Taggar Inlägg "Ettåringar"

Ettåringar

Foto: Kerstin Engstrand

Kallsådd, stratifiering, vintersådd, kärt barn har många namn. Denna vinter har sociala media översvämmats av så kallade kallsådder. Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Inget växthus behövs!

Vi som inte har några växthus alls klarar oss mycket bra med att odla i plastlådor ute på balkongen eller ute i trädgården, bara att sådden kan ställas i skugga. Västerläge eller norrläge är här helt förträffligt.

Sådd utomhus i krukor är i princip samma teknik som att så inomhus i krukor. Enda skillnaden är att utomhus finns ingen artificiell värme. Därför kommer fröerna att grå långsammare.

Att så ettåringar, tvååringar och perenner utomhus är särskilt vanligt om man behöver ett stort antal plantor. Eller om man bor trångt.

I växtzon 3 går det utmärkt att börja kallså i burkar redan i januari men också lika bra i slutet av februari eller i mars.

Detta är som sagt ingen nyhet även om man kan få intrycket av det när man följer sociala media. Det har gjorts länge, min mormor gjorde det och min mor. Det finns i deras trädgårdsböcker från början av 1900-talet. Och de hade säkerligen lärt sig av någon annan. Man sa att man sådde i kallbänk. Mormor odlade utanför Söderhamn.

Det handlar helt enkelt om att kopiera naturen men att kopiera naturen i mera ordnande former. Då var växthus ovanliga, än mindre fanns det odlingstunnlar i plast. Men man gjorde upphöjda bäddar med en ram runt, idag använder vi pallkragar. Ibland lade man över ett gammalt fönster som lock. Då fick man en kallbänk.

Perenner och buskar, halvhärdiga ettåringar, särskilt sommarblommor hör också till samt vissa grönsaker har alltid varit vanliga att kallså. Min mormor var välkänd odlare, bland annat för hon skördade färskpotatis på julafton i Stugsund utanför Söderhamn.

Bland trädgårdsamatörer är det vanligt att ha egen kallsådd frösådd om man vill ha lite ovanligare växter – och därmed särskilt åtråvärda växter. Som fleråriga växter, perenner. Visserligen finns just dessa säkerligen någonstans att köpa uppdragna som plantor men då till en betydligt högre kostnad, arbetet att dra upp dem- det tar ett par år för att fram säljbara storlekar. Plus transporten kostar, växter i krukor väger. Dessutom så säljer många utländska firmor inte krukade växter utanför sitt eget verksamhetsland. Men fröer är lätta att sända, om det är inom EU.

Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand
Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan kallså/vinterså perenner direkt i rabatten eller i grönsakslandet men har man mördarsniglar, trädgårdssnäckor och andra så har de en speciell radar för goda, fräscha småplantor och då kan det vara extra bra att så i krukor eller plastlådor som ställs på en plats där sniglarna inte kommer åt dem.

Även fåglar kan picka i sig fröer och myror kan vandra iväg med dem. Då är återigen kallsådd i burkar ypperligt att ta till.

Öhmans porslinsveronika
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand

Lennart Öhman, blötbäddens mästare som hade egen plantskola i Sörmland var en av många superodlare. Han var verksam i Sällskapet Blomstervännerna och höll odlingskurser på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet i Midsommarkransen. Han väckte mångas intresse för vackra perenner. Som porlinsveronikan. Eller buskpion. För att inte tala om hans rododendron.

Och hur lärde han ut frösådd av perenner? Jo, att så dem i krukor som fick stå utomhus. I krukor för att det är lättare att ha koll på sådderna. Krukorna skulle i sin tur stå i en annan bytta. Sådderna fick inte torka ut så han toppade med snö och fyllde på med vatten i underkärlet när vårens torka trädde in på scenen. Och hela kalaset stod i skuggigt läge.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

På 1990-talet kom det även flera böcker i ämnet, särskilt världen över. Här hemma var det ont om kallsåddsbeskrivningar. Den amerikanska kemiprofessorn Deno kom ut med en bok där han publicerade sina mycket omfattande resultat.  Han var rationell och delade in växter efter två bästa groningstemperaturer, 5 och 20 grader, vilket passar utmärkt även här i Sverige, både utomhus och inomhus. 5 grader är vanlig kylskåpstemperatur eller en gräns som man ställer in frostvakten för om man har uterum eller inglasad veranda eller rentav ett förråd med fönster. 20 grader är en vanlig inomhustemperatur. Så hans uppdelning är ganska fenomenal. Han dokumenterade tusentals växter.

Den amerikanska kemiprofessorn Deno var även rationell på ännu ett sätt, han rationaliserade bort jord och krukor och sådde på papper- även det en metod som nu nylanseras på Internet. Mer om pappersmetoden kan du läsa i vår artikel som du hittar här.

En annan person känd i svenska amatörkretsar är Ingemar Björk som även han författade ett intressant kompendium, Optimal frösådd som finns att läsa på Trädgårdsamatörernas hemsida. Även Ingemar sådde på papper. Mer om Ingemar kan du läsa i artikeln om pappersmetoden,se ovan.

Kopiera naturen

Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Att ”tjuvså” fleråriga växter under lite ordnade former, att lura sig till ett försprång har ”keen gardeners”, trädgårdsamatörer gjort länge. När det gäller dyrare och mera åtråvärda fröer brukar de verkliga superamatörerna förstås säkra upp genom att så på flera olika sätt och platser. Det är som med en aktieportfölj, ha inte alla äggen i samma korg, sprid riskerna.

Enklast är det att börja med ettåriga så kallade sommarblommor.

Så i kruka, plastflaska eller plastbox utomhus under vintern
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanliga plastkrukor, godislådor eller lådor från Ikea, Clas Ohlson, Rusta, Jula, ja vad varuhuset än heter spelar ingen roll, dessa plastlådor finns numera överallt att köpa och de är bra, de håller i väldigt många år trots att de utsätts för både kyla, isande vindar och solens stekheta strålar. Dessutom har de bra snäpplock. Varuhusens håller bättre än godislådor men å andra sidan kan man få godislådor gratis i vissa butiker.

Det kan även vara sålådor eller såbrätten som idag oftast kallas för pluggbrätten. Pluggbrätten har alltid använts av proffessionella. Jag köpte mina första från Lindbloms Frö när de fanns på Gotland. De använder jag än idag.

Bra grönsaker att kallså är:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kål av alla de sorter

Sallat

Gräslök

Persilja

Dill

Rädisor

Läs mer om vår 1 mars sådd med bland annat morot i kruka, klicka här.

Blommor:

Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand

Fingerborgsblomma

Jätteverbena

Borstnejlika

Stockros

Ringblomma

 

Förbered lådorna

Vanliga plastlådor med snäpplock är suveräna och håller att stå utomhus året runt i många år.

Börja med att göra hål i botten. Två hål, en på vardera sidan går lätt att göra med sax.

Därefter gör du två hål i locket.

Bottna lådan med lite pelleterat gödsel, men observera bara lite.

Fyll därefter på med bra jord, krukväxtjord eller planteringsjord.

Vattna och så!

Sätt på locket.

Och glöm inte att markera dina sådder!

Hålen behöver inte vara stora, även locken ska ha två hål. Jorden ska hållas fuktig och det sker mestadels via kondens. Om du har för många och för stora hål i locket riskerar sådden och jorden bli plaskvåt och det är det få växter som gillar. Då kommer fröna att ruttna.

Samtidigt är det viktigt att jorden inte torkar ut. Men med burkar, plastlådor med lock har det aldrig skett för mig, inte heller att sådderna blivit genomblöta.

Många frön vill ha en period av kallare temperatur- och då talar vi om just 5 grader – för att gro.  Frysgrader är det ytterst få växtfrön som kräver. Ännu färre kräver flera köldperioder för att gro, det är oftast för verkliga rariteter.

OBS! Detta med frysgrader och frön. Frön går i vila när de förvaras i minusgrader. Därför har genbankerna dem i frysar, i minus 18 grader förvarar de fröerna får då ligger de i vila. Så kan även du långtidsförvara dina överskottsfröer.

Men vi kopiera en vinter i det klimat där växten hör hemma. Nu talar vi om frön som vill ha värme efter en period av kallare väder, av kyla.

Att ha utesådderna i boxar med lock skyddar sådderna för slagregn. Vid slagregn flyter sådderna bort och det vill vi inte.

Metoden är också bra då plantorna blir knubbigare, de får lagom med värme och ljus som kan vara svårt att få till det inomhus utan extrabelysning

Tomater går exempelvis att så ute i slutet av mars, om man vill. Läs mera om kallsådd av tomater i vårt omfattande test, klicka här.

Mjölk/saft-/juiceflaskor i plast
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen hittar men tvåliters flaskor i Sverige medan mina vänner i Kanada använder sig av gallonflaskor, ca 4,5 liter. Det går lika bra med tvåliters! Dock blir förstås ytan mindre men tekniken fungerar lika bra.

  1. Klipp två hål i botten, ta och klipp av två hörn, det fungerar bra. Dessa är för dräneringens skull.
  2. Skär därefter upp, alternativt klipp upp flaskan cirka 10 cm från botten. Men lämna en bit kvar under handtaget så att flaskan kan förslutas.
  3. Lägg lite näring i botten, jag brukar använda mig av finkornigt pelleterat hönsgödsel. OBS! betoningen ligger på lite – gödsel ska inte täcka botten.
  4. Fyll på med jord upp till den avskurna kanten.
  5. Vattna lätt, jorden ska vara fuktig men inte plaskvåt.
  6. Nu har jorden sjunkit ihop lite så att det är cirka 1,5 cm kvar till kanten där du skar av flaskan.
  7. Så på jordytan.
  8. Täck sådden med jord, så mycket jord som just den arten behöver. Läs på fröpåsen om sådjup.
  9. Spraya lätt lite vatten på jordytan och lägg över ”locket” om det är plusgrader ute. Är det minusgrader så lägg på ett lager snö.
  10. Tejpa ihop delarna. Silvertejp fungerar finfint.
  11. Sätt inte på locket! Det är ett bra luftningshål men ställ odlingen på ett skuggigt ställe och där inga skyfall kommer åt.
  12. Vänta och se!

 

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Liten blir snabbt stor, eller kanske ska man säga att pytteliten blir snabbt stor? Petunia är en sommarblomma som har oväntad växtkraft. Dess frö är så litet att man knappt ser det. Ändå kommer det snabbt att bli en stor, tålig växt som under en sommar nästan blommar ihjäl sig.

Numera finns det oftast frö som är pelleterat, fröna har fått ett hölje runt sig så att de går att hantera. Men då blir de dyrare och därmed färre frön i en påse. Men det är det värt!

Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand
Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan få betala runt 55 kronor för tio pelleterade frön av de populära och mycket odlingsvärda rondellpetuniorna som tillhör Wave-serien. Det är hybridsorter vars blommor är 4 – 5 cm i diameter och de blommar hela sommaren. En planta fyller snabbt upp en kruka, därav namnet rondellpetunia.

'Tidal Wave Silver' har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand
‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand

Men man måste ju börja så tidigt…

Pyttesmå fröplantor på g.  Foto: Kerstin Engstrand
Pyttesmå fröplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand

En myt! Ja, du kan så petunia i januari men du kan även med mycket bra resultat så dem i slutet av april och ha blommande plantor i slutet av juni.

Finessen med att lyckas med frösådd av petunia är:

  1. Så fröet på ytan, fukta jorden/pluggen innan sådd. Petuniafrön är ljusgroende så de ska inte täckas med jord.
  2. Ställ gärna sådden på en värmematta eller på golv med golvvärme – sådden vill ha 24 grader för att gro bra.
  3. Vänta, kontrollera sådderna varje dag att de inte torkar ut. Efter 8 till 20 dagar har fröna grott.
  4. När fröna grott tas sådderna från extravärmen och placeras svalare.
  5. Åk inte ifrån dina sådder- de pyttesmå plantorna måste de första två månader ha daglig passning.

    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand

Efter cirka 1,5 månad har småplantorna blivit så pass stora att de behöver planteras om. Plantera om till krukor som har 5 eller 7 cm sida. Varje planta ska planteras lika djupt som de tidigare vuxit.

Märk varje planta med växtnamn – du kan inte se på bladen vilken sorts petunia du sått.

denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand
denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand

 

‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton.

Petunior klarar lätt frost bra. De nya, moderna sorterna är oftast självrensande vilket är bra. Annars måste man klippa bort överblommade blommor och då får man uppleva att petuniors stjälkar och blad är lite ludna och klibbiga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Plantera ut plantorna när risken för nattfrost är över. Vanligen är det i växtzon 3 runt 10 juni.

Under sommaren ger du regelbundet vatten och lätt näringslösning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Cobaea pringlei CD&R1323. Foto: Kerstin Engstrand

Äntligen fick jag tag på den! Lyckan var total, tre plantor kom med posten.

Äntligen skulle min trädgård fyllas med denna vigorösa klättrare vars blommor är mera avlånga, mera eleganta än dess släkting klockrankan. Som jag har jagat den!

Efterlängtat paket! Foto: Kerstin Engstrand
Efterlängtat paket! Foto: Kerstin Engstrand

Men plantorna såg inte roliga ut. Det var inte mycket till liv som skymtade. Varför undrar du? Jo, Cobaea pringlei vissnar ner på hösten och något grönt visar sig inte förrän sent på våren.

Tre krukor som vårdades ömt. Två visade sig vara vid full vigör medan den tredje tyvärr drabbades av ett stort angrepp av sorgmyggor och tynades snabbt bort.

Foto: Kerstin Engstrand
Med lite växtljus så börjar plantornas blad få en grön ton. Foto: Kerstin Engstrand

Det är egentligen en skandal att denna ska vara så svår att få tag på! Att den är relativt ny, den hittades 1991, kan delvis förklara bristen i handeln men de plantjägare jag talat med anger att den är svår att föröka. Den förökas med rotskott.

James Compton Foto: Kerstin Engstrand
James Compton Foto: Kerstin Engstrand

Det var trion James Compton, John D’Arcy, och Martyn Rix som fann den i Mexikos nordöstra delar.  Blommorna kan bli hela åtta till tio centimeter långa samt på en sommar blir en planta snabbt sex meter hög. Liksom dess släkting klockrankan är den en lätt klättrare.

Men den trivs bra i kruka! Och det är i september den börjar blomma och fortsätter tills stark frost nyper tag i blommorna. Som äldre planta börjar den blomma succesivt tidigare och kan efter några år om sommaren blir varm slå ut sina första blommor redan i mitten av juli.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

För visserligen anges den vara härdig – i Mexiko men även i Holland och i södra England har flera fått den att övervintra. Den vissnar ner under vintern för att skjuta nya skott på senvåren. Jag tar in mina plantor men bor du i växtzon 1 kan du chansa att få den att övervintra men täck den gärna med ett lager löv.  Det finns dock uppgifter att plantor har överlevt snörika vintrar med minus 25 grader. Markera plantorna väl så att du inte missar dem när de skjuter nya skott på senvåren, i april eller ibland så sent som i slutet av maj eller början av juni.

Första blomknoppen på g! Foto: Kerstin Engstrand
Första blomknoppen på g! Foto: Kerstin Engstrand

När du hittar plantor är de i regel nämnda som Cobaea pringlei CD&R1323 vilket du kan skymta på en av etiketterna på bilden med växtljus. CD&R står för James Compton, John D’Arcy, och Martyn Rix och det var dessa växtjägares växt nummer 1323. Vad som inte anges men som är underförstått med denna angivelse är att de hittade den under deras expedition till östra delen av Sierra Madre i Mexiko och årtalet var 1991. Det var James som fann den väl omslingrande ett träd på en höjd av 1500 m.  Pringlei är till ära för den amerikanska botanisten, plantjägaren och plantskolelisten Cyrus Guernsey Pringle (1838–1911).

Får du tag på en planta eller två så köp dem! De brukar inte kosta så mycket, vanligen är priset i Europa på mellan 75 till 150 svenska kronor. En planta blir ledigt tre meter hög på en sommar, i Mexiko i regel sex meter.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Ballongranka Foto: Kerstin Engstrand

Först kommer pyttesmå vita blommor, sedan händer det, de gröna roliga fröställningarna får ens uppmärksamhet. I regel har jag knappt lagt märke till blommorna förrän fröställningarna dyker upp.

Love-in-a-puff! Ja så heter ballongranka på engelska.

Ballongranka på svenska med det vetenskapliga namnet Cardiospermum halicacabuminte , inte lika roligt namn men mycket rättvist. Detta är en klätterväxt och trivs den kan den lätt nå en höjd av tre meter. Odlar du den utomhus så räkna med halva den höjden, runt 150 cm. Den går utmärkt att odla i kruka.

Den är halvhärdig vilket betyder att den går att övervintra inomhus som krukväxt.

Den behöver något att klättar på! Men den är en snäll klättrare, den är varken tung eller förstör det den klättrar på.

Den trivs i en stor kruka på balkongen och du kan även odla den som krukväxt.

Fröställningarna har en spännande utveckling. Foto: Kerstin Engstrand
Fröställningarna har en spännande utveckling. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna är svarta och runda och ska enligt många blötläggas i 24 timmar innan de sås. Det har jag slarvat med men de har grott i alla fall. Det går utmärkt att så ballongranka i vanlig krukväxtjord. Sådjupet ska vara 1 cm. Groningstiden är i regel runt tre veckor, ibland tar den en månad på sig att gro.  Du behöver troligen bara plantera om den en eller två gånger innan det är dags att sätta ut den.

Småplanta som nyss grott. Foto: Kerstin Engstrand
Småplanta som nyss grott. Foto: Kerstin Engstrand

Plantera ut den när risken för frost är över. I regel brukar den blomma i fyra månader.

Även om den blir hög så växer den ganska långsamt till en början. Så den från mars och framåt, även i maj går det bra att så och du hinner få fröställningar även i norra Sverige.

I varje ballong finns det två frön. De här är ännu omogna. Mogna frön är svarta. Foto: Kerstin Engstrand
I varje ballong finns det två frön. De här är ännu omogna. Mogna frön är svarta. Foto: Kerstin Engstrand

Ibland kan man se den kallas för Green Lanterns vilket också det är ett ett bra namn. Soligt läge och fuktighetshållande jord trivs den i. Tänker du plantera flera är ett plantavstånd på 50 cm att rekommendera.

I Bergianska trädgården stöttade de en ballongranka med stadiga bambukäppar. Foto: Kerstin Engstrand
I Bergianska trädgården stöttade de en ballongranka med stadiga bambukäppar. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns även en liknande växt, stor ballongranka, Cardiospermum grandiflorum som är rubricerad som invasiv enligt EU och får sedan 15 september 2019 inte säljas eller innehas.  Den heter Ballon vine på engelska och har inte påträffats i svensk natur.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand

Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.

Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.

Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.

Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand

Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.

Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.

Sådjup: 3 mm.

Förkultivering:

Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.

49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla.  Foto: Kerstin Engstrand
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.

Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek.  Foto: Kerstin Engstrand
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.

 

Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand

Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.

När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.

“Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand

De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.

Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.

Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.

Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.

Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand

Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.

Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.

Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.

Läs också om de olika zinniasorterna i artikeln: Lite mexikanskt solsken, zinnian en färgklick i kruka och rabatt (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Och glöm inte att ta egna frön i höst!

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia är en förtjusande snittblomma, tuff och elegant. Färgstark och värmeälskande. Trivs både i kruka, rabatt och i grönsakslandet, bara det är soligt så gillar den läget. Du kan direktså den på växtplatsen eller förkultivera inomhus. Den finns i en mängd färger och former. Och du kan plocka buketter hela sommaren, kan det bli bättre?

Mexiko är dess hemland. Zinniasläktet består av ett 20-tal arter och det var ingen mindre än vår blomsterkung Carl von Linné som gav zinnian dess namn. Detta efter den tyske botanisten Gottfried Zinn som var liksom Linné botanist och verksam under 1700-talet. Zinn ska ha samlat in fröer under en resa i just Mexiko. Och det sägs även att han ska ha blivit överfallen av pirater men att blomfröerna räddade honom! De ansåg visst att en man som samlade på fröer skulle vara en galen man. Och därmed skulle han medbringa olycka. Och därmed kunde han resa tillbaka till Europa och tack vare honom är vi nu också galna – i zinnia.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samma blommor bakifrån:

Foto: Kerstin Engstrand
Korgen håller mycket elegant upp kronbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia tillhör familjen korgblommiga växter. Samma stora familj som prästkrage och solrosor och många andra. Ett kännetecken är de vackra knopparna och ”korgen” som håller upp kronbladen. Detta gör att zinnior är extra roliga att studera.

Älskas av humlor, bin och fjärilar

Inte nog med det, blommorna har fler charmiga delar. Varje blomma är uppbyggd av två delar: Strålblommor i kanten plus de märkliga trattlika diskblommorna som sitter i mitten och oftast lite högre upp från strålblommorna. Det är när dessa diskblommor slår ut som de gula ståndarna syns, de glänser i guld och kan se ut som stjärnor eller vippor. Zinnia har även gott om nektar och pollen vilket gör zinnian till en insektsfavorit.

Humla på besök i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand
Humla på besök i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand
En nyckelpigelarv i en zinnia.  Foto: Kerstin Engstrand
En nyckelpigelarv i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan hitta zinnior i färger från vitt, limegrönt, rosa, orange, gult, rött, lila  men vad jag vet finns ännu ingen blå zinnia. Du kan köpa frön till enskilda sorter och har du svårt att bestämma dig så finns det även fröblandningar. Då zinniaplantor är sällsynta i handeln lönar det sig extra bra att så.

Det är en stadig växt, stjälkarna är kraftiga. En bra snittblomma som ger fler blommor allt eftersom du skördar dem. Och blommar gör den, till långt in på hösten. MEN zinnia är mottaglig för mögel och röta. Vattna därför på jorden och använd inte spridare. Droppbevattning fungerar bra. Vattnar du för hand är det bäst att vattna på morgonen så att eventuellt spill som hamnat på växterna hinner torka upp inför natten.

Ett urval sorter
Sorten 'Dreamland Coral' ser nästan ut som en fylld ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten ‘Dreamland Coral’ ser nästan ut som en fylld ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia, Zinnia elegans, är den vanligaste. Finns i alla de färger och höjder, från 40 cm till 70. Dubbla med tydlig mittdisk, runda som små bollar, enkla, limegröna, låga, ja allt finns. Blommorna är nästan självlysande och de syns extra bra då plantan är mycket högvuxen. Mycket bra som snittblomma, håller en vecka i vas om du tar bort de nedersta bladen.

Zinnia ‘Miss Wilmot’ är en rosa skapelse. Den ska vara dubbel men som de flesta zinnior uppträder den ibland som enkel eller halvfylld. Blir 75 cm hög.

Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ är helt enkelt så elegant och en verklig favorit, blir ca 75 cm hög.

Zinnia ’Queen Lime with Blotch' .Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ .Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia ‘Queeny Lime Red’ har ett unikt skimmer över sig. Den är svagt limegrön med hallonrosa mitt. Blommorna blir antingen halv- eller heldubbla men även enstaka enkla kan förekomma vid sådd från en och samma fröpåse. 65 – 75 cm hög.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia ‘Pop Art White & Red’ är onekligen en annorlunda blomma. Man lägger märke till den! Den ser ut som en polkagris som blivit rund. Kronbladen går i vitt med röda stänk och strimmor. Ibland blir det lite fel och några kronblad kan bli helt röda. Ibland blir några blommor helt röda. Höjd: 60 cm

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

‘Zinderella Peach’:

'Zinderella Peach' . Foto: Kerstin Engstrand
‘Zinderella Peach’ . Foto: Kerstin Engstrand

 

Marylandzinnia, Zinnia marylandica, är en korsning mellan zinnia, Zinnia elegans och dvärgzinnia, Zinnia angustifolia. Den är lägre och buskigare än den vanliga zinnian. ‘Zahara Starlight Rose’ ser mera ut som en prästkrage än en zinnia. Den är ett säkert kort, blomningen är jämn med enkla blommor i cremevitt med gul mitt och en rosa stjärna. 40 cm hög.

vvzstarlightrose258

Guldzinnia, Zinnia haageana, finns både som halvfylld och tvåfärgad. Är en zinnia som hade en verklig storhetstid runt år 1800 med namn som ’Chippendale’. Dess färg är typisk för just guldzinnia, blommorna är mahognyröda, roströda med gyllengul spets. Blir bara cirka 30 cm hög.

'Old Mexico' Foto: Kerstin Engstrand
‘Old Mexico’ Foto: Kerstin Engstrand

 

'Aztec Red'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Aztec Red Bicolor’. Foto: Kerstin Engstrand
'Jazz Mixed' Foto: Kerstin Engstrand
‘Jazz Mixed’ Foto: Kerstin Engstrand

Spindelzinnia, Zinnia peruviana L, är en kulturarvssort från 1801. En söt och ovanlig art vars scharlakansröda blommor visserligen är små men de syns! Blir 70 cm hög.

'Spider Red' Foto: Kerstin Engstrand
‘Spider Red’ Foto: Kerstin Engstrand

 

'Andes Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Andes Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand
Så trivs zinnia
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växtplatsen ska vara solig, zinnia älskar värme! Men halvskugga fungerar också.

I övrigt är zinnia lättskött bara du inte vattnar på växten, vattna jorden! Passa på att plocka blommorna, zinnia är en utmärkt snittblomma och blommar bättre om man också ser till att ansa bort överblommade.

Zinnia älskas av insekter. Dessutom är det lätt att ta egna frön, spara några blommor som får vissna och sätta frö. En liten tyllpåse, sådana man har till smycket är bra att trä på blomman innan den vissnar så samlas fröna i den.

Läs också om hur du lyckas med sådd av zinnia: Förkultivera zinnia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Klockrankan gäckar många, den är starkväxande och bildar snabbt en fin bladridå som först går i vinrött för att senare gå över allt mer i härligt mörkgrönt. Den fungerar som ett utmärkt insynsskydd både i trädgården och på balkongen. Och kronan på verket är blommorna!

Första gången jag odlade klockranka var jag fattig student. Fröna grodde bra, plantorna växte ännu bättre men några blommor såg jag inte skymten av innan frosten tog bladverket. Jag hade sått fröna för sent, vad jag minns i slutet av maj. Men plantan fungerade alldeles utmärkt som insynsskydd på min lilla balkong.

Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand
Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns tre färger av klockranka, mellanblå (vanligast), mörkare blålila, nästan violblå samt vit. Cobaea scandens är dess vetenskapliga namn, scandens betyder just klättrande. I Mexiko eller ”tropiska Amerika” där den växer vild hittar man den som en buske som klättrar. Cobaea är en hyllning till Bernabé Cobo, en spansk missionär som på 1600-talet just utforskade växtlivet i Mexiko. Jag har varit i Mexiko men har aldrig fått äran att se den växa i det vilda, tyvärr.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Att den heter klockranka på svenska är helt naturligt, blommorna är klockformade och den bildar snabbt långa rankor. På engelska heter den Cathedral Bells, ett namn som man ibland även hittar i Sverige som sortnamn på den vita varianten men jag har inte funnit några belägg på att det verkligen finns några namnsorter. Själv tycker jag den ser ut som en kopp på fat, Cup and Saucer Vine är också ett av dess engelska namn. Kärt barn har många namn, Mexican Ivy (mexikansk murgröna) och Monastery Bells (klosterklockor) är ytterligare andra.

Inomhus kan den blomma året runt om den på vintern får stå ljust och svalt (8 till 15 grader).

Det är en gammal växt i odling, att man gärna sått klockranka finns dokumenterat i frökataloger. I början av 1800-talet var det den blå medan den vita först dök upp i 1800-talets andra del. Vad få vet är att klockrankan tillhör samma växtfamilj som flox, Polemoniaceae, också den en gammal populär trädgårdsväxt.

En bra tumstock är att klockrankan blommar ungefär 20 veckor efter sådd, om du har tur med bra frön kanske redan efter 16 veckor. Men bli nu inte stressad, när den väl börjar blomma så blommar den länge, här i Stockholm långt in i november. I mars 2019 sådde jag till exempel en omgång vita den 3 mars och blommorna slog ut den 5 augusti!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den blir lätt 2,5 meter hög, eller rentav 4 meter, även högre men den är lätt att beskära och den är en lätt klättrare, rankorna är inte särskilt tunga.  Soligt läge vill den ha. Trots höjden går den utmärkt att odla i stor kruka, dels begränsar jordvolymen tillväxten, dels är det bara att beskära den om den skulle bli för yvig. De avklippta rankorna är fina i buketter.

Man får räkna med att den börjar blomma på sensommaren, i augusti men när den väl kommit igång så fortsätter den att blomma. Dessutom är blomknopparna mycket spännande att följa utvecklingen av!

Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det sägs att klockrankan doftar, en doft jag missat men doften ska locka till sig insekter. I Mexiko lär den locka till sig fladdermöss.

Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand

Vissa säger att de blå gror snabbare än de vita, mina vita gror snabbare än de blå. Det beror troligen på fröernas kvalitet.

Om du förkultiverar klockrankan tidigt, t ex den 15 februari så kommer den att blomma som tidigast 14 juli- på Frankrikes nationaldag men mera troligt att du får en riklig blomning som startar i augusti. Om man sår 1 april så blommar den med stor säkerhet den 1 september. Därefter kommer den blomma villigt och intensivt tills frosten tar den.  Men det händer att den blommar redan fyra månader efter sådd.

Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött. Foto: Kerstin Engstrand

Att förkultivera betyder att odla innan, det vill säga så fröna i en kruka inomhus. Några anger att man måste lägga fröna i blöt innan de sås, exempelvis i två timmar. Det behövs inte. Det sägs också att fröna, som är stora men tunna och lite pappersliknande, ja de är inga vackra frön, måste sås på högkant för att de annars ruttnar men det spelar ingen roll om du lägger fröna ner eller om de står upp. Det viktigaste är att jorden är fuktig men inte våt och definitivt inte plaskvåt. Däremot lyckas du bättre om sådden står på en värmematta.

Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Fröet sås på ett djup av 1 cm.

Jord: Jorden du sår i bör vara lätt, såjord eller krukväxtjord uppblandat med perlit alternativt kokosjord.

Så i 7 cm krukor och plantera om så fort det första bladparet efter hjärtbladen kommit till 11 cm krukor. När omplanteringen till 11 cm kruka sker är det dags för vanlig krukväxtjord.

Skulle din planta bli för yvig kan du toppa den. Toppen som du klippt av kan du rota, sätt den i ett glas vatten eller stick ner den i fuktig såjord så kommer snart rötter att bildas.

Plantera ut plantan när risken för nattfrost är över. Som ett riktmärke brukar man ange att i zon 3, t ex i Stockholm är det i början av juni, i slutet av maj om du bor i zon 1 och troligen vid midsommar om du bor högre upp i landet.

Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden. Foto: Kerstin Engstrand
Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden, Nere till höger ser du en grön tomat. Den orangefärgade pricken är en orange tomat. Foto: Kerstin Engstrand

Utplanteringsläget ska vara soligt, jorden fuktighetshållande men väldränerad. Tre veckor efter utplantering kan du börja näringsvattna, hellre en svag giva vid varje vattning än ett fåtal och starka. En fullt vuxen klockranka är törstig men inte överdrivet törstig.

Klockrankan klarar lätt höstfrost bra. Du kan övervintra den inomhus om du har tillgång till ett ljust och svalt utrymme som en inglasad veranda vars temperatur inte går under sju grader.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Snittblommor har återigen blivit populära att odla i den egna täppan. Lejongap är en som man lätt drabbas av habegär av. Rakryggad står den där och liksom tittar på en, utbudet av färger är stort och kombinationen färg och elegans gör att den är rolig att använda i buketter. Det är en hållbar snittblomma, en vecka i vas står den sig fint.

Lejongap, Antirrhinum majus, är blomman som önskar sig en sval sommar! Den blommar dessutom länge. Det är vanligt att den i exempelvis stockholmstrakten fortfarande är i blom när julen gör sitt antåg. Jag har även haft plantor i full blom i januari, men då var vintern mera brittisk än svensk. Den verkar tycka om att frosten biter blommorna lätt i kinden.

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand
Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Att lejongap heter just lejongap på svenska beror på det utseende den får om man trycker till blomman. När tunga insekter, som humlor, sätter sig på blommans underläpp så vips öppnar sig blomman, den gapar, och humlan klättrar in. På engelska heter lejongap snapdragon, på tyska lövemund. Britterna föredrar drakars mun, vi och tyskarna ett lejons.

Fröna är pyttesmå och svarta, som gjorde att inte synas på jord! Tänk att dessa kan ge plantor som kan bli hela 120 cm höga! Lejongap finns nämligen i alla de höjder, även låga, så låga som 20 cm. Intresset för snittblommor har medfört att det återigen är ganska lätt att få tag på frön till de höga sorterna.

Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand

Den är lättodlad men man måste så inomhus i god tid. För att lyckas med lejongap måste man förkultivera, så fröna inomhus. En mall är att man senast ska så dem 12 veckor innan tidpunkten för sista nattfrosten vilket till exempel i Stockholm brukar vara runt 10 juni. Det betyder att i så fall ska man så lejongap senast den 18 mars. Men det går att så dem i april också. Likaså går det att så dem i januari och februari, om du har extraljus som är på 16 timmar per dag.

15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand
15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det är svårt att så fröna ett och ett varför bredsådd, det vill säga att fröna strös ut på ytan är vanligast sättet att så lejongap på. OBS! Fröna ska ligga på ytan, de är ljusgroende och ska inte täckas med jord. Jorden ska vara porös och fuktig men inte våt. Jag brukar fylla tomma vindruvsaskar med jord. De understa 2-3 centimetrarna fyller jag med krukväxtjord och därefter fyller jag på med såjord.

Groningstiden är 7-15 dagar i vanlig rumstemperatur om 20-22 grader. Se till att sådden är fuktig, man kan spraya lätt med vatten om ytan verkar torr. Vanligtvis behövs det inte om man har locket på, vindruvsaskens lock är perfekt då det har lufthål. Om du inte har möjligheten att ha denna rumstemperatur kan du ställa sådden på värmematta men så fort fröna har grott ska de tas bort från värmemattan och ställas så ljust som möjligt. Sår du i januari till mars behövs extraljus. Har du inte så mycket extraljus så måste temperaturen sänkas. Lejongapen trivs bra i 15 grader. Svalt och mycket ljus ger knubbiga plantor. Varmt och för lite ljus ger rangliga plantor.

35 dagar efter sådd, 5 veckor är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem.  EfterFoto: Kerstin Engstrand
35 dagar efter sådd, 5 veckor, är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem. Foto: Kerstin Engstrand

Efter 4- 5 veckor börjar det bli lite studs i plantorna, de ser då inte längre så sköra ut. Dessförinnan har de sett ut som små plättar på en tunn skör tråd.

När de nu går att hantera är det dags att plantera om till krukor, en och en i 7 cm stora krukor (7 cm är här en fyrkantig kruka och det är krukans sida som är 7 cm.) När du tar upp småplantorna, lyft i ett blad, inte i stjälken! Nu kan du plantera om i krukväxtjord. När sedan rötterna börjar tränga ut ur krukans botten är det dags för ny omplantering, i regel till en 9 cm-kruka. Och därefter till en 11 cm-kruka.

Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand
Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand

Innan plantorna sätts ut i rabatten ska de vänjas vid utelivets omväxlande temperatur och vindar. Man brukar avhärda plantorna. Gör det under en till två veckor, börja med en timme utomhus, frostfritt förstås och öka tiden successivt.

Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand

Vanligt är att man toppar plantorna när de blivit 7,5 till 10 cm höga eller efter att sex bladpar har bildats. Det går utmärkt att toppa dem just innan de ska planteras ut. Då får du stadigare plantor som förgrenar sig fint. Om lejongapen får växa utan toppning blir de höga och smala vilket gör dem bångstyriga.

Därefter brukar det vara dags att plantera ut i trädgården vilket sker när risken för sista nattfrost är över. Ska du använda dem som snittblomma är det bra att trä över ett nät med rutor om 1 dm. Plantavståndet brukar vara 50 cm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ansa, knipsa bort vissna blommor så blommar dina plantor längre. Plocka in som snitt får samma effekt.

De senaste vintrarna har många upptäckt att lejongapen har övervintrat, i alla fall upp till zon 3, vissa har även lyckats få dem att övervintra i zon 4.  OM du skulle få uppleva att dina lejongap övervintrar kan du i början av maj beskära plantorna. En måttstock är att man då beskär dem 1/3 så att 2/3 av plantan är kvar.

Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Vårvintern 2021 var mina plantor fina till och med februari, snötäcket på 20 cm isolerade bra men mars månads kalla nätter utan snö verkar lejongapen inte ha trivts med. Men som tur var så tog jag sticklingar i slutet av januari. De satte jag i vatten och efter 10 dagar hade de börjat bilda rötter. Sticklingarna är nu omplanterade en och en i små krukor med kokosjord och de mår prima.

En annan fördel med lejongap är att de klarar sommartorka bra. Soligt läge trivs den i, och väldränerat. Går utmärkt i både kruka och i rabatt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

vvlejongapoldgold

Odla bomull, en rolig kunskapsresa! Foto: Kerstin Engstrand

Bomull känner vi väl alla till, bomullstussarna i badrummet, underkläder gjorda av bomull och handdukar med mera. Men har du odlat bomull? Om inte, dags att göra det i vår. Bara för att det är roligt, det är alltid roligt att lära sig något nytt!

Man vet att bomull odlades redan för 7000 år sedan. Bomullsfibern är lätt att spinna, bomullstyg ”andas” och suger lätt upp vätska, egenskaper som gör att bomullkläder är sköna att ha på sig när det är varmt. Bomullstyg klarar även höga temperaturer, utan problem kan de tvättas i 60 grader och uppåt.

Blomma, texasbomull. Foto: Kerstin Engstrand
Blomma, Texasbomull. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull tillhör malvasläktet och det syns tydligt på blommorna, de liknar hibiskusblommor. Västindisk bomull har till exempel vackra ljusgula blommor medan den indiska har mera starkt gula blommor.

Frökapsel bomull. Foto: Kerstin Engstrand
Frökapsel bomull. Foto: Kerstin Engstrand

Frökapslarna blir först gröna, de ser ut som en liten omogen citrusväxt. Bomull är som citrusfrukter, plantorna kan både blomma och bära frukt samtidigt. När frökapslarna är mogna spricker de upp och ut kommer – just det en bomullstuss, vars storlek är som ett ägg. Nåväl nästan, denna tuss döljer en mängd frön, ett 30-tal frön är vanligt i en tuss.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fröna ser ut som videkissar. Fröet är luddigt, det ser ut att ha päls och denna päls kan bestå av runt 20 000 små korta ”hår”. De är till för att hjälpa fröna att spridas för vinden. Av fröna görs även vegetabilisk olja.

Bomullsfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Bomullsfrö. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull tillhör släktet Gossypium som omfattar ett 40-tal arter. I kommersiell odling är det främst följande arter som dominerar:

Texasbomull, Gossypium hirsutum, från Florida och Centralamerika som är den som odlas mest och kallas ibland även för mexikansk bomull. Det är den vi i regel kan köpa i blomsterbutikerna. Finns även att köpa frön till under namnet ’Upland Cotton Plant’.

Indisk bomull, Gossypium herbaceum härstammar från tropiska S Afrika och Sydafrika

Västindisk bomull. Gossypium barbadense, från Ecuador och Peru och anses vara den mest svårodlade men också finast, kallas också för ”black seed”.

Kommersiell odling av bomull sker på stora öppna fält och är en odling som är mycket vattenkrävande. I yrkesodling hålls plantorna låga men en planta kan bli upp till 1,5 meter hög.

En bomullsblomma är i regel utslagen i tre dagar, när den vissnar skiftar den färg, svagt rosa är då vanligt. Bomull är självpollinerande så man kan lyckas även med få plantor.

Köp en kvist och leta fram frön!
Bomullskvistar finns att köpa som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Bomullskvistar finns att köpa som snittblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Bomull har bra grobarhet, i alla fall de som man köper som kvistar i blomsterbutiken. Jag har skattat frö från en sådan kvist i flera år. De gror lika bra varje år! Det är roligt att leta fram fröna, de ligger väl inbäddade i tussarna.

Nu är bomull en tropisk växt, den trivs inte under 15 grader varför förkultivering inomhus är ett måste.

Proffsen rekommenderar höga, smala krukor, gärna krukor där man lätt kan klippa upp botten. Detta för att skydda rötterna vid utplanteringen. Man planterar då ut plantan i krukan med den uppklippta botten. Mjölk- eller juicekartongen på 1,5 eller allra helst 2 liter är suveräna.

Du kan odla bomull antingen inomhus eller i växthus, oftast fungerar det även på en skyddad solig plats i trädgården eller i en stor kruka på balkongen. Jordtemperaturen ska vara minst 15 grader när plantorna planteras ut.

Så lyckas du med att odla bomull
Frön från en bomullsblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Frön från en bomullsblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Från sådd till skörd tar det minst fem månader. Var därför beredd på att du kan behöva ta in dina plantor när hösttemperaturen går ner mot 15 grader.

  1. Låt fröna dra i vatten i 24 timmar. Det fungerar även med blötläggning i 48 timmar men längre blötläggning påverkar inte groningen. 24 timmar i vatten gör att fröna gror cirka 2- 3 dagar snabbare.

    Blötlägga fröna i ett dygn. Foto: Kerstin Engstrand
    Blötlägga fröna i ett dygn. Foto: Kerstin Engstrand
  2. Så fröna i väldränerad jord, kokosjord fungerar mycket bra. Täck fröna med ett 2,5 cm tjockt lager av jord. Så dem antingen som bredsådd för att senare omplantera plantorna eller så två frön i en kruka, typ 2-liters juicekartong. Ställ sådden varmt, med undervärme, typ värmematta eller på golv med golvvärme.
  3. Fröna gror snabbt, de första brukar visa sina hjärtblad redan fyra dagar efter att de blötlades.
    Bomullsfrön gror snabbt! Foto: Kerstin Engstrand
    Bomullsfrön gror snabbt! Foto: Kerstin Engstrand

    De till vänster är frön som inte dragit i vatten, till höger plantor från frön som dragit vatten i 24 timmar. Foto: Kerstin Engstrand
    De till vänster är frön som inte dragit i vatten, till höger plantor från frön som dragit vatten i 24 timmar. Foto: Kerstin Engstrand
  4. Håll odlingen väl vattnad och ge tillskottsljus.
  5. Första karaktärsbladet brukar visa sig efter 21 dagar. Då är det dags att plantera om plantorna en och en till större krukor, juice- eller mjölkkartonger på 1,5 eller 2 liter är utmärkta.

    Snart dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
    Snart dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
  6. Fyra till sex veckor efter omplanteringen brukar plantan förgrena sig.

    Foto: Kerstin Engstrand
    Foto: Kerstin Engstrand
  7. Blomknoppar brukar visa sig efter åtta veckor. De är fyrkantiga. Glöm inte att vattna och ge näring, vanlig tomatnäring fungerar utmärkt.

    Foto: Kerstin Engstrand
    Foto: Kerstin Engstrand
  8. När fruktkapseln bildas behöver plantan extra mycket vatten.

    En omogen frökapsel och en som är på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand
    En omogen frökapsel och en som är på väg att mogna. Foto: Kerstin Engstrand
  9. Fem månader tar det i regel från sådd till färdig bomullstuss eller en månad efter det att blomman vissnat. När frökapseln spricker upp börjar plantan visa tecken på att vissna ner.

    Bomullskvist. Foto: Kerstin Engstrand
    Bomullskvist. Foto: Kerstin Engstrand

Stort tack till Bergianska trädgården i Stockholm och Göteborgs botaniska trädgård för inspiration, era bomullsplantor väckte min nyfikenhet.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fröer av jätteverbena. Foto: Kerstin Engstrand

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt!

Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att fröet grott, så den måste sås tidigt på året. den har fått ett rykte om sig at  vara svårsådd men det håller jag inte med om! Det går utmärkt att förkultivera inomhus i januari till mars. När väl fröet grott är jätteverbenan först lite långsam i tillväxten innan den sätter fart. Och då talar vi verkligen om fart, i augusti är den lätt nästan två meter hög!

Sår du tidigt på året har du även möjlighet att ta sticklingar av dina frösådda plantor. Ett utmärkt sätt att få fler plantor för en och samma arbetsinsats.

Länge var det regel att jätteverbenafrö skulle kylbehandlas, stratifieras, det vill säga sådden skulle antingen stå i kylskåp eller utomhus ett par veckor innan den togs in i värmen. Idag finns det preparerade jätteverbenafrön som inte behöver kylbehandlas. Läs på fröpåsen om just de frön du köpt är preparerade. Men även om de inte är förpreparerade går de att så utan extra kylperiod.

Test

Jag har testat att så inomhus frön som både var angivna som behandlade och de som inte varit det. Och det går utmärkt att så inomhus. Bland annat har jag testat frön från Nelsons och Impecta. Impectas frön angavs vara preparerade, om Nelsons fanns det ingen uppgift om eventuell behandling. Jag sådde dem på ytan, jorden var vanlig krukväxtjord. Båda grodde utan problem. Jag har jag gjort om testet och kompletterat med frön från Lindbloms, även de grodde inomhus utan problem. Noteras ska att även 2021 har jag sått igen, fröerna 2021 var från samma fröpåsar som de som såddes tidigare år. Och de har alla grott mycket bra. Lindbloms fröer grodde till och med lite snabbare än de övriga.

OBS! Jätteverbenafrön har i regel dålig grobarhet, titta på fröpåsen vad som anges. En grobarhet på 60% eller 70% är inte ovanligt. Så vill du ha sju plantor måste du i regel så tio frön.

Foto: Kerstin Engstrand
Små frön blir pyttesmå plantor, i alla fall i början. Ser du de små gröna plantorna? Det guldfärgade materialet som ligger på jorden är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Täck fröet med ytterst lite jord, jag föredrar att täcka dem lätt med vermikulit. Fröna är mycket små så bäst är att bredså, dvs strö ut fröna över hela jordytan. Här på bilden är de sådda i en tomatask fylld med vanlig blomjord.

Både Impectas och Nelsons fröer grodde på tio dagar. Fröna är små, och de första fröplantorna är pyttesmå så de är lätta att missa. Det betyder också att de är känsliga, vattna underifrån och skydda småplantorna från stark sol.

Men de växer snart till sig och blir riktigt tuffa små plantor, tre veckor efter sådd:

En månad efter sådd:

Och 50 dagar efter sådd:

När småplantorna har blivit några centimeter ska de stå ljust och svalt, allra helst i 10–15 grader. Där är det många av oss som stöter på problem, vi har inget svalt rum att tillgå. Jag brukar ställa ut plantorna på balkongen, i en plastlåda där plantorna får ett skyddande lager av fiberduk, ett dubbelt lager av fiberduk. Där får de stå på dagarna och lådan tas in över natten.

Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Ta sticklingar
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det går utmärkt att ta sticklingar av de plantor som är rejält höga. Klipp av toppskotten, sätt dem direkt i jord och de kommer snabbt att rota sig.

 

Stratifiera, låt sådden stå kallt

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute, fröerna har stratifieras. Foto: Kerstin Engstrand

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute. De är efter 53 dagar ungefär lika stora som de inomhussådda var 30 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Det traditionella sättet att så jätteverbena har varit att låta sådden stå en till två dagar i vanlig rumstemperatur så att fröna sväller upp, för att därefter flyttas till ett ställe som håller betydligt kyligare temperatur, exempelvis kylskåpet i två veckor. Eller låt stå utomhus, jätteverbenans frön tål några minusgrader men låt sådden inte stå ute om det blir minus tre grader eller kallare. Därefter är det återigen dags att låta sådden stå i rumstemperatur, gärna på en värmematta. Då brukar de gro utan problem. Allt som allt så tar det för denna variant 3–6 veckor innan fröerna har grott.

Man kan också “kallså”, vinterså fröerna, då blir plantorna knubbigare.

Läs också:

Skapa en oas av jätteverbena

Jätteverbena, stjärna och trogen minglare i augustirabatten

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...