Mistelsådd i äppelträd, skapa ett riktigt pussträd!
Kärlekens växt, misteln, hur kommer det sig att den växer i träd?
Förklaringen ligger dels i dess naturliga växtsätt, misteln är en halvparastit med egen fotosyntes och behöver en annan växt för att leva. Den är Sveriges enda trädlevande parasit!
För att klara det är fröet extra klibbigt. Och med extra klibbigt menar jag verkligen klibbigt. Som extra starkt klister.
Det är på våren misteln bäst sås. I mars månad om den är varm. Inte tidigare.
Misteln föredrar att växa på lind och lönn, i trädgården trivs den framför allt på äppelträd. Den har skilda han- och honexemplar, de vita bären finns enbart på honplantorna men det behövs även hanplantor för att få bär.
Ett bär innehåller ett frö. Det kan man se om man håller bäret mot ljuset, då skymtar ett litet svart frö. Tryck bäret mot den gren där du vill att den ska fästa. Gärna på grenens undersida, där kommer det att leva mera ostört än på ovansidan. Min erfarenhet är att fröerna trivs bättre på grenar i sydvästläge än de på samma träd som ligger mot norr eller öster. Har du problem med snäckor i träd kan jag säga att de ödelägger mycket effektivt mistelfröer.
Då grobarheten inte är den bästa kan man utan problem så flera frön på en och samma gren. Markera platserna med en bit färgat garn och häng gärna upp en färgad såpinne också, detta för att lätt hitta platserna när trädets bladverk skymmer sikten.
Ganska snart efter det att bäret har kletats fast på grenen blir allt grönt, ser ut som en grön knapp.
Därefter blir det hela vitt igen, och ser närmast ut som fågelskit.
Om fröet gror syns det ganska snart, du ser som små öglor på grenen.
Om ett år så kommer första bladparet. Tillväxten kommer att gå långsamt även om tillväxttakten är 100% per år. Efter ett par år kommer dock misteln bli rejält stor.
Segt! Det klibbiga fruktköttet bildar lätt långa strängar. Att man för gjorde lim av bären känns helt naturligt när man får detta klet på fingrarna. Tyvärr användes limmet för att fånga fåglar med något som Carl von Linné omnämnde i Flora Svecica 1755.
Mistel är fridlyst men inte rödlistad. Den anses vara livskraftig och trivs framför allt i Mälardalen. Markägare och den som har nyttjanderätt till marken får plocka bär om det sker för att vårda värdträdet, och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. De mistlar som i juletid säljs i Sverige är importerade.
Mer om mistel kan du läsa här: Misteln, parasiten som ger oss habegär
Text och foto: Kerstin Engstrand
