Taggar Inlägg "Vinter"

Vinter

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

I Italien äter man efter årstiderna. Man lever efter årstiderna. Här importeras inget i onödan.
En sådan säsongsgrönsak är puntarelle.
Från slutet av oktober fram till vårens slut invaderas Roms grönsaksmarknader och restauranger av just puntarelle. Ibland finns den även att få tag på i svenska grönsaksdiskar. Testa den, och odla den själv!
Puntarelle är en cikoria, som på romerskt vis äts som tillbehör till huvudrätten, som sallad med en dressing gjord av sardeller.

Puntarelle a la romana.  Foto: Kerstin Engstrand
Puntarelle a la romana. Foto: Kerstin Engstrand

 

Blanda 6 msk olivolja med saften av en citron, blanda ner 2 finhackade vitlöksklyftor och 3 hela sardellfiléer som strimlas fint. Har du ingen citron hemma kan den eventuellt ersättas med vitvinsvinäger. Mal över lite svartpeppar. Vill du hetta upp dressingen kan du spetsa den med lite chilipeppar.

Den lata köper den färdigskuren, för den kräver annars mycket jobb. Den är svår att få fri från jord och grus, och den ska skäras i smala, långa remsor.

En tallrik av denna gröna sallad betalar romarna glatt 7– 8 euro för på restaurang. Räknar vi med en euro kostar ca 10 kr, skulle vi betala 80 kr för en sidosallad till lunchen….?

Knappast.
Men priset speglar mycket bra italienarnas syn på hur viktiga primörer är.
Jag har särskilt noterat att det är främst män som beställer in puntarelle. Det är uppenbart en sallat som faller män i smaken. De får något särskilt i blicken när de beställer in puntarelle.

Färdigskuren puntarelle .  Foto: Kerstin Engstrand
Färdigskuren puntarelle . Foto: Kerstin Engstrand

Själv avstår jag.helst puntarelle med sardeller, just den kombinationen smakar nyklippt gräs med lätt smak av salt som jag har lite svårt för. Schifo helt enkelt.
Man kan inte älska allt som är grönt. Men jag smörfräser gärna puntarelle med vitlök.

Varför heter då puntarelle puntarelle? Jo, det syftar på att skotten längst in i plantan de ser ut som sparristoppar.

Man får jobba sig fram till mitten av plantan. och nu börjar knopparna skymta. Foto: Kerstin Engstrand
Man får jobba sig fram till mitten av plantan. och nu börjar knopparna skymta. Foto: Kerstin Engstrand

Det är Cicoria catalogna Puntarelle di Galantina som är den bästa sorten men även Cicoria catalogna Brindisina är bra, den sistnämnda är lättare att få tag på.

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

Att det är en vintergrönsak i Italien beror på att den vill växa svalt, den klarar temperaturer runt 5 grader mycket bra. Och utvecklas som bäst i runt 15 grader. Därför fungerar den ypperligt här under vår och höst. Man kan dra upp plantor inomhus för utplantering när vitsipporna blommar och därefter så en andra omgång i slutet av juli, början av augusti.

En klar fördel med puntarelle är att i kylskåp, i en skål med kallt vatten, håller sig ett huvud sig fräscht i minst två veckor. Och ja, även de utvändes sittande bladen går utmärkt att äta.

Numera finns det även puntarelle att köpa i snabbköpen, färdigskuren och sköld. Foto: Kerstin Engstrand
Numera finns det även puntarelle att köpa i de italienska snabbköpen, färdigskuren och sköljd. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vacker som en tavla är portionsodlingen av mikrogrönt! Foto: Kerstin Engstrand

Smörgåskrasse är en klassiker att odla inomhus under vinterhalvåret. Vad sägs om att odla smörgåskrasse portionsvis?

Den här metoden är rolig för alla åldrar, och får även plats i ett pyttelitet studentrum. Odlingen är dockskåpssöt men synnerligen effektiv! Samla på dig kapsyler och andra mindre föremål som kakformar, enda kravet är att de ska tåla vatten och vara täta.

Smörgåskrasse gror snabbt, oftast inom 24 timmar. Detta blir en rolig stafettodling, skörda en portion och så nästa. Du kan även odla i äggskal men de brukar vara lite instabila. Självklart går det även bra att odla andra sorter av mikroblad med kapsylportionsmetoden, pröva gärna bladrädisa eller basilika.

Läs mer: Odla mikroskott

Gör så här:
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

  1. Rengör kapsylerna och de andra små formarna du valt.
  2. Lägg lite jord, bomull eller en liten bit hushållspapper i botten på varje kapsyl.
  3. Fukta jorden/bomullen/hushållspappret.
  4. Strö över frön.
  5. Fukta lätt igen, bäst fungerar det med en blomspruta.
  6. Håll sådden fuktig.

Redan efter 24 timmar brukar fröna grott. Fyra till fem dagar efter sådd kan skörda din krasseportion!

Ha en rad portioner på gång så kan du skörda en varje dag. Smörgåskrasse är rikt på C- och D-vitamin och gott på smörgås eller som extra krydda i en sallad. Gott också strödd över en soppa.

Metoden passar också att testa grobarheten för gamla fröer man har liggandes.

Idén kommer från Writtle University College som visade upp den på Chelsea Flower Show 2012.  En kul och praktisk idé som vi praktiserat sedan dess.

w4048bb2

Läs också: Odla smörgåskrasse utomhus, som en tulpan eller skriv ditt namn med smörgåskrasse

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Numera kan en snödroppe i princip se ut precis hur som helst men det finns en som jag har ett särskilt gott öga till. En som är lite lägre än de flesta andra, med lite blankare och bredare blad och med blommor som bildar eleganta trianglar.

Galanthus woronowii är dess vetenskapliga namn. På svenska heter den grön snödroppe. Vild växer den bland annat i Kaukasus, nordöstra Turkiet och i närheten av OS-staden Sochi, där den bland annat kan ses växa i gräs. Det var den ryska botanisten A S Losina-Losinskaya som namngav den. Han uppkallade den efter Georg Woronow (1874-1931) som också var botanist och ivrig växtjägare.

I dag är den kanske mest känd för att den bland annat innehåller en alkaloid, galantamin, som verkar genom att minska nedbrytningen av signalämnet acetylkolin i hjärnan. Acetylkolin är ett för tankeförmågan viktigt signalämne. Som beståndsdel i demensläkemedel används galantamin för att behandla symtomen på mild till måttligt svår Alzheimers sjukdom.

Grön snödroppe. Foto: Kerstin Engstrand
Grön snödroppe i Kew botaniska trädgård  Foto: Kerstin Engstrand

Det var i Ryssland, troligen på 1950-talet, från snödroppen som galantamin först kunde isoleras, och namnet kommer från Galanthus. Idag går det också att ta fram galantamin syntetiskt men även från narcisser.

Text och foto: Kerstin Engstrand

buxbom hel
Skyddad buxbom i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Nu i februari börjar solen värma! Är marken frusen behöver nu växter som är vintergröna solskydd.

Finessen med att täcka är att skydda mot kombinationen stark sol, vind och kyla. Skyddet är till för att solen inte ska lura de vintergröna växterna att tro att våren har kommit. Solen tinar annars upp bladen, som i sin tur sänder en signal till rötterna att de önskar vatten, men runt rötterna är jorden fortfarande frusen. Utan skydd riskerar bladen att få brännskador. brännskadorna ser man längre fram, när det är för sent. Prioritera vintergröna buskar som är upp till fem år gamla, äldre exemplar av sorter som är på gränsen av att vara härdiga just där du bor bör också skyddas. Buxbom, vissa bambusorter, järnek och lagerhägg behöver i regel skydd.

häck böj
Det är slutet av januari och än så länge värmer inte solen. Häcken är en buxbomshäck i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand

Täck växterna med antingen juteväv, fiberduk eller kraftigare grön väv, även gamla lakan fungerar bra. Viktigt är att täckningen ska tillåta att luften kan cirkulera, annars blir det för tätt. Täckningen ska vara kvar tills tjälen gått ur jorden.

I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand
I februari täcks buxbomshäcken och så här såg det ut i mars förra året. Foto: Kerstin Engstrand

Bilderna visar hur Bergianska trädgården i Stockholm, en av Sveriges många botaniska trädgårdar, skyddar en av sina buxbomshäckar som växer vid den så kallade italienska terrassen. Nu i februari täcks den in. Och som du ser är den en lång häck som ser ut som en stor tusenfoting när den är vinterklädd.

täcke borta
I maj har täcket tagits bort. Foto: Kerstin Engstrand

 

fram häck täckt
Foto: Kerstin Engstrand

Läs också: Vintervacker trädgård 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Kaki. Foto: Kerstin Engstrand

Smaka på ordet kaki, visst låter det som uniformsbyxor? Du vet de där khakifärgade, sandfärgade som man även har på chicka safariturer. Men det är kaki med h, kaki utan h är en frukt, en gyllene orangeröd sådan.  Kaki mognar på hösten, ganska sent i november och då lyser de mogna frukterna upp trädet. För då har trädet nästan fällt alla sina blad. Och innan dess har trädet klätt sig i härliga höstfärger.

Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand
Bladen får nästan samma höstfärger som körsbärsträd. Foto: Kerstin Engstrand

Kärt barn har många namn, kaki, Diospyros kaki, säljs också under beteckningen sharon eller persimon. Hur smakar då kaki? Lite kryddigt, mycket aromatiskt, suveränt god till ost eller burrata (se vårt salladsrecept!). Kanske är den perfekta smakbeskrivningen som ett kryddigt päron.

Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand
Det är sällan som man finner kärnor i en kakifrukt. Foto: Kerstin Engstrand

Kan man odla kaki i Sverige? Ja, om du har möjlighet att odla mycket skyddat eller i ett växthus. Blomningen sker i juni men frukterna ska inte skördas förrän sent på hösten och där har vi oftast problemet hos oss. Därav rådet att odla kaki i växthus. Det anses klara enstaka kalla dagar med åtskilliga minusgrader men garanterat är enbart några enstaka minusgrader.

Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand
Visst liknar det ett äppelträd! Foto: Kerstin Engstrand

I Japan växer kaki på Fujis sluttningar. En fördel är att det fäller sina blad på vintern, men föredrar en vintertemperatur på runt fem grader som kallast. Köp ett så stort träd du kan få tag på, större träd klarar sig bättre än mindre. Ett fullvuxet kaki blir i regel 10 meter högt, kan bli hela 15, men är ett nätt träd. Och det växer långsamt. Man kan skörd frukterna omogna och låta de eftermogna inomhus.

Kärna från kakifrukt. de brukar gro bra.  Foto: Kerstin Engstrand
Kärna från kakifrukt, de brukar gro bra. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Ormhassel iklädd rimfrost. Foto: Kerstin Engstrand

De brukar blandas ihop de två, troll- och ormhasseln. Oftast är det ormhasseln som blir kallad för trollhassel. Troligen för att få har sett trollhasseln blomma, de flesta har sett ormhasseln som är vanligare i våra trädgårdar. Ändå är det svårare att se en ormhassels blommor! Krångligt?

Trollhasseln blommar tidigt, oftast redan i januari i Skåne och i februari eller mars längre upp i landet. Foto: Kerstin Engstrand
Trollhasseln blommar tidigt, oftast redan i januari i Skåne och i februari eller mars längre upp i landet. Foto: Kerstin Engstrand

Trollhasseln är en buske som man brukar säga blommar med snö på huvudet. Den blommar vanligen redan i februari, men man kan också få uppleva att den blommar redan i december. Skulle det komma en period av kallare väder så tar den bara paus och fortsätter att blomma när det blir mildare igen.

Vild växer den i centrala och östra Kina. I England kallas den för trettondagsblomma då den där oftast blommar på trettondagen efter jul.  Den anses frambringa de tre vice männens gåvor, guld, rökelse och myrra. Blommornas gula färg symboliserar guldet, doften som känns om man tar in en kvist symboliserar rökelse och barkens bittra ämnen myrra.

Blommorna ser lustiga ut, som små gula rufsiga bollar. De är inte stora, ca 2 cm men så här tidigt på året syns de väl. Trollhassel rivs i humusrik, fuktighetshållande och något sur jord. Trollhasseln är lättskött, ingen beskärning behövs och trivs den blir den med tiden som ett litet träd. Den är också fin att driva några kvistar av på våren. I värme känner man att blommorna doftar lätt.

trollhassel höst
Trollhasselns blad får fina höstfärger. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns tre varianter av trollhassel som är vanliga i våra trädgårdar, kinesisk (Hamamelis mollis),  japansk (Hamamelis japonica) samt hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia,  som är en korsning av H. japonica och H. mollis, och brukar rekommenderas av trädgårdsbutikerna för dess extra stora blommors skull.

Kan bli upp till fyra meter hög. Bladen får fina höstfärger. Så det är på vintern/våren och på hösten man lägger märke till trollhasseln.

Det händer att trollhasseln till och med blommar i oktober, för att sedan återkomma med ännu en blomning när vintern är på väg att bli vår. Foto: Kerstin Engstrand
Det händer att trollhasseln till och med blommar i oktober, för att sedan återkomma med ännu en blomning när vintern är på väg att bli vår. Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen är det en av hybriderna som säljs. Det finns ett tjugotal sortnamn av hybridtrollhasseln där de som har rödorange blommor, som sorten ’Jelena’, hör till de populäraste.  Den är till utseendet mycket lik den vanliga kinesiska, Hamamelis mollis, i stort sett kan man säga att hybridtrollhasseln har större blommor och finns i flera färger, från blekt gula blommor till lysande orange. I kulturväxtdatabasen SKUD kan du hitta namnen på de vanligaste sorterna.

Välj allra helt den japanska eller hybridtrolhasseln då de är härdigare  (allra minst zon 3, det finns de som har fått dem att blomma i zon 6) än den kinesiska som bara är härdig till zon 2, eventuellt 3.

Ormhassel

Ormhassel iklädd rimfrost. Foto: Kerstin Engstrand

Ormhassel iklädd rimfrost. Foto: Kerstin Engstrand

Ormhassel, Corylus avellana ’Contorta’ är en buske med vridna grenar, den ormar sig fram. Den väcker uppmärksamhet, särskilt på vintern men är vacker året runt. Extra vacker är den på vintern när de kala ormliknande grenarna verkligen kommer till sin rätt. Särskilt i rimfrost!  Så ormhasseln ska planteras på ett ställe där man kan avnjuta den vintertid.

Ormhassel Foto: Kerstin Engstrand
Ormhassel
Foto: Kerstin Engstrand
Rotskott på ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand
Rotskott på ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand

Fråga i butiken om ormhasseln är rotäkta. Om den inte är det, dvs. om den är ympad på vanlig hassel kommer efter ett par år rotskott, de syns tydligt, raka grenar som skjuter upp från plantans bas. De skär man bort med en sekatör, annars tar de snart över hela busken.

Honblomma, ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand
Honblomma, ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand

Ormhassel blommar tidigt på våren, i april. Med pyttesmå röda honblommor. De är knappt en knappnål stora. Får också gula hanblomställningar som producerar rikligt med pollen. Blomningen sker före bladen spricker fram.

Ormhassel  i april. Foto: Kerstin Engstrand
Ormhassel i april. Foto: Kerstin Engstrand

Läge: Sol till skugga

Härdighet: zon 4

Kan bli hela 4 meter hög men vanligen cirka 2 meter.

Kan också beskäras så att det blir ett upstammat exemplar, mycket läckert. Beskärningstid i så fall är JAS-perioden, juli till september.

Av  Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Finns det växter som har blomningstid under våra vintermånader? Jo men visst, särskilt om vintern bjuder på mildväder. Det finns även växter som bjuder på doftande blommor. Just nu möts vi på några håll i landet av kejsarolvonets svaga doft och i det tunna vinterljuset tänds de utsökta små blomknipporna. Det är vardagslyx för en trädgårdsälskare!

Kejsarolvonet, Viburnum farreri, är en växt som verkar som länk mellan höst och vår. Den kan börja blomma redan i november men vanligen i januari om läget är gynnsamt. Den kan också vänta på våren innan den slår ut, eller välja att avsluta hösten med sin blomning. Oavsett när den väljer att blomma så är det alltid när det inte finns annat som bjuder på väldoftande blommor. Så ett kejsarolvon är ett måste, i alla fall om du bor upp till växtzon 4 och kan erbjuda ett skyddat läge. Fast i zon 3 eller 4 får du oftast vänta till april innan du kan njuta av blomningen. Artnamnet farreri är efter den brittiska växtsamlaren R.J. Farrer som var verksam runt år 1900. I centrala Kina växer kejsarolvonet vild.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Satsa på ”Dawn”. I våra trädgårdar är ’Dawn’, hybridkejsarolvon,Viburnum ×bodnantense, en hybrid mellan kejsarolvon och storblommigt kejsarolvon, Viburnum grandiflorum, vanligast och bäst, det är västra Kina och Himalaya i en bra kombo. Bodnant Garden i norra Wales är platsen där korsningen år 1935 en gång skapades, därav artnamnet bodnantense. ”Dawn” har varit en mycket odlingsvärd växt i över 80 år! Under sommaren gör den inget väsen av sig men under hösten bjuder bladen på vackra höstfärger. Sedan kommer då den lågmilda fanfaren, de blekrosa blommorna som tänds i det svaga vinterljuset.

Hur klarar blommorna minusgrader?  En natt runt nollan klarar de utslagna blommorna bra men de brukar bli lätt ljusbruna i kanten. Knopparna är ”skapade” för att klara kyla. De avvaktar bättre tider och slår ut så fort det blir plusgrader igen. Sorten ’Dawn’ brukar därför i zon 1 och 2 blomma med spridda skurar från november för att blomma som bäst i februari och mars.

 

Växtplats:  Soligt läge till halvskugga föredrar den och bra trädgårdsjord och väldränerat.

Höjd:  Blir som en nätt upprätt buske eller mindre träd, 150 – 200 cm

Beskärning: Ta bort risiga, äldre grenar nere vid basen. Detta görs bäst under juli till september, den så kallade JAS-perioden.

Då hybridkejsarolvonet är lite tråkig under sommaren rekommenderar vi att låta en klematis klättra upp i den.

Läs också: Vintervacker trädgårdTrollhassel är en annan vinterblommande buske som du kan läsa om i Driv en kvist och plocka en blomma.

Av Kerstin Engstrand

 

Foto: K. Engstrand

Ishotellet i Jukkasjärvi strax utanför Kiruna förändras efter ljuset. I strålande sol blir hotellet gnistrande vitt, ibland med en varmgul ton. I den blå timmen förändras hotellet återigen, och is- och snöblocken blir havsgröna. Ishavsfärgade. Varje år skapas hotellet på nytt, och varje vår smälter det sakta ner. Byggmaterialet kommer från älven som ligger alldeles bredvid. En mängd olika konstnärer skapar unika rum, som enbart finns under en vintersäsong. Det är en blandning av modern tid och sagokänsla. Om det är vackert? Ja, det har en slående enkelt och självklar skönhet som är svår att överträffa.

Kan det bli vackrare?

Vad händer om ishotellet smyckas med färska blommor?

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

Vår chefredaktör Kerstin Engstrand har, som enda journalist, varit med om en unik händelse. 21 florister från hela världen sammanträffade under en långhelg i ishotellet. Ishotellet gjorde ett undantag, under denna helg fick de möjligheten att låta blommor möta isen. Allt under floristen Per Benjamins ledning. Per är från och med 2015 ansvarig för blomarrangemangen i Stadshuset under Nobelbanketten.2002 blev han världsmästare i blomsterbinderi. Och under Nobelmiddagen den 10 december 2017 kommer is, nordiskt ljus, norrsken och blommor mötas igen.

Hur såg det ut en marsdag  2015? Se här:

 

Foto: K. Engstrand
Vita tulpaner kom att bli fleras självklara val. Den fransiga vita ‘Daytona’ är nästan lite frostig i sig. I en vanlig trädgård drar hon blickarna till sig, och på Ishotellet trivdes hon! Foto: K. Engstrand

 

 

Färska snittblommor möter isande kyla. Minus fem grader är ”inomhus”-temperaturen, utomhus var det lite varmare, särskilt i solen. Ingen lätt temperatur att arbete i, särskilt när det krävs mycket finlir. Här ansas julrosor från onödiga blad. Så fort blommorna möter kylan inne i hotellet kommer de att inta sin position. Böjd, rak, krokig. Och går inte att ändra.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Blommorna blir ”konserverade” av kylan.Varje grupp tolkade sin plats och snön och isens färger på sitt sätt. Varje plats hade sina specifika ljusförhållanden. Ranunkler och hyacinter möter här lavabeklädda grenar.

 

 

Bland de olika platser som valdes ut var en receptionen, vars madonna i renaste snö var gudomlig i sin renhet. Verket hette TODO MUNDO och var skapat av  Arne Bergh & Speto.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Det är onekligen något visst med blommor. De tre floristerna som fick madonnan hade ingen lätt uppgift. Men de visade verkligen att blommor ger liv, plötsligt fick snömadonnan en närvaro. Ranunkler, hyacinter och julrosor i ett gallerverk av kvistar omfamnas av madonnan. De fick fram en känsla av att madonnan håller något levande i sin famn, känslan av ett spädbarn i en vacker filt.

 

Varje grupp fick också skapa sina is- och snöblock. Bara det var en utmaning! Och den isklara isen bjöd på nya sätt att se växterna på.

 

Baren, där alla drycker serveras i glas av is, innehöll en gigantisk fisk,  ”LOST AND FOUND”, av Jens Thoms Ivarsson, Tjåsa Gusfors & Maurizio Perron. Det var en plats som hade en annan utmaning än de andra, här är det oftast fullt med folk. Så blommorna fick inte vara i vägen.

wIMG9735
Foto: K. Engstrand

 

 

Här valde man att skapa en vas, i is, med matchande fiskfjäll. Det tog sin tid! Och en borrmaskin var mycket användbar när blommorna skulle placeras i isen.

wDSC0239
Foto: K. Engstrand

 

 

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
wDSC5102v2
Isblå orkidéer, matchande turkosblå band och pärlor, martorn, tulpaner och nejlikor. Foto: K. Engstrand

 

Hotellet har ett mycket flitigt använt kapell, här hålls både gudstjänster som bröllop.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

 

Kapellet fick en rustik välkomnande installation i blått och gult.

 

SECRET GARDEN, av Alessandro Falca & AnnaSofia Mååg, hade en enhörning i fonden. Kristallkronorna, av is förstås, är ett årligt återkommande inslag i huvudhallen.

Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand

Vad händer med hallen när tre florister intar den?

Jo:

w195016
Foto: K. Engstrand

 

 

Den blev ännu vackrare! Några detaljer från detta mycket tidskrävande arbete. Denna plats var den svåraste av alla.

Floristernas arbeten utfördes i slutet av mars, och fick vara kvar och smälta ner med hotellet.

Av Kerstin Engstrand

 

Vintergäcken är en tidig charmör som står stabilt på knubbiga ben. En "måste-ha" växt i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

Gullig är den, vintergäcken som oftast är först ut att blomma, för så snart solen börjar värma snön så brukar den slå ut.

Gäckar vintern, vintergäcken reagerar snabbt på värmande solstrålar. Foto: Kerstin Engstrand
Gäckar vintern, vintergäcken reagerar snabbt på värmande solstrålar. Foto: Kerstin Engstrand

Blomman är knubbig, intensivt gul och omges av en krage av de vackraste gröna små blad. Den blir 8−10 cm hög. En sådan tidig charmör måste man bara ha i sin trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I slutet av januari och i februari brukar man finna blommande vintergäck i kruka. De är ett ”bra” köp, först ger de glädje på köksbordet och så fort våren har kommit och tussilagon blommar kan du plantera ut dem i trädgården. För det är lättare att lyckas med dessa vårinköpta vintergäcksplantor än med de torra knölar som finns att  köpa på hösten.

Vintergäck är så söt mot svart jord, med sina små bulligt knubbiga gula blommorna måste den växa mot något mörkt annars syns den inte. Foto: Kerstin Engstrand
Vintergäck är så söt mot svart jord, med sina små bulligt knubbiga gula blommorna måste den växa mot något mörkt annars syns den inte. Foto: Kerstin Engstrand

Trivs din vintergäck så förökar den sig villigt, främst med frö. Konkurrens gillar den inte så det är ingen växt för den täta gräsmattan. Såväl gamla som nya fröplantor vill stå ostört därför trivs den under buskar.

Trivs den så sprider den sig, här är det mängder med småplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand
Trivs den så sprider den sig, här är det mängder med småplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan även köpa knölar i höst för sättning i augusti – september. De  är vilande knölar, vintergäcken har ingen lök utan en platt knöl och det är inte så lätt att se vilken sida som ska vara uppåt. Sätt knölarna på ett djup av 5 cm i lite fuktig jord.

Härligt blommande ”påskägg”. Blomsterkreatören Gunnar Kaj fyllde Design House Stockholms ”Grow miniväxthus” i den senaste storleken ”M” ( höjd 23 cm) med just vintergäck. Grow är skapad av Caroline Wetterling och är gjord av två delar. Den nedre delen håller jorden och växten, den övre delen är ett lock med en pip, så att den kan användas som en vattenkanna. Den fungerar också som en ventil som håller luft och reglerar fukt  och temperaturen inuti växthuset. Grow är gjord av munblåst glas. Foto: Kerstin Engstrand
Härligt blommande ”påskägg”. Blomsterkreatören Gunnar Kaj fyllde Design House Stockholms ”Grow miniväxthus” i den senaste storleken ( höjd ca 30 cm) med just vintergäck. Grow är skapad av Caroline Wetterling och är gjord av två delar. Den nedre delen håller jorden och växten, den övre delen är ett lock med en pip, så att den kan användas som en vattenkanna. Den fungerar också som en ventil som håller luft och reglerar fukt och temperaturen inuti växthuset. Grow är gjord av munblåst glas. Foto: Kerstin Engstrand

Vintern är vilotid för både växter och trädgårdsodlare. Men nu inträder en grafisk skönhet i trädgården. En skönhet som också lockar till sig fåglar i mängd. Vinterträdgården går i kaffebrunt, vintergrönt och en nypa julerött. Ibland också i vitt, även om vi numera inte tar ett skyddande vitt lager av mjukaste snö för givet.

Hösten bäst på vintern

Det är på vintern som höstrabatterna ånyo kommer till sin rätt. Solhatten och kärleksörten är två växter som bjuder på fina fröställningar. Därför ska man på hösten inte klippa ner fröställningarna, men också av ett annat skäl. Perennerna övervintrar bättre om de inte klipps ner förrän till våren.

Fröställningarna klarar många fler omgångar av slaskig vintersnö än man tror. Många står i givakt hela vintern. För detta är en av hemligheterna till att få en fin, lat vinterträdgård – nämligen att göra så lite som möjligt på hösten och att välja rätt växter.

Solhatt. Foto: K. Engstrand
Solhatt. Foto: K. Engstrand

Har du ingen höstrabatt är det dags att planera en nu för plantering i vår. Den ska ligga så att du under vintern kan njuta av den inifrån huset. En bra bas i höst – vinterrabatten är röd rudbeckia, kärleksört, rosor och prydnadsgräs. Kärleksörten får platta fröställningar och står där mörkt kaffefärgade, särskilt sorten ’Matrona’. Röd rudbeckia, som också kallas för solhatt, ja när man ser den på vintern förstår man varför den kallas för solhatt. Det är en av barnens absoluta favoriter att plocka in och leka med. Andra favoriter är prydnadsgräsen. Miskantussorternas ax brukar gnistra till som spetsslöjor när frosten har hittat dem. Många av de växter som attraherar fjärilar bildar kraftiga fröställningar som klarar en hel vinter. I min kryddrabatt brukar timjan, fransk dragon liksom oregano bilda fina vintergrupper. De får sällskap med pynt, man måste få lite roligt i trädgården även under vintern. Trädgårdstomtarna i guld lyser upp mörka vinterdagar.

Vajar för vinden
Bambu är vintergrön, och klarar vinter och rimfrost bra. Det är den starka vårsolen som kan vara förrädisk för den. Foto: K. Engstrand
Bambu är vintergrön, och klarar vinter och rimfrost bra. Det är den starka vårsolen som kan vara förrädisk för den. Foto: K. Engstrand

Dekorativa gräs och det största av dem alla, bambun, är en av de största överraskningseffekter vinterträdgården bjuder på. Bergsbambu är faktiskt grön hela året. Den lägger sig djupt ner, riktigt bugar i rabatten inför kung Bore. Och resar sig upp för gumman vår, för att halvbuga igen för gubben Frost. På vintern gör sig bambun bäst om den står mot en mörk bakgrund.

Miskantusgräs i vinterljus. Foto: K.Engstrand
Miskantusgräs i vinterljus. Foto: K.Engstrand

 

Buskar basen
Ormhassel i rimfrost. Foto: K Engstrand
Ormhassel i rimfrost. Foto: K Engstrand

Buskar och perenner med rundade former blir snäppet vassare i snö. Lavendelhäcken blir som gosig bomull. Formklippt buxbom och tuja gör sig också bra i snö medan alla växter med kraftfulla grenar klär sig bäst i frost. När du tänker trädgård på vintern, tänk då inte färg utan form och struktur. Ormhasselns krumbuktiga grenar är en juvel. Jag har enbart planterat en ormhassel just för att få uppleva den de fåtal dagar det är rimfrost. En annan buske, som förresten gör sig året om, är pärlbusken vars fröställningar sitter kvar hela året. Öppnade, tomma på frön, ser de ut som stjärnanis.

 

Fågelmat

wtalgboll

Inte nog med att du njuter, det gör fåglarna med. Buskar ger dem skydd och rosbuskar är ett absolut måste. Även här kan man komplettera trädgården med rossorter som bjuder på olika färger och former på nyponen. Daggrosens nypon är exempelvis vinröda medan den klassiska vresrosens är klotrunda och julröda. Rosornas nypon liksom perennernas fröställningar är viktiga för fåglarna. När maten senare under vintern börjar ta slut inne i skogen kommer fåglarna allt närmare våra trädgårdar. Det är därför domherren dyker upp i slutet av januari. Jag har några rosbuskar utanför mitt köksfönster. Det är ljuvligt att stå öga mot öga med blåmes och talgoxe en tidig frostnupen morgon. Jag inomhus, de ute i kylan, ivrigt ätandes på nyponen. Det är en verkligt viktig del av trädgårdslivet. Då, när jag ser hur deras små fågelkroppar äter och äter för att klara dagen, och för att sedan återkomma på sena eftermiddagen för att kalla natten, då känner jag budskapet delad glädje är dubbel glädje. Liksom att en trädgård verkligen är för nytta och glädje. Sker det dessutom vid juletid så är mitt samvete ännu bättre.

 

Vintergrönt
Skydda vintergröna buskar mot den starka januari- och vårsolen. Foto: K.Engstrand
Skydda vintergröna buskar mot den starka januari- och vårsolen. Foto: K.Engstrand

Några vintergröna växter är också ett måste. De bör planteras i sydväst eller västerläge. Anledningen är att den tidiga vårsolen inte ska komma åt dem för tidigt. Min absoluta vinterfavorit bland de vintergröna är rododendron. För nu under vintern framträder bladverket. Många väljer rododendron efter färgen på blomningen, som sker på senvåren, i maj-början av juni, men under resten av året, det villa säga i 11,5 månader är det bladverket man ska njuta av.

Det härliga med rododendron är att det finns låga sorter som kryper längs marken och sorter stora som träd. Rododendron blir bäst i grupper. Den vill ha sur, väldränerad jord och trivs i halvskugga, även norrläge, på fuktig mark. Och har du redan några planterade så lägg ut barren från julgranen under dina plantor. Det uppskattar den.

Det roliga med rododendron är också att dess blad avslöjar utetemperaturen. Ju kallare det är, desto mer fäller den ner sina blad. Upp och ner går bladen efter temperaturen. Är det riktigt kallt viker den även ihop sina blad så att de blir tunna som pennor. .

 

Snön avslöjar
Harspår. Foto: K.Engstrand
Harspår. Foto: K.Engstrand

Vem är på besök i trädgården? När snön täcker är bästa tiden att spåra. Rävens tassar bildar ett radband, harens välbekanta visar vilken väg den tar. För oftast är de vanedjur, samma väg dag ut och dag in. Det är bra att veta inför nästa års planteringar. Där vid deras genvägar över din tomt kan du sätta allium och påskliljor, lökväxter de vanligtvis inte äter. Det är förresten en myt att hare och rådjur enbart äter av fruktträdens bark under vintern. Det sker under sommaren också. Det är unga fruktträd, vars bark är len och slät de äter av. De träden behöver skydd, vira runt lite säckväv. Blötsnö som hotar att knäcka grenar borstas bort. Är snötäcket tjockt trivs sorkar och möss därunder. Stampa till snön ordentligt runt träden, särskilt de unga, så att de små gnagarna inte kommer åt stammen.

Gräsmattan klär också i frost och snö. Så länge jorden är frusen kan man gå på gräsmattan men så fort marken tinar och gräsmattan är fuktig bör man undvika att slita på den. Där i gräsmattan kan också våren få titta fram. Gula och lila krokus som tittar up ur gräsmattan med lite snö käckt på knopparna är underskattade upplevelser.

Vackra skydd

Vintergröna buskar som är upp till fem år gamla och står i gassande vintersol bör få en skyddande kåpa över sig. Du kan använda skuggväv eller fiberduk men snyggast blir det med säckväv. Det ser dessutom lite roligt ut. Säckväven är till för solen inte ska lura de vintergröna växterna att tro att våren har kommit. Solen tinar annars upp bladen, som i sin tur sänder en signal till rötterna att de önskar vatten, men runt rötterna är jorden fortfarande frusen. Utan skydd riskerar bladen att få brännskador. De ser man efter någon månad eller två, bladen blir bruna.

 

Bambu som förberetts för vintern. Foto:K.Engstrand
Bambu som förberetts för vintern. Foto:K.Engstrand

 

Redaktionens val

Träd har betydelse. De står där trygga, och med sina löv bidrar de till livsgivande mylla. Lövmylla är mjuk och vänlig. Träd ger intryck. Den...