeans egenskaper kan man lätt göra i en mjölk- eller juicekartong. Har du redan ett set för hydroponisk odling så är det förstås ett mycket bra alternativ.
Det går lätt att låta fröna gro direkt i pluggen. bara att flytta över till den hydroponiska odlingen när fröna har grott. Foto: Kerstin Engstrand
Fröna gror snabbt, i regel på två till tre dagar. Det händer att fröskalet inte släpper från hjärtbladen, då kan man antingen spraya lite med vatten eller sätta ett glas över den lilla fröplantan, det skapar bättre luftfuktighet och fröskalet brukar då släppa. Annars kan du försiktigt pillra bort skalet. Använder du glastekniken, var försiktig så att inte solens strålar träffar glaset.
1 of 2
Odlingsplugg i korg där två frön har grott. Foto: Kerstin Engstrand
Bäst är att låta ett frö växa vidare per plugg, detta då sallatsipomea har mycket kraftiga rötter.Foto: Kerstin Engstrand
Med extraljus kan man även odla sallatsipomea under vintern. Odlar du hydroponiskt i ett stort kärl, gärna extra djupt sådant växer den i rekordfart!
En stor mjölk-/juicekartong, hållare för pluggar/ liten nätkorg, odlingsplugg samt några frön är allt som behövs. Plus näring, det finns särskilt flytande näring för hydroponisk odling att köpa. För hur du ska tillsätta näring, följ anvisningarna från tillverkaren.I mjölk-/juicekartong ska du hälla i vatten så att det når till pluggens nederdel, inte mer. Luftspalten är viktig för syresättning av vattnet.
Sallatsipomea, tomater och gurka odlade i en Harvy i januari-februari månad. Foto: Kerstin Engstrand
Sallatsipomeans rötter är kraftiga! De känns som rep. Detta medför att bäst lyckas du om du odlar i en behållare som är extra djup. Är behållaren för grund så blir plantorna lättare “trötta”.
Växtkraft eller ska man säga, rotkraft? Foto: Kerstin Engstrand
Odla i jord
Utomhus vill sallatsipomea växa i fuktig jord. Samt ha god värme, den vill ha ett gosigt klimat som vi normalt inte har. En bra täckning av fiberduk är ett måste. Har du växthus är det suveränt.Odlingsbädden ska vara djup.
Sallatsipomea har i Asien en enorm växtkraft, nästan invasiv men det problemet slipper vi. Förkultivera plantor inomhus för senare utplantering. Efter utplantering kan den verka gå i stå men var inte orolig, den brukar ta lite tid på sig vid omplantering innan den plötsligt börjar växa igen.
Toppa den gärna när den vuxit en bit, den förgrenar sig lätt. Då kan man passa på att utöka beståndet. Vattenspenat går att sticklingsföröka, den bildar snabbt rötter om skott sätt i ett glas med vatten.
Stjälken är ovanligt kraftig och även den går att äta. Det sägs att sallatsipomea innehåller stor mängd fiber vilket märks när man tillagar den. Den behöver fräsa betydligt längre tid än exempelvis spenat.
Efter skörd kan man förvara den ett par dagar i en burk i kylen, eller ännu bättre, i en öppen plastpåse i kylen.
Blommande aprikos av sorten Hargrand. Foto: Kerstin Engstrand
För många år sedan blev mitt habegär efter egna, solmogna aprikoser för stort så jag köpte ett litet träd. Det var då i storleken liten buske! Och man skrattade åt mig i kassan, det skulle aldrig klara sig, inte utan växthus.
Men man får inte dö nyfiken och skam den som ger sig.
Jag bor i växtzon 3.
Trädet, nåväl den lilla buskliknande trädet som var cirka 50 cm högt planterades i sydvästläge och lutat mot husfasaden. Med rötterna utanför takutsprånget så att de skulle få gott om nederbörd. Grenarna lutades mot husfasaden så att de skulle få så gosigt och skyddat som möjligt. Fasaden är av trä och grenarna fick luta sig mot fasaden för att skydda blommorna för frost.
Platsen var kryddrabatten. Där är det väldränerat. Och fick några stora stenar runt stammen. Sten lagrar värme.
Det sägs att aprikos föredrar kalkrik jord. Har ingen aning om hur kalkrik min jord är men trädet trivs.
I kryddrabatten har jag också gott om vårblommande växter, som krokus och även ett uppstammat krusbär som blommar tidigt. Allt för att locka till sig så många pollinerare som möjligt.
Därefter började väntan. Redan första våren kom det blommor! Då långt ner vid stammens bas. Jag såg dem knappt men i och med att aprikos blommar rejält före persikoträden så fångade mitt öga de små vita blommorna. Jag trodde först det var skräp. Men nej, det var blommor på bar kvist!
Runt mitten av april, en ganska kall och sen vår blommade mitt lilla träd. Den 4 augusti kunde jag skörda gyllengula aprikoser!
Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy. Foto: Kerstin Engstrand
Man tackar!
Och det utan växthus. I zon 3, norra Stockholm. Sorten heter Nancy. Prunus armeniaca ’ Nancy’.
Aprikosträdets blomning är stort i Kina, landet denna underbara frukt ursprungligen kommer ifrån. Från blomning till skörd tar det på friland i zon 3 cirka fyra månader, i regel tre månader och tre veckor.
Andra år blommar det ännu tidigare, i slutet av mars, början av april. Sådana vårar är lite mera nervösa. Då får man stå stand by med gamla filtar för att skydda trädet för kalla nätter.
Pollinering av aprikos. Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna behöver pollineras, börjar ditt träd blomma och inga bin eller humlor är ute så kan du leka humla själv. Ta då en pensel och för över pollen från blomma till blomma. Eller skaka trädet. Aprikoser är vanligen självfertila, dvs du behöver inte odla två olika sorter för att få frukt som är vanligt för äpple och päron.
Efter pollineringen tål inte blommorna kyla, gränsen går vid 4 grader. Blir de utsatta för lägre temperatur kommer de inte ge frukt även om de hann bli pollinerade.
Kart av aprikoser. Foto: Kerstin Engstrand
Efter cirka fem år började mitt aprikosträd likna i alla fall ett mindre träd. Det är lätt att böja grenarna horisontellt vilket medför att de lättare bildar blomanlag. Det är på de yngre skotten, vanligen de som är maximalt tre år gamla som blommorna kommer.
Det är vanligt att aprikos är ympad på annan, härdigare grundstam som plommon.
Vanligen är aprikosträdet självfertilt, så man behöver inte ha flera träd. Det blir nätta träd som har ett litet kantigt växtsätt. Trivs också i stora krukor.
Vill du beskära din aprikos ska du bara gör det lätt, som att ta bort korsande grenar. Beskärning görs efter skörden, och då i augusti och september, längst ner i södra Sverige kan du även beskära i början av oktober.
Sorten ‘Hargrand’ i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Aprikoser kan drabbas av grentorka, oftast då det fått monilia under blomningen. Moniliadrabbade blommor kommer inte ge frukt. Det finns en kanadensisk sort, Hargrand, som ska vara motståndskraftig mot monilia. Hargrand ger ganska stora frukter, och ska vara härdigt upp till zon 3 till 4.
Orangered och Goldrichär två andra sorter som även de ska klara zon 3 till 4.
Förutom att blommorna är känsliga för frost så är aprikos annars ett härdigt träd, de flesta sorter klarar så långa temperaturer som minus 35 grader! Men då måste de blomma sent för att hinna ge frukt hos oss. Och just den kombinationen, härdiga sorter som blommar sent på våren när frostrisken är över finns det vad jag vet än så länge inga namnsorter av.
Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand
Vad sammanbinder världens kontinenter? Jo vatten, haven, världshaven. Därför blev vatten det som fick en viktig symbolik i den trädgård som inte mindre än Facebook, (numera Meta red anm) sponsrade på 2019 års Chelsea Flower Show. Och varför sponsrade Facebook en trädgård?
Joe Perkins, designer i samtal med Steve Hatch, Facebook. Undrar om det är en fiskehistoria eller en jättegrönsak Steve måttar upp? Foto: Kerstin Engstrand
– Jo, trädgård är stort på Facebook. Det finns otaliga grupper med trädgårdstema. Och trädgårdsälskare var också tidigt ute på Internet. Trädgård är i högsta grad internationellt och trädgårdsmänniskor är nyfikna, berättade Steve Hatch, vice VD för Facebook Norra Europa.
Här hittade man opuntiakaktus blommande i gult, strandkål och Teneriffas stolthet, växter från Mexiko, Australien, ja från hela världen och alla symboliserade hur social media blir en egen värld.
Själva landskapet var inspirerat från Baskien vars kustlandskap designern Joe Perkins känner väl, hans hustru kommer därifrån. Trädgården var på cirka 100 kvm och 30% av ytan bestod av vatten. En vågmaskin såg till att ljudet blev ”naturligt” och vattnets rörelse kändes äkta. Även där berättade Joe att det var symboliskt, det äkta livet och att gå off och on line. Vågrörelsen stängdes av med jämna mellanrum.
Foto: Kerstin Engstrand
Joe fick sin första guldmedalj. Han lyckades verkligen förmedla känslan att det även berikar våra liv när vi spenderar tid bakom skärmen. Sociala media berikar oss, trädgård och odlande låter oss också växa. En trädgård är i allra högsta grad riktig, äkta, levande.
Bara i Storbritannien är 1,5 miljoner medlemmar i en trädgårdsgrupp på Facebook, berättade Steve Hatch vidare vars besök på Chelsea Flower Show var hans första. Och det skulle förstås dokumenteras:
Befriande att se att en hög boss på Facebook har lite problem med att fotografera med mobiltelefon! Men det var Joe som kom med idén till Facebook och de nappade direkt. Till sin hjälp att bygga upp trädgården hade Joe bland annat flera medlemmar från Groundwork,
När jag talade med Steve Hatch den 19 maj 2019 hade han inte hunnit se något mer av Chelsea än just Facebooks egen trädgård. Men vi talade om att de måste göra en stor trädgård på utställningens huvudgata, Main Avenue (10 x 22 meter) och se i höstas kom beskedet, Joe får göra deras andra trädgård.
Foto: Kerstin Engstrand
Kevin Forltey från Giant Veg med en rejält stor, gigantisk rödbeta. Den var tung!
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Själv hade jag hoppats att Facebook nu skulle välja en kvinnlig designer, men jag förstår att de lät Joe fortsätta, trädgården 2019 fick hela tre medaljer. The Facebook Garden: Beyond the Screen fick inte bara guldmedalj utan blev även utsedd till Best in Show i kategorin Space to Grow Garden samt fick utmärkelsen bästa konstruktion i sin kategori. Anläggare var The Outdoor Room.
Trädgården var cirka tio meter i sida, det är mycket känsla man kan skapa på 100 kvm! Att bygga en trädgård på tre veckor kostar, särskilt personalkostnaderna inklusive boende i London under fyra veckor blir pengar. 75 000 pund beräknas denna trädgård ha kostat. Trädgården kommer att tas hand om efter utställningen, den blir troligen uppdelad i delar som kommer att planteras ut längs den nya HS2-linjen.
Rakt ska möta runt, sträv struktur ska möta släta ytor, det är två ”mantra” som gäller för bra trädgårdsdesign och även för stadsplanering. Chris Beardshow är en av världens främsta trädgårdsdesigners och du kanske har sett honom på tv, han medverkar ibland i BBCs trädgårdsproram. 2019 gjorde han i mitt tycke den bästa trädgården han någonsin gjort.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården var skapad för Morgan Stanley, en sponsor som Chris har haft i många år. I år var hans tema att få med så många ”gröna produkter” som möjligt. Det innebar krukor gjorda av återanvänt material, en särskild konstruerad grävmaskin som drevs av laddningsbara batterier istället för diesel samt motsvarande redskap. LED-belysning förstås men även marksten gjort av återanvänt material, porslin! Här fanns även ett träddäck skapat av limträ och bambu. Möblerna av metall var från Tom Faulkner.
Foto: Kerstin Engstrand
Iris ‘Kent Pride’ är en populär växt i många trädgårdar och varit så i många år.
“Smoky and sultry” beskrev Chris trädgårdens färger som, rökig och kvav, onekligen en högst annorlunda beskrivning.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lila toner blandades med orange. Skärmlavendel och andra kryddor som salvia. Silver med kungsljus, Verbascum ‘Clementine’, färgväppling och stora planteringar med silverbladiga kardon. Samt puddingformer som Chris beskrev dem, formklippta låga lätt ovala buskar av idegran. Så läckert!
Foto: Kerstin Engstrand
Idegransbuskarna är enormt svårflyttade. Faktiskt svårare än träden. Varför det? Jo, varje idegransbuske har ett enormt rotsystem. Enligt Chris gick rötterna 70 cm rakt ner i jorden men sträckte sig också över två meter horisontellt, han trodde nästan 2,5 meter! Och då är trädgården 10 x 22 meter stor.
Foto: Kerstin Engstrand
Att han kallade dem för puddingar berodde på formen, de skakade som jelly (britterna älskar jelly som dessert) vilket tillsammans med rotsystemet medförde att de inte kunde lyftas in med typ bärselar som är brukligt utan fick manövreras in i trädgården helt manuellt. Det var ett av de svåraste momenten han någonsin varit med om vid uppbyggandet av en trädgård.
Foto: Kerstin Engstrand
I bakgrunden en häck av purpurfärgad bok. Den fanns där, elegant och lite lätt diskret. Men det som alla såg var trädet som gav en lugn känsla, lite japanskt stilen, en svagt böjd svarttall, Pinus nigra. Svarttallen anses vara härdig upp till växtzon 4 och är både mycket torktålig och tål salt bra. Det är barkens svarta färg som gett denna tall sitt namn.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lägg märke till hur fint han bäddar in gången med växter.
Foto: Kerstin Engstrand
I mitten, en gång, med en liten bäck.
Att få se en amerikansk hästkastanj i blom, Aesculus pavia, är inte vanligt! Den går att få tag på i Sverige, är härdig upp till växtzon 2. Blir cirka fyra meter högt och blommar i maj. Vill växa i djup, näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge.
Till vänster skymtar blommande amerikansk hästkastanj. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården fick guld. Det ska påtalas att den är även byggd av Chris eget företag vilket i sig är ovanligt. I regel är det en fristående firma som ansvarar för anläggandet. Så Chris kan hela kedjan, anläggning, växter och design.
Och denna vallmo hänförde besökarna, mer om den kan du läsa här.
The Resilience Garden. Fick guldmedalj och Best Construction Award i kategorin Show Gardens.
Designer: Sarah Eberle
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Byggd av Crocus samt sponsrad av Gravetye Manor Hotel and Restaurant, Kingscote Estate, Forestry Commission, Department for Environment, Food & Rural Affairs, Royal Botanic Gardens, Kew, Scottish Forestry, Scottish Government, Welsh Government
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Sarah Eberle är den enda trädgårdsdesignern som fått guld och Best in Show i alla Chelsea Flower Showkategorierna. Bara det är en bedrift i sig!
1 of 9
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
2019 års trädgård hade som tema att fira hundraårsjubileet av Forestry Commission. Trädgården lyfte fram vilka utmaningar brittiska skogar har framför sig. Här fanns exotiska växter sida vid sida vid inhemska. Växter som antas klara klimatförändringarna.
Sarah Eberle. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården skapades också i samarbete med Animal and Plant Health Agency.
En förfallen trädgård eller en scen i en film? Eller en trädgård där man har återanvänt gamla prylar? Eller en mycket älskad som väcker minnen och välbehag?
Foto: Kerstin Engstrand
Blicken dras direkt till bilen. Det är en handgjord bil av brittisk märke. Vackert röd. En 1935 Morgan Super Sports. Men det var nog länge sedan den var ute på vägarna. Varför tror jag det? Jo, för en fågel har byggt bo.
Foto: Kerstin Engstrand
Men boet är fejk.
Detta är konst. Trädgårdskonst. Trädgården var uppbyggd på 2019 års Chelsea Flower Show och hette ” The High Maintenance Garden for Motor Neurone Disease Association”. Man ville lyfta fram att en trädgård betyder mycket när man har svårigheter att röra sig. En trädgård behöver inte vara perfekt, det räcker med att den väcker minnen och bjuder på dofter.
1 of 5
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Det var en oerhört stark upplevelse att få gå in i denna trädgård. Designer var Sue Hayward och den var byggd efter en idé från Martin Anderson MBE, en av grundarna till MND Association som bildades för 40 år sedan, 1979. Trädgården fick guldmedalj. Sue Hayward har medverkat tidigare, bland annat 2010 när hon skapade “Stephen Hawking Garden”, också den för MND, då besökte Stephen Hawking själv Chelsea Flower Show.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK