Spritmuseum blommar upp!
Berusade frukter, mindfulness i köket, dofta på myskmadra och rabarber, få recept på kombucha eller lära sig lite om den läkande trädgården och vespetro, ja allt detta och mycket mer handlar Spritmuseets nya charmiga utställning ”Berusande trädgård – odla drickbart” som pågår fram till 8 januari 2017.
Museet ligger på Djurgården, inte långt från Nordiska museet, bakom Nordiska mot vattnet i riktning mot Gröna Lund, men Djurgårdsförvaltningen verkar inte förstå vikten av att tillåta museet att skylta bättre vid genomfartsvägen så det är många som missar denna pärla. Gör inte det! Själva beskriver de på hemsidan att de ligger mellan ett vrak (Wasa) och en bergochdalbana (Gröna Lund).
Utställningen har internationell klass, blandningen av gamla föremål från Reimersholmsfabriken (30- och 40-talet), även ett litet laboratorium i kombination med modern teknik, ljud och trivsam fakta är en mycket effektfull kombination. Well done, Spritmuseet!
I sommar kommer även odlingar utomhus.
Producent för utställningen har Anna-Karin Svanberg, Spritmuseum varit. Ljuddesign av Hugo Therkelson och Robin af Ekenstam. Animationerna är skapade av studenter på Stockholms Dramatiska Högskola, StDH: Saima Malik, Emma H jelm & Camilla Lindén. Grafisk formgivare Annika Lyth och Katrin Brännström & Atsuko Hamanaka har stått för form & konstnärligt koncept.
För öppettider och entré, se hemsidan.
Museirestaurangen serverar lunch alla dagar mellan kl 12 och 14.30, något längre öppettider på helgerna och de har även kvällsöppet vissa dagar. Köksmästaren Petter Nilsson och Erika Lindström, restaurangchef och sommelier, har blivit namn på Stockholms restaurangkarta. Köket styrs av dagsfärska tankar, intryck och upplevelser lika mycket som av säsongerna och de noga utvalda producenterna. Jag kommer inte att glömma snittarna gjorda på krasse, kålrabbi och solrosfrön (som i denna kombination smakar som jordnötter), det receptet borde publiceras på deras hemsida. Utsikten över Stockholms inlopp är heller inte så dum.
Missa inte utställningskatalogen som är en receptbok med recept av Petter och Erika. I den blandas Petters franska erfarenheter med Erikas italienska samt bådas svenska och de bjuder på några, i alla för mig, spännande nya recept. Dessutom är Petters språk en härlig läsupplevelse. Synd dock att kapitlet om växterna tar ner intrycket, här finns en hel del konstigheter, språket är märkligt och avsnittet kan inte ha fackgranskats.
Av Kerstin Engstrand
