Taggar Inlägg "Design"

Design

Foto: Kerstin Engstrand

Tänk vad lite färg, en sittgrupp och matchande rosor kan göra underverk!
I flera år har den brittiska porslinsfirman Wedgwood låtit Jo Thompson skapa deras idéträdgård på Chelsea Flower show. 2019 var det dags igen. Nu med ett mycket speciellt tema. Etruria.

Här berättar Jo för oss om sina tankar om trädgården:

 

Etruria var en by som Josiah Wedgwood lät uppföra 1769 för sina fabriksarbetare. 2019 var det alltså 260 år sedan. Han uppförde den tio år efter det att fabriken hade startat. Byn fick smeknamnet ”the factory on the garden” då man hade fokuserat på så mycket växtlighet som möjligt. Att den dessutom låg längs en kanal gjorde inte saken sämre. Jo valde att skapa en modern variant där klassiska linjer mötte modern form. Här är det Jos intryck från sin tid i Rom som påverkat henne.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

2019 var det mycket vatten i trädgårdarna och även i denna är det just vatten som sammanbinder de olika delarna. Här hade vattnet även en symbolisk närvaro, vatten är en viktig råvara i tillverkningsprocessen av porslin. Lägg också märke till hur trädgården ser ut at vara en del av en skog.

Detaljer är viktiga, se den rundade rabatten. Foto: Kerstin Engstrand
Detaljer är viktiga, se den rundade rabatten. Foto: Kerstin Engstrand

När jag först såg planteringen längs trädgården ytterkant förstod jag direkt att det var Jo som även denna gång hade varit designer. Det är just hennes sätt att använda sig av rosor som är så typiskt för henne. Här är det två vanliga rosor, ’Bonica’ samt ’Buff Beauty’. Att blanda rosa med aprikos är ”typiskt” Jo. Så elegant och så modernt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rosorna fick samsas med jättestinkfloka, Ferula communis, pyreneisk vänderot, Valeriana pyrenaica samt med stora träd som kinesisk sekvoja, Metasequoia glyptostroboides. Också det typiskt Jo, att våga bryta av annars blir det för sockersött.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Här kan du se hur trädgården såg ut utan de aprikosfärgade möblerna. Det är en enorm skillnad! Filmen är tagen tidig morgon när endast jag och rengöringsmaskinerna fanns där. Maskinernas framfart hörs.

Trädgården är 10 x 15 meter stor. Den fick förgyllt silvermedalj.
Text och foto: Kerstin Engstrand

The Trailfinders Garden, Chelsea Flower Show 2019. Foto: Kerstin Engstrand

Tempererad regnskog mitt i London? Går det? Och går det att bygga en sådan på tre veckor?

Ja, har man kunskap och pengar samt deltar på världens mest ansedda trädgårdsutställning. 2019 var Sydamerika inspirationskällan för Jonathan Snow som Rabarbers läsare lärde känna under Chelsea Flower Show 2018 där han särskilt för oss berättade om den sydafrikanska trädgård han då hade skapat. Även i år berättar han för oss hur han hade tänkt om sin trädgård:

Svalt, till och med kylslaget, brant natur, mycket nederbörd samt ganska fuktig undervegetation skulle han skapa. Inte lätt! För att skapa dramatik och ge känsla av höjd hade han byggt upp en trägång målad i starkaste rött. Och ja, när man gick på den, jag var en av de få som fick den möjligheten, så kändes det verkligen att man var mycket högt uppe! Det var en svindlande känsla.

Vattenfall fanns där också.

Varför då detta tema? Regnskogarna är hotade och Jonathan ville att besökarna ska påminnas om vilket skört ekosystem de utgör. Han återskapade en bit chilensk natur.

Bland träden märktes särskilt det träd som på engelska kallas för Monkey Puzzel Tree. I Sverige populärt kallat för apträd, eller apskräck, Araucaria araucana men heter brödgran på svenska. Brödgran kan man se ibland i svenska trädgårdar, särskilt i Skåne och på Gotland. Jonathan hade även valt sydbok.

Hälften av växterna var växter som är ursprungliga från Chile, som Gunnera och brödgranen, 40% växter som en gång har planterats i landet medan de resterande 10% var växter som liknar växter som förekommer vildväxande i Chile.

Trädgården storlek var 10 x 20 meter. Den fick silvermedalj på grund av att Jonathan inte hade följt de ritningar han hade lämnat in.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Detalj från Andy Sturgeons trädgård för M&G Investments 2019.Foto: Kerstin Engstrand

Natur som återföds, styrkan, kraften i naturen. Symbolik. Så gjorde han det igen, Andy Sturgeon knep guldmedalj och Best in Show titeln för sin spektakulära trädgård designad för Chelsea Flower Shows huvudsponsor M&G Investments. Nio trädgårdar har han skapat på Chelsea, sedan 2001 har han fått åtta guld och tre Best in Show. Senast han var med 2016 fick han även då Best in Show. Och han är fortfarande samma öppna, nyfikna Andy.

Det första många lade märke till var det förkolnade svarta timret. Ek.

Foto: Kerstin Engstrand
De svartbrända ekstockarna skapar ett flöde i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

Några tyckte det var häftigt, andra tyckte det var fult, åter andra tyckte det var rent av förskräckligt men en sak är säker, trädgården väckte känslor!

Sedan såg de flesta vilken grön trädgård detta var!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Andy kan detta med känslor. Han gör sällan ”vackra” trädgårdar, han gör aldrig några klassiska torparträdgårdar. Han förmedlar ett budskap och då ofta med moderna material. Det svartbrända ektimret var till för att vägleda ögat till det gröna. Det handlar om vågade kontraster samtidigt som det självklara designknepen att låta strävt möta blankt, att låta raka linjer möta rundade.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Om man lyfte bort blicken från det svarta så såg man underbara gröna planteringar, så vackert gjorda att man trodde man befann sig i en riktigt skog. En välskött sådan.

Foto: Kerstin Engstrand
Lägg märke till hur gångens mönster så skickligt flödar fram. Foto: Kerstin Engstrand

Växternas kraft. Det svartbrända trät förstärka den gröna skönheten. Det visade på framtiden, på möjligheterna växter visar på, något som bland annat kan ses när stora områden har drabbats av skogsbrand eller när regnet äntligen når öknen och öknen börjar blomma. Här fanns bland annat dunört som på engelska brukar kallas för fireweed, eldens ogräs. Han var även inspirerad av de växter, främst mossor som slår sig ner i lavaflödena spår på Island.

Titta noga och du ser vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Titta noga och du ser vatten. Foto: Kerstin Engstrand

Självklart fanns där också vatten, porlande vatten, slingrande vatten, precis som ystra vårbäckar. Samt en stilla blank vattenspegel. Bara ett skogsrå som saknades.

– I don’t play safe, sade Andy. Och det behöver han inte, han är mästare på att arbeta med stora sjok.

Trät var skapat av Johnny Woodford. Inspirationen hade Andy fått på en strand i Australien. Det var 20 cm breda ekstockar som hade satts samman, bearbetats med motorsåg och sedan bränts. Till att bli kolsvarta. 50 ton totalt. Att ekträt är bränt innebär också att det håller längre. Tekniken som användes sägs vara en traditionell japansk.

Ett annat viktigt material var stora sjok av järnmalm som bildade plattformar.

Det var en trädgård som växte ju mer man betraktade den. Precis som i naturen. Växtkraft. Andy ville skapa en trädgård som hade både pionjäranda och optimism. Det hade den.

Hmm, inga blommor?
Hmm, inga blommor? Foto: Kerstin Engstrand
Hmm, inga blommor? Foto: Kerstin Engstrand

Brittisk tabloidpress är känt för att sätta rubriker. Oftast skandalomsusade sådana. Att de inte alltid har kunskap om ämnet de skriver var uppenbart när The Daily Mails rubrik var: ”The Chelsea Flower Show winner with no flowers” och inte nog med det, de till och med påstod att det inte ens fanns en endaste blomma att se. Så är orkidéer inga blommor?

Lägg märke till orkidéerna till höger i bild! Foto: Kerstin Engstrand
Lägg märke till orkidéerna till höger i bild! Foto: Kerstin Engstrand

Andy tog deras utsaga med ro. Han kan detta med växter. Stora träd. Storbladiga växter. Mastodontträskulpturer.

Ovanlig växt i en ovanlig trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Ovanlig växt i en ovanlig trädgård. Foto: Kerstin Engstrand

Gunnera killipiana har sitt ursprung i Mexiko och har inget svenskt namn. Den trivs i utkanten av dammar och är ett ypperligt exempel på Andys växtkunskap, han lyfter alltid fram några ovanliga växter. Den anges ofta tillsammans med namnet Lundell. Det var den amerikanska botanikern Cyrus Longworth Lundell (1907- 1994) som först beskrev den. Han upptäckte och namngav fler tusen växter.

Växterna var levererade av Crocus och detta blev deras tionde Best in Show på 14 år.

Skapa din egen Andy-rabatt

PSGD_182_M-G_Plan-3

Om du vill ha en alldeles egen vrå inspirerad av Andy så har han skapat denna lilla rabatt med måtten 2 x 1 meter. Den riktiga trädgården var på 22 x 12 meter. Här samsas akleja med smörbollar:

A                          Sippruta, Anemonella thalictroides x3

B                          Alpakleja, Aquilegia alpina     x5

C                          Kärrtörel, Euphorbia palustris                            x1

D                          Hakeonegräs, Hakonechloa macra                   x3

E                           Vipprams, Maianthemum racemosum           x3

F                           Safsa, Osmunda regalis ‘Purpurascens’          x1

G                          Trädgårdssmörboll, Trollius ‘Cheddar’            x2

Alternativ:

B                          Japansk sockblomma, Epimedium grandiflorum ‘Lilafee’     x5

F                           Lurvbräken, Dryopteris cycadina                       x2-3

Andy rekommenderar att komplettera med några lökväxter:

Vit stjärnhyacint, Camassia leichtlinii ‘Alba’ x10

Vinnarglädje!

Här lite glada miner! Trädgårdarna börjar byggas upp runt den 30 april, det vill säga tre veckor innan utställningen börjar. Och väl färdiga ser trädgårdarna ut som om de alltid funnits där. Bara det är en konst och yrkeskunskap utan like. Här ser du Andy intervjuas av BBC, i bakgrunden syns de som snart ska ge honom Best in Showpriset.

Och även en gammal utställningsräv med mängder av medaljer blir rörd till tårar:

Sedan blir det kramkalas:

Fler glada miner:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vi är många som gillar jätteverbena, jag tillhör en av dem och jag kan inte få nog av denna graciösa växt som så elegant också bildar vackra ridåer av lila. På 2018 års Hampton Court Flower Show hade några ungdomar skapat en riktig oas av verbena. Varsågod och njut! 35 kvm av verbena, 7 x 5 meter:

ve81850

Designknepet rakt ska möta runt är en viktig del av denna lilla trädgård. Björken till höger är en svartbjörk, Betula nigra vars stam matchar gången.

ve81659

Och olika texturer möts. Trädgården hade fått namnet: A Place to Think. Tanken var att det skulle vara en informell trädgård där ungdomar kan fokusera på sina studier, på att samtala och diskutera.

Gången är byggd av virke från en av Southends eldhärjade pirar.

ve82105

Fruktträd i fonden, det gråa planket är så vackert mot allt det ljust lila.Planket är viktigt, här ska man kunna kännas sig trygg.

ve9712

Hur du lyckas med jätteverbena, läs våra bästa tips, klicka här.

ve81532

ve9702

Våga bryta av med andra färger, som svagt månskensgult och någon enstaka mörkt röd blomma.

Vatten, förstås!

Jätteverbena i sällskap med kransveronika. .

ve0359

Tänk vad en starkt röd blomma kan göra mycket för intrycket:

ve81932

Trädgården var skapad av James Callicott och Tony Wagstaff samt byggd av Southend Young Offender.

Det var gruppens elfte trädgård och de hade hoppats på en guldmedalj, det blev nästan guld, förgyllt silver.

Det handlar om detaljer, grannarna får njuta av exklusiv blomprakt, Afrikas blå lilja, och den en masse!

ve81832

.

Läs också: 

Fröså jätteverbena

Jätteverbena, stjärna och trogen minglare i rabatten

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Han är nog den största bland de trädgårdsdesigners som var med och skapade den nya perennavågen, Piet Oudolf som bland annat skapat Perennaparken i Enköping som faktiskt blev hans genombrott! Och kanske den anläggning som han gillar bäst, fortfarande. Mycket för att Enköpings stad sköter den så bra.

Han har fått mängder med utmärkelser, och 2018 blev han den första att få det brittiska trädgårdssällskapets RHS nya pris:  Horticultural Hero.

po333

Som “tack” fick han också äran att skapa en äng av perenner som alla besökare, och det är över 200 000 kunde njuta av. Den vinröda allium ‘Red Moican’ som så fräckt dyker upp lite här och där, som på bilden ovan, är mycket intressant. Läs mer om den i vår artikel,klicka här.(Artikeln öppnas i ny sida/fönster).

po0293

Läs också vår specialartikel om den dansande solhatten, klicka här  och om andra solhattar.

po322.

Sue Briggs från RHS och prisutdelningen:

Efter utställningen så återplanterades alla växter på RHS:s flaggskeppsträdgård Wisley.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Det kanske mest fantastiska med Chelsea Flower Show är att man på några meter kan resa nästan jorden runt. Från Yorkshire, till Medelhavet, till Sydafrika på cirka 50 meter. Inte dumt alls. Så vilken trädgårdsstil vill du ha på 220 kvm? Här kommer en bit Sydafrika. Och nej, huset är en attrapp men trädgården fungerar bra.

Denna trädgård är i tre delar, närmast huset en ganska klassisk plantering, därefter en liten vingård och sist men inte minst ett landskap där eld sätter sin signatur på växtligheten.

Jonathan Snow heter designern som har en hälsning till oss i Sverige:

 

Linné är stor i Sydafrika, vart man än kommer, i alla botaniska trädgårdar så finns det skyltar om vår svenska Carl von Linné. Eller Linneaus som britterna säger. Lite klassisk brittisk cottage garden plantering med klätterrosor och vita fingerborgsblommor:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Afrikas blå lilja växer som ogräs i Sydafrika, läs mer om hur du lyckas med denna vackra kärlekslila i vår artikel, klicka här (artikeln öppnas i nytt fönster/flik) . Den rosa blomman är också typisk för Sydafrika, vild vitlök kan den ibland kallas för här i Sverige,tulbaghia.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett litet stycke vingård:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samt kanske det mest iögonfallande, fynbosdelen:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Trädgården fick förgylld silvermedalj.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vatten och fina trampstenar. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns trädgårdar som växer ju oftare man ser dem. Hay-Joung Hwangs trädgård var en sådan. rektangulär, som alla stora trädgårdar, 10 x 22 meter hade hon valt att göra en modern variant på klassiska sunken garden. Och det var trivsamt!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Gula lupiner lyste upp, vatten fanns nästan överallt och så tekniken. Okej, jag kunde vara utan de stora skärmarna men köket och de genomskinliga solcellerna som såg ut som glas skulle jag inte tacka nej till.

Trädgården sedd från huset. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården sedd från huset. Foto: Kerstin Engstrand
Vatten och fina trampstenar. Foto: Kerstin Engstrand
Vatten och fina trampstenar. Foto: Kerstin Engstrand

LG Eco-City Garden hade också ett “grönt” kök.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Rinnande vatten var tänkt att fungera som ljudfilter mot storstadens intensiva brus.

 

Och fint besök fick Hay-Joung Hwang, ingen mindre än premiärminister Theresa May med make. Här tillsammans med RHS:s chef Sue Briggs. Trädgården fick förgyllt silver.  

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Var det de praktfulla rhododendronbuskarna som gjorde det? Det var länge sedan de fanns i en idéträdgård på Chelsea. Eller suveräna träd och intensiv växtlighet? Oavsett så fick Chris mest poäng av de trädgårdar som fick guld, och fick äran att få skrinet, priset för Best in Show.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Som vanligt hade han skulpturer i trädgården, i år inte riktigt min smak men helt ok.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Och sist men inte minst, en glad Chris, som släppte vattenslangen en stund när han fick sin utmärkelse. Well done och vi hoppas få njuta av din trädgårdskonst många gånger till. Chris brukar alltid bli publikens favorit, men inte i år, den äran gick i år till Yorkshire. Man kan inte få allt!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Lupiner, kål och gräslök i blom, årets vackraste trädgårdsland på Chelsea Flower Show 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Det är bara att konstatera, Yorkshire kan detta med att visa upp sitt bästa jag. De har gjort idéträdgårdar länge nu, och får i regel alltid guld och blir i regel alltid publikens favorit. Så också 2018. I år fick de även pris för bästa konstruktion.

Vad är framgångsreceptet?

Jo, först en bit berömt stycke Yorskshire dalgång, du vet som Hem till gården.

Därefter harmoni, och gediget hantverk,samt en stor nypa passion. Design Mark Gregory.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter och blommande blåregn på en och samma gång. Därtill en bäck. Och äkta rök från skorstenen.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samt äkta kallstensmurar!

Attention to detail, här lämnas inget åt slumpen. Detta är kanske bästa turistreklamen de kan få.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och en liten kulle.

Nyfiken på hur du lyckas med blåregn? Vi har en utförlig artikel som är helt gratis att läsa, klicka här. (Artikeln öppnas i nytt fönster/sida).

Hur byggare man en kallmur? Läs vår artikel, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Så var hon tillbaka, Sarah Price. Det var år sedan vi senast fick avnjuta hennes verk, 2012. I år var det på uppdrag av Chelsea:s sponsor M&G Investments. En stor trädgård, förstås. Som alla stora trädgårdar på Main Avenue är ytan 10 x 22 meter. Och det är fantastisk vad mycket 220 kvm kan rymma! Detta är väl det bästa med Chelsea, att man får perspektiv på alla möjligheter ens tomt kan ge.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Monets målning Agapanthus Triptych var inspirationskällan. När Sarah såg den på Royal Accademy fick hon idén till dagens trädgård. Det var 2015/16 och redan då hade hon fått uppdraget att göra årets trädgård.

Aha Monet, det låter som ett säkert kort. Sarah är också ett säkert kort, hon brukar alltid få guldmedalj för sina trädgårdar. Sponsorerna får betala tvåsiffriga miljonbelopp för en trädgård men å andra sidan får de reklam i media som snabbt betalar tillbaka den kostnaden. Å andra sidan är Sarahs trädgårdar inga publikfriare. Hon får guld ja, men troligen kommer hon aldrig bli publikens favorit.Troligen för att hennes trädgårdar är mera en scen, ett stycke konst än för många en verklig trädgård.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Brända toner kombinerade med knotiga träd som oliv, förstås och granatäpple.

Granatäpplet tronar i mitten. Foto: Kerstin Engstrand
Granatäpplet tronar i mitten. Foto: Kerstin Engstrand

En och annan vallmo, någon i rosa (Beth Chattos!), en annan i lila och någon enstaka i flammande rött. För Sarah förde oss till Medelhavet. Och på den resan hade hon tagit med en riktigt fin korkek.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I denna torra, heta , brända trädgård ringlade sig lite vatten fram. Vattnet kom från ovansidan av en mur.

Men här fanns också en mindre bassäng, inte för att simma i utan för att samla vatten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vackra lerkrus, du vet sådana man suktar efter bildade blickfång. Någon hade fått sällskap av Digitalis isabelliana som växer vilt på Kanarieöarna. Ett blåregn omfamnade den. Suck!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fler lerkrus:

Men här fanns också växtlighet som starkt påminde om James Bassons stenbrott från Malta från 2017. Senapsgul vejde och limegrön törel. Även konstruktionen påminde mångt och mycket om stenbrottet. När jag gick runt i den alldeles mol allena fick jag samma känsla. Båda trädgårdarna hade likheter i planteringen. Bådas var perfekt planterade, allt såg ut som om de alltid hade växt där. Men trädgården började byggas för tre veckor sedan. Det är också en konst, i sig.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men är det en trädgård? Kanske,kanske inte sade många. I alla fall en del av en trädgård sade andra. Här fanns ingen sittplats.

Sara Price är konstnär och det märks. Hon har en fingertoppskänsla när det gäller att framhäva olika toner, som att terrakotta framhäver silver som återfanns i växter och trädens stammar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...