Rakt ska möta runt, sträv struktur ska möta släta ytor, det är två ”mantra” som gäller för bra trädgårdsdesign och även för stadsplanering. Chris Beardshow är en av världens främsta trädgårdsdesigners och du kanske har sett honom på tv, han medverkar ibland i BBCs trädgårdsproram. 2019 gjorde han i mitt tycke den bästa trädgården han någonsin gjort.
Trädgården var skapad för Morgan Stanley, en sponsor som Chris har haft i många år. I år var hans tema att få med så många ”gröna produkter” som möjligt. Det innebar krukor gjorda av återanvänt material, en särskild konstruerad grävmaskin som drevs av laddningsbara batterier istället för diesel samt motsvarande redskap. LED-belysning förstås men även marksten gjort av återanvänt material, porslin! Här fanns även ett träddäck skapat av limträ och bambu. Möblerna av metall var från Tom Faulkner.
Iris ‘Kent Pride’ är en populär växt i många trädgårdar och varit så i många år.
“Smoky and sultry” beskrev Chris trädgårdens färger som, rökig och kvav, onekligen en högst annorlunda beskrivning.
Lila toner blandades med orange. Skärmlavendel och andra kryddor som salvia. Silver med kungsljus, Verbascum ‘Clementine’, färgväppling och stora planteringar med silverbladiga kardon. Samt puddingformer som Chris beskrev dem, formklippta låga lätt ovala buskar av idegran. Så läckert!
Idegransbuskarna är enormt svårflyttade. Faktiskt svårare än träden. Varför det? Jo, varje idegransbuske har ett enormt rotsystem. Enligt Chris gick rötterna 70 cm rakt ner i jorden men sträckte sig också över två meter horisontellt, han trodde nästan 2,5 meter! Och då är trädgården 10 x 22 meter stor.
Att han kallade dem för puddingar berodde på formen, de skakade som jelly (britterna älskar jelly som dessert) vilket tillsammans med rotsystemet medförde att de inte kunde lyftas in med typ bärselar som är brukligt utan fick manövreras in i trädgården helt manuellt. Det var ett av de svåraste momenten han någonsin varit med om vid uppbyggandet av en trädgård.
I bakgrunden en häck av purpurfärgad bok. Den fanns där, elegant och lite lätt diskret. Men det som alla såg var trädet som gav en lugn känsla, lite japanskt stilen, en svagt böjd svarttall, Pinus nigra. Svarttallen anses vara härdig upp till växtzon 4 och är både mycket torktålig och tål salt bra. Det är barkens svarta färg som gett denna tall sitt namn.
Lägg märke till hur fint han bäddar in gången med växter.
I mitten, en gång, med en liten bäck.
Att få se en amerikansk hästkastanj i blom, Aesculus pavia, är inte vanligt! Den går att få tag på i Sverige, är härdig upp till växtzon 2. Blir cirka fyra meter högt och blommar i maj. Vill växa i djup, näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge.
Trädgården fick guld. Det ska påtalas att den är även byggd av Chris eget företag vilket i sig är ovanligt. I regel är det en fristående firma som ansvarar för anläggandet. Så Chris kan hela kedjan, anläggning, växter och design.
Och denna vallmo hänförde besökarna, mer om den kan du läsa här.
Text och foto: Kerstin Engstrand