Alla som en gång har odlat tomater har väl svurit lätt när det gäller att få dem att växa stadigt. Pinnar och käppar har en tendens att vara för få och för klena. Ett bra och enkelt stöd är denna “bur” som jag använder för de tomater jag odlar i kruka.
Jag köpte en rulle svetsat, förzinkad och plastbelagt nät, höjd 122 cm och längden var hela 20 meter. Den hade “bra ” rutstorlek och höjd. Det finns även nät som är smalare men 122 cm fungerar bra. Smalare nät blir helt enkelt för låga “burar”. 122 cm är också en bra längd, den passar att lägga över en pallkrage som skydd mot katter. “Burarna” använder jag därför som skydd över pallkragarna när det inte är tomatsäsong, det vill säga höst, vinter och vår.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Burarna är därmed också lätt att vinterförvara. Och de håller i många, många år.
En rulle kostade cirka 700 kronor men jag har många tomatplantor, i regel minst 50, oftast fler – varje år!
Det är lätt att klippa till passande storlek till mina krukors olika bredder.
För att få nätet att sitta fast i krukan knipsar jag av det nertill. Foto: Kerstin EngstrandNu har “buren” piggar så det är lätt att sätta ner den i krukan. Foto: Kerstin Engstrand
Buren är öppen fram. Jag har gjort misstaget att göra helt runda burar men då är det svårt att ansa tomaterna, och att skörda. Därför sätter jag i nätet med en öppning framtill. Dessutom går det snabbare att sätta ner i krukorna.
Två tomatplantor får lätt plats i en stor kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Bra och enkelt stöd till tomat är denna bur. Foto: Kerstin EngstrandDet är lätt att hjälpa tomatplantan på traven. Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.
Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken “Luktärt”.
1 of 2
Cecilia Wingård håller Luktärtfestival i Skåne.
Sarah Raven är brittisk drottning av snittblommor. Foto: Kerstin Engstrand
Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.
Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.
Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.
Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.
Man behöver inte blötlägga fröna innan!
Sarah Raven: Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.
They will fill your life with colour and scent.
Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån. Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.
Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.
Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.
Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.
Luktärter i sin “kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.
Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.
Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.
Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.
Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.
Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.
Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand
Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.
Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.
Utplantering: Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.
Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand
Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.
Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.
Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.
Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.
Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!
Sippruta, Anemonella thalictroides, med de vackra vetenskapliga släktnamnet Anemonella som många föredrar före sippruta, trivs i samma miljö som vitsippor, den vill på sommaren växa där den får skugga av träd. Har du ett woodland med fuktighetshållande jord så kommer den att trivas där. Nackdelen kan vara att du kanske då inte ser den så ofta som du vill! Kanske har du en buske som du passerar ofta på våren och du då kan ha i alla fall en planta växandes just där. För sipprutan blommar i maj månad, bor du längre norrut så blommar den i juni.
Anemonella härstammar från Nordamerika och anemonella betyder liten anemon och bättre släktnamn kan den knappast ha fått. Thalictroides har den fått för att bladen liknar rutornas blad. Både blad och blomma bildar en elegant enhet. Anemonella är ljuvlig!
Foto: Kerstin Engstrand
Efter blomningen vissnar den ner, helt. Då gäller det att komma ihåg var man har planterat den! Eller märka ut den noggrant. Jag har glömt bort en ljuvlig limegrön anemonella som jag tyvärr rensade bort! Det grämer mig än. Nere i jorden ligger små knölar, som under sommaren växer till sig och bildar nya sidoknölar. Du behöver inte oroa dig för att sipprutan ska bli invasiv, tyvärr säger nog många för den är så underbar. Den sprider sig mycket långsamt, det är därför en planta av en namnsort i regel kostar runt 120 till 150 kronor.
Har du en perfekt växtplats så kommer den att vara mycket lättodlad. Är härdig, jag vet flera som odlar den i exempelvis Östersund. Blir cirka 15 cm hög.
Blommande exemplar i trädgårdsbutiken och man faller som en fura! Foto: Kerstin Engstrand
Ljuv och elegant, mysig, spännande, så kan man beskriva presidentsippan. I Stockholmsområdet blommar den som regel i början till mitten av maj. Om april är riktigt varm redan i slutet av april.
Och den ger en små problem! Vilken är vackrast? Den lavendelblå eller den vita?
Jag har svårt att bestämma mig. Båda är vackra, bådas blommor bildar fin kontrast mot bladen men jag tror nog att den lavendelblå ändå är min favorit.
Men mest gillar nog det kuddformade växtsättet. Och knopparna, att följa en blommas utveckling från knopp till utslagen blomma är balsam för själen.
Vit presidentsippa fotograferad i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Dess vetenskapliga släktnamn är Jeffersonia, den blå heter Jeffersonia dubia och den vita Jeffersonia diphylla. Varför då presidentsippa på svenska? Jo, presidentsippan har fått sitt namn efter den amerikanske presidenten Thomas Jefferson ( 1743–1826) som lär ha varit mycket intresserad av botanik. Dessutom, den vita växer vilt främst i östra Nordamerika medan den blå främst härstammar från östra Asien, norra Kina och Nordkorea.
Blir cirka 20 cm hög. Växer som i små kuddar. Trivs bäst i halvskuggigt till skuggigt läge där det är väldränerat och jorden näringsrik. Trivs också bra under buskar och i lundpartier.
Presidentsippan kan också fröförökas. Vanligtvis ser den till det själv, oftast hittar man små fröplantor i dess närhet. Vill du har mer kontroll över frösådden så ska fröna sås färska. Låt inte frösådden torka ut och vänta med att flytta de små fröplantorna tills de har växt till sig rejält.
Odlar du sötpotatis för att få fram sticklingar till sommarens odlingar? Då kan du passa på att göra något roligt av dem, kanske du till och med har ett överskott som kan få glädja de yngre. Just att låta en stor, bamsig sötpotatis växa till sig tycker också familjens yngsta är roligt. Ja, även tuffa tonåringar har den faktiskt fallit i smaken.
Vem vet vem denna sötpotatisfigur liknar.
Välj en fin avlång sötpotatis och det ska vara en som är ekologiskt odlad. Vanliga är ofta behandlade för att inte gro.
Den spetsigaste delen ska vara nedåt. Välj vad som ska vara upp på potatisen. Rita en mun med vattenfast tuschpenna. Munnen bör ritas strax under potatisens mitt. Stick sedan fast en tandpetare lite över munnen. På tandpetaren låter du ett par läckra solglasögon vila.
Därefter sticks tre grova tandpetare fast i potatisen. Fyll ett glas med vatten och placera din potatis däri. Tandpetarna ska vila mot glasets kant. Sedan är det bara att vänta. Om en eller två veckor kommer några gröna skott att börja växa på din gubbe. Därefter brukar tillväxten ta fart. Så får man hoppas att den inte får alltför mycket hårväxt i ansiktet. I så fall får du ansa bort det med en sax. Och de kan du sedan lätt rota i jord eller sätta i vatten där de snabbt skjuter rötter, och du har sticklingar, så kallade slips, att sätta ut i kruka eller i pallkrage till din sötpotatisodling.
I cirka två månader brukar sötpotatisgubben vara fräsch och fin.
Röda knottror, eller som utstående prickar på grenar? Färgen kan ibland vara korallröd. Vad är det?
Du har säkerligen sett det på döda grenar. Det är rödvårtsjuka, av svampen Nectria cinnabarina. Cinnabarina anger den röda färgen, cinnoberrött. Denna svamp trivs på grenar som redan är skadade och det är när grenen är död som man i regel ser “vårtorna”.
Tag bort de angripna grenarna och se till att växten får bra skötsel i form av vatten och näring. Den brukar sällan sprida sig till de friska delarna av trädet/busken.
En mycket älskad jordviva! Foto: Kerstin Engstrand
Strax innan påsk brukar den dyka upp överallt där krukväxter säljs, den lilla charmiga och numera färgstarka jordvivan och oftast under namnet primula. Den är en bra investering! Plantera ut den i rabatten så har du snart fler!
Primula betyder “den lilla första”. Passande namn för denna lilla krukväxt som, när den har blommat färdigt inomhus, kan planteras ut i trädgården. Där kommer den snabbt att acklimatisera sig, ja den trivs bättre i rabatten än inomhus. Nästa vår kommer den att blomma, oftast redan i april ute i trädgården. Ett annat namn är jordviva, Primula vulgaris.
F1 hybriden ‘Double Apricot’. Foto: Kerstin Engstrand
Inomhus kanske den blommar i 2-3 veckor. Den vill stå svalt och ljus. Dock, den är känslig för torka och man får inte glömma att vattna den.
Utomhus, i rabatten klarar den torrare perioder betydligt bättre men plantera den allra helst i halvskuggigt läge. Den är fin under buskar och träd. Efter ett par tre år har den växt till sig och kan då med lätthet delas, så snart har du en hel primularabatt! Men vänta med att plantera ut dina krukväxtexemplar tills risken för nattfrost är över.
Skogslök också kallad kajp. Foto: Kerstin Engstrand
Kärt barn har många namn, eller vad säger du om: Kaijp, kaip, kaipe, kaipä, kajp, kajplök, keipe, keipelök, keipkål, kejpe, kejpelök, kep, roccamboll, rockenboll, råckenbåll, sandpurjo (efter engelskans Sand Leek) alla dessa är enligt Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD) lokala namn på den underbara skogslöken, Allium scorodoprasum.
På Gotland är denna lök “stor”. På våren, när gullvivan blommar, ska man gå ut och plocka kajp som gotlänningarna säger. Vi på fastlandet säger skogslök, kanske, för förvånansvärt få känner till denna tidiga primör som dessutom är synnerligen lättodlad.
Vad gör man då med kajp? Jo soppa! En soppa man behöver för att få igång kroppen så här på våren! På Öland sägs det att man smaksätter kroppkakor med kajp.
Skogslök köper man på hösten då de ska sättas. I en 80 x 120 cm pallkrage får man lätt plats med 120 lökar. Sätt dem i en pallkrage som är två våningar hög, och i vanlig trädgårdsjord fungerar fint. I varje 80 cm rad sätter du tio lökar. Bli inte orolig om lökarna skjuter blad redan på hösten, det klarar de utan problem. Ja, du kan oftast skörda lite medan snön ligger kvar! I slutet av april, början av maj börjar den växa till sig så glöm inte att vattna om det är torrt.
Kajp är flerårig och blommar med små söta lila blomställningar i juli. Blir från 30 cm upp till 90 cm när den blommar. Sprider sig sakta men säkert.
Skördedags! Kajp skördas för att bli soppa. Foto: Kerstin Engstrand
Vad är bästa sättet att få igång kroppen på våren? Jo, det är kajpsoppa! När gullvivan blommar är det dags att skörda kajp, som egentligen heter skogslök. Kajp smakar som en mildare purjolök.
Gillar du snödroppar? Gillar du liljekonvalj? Då är denna eleganta lilla lökväxt något att satsa på. Den blommar i början av maj, och ser ut som ett mellanting mellan snödroppe och liljekonvalj. Dessutom blommar den efter snödropparna men före liljekonvaljen!
Och inte nog med det, rådjur och harar ratar den!.
Snödroppslök, Allium paradoxum var. normale blir 25 – 30 cm hög och gör sig bäst mot en grön bakgrund. Jag har noterat att den alltid blommar samtidigt som körsbärsträden, och det även om den växer i ett mera skuggigt läge.
Vild växer den i Kaukasus. Ibland kan man hitta drivna lökar i kruka nu på våren, annars får du köpa lökar som sätts på hösten. Sätt den på en plats där du ofta passerar på våren, exempelvis vid entrén, vid bilen eller postlådan. Den är inte förtjust att torka ut varför halvskuggigt läge är bäst.
Men var lite uppmärksam om du köper lökar på nätet. När man googlar snödroppslök får man träffar som syftar på lökar av snödroppar, Galanthus medan snödroppslökens vetenskapliga namn är Allium paradoxum var. normale. Räkna med att en lök kostar cirka 10 kr. Sätt lökarna i små grupper om tre till fem.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser.