– Jag kanske inte kan påverka synen på trädgård så mycket under min tid, men kanske mina barnbarns.
Det var ett understatement. Hon påverkade en hel trädgårdsvärld.
Hon föddes den 27 juni 1923, och lämnade oss den 13 maj 2018. Hon var modernare än många av oss. Hennes grusträdgård, The Gravel Garden, började som ett experiment. Ett experiment som skulle visa att växter klarar sig utan extra bevattning. Tio år i rad fick hon guld för sina växtutställningar på Chelsea Flower Show, och när hon fick sin första var det lite av revolution, Betty visade upp växterna som om de växte vilt. Men tio guldmedaljer fick räcka tyckte hon.Jag har träffat henne många gånger och varje gång lämnade jag henne extra upplyft. Hon hade en nyfikenhet som var unik, och var en mycket stark iakttagare.Det finns uttalanden som gör mig tårögd. Att höra Beth Chatto tala om visioner är ett sådant.
Att måla himlen med träd, och marken med gröna växter var en del av Beth Chattos vision.
I samband med hennes 90-års dag gjorde jag en intervju med henne. Den kan du läsa i tre olika delar:
Det här är en skönhet, och en skönhet som blir bara vackrare ju äldre hon blir! Vitsippan med det blåa ögat är ett måste för dig som älskar blått.
Halvfylld är blomman, och som alla vitsippar sprider hon sig sakta men säkert. Man planterar små avlånga rötter, som svarta korta tunna pinnar ser de ut. I april eller maj blommar hon. Då brukar många förstagångsodlare bli besvikna, inget blått öga syns! Men lugn, det kommer fram (som alla blåtiror gör). När det börjar bli dags att vissna ner så plötsligt så är det blåa ögat där! Anemone nemorosa ‘Blue Eyes’ vissnar som alla vitsippor ner under sommaren så markera gärna växtplatsen så att du inte av misstag rensar bort den.
Blir ca 10 cm hög och trivs i fuktighetshållande jord. Sol eller skugga spelar ingen roll.
Österläge är bästa läget för tomatplantorna när de ska vänjas vid att vara ute. Foto: Kerstin Engstrand
Avhärda tomater, begreppet avhärda brukar vålla lite huvudbry. Det betyder helt enkelt att ge plantor som är uppdragna inomhus under optimala förhållanden en möjlighet att vänja sig vid utelivets mera bryska tillvaro. Avhärdningen brukar man börja med två veckor innan planerad utplantering.
Lättast går det om man har ett växthus, då kan de i början av maj i regel få tillbringa några veckor där innan de får komma ut i det fria. Ja, tomater går alldeles utmärkt att odla ute. I hink, kruka eller i rabatten mot en husvägg.
Har du för bråttom att plantera ut dem kan de drabbas av sena nattfrosten. Bästa barnkrubban för dina uppdragna tomatplantor är österläge, och då under tak vid en husvägg. Bjuder maj månad på ovanligt varmt väder klarar de att stå i österläge även under nätterna. Annars får du ta in dem på nätterna. Österläge för att där är solen snällast.
Ställer du dem i starkt sol, i söder eller sydvästläge ja då kommer bladen snabbt se ut så här:
“Solbränt” tomatblad. Foto: Kerstin Engstrand
Tomaten dör inte av “solbrännan” men den har fått sig en liten törn.Plantan hade haft det skönare om den hade fått lite skugga, en tyllgardin eller lite fiberduk hade fungerat bra.
Dör kan de dock göra om de får stå för varmt i gassande sol utan vatten. Är det dessutom blåsigt så torkar plantorna snabbt ut.
Japanska tips
Kan du inte ställa ut dem å ett bra ställe kan du använda några japanska tips. Som att låta dem stå och fläkta sig vid en vanlig inomhusfläkt. Några minuter varje dag räcker.
Du kan även göra liknande för hand, en minuts viftande per planta med en bit kartong ger samma effekt.
När blåregnet kom från Kina via Amerika till Europa blev det direkt en succé. Blåregn fascinerar oss och det med rätta. Det är inte ett stilla sommarregn, det är ett vattenfall av blommor. Och det slingrar sig motsols.
April är blåregnets månad vid Medelhavet. Hos oss är slutet av maj−början av juni, vissa år slutet av juni, blåregnets blomningstid. Om du ser ett blommande blåregn i juli är det oftast ett amerikanskt blåregn. Det finns också blåregn som har vita eller rosa blommor. Blomklasarna kan vara 15−25 cm långa. De doftar svagt.
Vitblommande blåregn. Foto: Kerstin Engstrand
Längsta blomklasarna har det japanska blåregnet av sorten ’Longissima Alba’, vars vitblommande klasar kan bli hela 60 cm långa. Det vitblommande blåregnets doft överträffar alla andras. Om ett vitblommande blommar intensivt, ja då kan faktiskt doften ge dig en lätt konjakseffekt!
Blåregn är en klättrande buske och mycket trögt i starten, å andra sidan kan det bli flera hundra år gammalt och fortfarande blomma. Det finns flera fina exemplar i Europa som är från 1700-talet! Bladverket är vackert flikigt och blankt, vilket gör att blåregn är en tillgång under hela växtsäsongen.
Foto: Kerstin Engstrand
Det kinesiska blåregnet, Wisteria sinensis, är det klassiska och kallas vanligen enbart för blåregn. Det har sin intensiva blomning på våren och återkommer senare under sommaren med en andra, betydligt sparsammare omgång. Blomklasarnas längd är 15−35 cm.
Det japanska blåregnet, Wisteria floridbunda, passar bäst i en pergola. Det blommar på bar kvist och blomklasarna är längre än hos det kinesiska. Båda klarar sig i zon 2 och i skyddade lägen i zon 3.
Det amerikanska blåregnet Wisteria frutescens, kom redan 1724 till Europa och är det lättaste att odla. Det amerikanska är härdigt i zon 3, i skyddade lägen klarar sig Kentyckyblåregnet ’Blue Moon’ (Wisteria frutescens var. macrostachya ‘Blue Moon’) till och med i zon 4. En klar fördel med det amerikanska är att det bjuder på flera blomningar, två och ibland tre per sommar.
Tala om växtkraft, så här ser ett av Kew Gardens blåregn ut på vintern. Detta är från 1761! Foto: Kerstin Engstrand
En fördel med vårt klimat är att vi inte behöver bekymra oss om att blåregnet ska bli för stort och att det krävs starka stöd. Det problemet har man såväl i Storbritannien som i medelhavsländerna. Snörika vintrar är bra för ditt blåregn, snö är den bästa vintertäckningen. Bäst trivs blåregn i vårt klimat om det får växa mot en vägg, gärna en stenvägg.
1 of 2
Vitt blåregn i Kew Gardens. istället för att växa längs en vägg eller upp i en pergola har det anpassats för att växa som en hägring i en äng! Foto: Kerstin Engstrand
Skötsel. Tålamod, beskärning och vattning den första tiden är vad som gäller. Och soligt läge, rent söderläge till sydvästläge, är ett måste för att det ska blomma. Blåregn föredrar att växa i väldränerad och näringsrik jord men klarar även stenig och mager mark. Det tycker dock inte om kalk.
Motsols gäller och det har det gjort för detta exemplar i över 350 år! Foto: Kerstin Engstrand
Köp så stort exemplar som du kan finna, det lönar sig. Minst 1 meter hög bör plantan vara. Kan du få tag på ännu större så slå till. Det kan vara svårt att få igång tillväxten vid plantering, men om man vattnar riktigt ordentligt brukar det lyckas. Vattningen är mycket viktig första våren−sommaren. Plantans rötter måste söka sig djupt ner i jorden och om den skvättvattnas söker sig rötterna istället längs med marken. Fuktighetshållande jord och skyddat läge är en förutsättning.
Fröställningarna är ludna! Foto: Kerstin Engstrand
En månad efter plantering, när plantan etablerat sig på växtplatsen, kan man börja ge flytande gödning en gång i veckan fram till början av juli. Vattna plantan rejält innan du häller på gödselvattnet. Detta gäller enbart första året, därefter ska du bara vattna vid extrem torka och inte gödsla blåregnet om det inte visar någon form av näringsbrist. Det som avgör om blåregnet kommer att blomma är dess ålder, och sommarens väder. Ett blåregn blommar i regel första gången när det är 3−5 år gammalt och sommaren ska bjuda på sol och värme.
Blåregn ska beskäras hårt! Foto: Kerstin Engstrand
Beskärning. Man brukar leda blåregnets grenar så att de växer så horisontellt som möjligt, detta för att blomklasarna ska synas väl och inte skyla varandra. Två gånger per år brukar man beskära. På hösten, i oktober, skär man tillbaka sidoskotten till 25−30 cm längd för att plantan sedan ska förgrena sig. Alla rotskott ska också tas bort. Bor du i zon 3 eller 4 är det bättre att vänta med beskärningen till april. Då ser du hur illa blåregnet har farit under vintern. Efter blomningen kortas de grenar in som man inte vill ska bli längre. Man kan korta ner dem till en längd av 1 meter. Eventuella rotskott tas bort också under sommaren.
Vårens bästa bladgrönsak är spenat. Nu i mitten av maj skördar vi för fullt på friland. Och det är spenat som såddes mitt i kalla mars månad. I det fria. Du behöver varken växthus eller odlingstunnel för att njuta av tidig skörd.
Första skörden skördar vi från en 50-liters jordsäck. I mitten av mars bredsåddes spenaten och nu plockar vi mängder av blad varje dag. Och det har vi gjort i cirka två veckor nu. Jordsäcken står närmast köket, och i trädgårdslandet frodas också spenaten.
1 of 2
3 maj och spenaten spirar på bra. Foto: Kerstin Engstrand
1 23 mars, sådden täckt av snö, granriset är till för att skydda mot katter. Foto: Kerstin Engstrand
Många säger att spenat går snabbt i blom och det gör den om den sås när det är för varmt. Vi sår nytt fram till mitten eller slutet av maj, allt beroende på hur våren utvecklar sig. En kall vår och vi kan så lite längre och då i skuggigt läge. Därefter blir det en ny spenatsäsong i slutet av sommaren, i början av augusti sår vi igen.
Spenatfrön är ganska stora och de sås på ett djup av 1,5 – 2 cm. Vi bredsår och gallrar genom att skörda.
Som alla bladgrönsaker behöver spenat vatten, är våren eller hösten torr så vattna odlingen rejält men vattna jorden där rötterna växer, inte på bladen. Växer spenaten för torrt går den snabbare i blom.
På italienskt vis
Spenat anrättad i olivolja, vitlök och peperoncino. Foto: Kerstin Engstrand
I Italien fräser man i regel spenat i olivolja. Oljan värms i stekpanna med lite finchackad vitök, beräkna en vitlöksklyfta per person, och det brukar ta en minut innan oljan fått smak av vitlöken. Tillsätt en liten peperoncino. Den färska bladspenaten stekts i denna kryddstarka olja i cirka en minut. Man kan salta och peppra den lätt också om man vill.
En annan variant är att steka spenaten i olja med färsk vitlök och strö över hyvlad parmesan vid serveringen.
Fräst spenat med färsk citron, enkelt och oerhört gott! Foto: Kerstin Engstrand
Eller stek den i vitlöksolja och servera med en halv citron vars saft pressas över just innan man börjar äta av spenaten.
För fyra personer brukar man beräkna ett kilo bladspenat. Då krävs det att spenaten fräses betydligt längre än en minut i stekpannan.
Skolan börjar och varje morgon skördar vi rejält med persikor. Foto: Kerstin Engstrand
I augusti säger alla som kommer till min trädgård: Vad är det du har där, ute i trädgården, det kan väl inte vara persikor? Jo, säger jag. Går det? blir nästa fråga. Ja, räkna och smaka, blir svaret.
Och de är goda samt enormt saftiga de persikor som skördas i Stockholmsområdet. Inte nog med det, innan skörden har de på våren, i april eller i början av maj beroende på vårens framfört, bjudit på ett sky av rosa blommor som bara det är väl värt att ha ett persikoträd för.
Lutad mot husväggen, i bästa sydvästläge och med ett hav av kryddor runt fötterna frodas persikoträdet. Foto: Kerstin Engstrand
Växtplats: Söderläge, allra helst mot en vägg blir bästa resultatet i växtzon 3 eller 4. Humusrik jord och väldränerat, inte lerjord som blir för kall. Man kan även ha persika i växthus men jag ser ingen vits med det om man bor upp till växtzon 4.
Sorter: Det finns persikosorter som klarar sig gott och väl upp till växtzon 4, t ex ’Riga’ och ’Frost’. Jag odlar sorten ’Frost’ som får vackert rödorange frukt i augusti månad, i växtzon 3 mognar de när skolorna börjar. Jag tycker “Frost” smakar bättre än “Riga” men det är nog en ren smaksak. Sorten “Anna Helena” anges ofta att den inte ska hinna ge mogna frukter i Stockholmsområdet vilket är märkligt då den är faktiskt bördig från Vällingby och går utmärkt att odla i zon III. Dessutom är den riktigt god. Den ger som alla persikor bäst med frukt om våren är kall, med sen blomning, som 2018, annars tas blommorna lätt av frosten.
Höjd: Ca 2 meter.
Söta, rosa och knubbiga är persikans blommor. Foto: Kerstin Engstrand
Blomning: Nu kommer vi till grädden på moset, den rosa blomningen tidigt på våren. Persika blommar tidigt, redan i april månad, eller om våren är sen i början av maj. De rosa blommorna kommer på bar kvist och skulle man inte få någon frukt så gör det oftast inget, för persikan är värd att odla enbart för dess rosa flors skull.
Blomman har blivit pollinerad och fruktämnet växer till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Är det en kall vår, om kylan kommer åter när blomningen börjat, som exempelvis april 2017, brukar det vara dåligt med insekter ute vilket kommer att påverka skörden. Jag brukar låta naturen ha sin gång, insekterna och vinden får sköta pollineringen. Men naturligtvis kan man vid kalla vårar med risk för nattfrost dels skydda blommorna mot frosten (häng över en billig fleecefilt), samt kanske också själv leka humla, d v s pollinera blommorna med hjälp av en pensel. Persika blommar på fjolårets skott och de skotten brukar ha en rödrosa färgton.
Så eller köpa planta? Köp ett träd, de säljs krukodlade och det finns även plantor som är beskurna för spaljéodling. Spaljéformade träd är extra snygga och ger frukt tidigare.
Plantera persikoträdet lika djupt som det stod i krukan. Trädet ska vara väl vattnat innan du planterar. Strö i ett par nävar benmjöl i planteringsgropen. Luta trädet mot husväggen, det skyddar blommorna på våren, men själva rötterna ska planteras så att de kommer utanför takutsprånget. Kommer rötterna för nära huset blir det för torrt. Regn måste kunna komma åt rötterna.
Vattning: Vattna rejält och ofta så fort fruktämnena visar sig.
Gödsling: Behövs vanligen inte.
För bästa kvalitet bör man kartgallra. Foto: Kerstin Engstrand
Gallring: Gallra rejält bland karten, minst en knytnäve ska det vara emellan.
Ansning/beskärning: För att främja skottillväxten kan persika beskäras efter något år. Frukten kommer på förra årets skott. Ju mer fjolårsved, desto mer frukt.
Närmast husväggen brukar skörden bli som störst. De solmogna persikorna lyser som guld! Foto: Kerstin Engstrand
Skörd: Frukten mognar i augusti och det är först tredje året skörden blir något att tala om. Grenar som hänger ned brukar ge mer frukt. Persikorna blir inte lika söta som de från Medelhavet men mycket saftiga. De måste ätas direkt, är de väl mogna så mognar oftast alla på en enda gång! Och då har man många persikor att ta hand om, och kan ge bort.
Persikor tenderar att mogna alla på en enda gång, i alla fall känns det så. Här har skörden säkrats med ett madrasskydd, de är lätta att sätta upp då de har resårhörn. Kostar heller inte så mycket. Foto: Kerstin Engstrand
Skadedjur och sjukdomar: Krussjuka är mycket vanligt och yttrar sig som röda och gröna bubblor på bladen. Krussjuka är en svamp som övervintrar i jorden. Även sorten ’Frost’, som ska vara motståndskraftig, får lite angrepp men det brukar inte påverka skörden. Plocka bort angripna blad och släng dem i soporna – inte på komposten. I regel är det blad på grenar som inte växer under takutsprånget som får angrepp av krussjuka, de som växer “torrare” mot husväggen brukar inte få angrepp.
1 of 2
Krussjuka. Foto: Kerstin Engstrand
Krussjuka. Foto: Kerstin Engstrand
Partners: Rosablommande växter är snyggt till persikofrukterna. Jag har rosablommande oregano, rosa malva och rosa solvända vid foten av mitt träd.
Sådder markerade med sand. Foto: Kerstin Engstrand
När jag direktsår i mina odlingsbäddar och i mina rabatter tycker jag det är svårt att se var jag tänkt så. Därför gör jag som proffsen, markerar med sand. Sanden underlättar också efteråt, för den visar ju var jag sått och det blir lätt att se skillnad mellan eventuellt ogräs som dyker upp och det sådda. Två flugor i en smäll, då är det ett bra knep!
Sand kan man köpa i djurbutiker som säljer akvariefiskar men också välsorterade trädgårdsbutiker brukar sälja små påsar med sand. Annars går sandlådesand också bra.
25 år med idogt blommande och utan skötsel, kan det blir mera ”latman”? Rosenrips är absolut en latmansväxt, dessutom blommar den tidig vår, I växtzon 3 i regel i början av maj.
Ser man en rosenrips på sommaren tror många att det är en högre vinbärsbuske. Det är tidig vår den är primadonnan i trädgården, nåväl den har konkurrens av magnolior, men den är en mindre pockande primadonna. Min växer i västerläge och har inte fått någon extra skötsel sedan den planterades för över 25 år sedan.
Knoppar av rosenrips på väg att slå ut i slutet av april. Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna är dekorativa, hängande rosa klasar. Och de är många! Hela busken går då i mörkt rosa, nästan vinrött.
Rosenrips, Ribes sanguineum, trivs i sol och i halvskugga och är garanterat härdig upp till växtzon 4. Blir två meter hög. Trivs i vanlig mullrik trädgårdsjord. Gamla grenar kan ibland behövas tas bort, annars ingen extra skötsel efter plantering.
Olika nyanser av rosa blir det när busken håller på att slå ut. Foto: Kerstin Engstrand
Vår – och sparrisarna står som raka käppar i sin bädd. Härligt! I denna krämiga italienska risotto kommer sparrisen verkligen till sin rätt. Njut sparrisrisotton som den är, den är en lyxig rätt i sin enkelhet. Några skivor parmaskinka, bresaola eller varför inte fårfiol passar annars bra till. Dessutom är det en njutning att laga till risotton. Bättre rätt att tillaga medan man småpratar med sina vänner finns inte. En risotto ska tillagas med mycket kärlek, och med en träslev, det är hemligheten att lyckas!
För fyra personer behöver du:
1 kg grön sparris
12 dl hönsbuljong
50 g smör
2 msk olivolja
2 silverlökar, finhackade
6 dl (500 gram) avorioris
4 dl torrt vitt vin
salt och peppar
Skölj och ansa sparrisen. Lättast går det om du böjer sparrisen, då går den av precis på rätt ställe.
Skär av och spara topparna. Separat kokar du sparrisknopparna i saltat vatten några minuter tills de blir nätt och jämnt mjuka.
Koka sparrisstjälkarna i buljongen tills de är mjuka.
Kör dem sedan i mixer tillsammans med lite av buljongen. Blanda ner sparrismoset i resten av buljongen.
Smält hälften av smöret i olivoljan i en stor kastrull och fräs löken tills den blir genomskinlig. Den får absolut inte ta färg. Häll i riset och rör om så att grynen blir glansiga. Tillsätt buljongen med sparrismoset lite i taget, allt eftersom den absorberas. Rör ofta, med träslev. Salta och peppra.
Häll i vinet när det återstår ca 6 dl av buljongen. Fortsätt att sakta tillsätta resterande buljong. Riset är färdigt när det är krämigt och fortfarande har ett visst tuggmotstånd. Det tar ungefär 20 minuter. Rör i resten av smöret.
Värm sparrisknopparna om de hunnit svalna och dekorera risotton med dem.
Det finns över 500 olika maskrosor i vårt land, i Norden över 900 arter.Ett tiotal är rödlistade i vårt land. Det är en som dominerar, det är den du har i din gräsmatta. Men en odlar jag mer än gärna, och den är rosa!
Fick för många år sedan tag i frön från England och Göteborg och sedan dess har den en särskild plats i mitt hjärta. Den lär ursprungligen komma från de centrala delarna av Asien och mina engelska trädgårdsvänner säger att den dök upp i frölistor någon gång i mitten av 1960-talet.Jag föll direkt, man blir lite av samlare när man gillar växter. Måste ha är en känsla som lätt uppkommer.
Jag har ett problem med den, och det är att någon välvillig trädgårdsvän så gott som varje år glatt utropar att hen har tagit bort en maskros i min rabatt. Då vet jag vilken, min rosa! Då blir jag inte glad. Min granne odlar också maskrosor, dock den vanliga gula, och då är jag heller inte glad.
Men när den rosa får vara ifred och bjuder på sin unika blomning i mitten av maj då älskar jag maskrosor.
Dess vetenskapliga namn lär vara Taraxacum pseudoroseum men den återfinns inte i SKUD.
Vågar jag då ha en rosa maskros i min trädgård? Jo,men visst, största problemet är som sagt välvilliga ogräsrensande vänner. Jag låter dem aldrig sprida sina frön, för de samlar jag in.
Första året gav den en blomma, nästa tre och numera kan den ge upp till 20 per planta.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
Föregående
