Taggar Inlägg "Ettåringar"

Ettåringar

Verbena officinalis var. grandiflora 'Bampton' .Foto: Kerstin Engstrand

Skyar av rosa som med tiden blir allt mera lila och med stjälkar av mörkaste vinrött, järnörten ’Bampton’ har tagit världens blomälskare med storm.

Bampton har fått sitt namn efter orten Bampton som ligger i Devon, Storbritannien. Där ”upptäcktes” den då den växte lite var stans i byn, även längs järnvägen. Efter kontakt med det brittiska trädgårdssällskapet, The Royal Horticutural Society (RHS), fick man svaret att byns växt måste vara en variant av den sydeuropeiska järnörten,Verbena officinalis var. grandiflora.

Verbena officinalis var. grandiflora 'Bampton' Foto: Kerstin Engstrand
Verbena officinalis var. grandiflora ‘Bampton’ Foto: Kerstin Engstrand

Så fick den namnet Verbena officinalis var. grandiflora ‘Bampton’.

Detta är en mingelväxt, Bampton är suverän där du vill ha en ridå av något lätt och lite fulsnyggt. Det är de pyttesmå rosa blommorna och de sträva, mörkt vinröda nästan svartbruna stjälkarna man lägger märke till. Några blad syns knappt och särskilt fröuppdragna plantor får mindre bladverk än de som sticklingsförökas.

Bampton 1 september 2018, efter en mycket lång och het sommar. Foto: Kerstin Engstrand
Bampton 1 september 2018, efter en mycket lång och het sommar. Foto: Kerstin Engstrand

Bampton vill växa soligt och torrt och passar utmärkt i en stor kruka. Den växer som en liten buske, länge är den cirka 45 x 45 cm men i slutet av sommaren, början av hösten har den plötsligt växt till sig, särskilt en torr het sommar som den 2018 och blir då cirka 60 cm bred och 90 cm hög. Den är inte kräsen när det gäller jordmån, väldränerat och soligt är viktigast men sandblandad jord gör den extra vacker.

Blommar från juli till september. Men blomningen avtar med tiden, i september är det främst stjälkarnas struktur man lägger märke till. Då är Bampton rufsig som på bilderna hör där den växer i kruka. Bampton passar fint i sluttningar, gärna tillsammans med dekorativa gräs, den passar mycket bra i en så kallad präriestil.

Vanligast förökas Bampton via sticklingar eller delning men frösådda exemplar blir enligt mitt tycke vackrast.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag har odlat den i ett par år nu. Det var 2015 den kom ut på marknaden. I zon 3 i norra Stockholm har den inte övervintrat, inte heller frösått sig men i södra Sverige, i Skåne känner jag till att den lyckats fröså sig. Även i sitt hemland Storbritannien vissnar den ner under vintern och även där måste den på de flesta platser få vinterskydd, då kommer den att skjuta skott på våren. Klipp inte ner den på hösten utan sköt om den som dekorativa gräs, klipp ner plantan när den på våren börjar skjuta nya skott.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jag kommer fortfarande ihåg i mina första inomhussådder! Det var länge sedan, jag gick på mellanstadiet och det var tomat efter tips från min mor som blev första försöket. Just detta att varje morgon gå fram till odlingen där på fönsterbrädan för att se om något hade grott eller hur mycket som hade hänt under natten är en känsla som jag än i dag uppskattar. Före frukost ska det vara. En glädje och förundran över vad mycket växtkraft det finns i ett lite frö som jag än idag gläds åt, jag och tusentals andra som odlar.

Min mor fortsatte att odla tomater i köksfönstret, även året när hon skulle fylla 85 år. I godisburkar från mataffären, utan dräneringshål. Det gick utmärkt.

Mycket har hänt sedan 1960-talet. Samtidigt inte men en sak märker jag mest och det är idag mycket lättare att få tag på ”finesser” som värmematta och bra belysning. Inte bara lättare, de har också blivit billigare.

Vad behöver man då?
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord.   Foto: Kerstin Engstrand
Bakbordet av plast har många funktioner, under våren är det planteringsbord, under vintern pusselbord men aldrig bakbord. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har inga stora utrymmen inomhus, jag har ett rum med två fönster i sydväst där plantor mår bra att stå och det praktiska arbetet med att så, hantera jord med mera sker antingen på köksbordet eller i tvättstugan. Mycket av det jag förkultiverar inomhus kommer att växa i 30 pallkragar och i lika många stora krukor. Inga hundratals kvadratmeter av köksträdgård och inget växthus men det fungerar mer än bra. Jag får enorma skördar och ger bort en hel del.  Och har så gjort i flera decennier.

Idag är det lättare att få tag på smarta lösningar än tidigare. Bara under det senaste decenniet har det hänt mycket gällandes utbudet. Inte minst har näthandeln blivit bra mycket bättre vilket underlättar. Även i Stockholmsområdet är avstånden stora och det tar tid att åka runt. Samt att priserna har gått ned.

Det enklaste först, ett bakbord! När barnen var små köpte jag bakbord av plast, 50 x 60 cm och det används än idag, numera enbart av mig. Verkligt hållbart och kommer att hålla min livstid ut. Köptes som pysselbord, används idag under julen till pussel och efter jul är det så-och omplanteringsbord. Ibland sätts det på köksbordet eller diskbänken, ibland sätter jag det över tvätthon i tvättstugan. Lätt att rengöra och lätt att förvara när det inte används. Finns än idag att köpa, Daloplast står det på etiketten och kostar runt 200 kr.

Pluggar jord
Odlingspluggar är lätta att hantera. Foto: Kerstin Engstrand
Odlingspluggar är lätta att hantera. dessa är av kokos. Här är det grön malabarspenat som är på väg att gro och ska flyttas till en plats under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, pluggar, du läste rätt, odlingspluggar istället för såjord. Jag behöver inga mängder av enstaka växter utan odlar ett fåtal växter av samma sort. Därför drar jag upp pelargoner, aubergine, kronärtskocka, chilipeppar, paprika och tomater i pluggar. Det går enkelt och snabbt att så i dem, inget slabb med jord som hamnar överallt. Då många växter har olika groningstid, vilket även kan variera mellan sorter, så är det extra lätta att använda. Bara att lyfta upp en som behöver planteras om eller flyttas närmare ljuset.

Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RooIIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand
Från vänster: Roockwoolplugg, kokosplugg, jiffybrikett och RootIt/RootRiot-plugg, alla i torrt format. de sväller i vatten. Foto: Kerstin Engstrand

Sedan några år tillbaka har det kommit flera olika typer av odlingspluggar. När jag var liten, i alla fall ung, så var jiffybriketter det fiffigaste. Det är briketter gjorda av torv eller kokos som är sammanpressat till en cirka 0,5 cm tjock och 3 cm rund bricka. Man häller lite ljummet vatten i hålet i mitten och vips så sväller briketten upp. De är ett bra och smart alternativ att så frön i till växter som du vill ha enstaka exemplar av. Brukar kosta mellan 1 och 1,50 kr styck, säljs ibland lösa och då blir de lite dyrare men finns oftast i 15- eller 50 pack. Förvaras de torrt håller de i väldigt många år.

Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand

Efter Jiffy har pluggar av kokos och så kallade ”rootit” kommit.

Odlingspluggar av kokos, komposterbar kokosfiber, torv och näring är mindre än jiffy och lite dyrare i inköp. De lanserades först för hydroponisk odling men jag använder dem även till växter som ska planteras i jord. En nackdel med dessa pluggar är att de torkar ut snabbare än jiffy om de inte sitter i ett kärl där de har väggar ända upp till kanten. Sticker pluggen upp så torkar den snabbt, vilket lätt åtgärdas med att spraya pluggen med vatten. Det syns tydligt när en plugg håller på att torka upp, då blir den ljusbrun, den ska, när den är fuktig, vara svartbrun som kaffesump. Rötterna blir fina och det är lätt att ta hand om enstaka plantor av sorter som växer snabbare än andra. Det är bara att lyfta upp och plantera om. Lättast får man upp dem om man sticker en penna i hålet i behållaren under den aktuella pluggen. Dessa odlingspluggar finns som mest att köpa i 14-pack och priset varierar stort från butik till butik så här lönar det sig att kolla runt, som billigast brukar styckpriset bli 3,50 kr. Förhoppningsvis kommer de snart att säljas i större förpackningar. Dessa kokospluggar brukar finnas i alla stora välsorterade trädgårdsbutiker och andra kedjor som säljer odlingstillbehör.

Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand
Root-IT eller Root-RIOTpluggar är enkla att hantera. Här är det chilipeppar som sås, ett frö i varje. Foto: Kerstin Engstrand

Root-It eller Root-Riot brukar kosta cirka 3 kronor styck om man köper ett 50-pack, runt 2,50 kr om man köper 100-pack. De är inte lika lätta att få tag på, oftast får man köpa dem över Internet. Det är en rotningsbrikett som är sammansatt av torv och bark men känns som en svamp. Jag gillar inte konsistensen men jag gillar resultatet man får när jag sår eller sätter sticklingar i dem!  Finessen med root-it är att varje brikett har två hål, ett för frö och ett för sticklingar, vilket gör att de fungerar suveränt bra även för att rota krukväxtsticklingar i, även mycket små sticklingar beståendes av enbart ett blad eller en tillväxtpunkt. Det finns också en variant som säljs under beteckningen Root- Riot där kuberna anges bestå av finfördelad jord som sammanfogats med växtbaserat lim. Dessa har samma svamp eller skumgummiliknande konsistens som Root-It. För båda dessa typer ska just den porösa strukturen medföra att syre lättare kan nå växtens rotningsområde och därför ska främja rotbildningen. Det är behändigt att ha en stor påse hemma, de håller i många år.

Ett annat plus är att en rootitplugg torkar ut utifrån så du känner direkt när det är dags att vattna. Båda varianterna fungerar mycket bra i pluggbrätten från mycket små om 6, 14 osv. till riktigt stora med flera hundra pluggar. De säljs i en återförslutbar påse men även i små hållare. Ett annat bra tips är att ställa kuberna på en bädd av vermikulit (säljs också som vermiculite) när du sår så håller de fukten ännu bättre.

Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar. Foto: Kerstin Engstrand

Stenullspluggar, det finns även pluggar av rockwool som oftast föredras av yrkesodlare. De fungerar mycket bra men jag använder de mest för att testa och då ett snäpp större än de på bilden här ovan, sådana som har storleken 25x25x40 mm som är porösare och lättare att så i. Varför använder jag dem inte så ofta? Dels för känslan men också att det är lätt att gnugga sig i ögonen efter man använt dem och då sticks det. Att storodlare gärna använder sig av odlingspluggar av rockwool beror på att det är ett helt sterilt media. Risken för sjukdomsangrepp som svamp och mögel minskar markant. Även dessa har ett litet hål förberett.

Gyllengula knep
Gul klisterremsa är en bra fångsfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit.  Foto: Kerstin Engstrand
Gul klisterremsa är en bra fångstfälla. Det guldiga i den gröna krukan är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Två gula saker jag inte kan leva utan, gula klisterskivor och vermikulit. Bägge är bra mot sorgmygg. Gula klisterskivor är oerhört effektiva, så effektiva att man själv lätt fastnar med fingrarna på dem. De är gula för att de små flugorna och myggen älskar gult. Jag köper klisterskivor som är avsedda för växthus. Av dem klipper jag små remsor som jag placerar ut bland odlingarna, de är lätta att sätta fast på en liten pinne, för som sagt klistret är starkt!

Det finns även transparenta klisterremsor som man kan sätta på fönstret. De är bra men inte lika effektiva som de gula klisterremsorna.

Vermikulit är ett bra material att ha hemma. Lätt, en påse om tre liter väger ingenting och det skimrar som guld, kattguld som barnen sa när de var små. Länge var det bara superamatörer som hade det på sina växtförsäljningar men numera finns det i alla trädgårdsbutiker. Det är lerskiffer som efter kraftig upphettning får en struktur som både absorberar och avger fukt. Det buffrar vatten och tillför därmed lagom fuktighet till ytskiktet av odlingssubstratet och fröet. För små till medelstora frön är ett skikt på 1-3 mm bra, till stora frön är ett 3 – 5 mm tjockt lager bra. Jag använder det till att toppa pluggar och såjord med där jag sår frön som är ljusgroende. Jag strör även ut ett lager på jorden efter omplantering då sorgmyggor då inte får så lätt fäste. Det håller också alger och mosa  borta. Vermikulit kan också blandas in i jord för växter som vill ha mera fukt. I konsumentförpackning brukar de säljas i påsar om tre eller fem liter med ett pris om tio eller tjugo kronor litern. Räcker länge och håller länge. Har du riktigt stora odlingar så är en tumregel att det går år mellan en och tre liter per kvadratmeter.

Märk sådderna
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand
I princip allt går att använda, glasspinnar blir bra såetiketter. Foto: Kerstin Engstrand

Man glömmer, kanske inte att man sått, inte heller vad för typ av växt man sått men sortens namn är omöjligt att komma ihåg. När tomater gror så ser i princip alla sorter likadana ut så märk dem direkt efter sådd! Etiketter av plast, som går att tvätta/sudda bort texten på är utmärkta och håller i många år. Jag föredrar de som har lite sträv yta. Glasspinnar fungerar också men brukar bara hålla en sommar. Detsamma gäller för de träetiketter som säljs. Man kan även klippa till remsor av plastförpackningar. Jag skriver texten med mjuk blyertspenna, den texten håller i alla väder, även i många år. Samt för anteckningar även i ett block, som efter en säsong är ganska tummat och jordigt men guld värt!  Jag för även över motsvarande till en Excelfil. Det är ovärderligt att ha information om hur sådderna har utvecklat sig till kommande år. En annan bra minnespåminnelse är att ta bilder med mobilen, då får du till och med exakt på minuten när du sått något. Ja, är man nörd så är man!

Ett år körde jag med nummersystem, började att märka första sådden som nr 1, sedan 2 etc. och förde över allt i Excel för jag tänkte då att spara tid genom att slippa sudda, man kan ju göra samma nummersystem nästa år igen och samma etiketter igen. De fungerade ja, men var för krångligt. Jag var ju tvungen att gå in och se på listan vad varje nummer stod för.

Vad sätter jag pluggarna i?
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand
En skomatta, en värmematta och ett minidrivhus med några minibrätten. Foto: Kerstin Engstrand

Miniväxthus, folieformar, kötttråg av plast, körsbärstomataskar och vindruvsförpackningar, allt används. När boken Nybörjarens lata trädgård kom ut så visades mitt återbruk även upp i SVT! Särskilt programmet Fråga Doktorn tyckte detta var så hälsosamt att jag återanvände juiceförpackningar men de noterade inte att jag även återanvänder glasspinnar.

Pluggarna brukar jag sätta i de förpackningar som pluggarna ibland kommer med, men de finns även att köpa separat och det fungerar mycket bra. Då står de upp och få skydd på sidorna. De i sin tur placerar jag antingen i ett plasttråg som det varit kött i, eller i en gammal folieform. Som lock kör jag med plasttråg. Det blir som små miniväxthus och är lätt att lufta genom att bara skjuta det lite åt sidan.

stabilt minivöxthus som jag haft i så många år att jag inte lngre kommer ihåg när det köptes. det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand
Stabilt miniväxthus som jag haft i så många år att jag inte längre kommer ihåg när det köptes. Det har två öppningar i taket som underlättar när man ska reglera luftfuktigheten. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har också några gamla minidrivhus som de brukar kallas för. De har ett underrede, ett ”fat” av kraftig plast som håller. Jag har slutat med de tunnare varianterna, de blir snabbt sköra. Till detta en tillhörande kåpa, också den av kraftig plast som har två öppningar i taket så man lätt kan reglera luftfuktigheten. Det blir lätt för mycket kondens annars. Även i minidrivshuset sätter jag pluggarna eller småkrukorna i olika formar så att man lätt kan flytta runt allt eftersom det gror.

Jag vattnar underifrån, då blir jorden porösare. Men det går självklart att vattna ovanifrån också. Oavsett metod så ha koll så att växterna inte står djupt i vatten. Försök häll bort det vatten som står kvar efter en timme.

Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år.  Foto: Kerstin Engstrand
Mammas gamla sprayflaska fungerar än idag. Hon skulle i år ha fyllt 102 år. Foto: Kerstin Engstrand

Till pluggarna har jag också en stril som sätts på en petflaska, passar både till mindre flaskor och stora samt jag har min mors gamla stryksprayflaska, båda fungerar utmärkt. Att duscha plantorna mår de bra av, dels för att få eventuella fröskal att släppa från bladet, dels för att höja luftfuktigheten när inomhusklimatet är torrt och varmt.

 

Värmematta!
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand
Det svarta är en värmematta, här skymtar också folieformar och plasttråg från köttförpackningar. Foto: Kerstin Engstrand

Förkultivering av mera värmekänsliga växter blev väsentlig enklare när värmemattor blev prisvärda. Så kallade varmgroende frön gror i regel inom några dagar, tomater till exempel och de gror lätt i vanlig rumstemperatur mellan 20 – 22 grader. Men det finns andra, som en del chilipeppar som vill ha högre temperatur, liksom en del exotiska frön och kaktusar och då behövs högre temperatur. Att använda sig av element har många gjort men jag rekommenderar inte att lägga något överhuvudtaget på ett element. Har man golvvärme i exempelvis badrummet, och inga husdjur som gärna vill leka med jord och sådder, kan man ställa sådden där men så fort fröna gror måste de få ljus. Idag kan man få en bra värmematta för cirka 150 kronor. Här är det värt att kolla runt på priset, en och samma kan variera från 149 till 399 kronor! Jag lägger min värmematta på en bit frigolit. Observera att man aldrig ska ställa krukor direkt på värmemattan, krukorna ska stå i ett kärl som ställs på värmemattan. Den får stå på dygnet runt när värmekrävande växter ska gro.

Hamstrar krukor och andra förpackningar
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra.  Foto: Plantagen
Plantagens blåa krukor som de säljer över 400 olika sorters perenner i ingår egentligen i ett retursystem, för fem krukor får man välja en ny perenn men jag sparar på dessa krukor, de är suveränt bra. Foto: Plantagen

Jag sparar alla små fyrkantiga planteringskrukor i storlekarna 7, 9 ,11 samt 13 som jag får när jag köper plantor. Använder särskilt de kraftigaste men alla används. Särskilt bra är de blå krukor, 11 cm, som Plantagen säljer perenner i. I över tio år har man kunnat panta dem, om man lämnar tillbaka fem får man en ny växt som säljs i samma typ av kruka men jag behåller de blå krukorna. Att de är bra säger sig självt, de tar tillbaka dem och återanvänder så bättre kruka kan man knappast få. De lär ha 400 olika växtsorter i de blå krukorna så med tiden blir det alltid några. Jag tror att de alla är svenskodlade perenner som säljs i dem.

Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar.  Foto: Kerstin Engstrand
Fyrkantiga krukor, här i tre olika storlekar är viktiga för att jag ska lyckas med mina tidiga odlingar. Foto: Kerstin Engstrand

Fyrkantiga krukor är lättare att ställa tillsammans, de är mera yteffektiva. De sorteras efter storlek, de är lätta att stapla i varandra. Och de fyrkantiga ställer jag närmast dörren i förrådet så jag lätt får tag i dem när våren kommer för mitt förråd är nog som de flestas, överfullt.

Sår jag i jord använder jag småkrukor, låga formar, tomataskar, vindruvsförpackningar eller juice-och mjölkförpackningar. Jag använder mig också av små 49-pluggbrätten, särskilt när jag sår kaktusar.

49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Platshuva av kraftig plast ingår.  Foto: Kerstin Engstrand
49-håls minipluggbrätte, ett rött syns på annan bild. Numera verkar de bara finnas i sobert grått. Huva av kraftig plast ingår. Foto: Kerstin Engstrand

 

Dessa pluggbrätten är kraftiga och håller länge, har ännu inte lyckats slita ut något av dem. Samt har några stora pluggbrätten med 77 hål för sådder av blommor köpta på 1980-talet av Lindbloms och de håller än!  Men 77-pluggsbrättena använder jag mest för utomhussådd.

Och lite doft av jord

Jord kan variera mycket i kvalitet och det är kanske det svåraste att välja rätt. Men under alla mina år har jag bara fått dålig jord en gång! För vårens sådder och omplanteringar blir det oftast köpejord från den lokala matbutiken. Såjord för sådder och krukväxtjord för omplanteringar. Det har alltid fungerat bra. Jag använder främst såjord när jag odlar i pluggbrätten eller ”bredsår” i ett kärl för att få många exemplar av en och samma växt. Annars använder jag mig av odlingspluggar för alla växter som jag behöver enstaka exemplar av.

Ett annat suveränt alternativ är de nya kompakta jordarna som säljs i små block, i sammanpressade briketter. Jag brukar kalla dem för brikettjord. Vatten får man tillsätta själv, du häller i vatten och får jord! Dessa substrat är mycket bra och är tillverkade av kokosfiber/kokosnötsskal. Fungerar även att så kaktusar i. Jag tror det var Ikea som började och idag finns de även hos Clas Ohlson och jag tror även hos en stor växtkedja där jag i alla fall tidigare har köpt. Det är jord som är smidig att ha hemma och fungerar suveränt bra.

"Brikettjord" eller "komprimerad tjord", här Ikeas variant. Foto: Ikea
”Brikettjord” eller ”komprimerad tjord”, här Ikeas variant. Foto: Ikea

Kokos håller vatten upp till åtta gånger sin egen vikt och en klar finess att jorden inte blir plaskvåt. Jag har även återanvänt denna typ av jord och det fungerar bra, den behåller strukturen då kokos inte bryts ner lika snabbt som torv. Ikeas lösning om tre jordbriketterna som vardera sväller till 5 liter jord när de blandas med ungefär 2 liter vatten tycker jag fungerar bäst men de går tyvärr inte att köpa online. Och många av oss har en bit att åka till deras närmaste varuhus. När jag ungefär var tredje år kommer dit så bunkrar jag upp. Clas Ohlsons har också ”brikettjord” och den sväller till ca 10 liter jord.

Ljus från sådd till första omplantering
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand
Småplantor i kokospluggar i fas 1, innan första omplantering. Foto: Kerstin Engstrand

Under denna fas står mina odlingar i ett ställ som jag köpt från IKEA, ett trevåningsställ som egentligen är för hydroponisk odling (se test här) men just denna suveräna storlek finns tyvärr inte längre. Nu har de en mindre och lägre variant. Men båda har plats för att sätta fast en belysning. Etagen är särskilt anpassade för växter, med extra insats och belysningen som man köper till har IP-klass 44 och ett PPFD-värde på 100. Det PPFD-värdet är visserligen inte det optimala men passar suveränt just för denna ställning. Jag får jättefina plantor. Har självklart timer kopplat till belysningen. Energiförbrukning är 4,8 kWh per månad vid användning 16 timmar per dag och jag har tre, ett för varje etage. I perioden november till mars står här också många medelhavsväxter som får extra vinterljus. Samt belysningen gör också att hemmet känns ljusare under vinterhalvåret.

Jag sätter, i början när plantorna är små, odlingen på en skobricka som står på upp och nervända krukor, på så sätt kommer plantorna närmare ljuset. När de växer till sig och planteras om tar jag bort upphöjningen.

Många använder sig av en stadigare hylla, typ lagerhylla av metall och monterar på en belysning.

Omplantering
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När en planta har fått två till fyra karaktärsblad, dvs de blad som växer fram efter de första två, de så kallade hjärtbladen, är det dags för omplantering vilket brukar inträffa cirka en månad efter sådd.

Lejonparten av alla växter vill stå svalare och ljusare efter första omplanteringen. Ljuset går lätt att fixa med extraljus men jag kan inte få svalare än 22 grader i något rum och nu vill växterna ha 18 grader!  Så jag kompenserar värmen med att plantera om mina plantor en gång extra innan det är utplanteringsdags. En omplantering gör att växten stannar upp lite i tillväxt innan den sätter fart igen.

7,9,11 och kanske 13, nu har man användning av krukor i olika storlekar. Första omplantering sker till 7 cm kruka, 8 cm går också bra. Det vinner du på, man förlorar på att välja större krukor vid första omplanteringen. Rötterna arbetar så att de hela tiden söker sig ytterkanterna, man brukar säga att rötter jagar syre och fukt. Är krukan för stor tar det för lång tid, dessutom är risken stor att jorden lätt blir för våt, helt enkelt plaskvåt och det skadar rotbildningen. Visst det tar lite tid att successivt plantera i storlek efter storlek men i längden så får du finare och mera välmående växter.

Nu är det plantjord som gäller, kan även kallas för krukväxtjord, eller kokosjord från stora briketter. Har jag inte ”brikettjord” hemma köper jag i min närmsta butik som är en matbutik som säljer flera olika märkens jord. En 7 cm kruka rymmer cirka 2,5 dl jord.

Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar.  Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade växter får dra vatten i ett par timmar. Foto: Kerstin Engstrand

Jag ställer krukor på skobrickor, Ikeas skomatta Bagmuck eller liknande. För mig passar Bagmuck bäst då jag även kan skjuta in en sådan i trevåningsstället och därmed öka ytan. Den är dessutom rak i kanterna, har ytterformatet 71 x 35 cm (innerformat 68 x 30 cm), kostar bara 25 kr och  går knappast att slita ut samt går att köpa on-line.

Jag föredrar att välja krukor med storleken 7, 9 och 11 cm då det helt enkelt blir mera yteffektivt. En sådan skomatta rymmer utan problem 36 stycken 7 cm krukor. Den får också plats på fönsterbrädan och det är ett lätt sätt att utöka en vanlig fönsterbrädas bredd.

Nu behöver växterna också mera ljus, jag låter belysningen vara på i 14 timmar.

Andra, tredje och kanske fjärde omplanteringen
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand
Om plantorna står för nära ljuskällan kan bladen lätt brännas. Här är det basilika som fått sig en liten törn. Foto: Kerstin Engstrand

När rötterna tränger ut ur krukornas bottenhål är det dags att göra nästa omplantering, till 9 (10) cm, här fungerar också 2-liters juicekartonger bra, de har exakt en sida på 9 cm. Klipp bara bort ett hörn så att överskottsvatten kan rinna ut. Därefter till 11 (12) cm krukor och troligen därefter brukar det bli dags att plantera ut växterna.  Men är våren kall och försommaren dröjer så kan det bli ytterligare en omplantering till 13 cm krukor.

  • En 9 cm kruka rymmer cirka 5 dl jord.
  • En 11 cm kruka rymmer cirka 10 dl jord.
  • En 13 cm kruka rymmer cirka 14 dl jord.

På varje skomatta ryms nu:

  • 21 stycken krukor med storlek 9 cm

eller

  • 12 stycken krukor av storleken 11 cm

eller

  • 10 stycken 13 cm krukor.

Vid andra omplanteringen så placeras de successivt, allt efter växtsort, vidare ut till fönstret som ger rejält med ljus plus att jag har extra belysning, en ljusramp i vardera. Enkla sådana, den är en ljusrörsarmatur som hängt med i många år, den andra är en ledrampsarmatur. Båda hänger på fönstret med en fiffig anordning med sugkoppar. Jag skulle få ännu finare plantor om jag satsade på en större, bredare och mera ljusintensiv ljusramp samt kunde få ner rumstemperaturen. Särskilt svalare temperatur vore bra.

Mer än 16 timmar ska inte ljuset vara på. I nödfall kan man köra 18 timmar särskilt i slutfasen, växter som ska blomma och sätta frukt behöver mera näring och mera ljus när de ska in i blomfasen.

Sår du två frön i en lugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen. och plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand
Sår du två frön i en plugg, och båda gror, så kan man försiktigt sära på plantorna i pluggen för att därefter plantera om dem i var sin kruka. Foto: Kerstin Engstrand

Behövs extra näring? Gör du regelbundna omplanteringar från 7 till 9 till 11 centimeterskrukor klarar sig i regel plantorna med den näring som finns i jorden men det är också beroende vad för växter du odlar, vissa är hungrigare än andra. Gör du ingen mer omplantering efter 11 cm krukan så är det dags att börja näringsvattna lätt efter ett par tre veckor, särskilt om du odlar chili, paprika och tomater.  Det har visat sig att växterna mår bättre av lite och ofta, en riktlinje är en milliliter flytande krukväxtnäring per liter vatten och vattning.

I slutet av maj, i början av juni, allt beroende hur vädret utvecklar sig är det dags för slutlig utplantering i krukor och pallkragar. Dessförinnan har jag låtit dem vänja sig vid utelivet.  Skomattorna fungerar nu som brickor när jag varje dag lyfter ut och in växterna. Under denna tid, avhärdningen som man brukar säga, borde vara tillvänjningstid, står de aldrig i direkt solljus, utan i garanterad skugga. Ställs de i solljus bränns bladen och det syns som vita fläckar. Sista veckan får de stå ute dygnet runt, med extra skydd, under tak och med lite skyddande fiberduk. Mer om hur jag väljer växtplats och krukor för sommarens växtliv kommer senare i en annan artikel.

När skomattorna inte längre behövs är de lätta att skölja av. De går att sätta i varandra och tar ingen plats. Jag förvarar dem tillsammans med ”bakbordet” när de inte är i bruk, i en liten smatt mellan tvättmaskinen och tvätthon i tvättstugan.

Ha en skön odlingsvår!

Av Kerstin Engstrand

Vallmon Lauren's Grape. Foto: Kerstin Engstrand

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på mig med en blick som sade du kommer inte glömma mig?

Det var nog både och, vi blev ett par där när jag såg den vaja lätt för vinden i Christ Beardshow trädgård The Morgan Stanley Garden på 2019 års Chelsea Flower Show.

Elegant vinröd med en gnutta svart. Det finns de som tycker att de svarta fläckarna ser ut som ögon och det stämmer nog! Samma färg som mina älskade vinröda extremt högklackade skor i sammet och lack som jag en gång trippade fram på Paris gator i. Nåväl, så elegant var nog inte min framfart , skorna var urläckra men ont gjorde de. Då är det bättre med en vallmo. Lauren’s elegans förstärks av det klassiska för opievallmo svagt olivgröna bladverket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Lauren’s Grape ger mig bara välbehag. Och ger mig en längtan efter henne, måtte det snart bli sommar så du slår ut! Och att jag är hemma när Lauren blommar. Annars får jag väl sätta en webbkamera på henne.

Vem var då Lauren? Det sägs att hon är uppkallad efter den amerikanska trädgårdsskribent Lauren Springer och ursprunget, hör och häpna, ska vara några vallmofrön från ett bröd, en klassisk bagel, som hon ska ha strött ut i sin trädgård i Colorado, USA. Och de ska ha grott! Bland alla plantor ska denna unika färgkombination och utsökta blomma dykt upp. Nåväl, kanske tog hon frön som hon köpt, som kryddor, för inte kan de vara från en bagel som gräddats i ugnen, de fröna gror nog inte efter att ha varit i 225 graders ugnsvärme. Jag det var vallmofrön från en kryddburk, de brukar gro och det har jag själv testat. Dock fick jag inga världsunika blommor sorgligt nog. I sex år höll hon på att odla dem innan hon blev nöjd, innan hon fick fram den vallmo vi idag åtrar så djupt, Lauren’s Grape.

Kryddfröer sägs vara ursprunget till Lauren's Grape.  Foto: Kerstin Engstrand
Kryddfröer sägs vara ursprunget till Lauren’s Grape. Foto: Kerstin Engstrand

Lauren’s Grape är en opievallmo, Papaver somniferum. Räknas som ettårig men frösår sig mer än gärna. Frösår man den själv brukar det ta 14 veckor från sådd till blomning. Vallmo vill i regel inte flyttas så det är bäst att så henne där du vill att den ska växa. Man brukar säga att vallmo ska man så och sedan glömma för att plötsligt få en chock när de blommar. Läget ska vara soligt, jorden ska vara mullrik. Hon blir tanig i mager jord och matig.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sår du 1 april kommer plantorna att blomma i mitten, slutet av juli. Blir ca 90 cm hög.

Man kan förkultivera, så då i februari – mars men så då i stora krukor, minst 11 cm breda då vallmo är en växt som inte tycker om att planteras om. Fröna är mycket små och är ljusgroende, det vill säga de ska sås på jordytan och inte täckas med jord. Ett bra knep är att strö ut vermikulit på ytan och strö fröerna på det. Man brukar då låta krukan stå tolv timmar i kylskåpet för att sedan tas ut i rumstemperatur i 12 timmar och så tillbaka till kylskåpet i12 timmar igen, tillbaka till rumstemperatur och så fortsätter man tills fröna gror. Bli inte orolig, vanligen tar det 14 till 30 dagar innan fröerna gror. Du kan förstås även ställa krukan utomhus.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Men vanligen brukar man så vallmo direkt på växtplatsen, i april – maj, eller redan i mars om du bor i södra Sverige då fröna behöver lite svalt väder för att väckas till liv. De behöver inga minusgrader men svalt, som kylskåpstemperatur. Strö ut där du önskar dem växa. Ett bra knep är att markera området med fin sand och så på den ytan. Då opievallmo mer än gärna självsår sig innebär det att man även kan så på hösten. Vid höstsådd så kommer Lauren’s Grape att blomma tidigare än vid direktsådd på våren. Men var noga med att växtplatsen är helt fri från ogräs.

Gallra först till ett plantavstånd på 20 cm för riktigt unga plantor, sedan gallra igen till ett avstånd på 30 till 35 cm. Låt bara de kraftigaste plantorna vara kvar. OBS! Sniglar och snäckor älskar dessa småplantor. Fröställningarna är vackra att torka.

Blommar vanligen i slutet av juni, mitten av juli eller till och med i början av augusti beroende på var du bord. Hon är vacker helt ensam och lika vacker om hon får växa i mängder och bilda vågor av elegans.

Opievallmo brukar rådjuren rata.

Nyfiken att veta mer om vallmo?

Fler härliga vallmosorter kan du läsa om i artikeln: Får det lov att vara en vallmo?

Samt i: Så lyckas du med jättevallmo

En annan unik vallmo, Patty’s Plum fick också sitt genombrott på Chelsea Flower Show, mer om denna unika vallmo kan du läsa i artikeln Vem är Patty?

Om Beth Chattos vallmo: Tre väna växter som stack ut på Chelsea Flower Show 2018

En annan åtråvärd växt beskrivs i artikeln:  Buskvallmo, som ett stekt ägg i rabatten

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Liten snackpaprika 'Hamik' odlad i en airpot. Foto: Kerstin Engstrand

Snackpaprika, så kallas de också, de små minipaprikorna som finns flera sorter av. Läckert guldorange, gröna, gröna eller rentav lila. Januari och februari är utmärkta månader att så dessa godbitar.

Sorten Hamik, Capsicum annuum (Paprika-Gruppen) ‘Hamik ‘är min favorit. Det är en söt och smakrik liten paprika som jag mer än gärna ungnsbakar i halvor fyllda med fetaost. När jag som ung tjugoplusåring lärde mig laga mat i Italien så var ett budskap att paprika alltid ska avnjutas tillagad, rå paprika anser italienarna är för hårdsmält. Det rådet bryter jag emot, Hamik är som gjord att äta direkt från plantan!

Hamik har även en annan fördel, den har knappt några frön varför den är lätt att gröpa ur. Det finns även snarlika sort, lika orange och lika liten, som säljs som snackpaprika ‘Snacking Orange’ som är lika god.

Dessa små paprikor blir ganska låga plantor och går utmärkt att odla kruka. Både sju- och tioliterns fungerar mycket bra. Jag odlar i urnjord och ger näring i form av tomatpinnar som man sticker ner i jorden. De avger näring till växten vid varje vattning och de räcker i 60 dagar. Enkelt, effektivt och bekvämt. Har använt dessa tomatgödselpinnar sedan de kom, kan det vara på 1990-talet någon gång?

Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång.  Foto: Kerstin Engstrand
Blommor , omogen frukt och strålande mogna orange frukter på en och samma gång. Foto: Kerstin Engstrand

Det är extra roligt att odla Hamik då man har så mycket att iaktta. Som hur en frukt går från grönt till orange.  Att det finns både omogna och mogna frukter samtidigt på plantan och blommor! Och inte att förglömma, det känns så lyxigt att odla egen paprika i kruka ute på balkongen eller i trädgården.

Inte nog med det, Hamik fungerar även bra uppe i norra Sverige. Känner till flera som får bra skördar i växtzon 7. Den fungerar även att odla i pallkrage i soligt läge.

Snackpaprika kan förkultiveras inomhus redan i januari och i februari för tidig skörd. Jag sätter ut mina plantor i slutet av maj, början av juni allt beroende på hur vädret är. Då börjar jag kunna skörda i augusti och sedan fortsätter skörden hela hösten, till och med efter det att jag tagit in plantorna i oktober kan jag fortsätta skörda. De sista skördade jag på julafton! Plantorna är lätta att ta in, de är så nätta. En minipaprika blir mellan sex och nio centimeter lång.

När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan.  Foto: Kerstin Engstrand
När frukterna mognar sprids färgen sakta uppåt på plantan. Foto: Kerstin Engstrand

Jag toppar aldrig plantorna, det behövs inte men däremot behövs en liten stödpinne. En planta blir i regel cirka 40 cm hög. Soligt läge, i söder eller sydväst trivs den bäst. Hamik ger mycket bra skörd odlad i kruka på balkongen eller ute i trädgården, växthus behövs inte. Jag brukar få ett tjugotal frukter per planta, riktigt heta somrar det dubbla! Det sägs att man får bästa skörden om man knipsar bort det första fruktämnet som kommer. Ett knep jag än så länge inte använt mig av men som jag lovat mig själv ska testa – om jag kommer ihåg det.

En annan klar fördel med att odla i krukor utomhus att då brukar plantorna inte angripas av bladlöss vilket annars lätt händer i växthus eller i uterum.

Det finns också en mix som säljs som Mini Bell Pepper Mix. Det är inte olika sorter i den blandningen utan en sort som beroende på frukternas mognadsgrad ger grön, orange, röda eller lila frukter.

Läs också: Tre chilipepparfavoriter

Läs också: Odla en elefant eller en spaghetti

Text och foto: Kerstin Engstrand

Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.

Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken ”Luktärt”.

Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.

Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.

Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.

Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.

Man behöver inte blötlägga fröna innan!

Sarah Raven:  Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.

They will fill your life with colour and scent.

Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån.  Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.

Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.

Så kallade roottrainers är särskilt bra  att så luktärter, vanliga ärter  eller bönor i.  Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att  plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand

Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.

Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.

Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.

Luktärter i sin "kuvös", en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i sin ”kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.

Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.

Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.

Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.

Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.

Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.

Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst.  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand

Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.

Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.

Utplantering:  Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.

Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter!  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand

Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.

Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.

Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.

Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.

Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Stor doroteablomma, Dorotheanthus bellidiformis, är en färgstark blomma som barn älskar. Den slår ut sina färgstarka blommor när solen lyser som bäst. Ursprungligen kommer den från Sydafrika.

Doroteablomman kan sås direkt på växtplatsen i början av april men kan också förkultiveras inomhus vilket jag rekommenderar. Inomhus kan den sås redan i början av februari.

En fröpåse av doroteablomma innehåller många frön. Foto: Kerstin Engstrand
En fröpåse av doroteablomma innehåller många frön. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna är små men hanterbara, och de sås på ytan, det vill säga de ska inte täckas med jord, men du kan strössla ut ytterst lite jord på dem så att de ligger kvar. Så i så-/kaktusjord och låt sådden aldrig toka ut. Sådden ska stå varmt, 20 till 25 grader och undervärmen kan man fixa genom att ställa sådden över ett element. Annars är en elektrisk värmematta just avsedd för växtsådder en bra investering. Efter en vecka, oftast lite tidigare har fröerna börjat gro.

18 dagar gamla små fröplantor av doroteablomma. Foto: Kerstin Engstrand
18 dagar gamla små fröplantor av doroteablomma. Foto: Kerstin Engstrand

Bladen är tjocka och de visar på att stor doroteablomma vill växa i soligt läge. De tjocka gröna bladen kan man ha i sallad, de smakar lätt syrligt.

Den stormtrivs i lerkrukor och på murar, blommar vanligen från juli ända in i september. Blir ca 15 cm hög och den räknas som ettårig här i Sverige.

Stor doroteablomma förekommer även under namnen Dorotheanthus criniflorus, Mesembryanthemum bellidiforme och Mesembryanthemum criniflorum.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Krans av eterneller med bland annat bolltistel, inköpt i New York. Foto: Kerstin Engstrand

Hösten 2018 är evighetsblommornas och gräsen tid. De är supertrendiga i all inredning och vi har naturligtvis redan skrivit om dem. Här få du en samlad bild av alla våra artiklar, de är sex i antalet. Om hur du torkar dem, hur du odlar dem och hur du bäst använder dem! Klicka på länkarna så kan du läsa respektive artikel. Och som vanligt är det helt gratis att läsa.

Om pampasgräs

Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand
Pampasgräs Foto: Kerstin Engstrand

Glansmiskantus

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Eterneller, sommaren som varar hela vintern

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Slottet blommar upp, och sätter en trend

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Så lyckas du, skörd och torkning av eterneller

Klotamarant.  Foto: Kerstin Engstrand
Klotamarant. Foto: Kerstin Engstrand

Life in Death, en stark upplevelse (om utställning i Kew gardens vintern 2017/2018 där 300 000 evighetsblommor användes.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Korallpions fröställning. Foto: Kerstin Engstrand

Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.

Krassens fröer kan man lägga in som kapris!  Foto: Kerstin Engstrand
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand

Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?

Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder.  Foto: Kerstin Engstrand
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand

Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig.  Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.

Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.

Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand

Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.

Paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand

 

Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand

Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.

Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling.  Foto: Kerstin Engstrand
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand

Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.

Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.

Underblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här.  Foto: Kerstin Engstrand

De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala gronings­förhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.

De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.

I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Detalj från "Life in Death" av Rebecca Louise Law. Foto: Kerstin Engstrand

375 000 torkade evighetsblommor (eterneller), frökapslar och gräs- samt sädesstrån, vad bli det om man lägger till koppartråd i okänt antal meter? Det blev installationen Life in Death, en känslosam unik upplevelse skapad av Rebecca Louise Law. Det var i perioden 7 oktober 2017 – 11 mars 2018 som installationen kunde upplevas i Shirley Sherwood Gallery of Botanical Art som är en del av världens främsta botaniska trädgård, Kew Gardens, i Londons utkant.

Det var vackert, suggestivt och tänkvärt. Ett paradis i ett rum där allt rörde på sig. Växterna var vackert surrade på koppartråd som gick från golv till tak. Fint grupperade efter form och färg samt en hel del oanade effekter! Jag ville aldrig gå ut! Men till slut blev jag tvungen, galleriet skulle stänga för dagen. Och ut kom jag till en kylig januarikväll där mörkret redan hade omslutet Kew. Men jag var kvar i känslan som Life in Death hade skapat inom mig.

Och när jag återigen tittar på bilderna från installationen kommer samma känsla tillbaka. Av lätthet och av förgängelse men också hopp.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sex år hade det tagit Law att få ihop tillräckligt med material. Totalt blev det 1000 girlanger. En viktig del för hela effekten var skuggorna som blommorna bildade, på väggarna och golvet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Law skapade en installation som kittlade ens sinnen! Jag kommer för alltid att bära med mig denna underbara lättsamma känsla och eftertanke som hennes konstverk gav mig. Law är ett namn att hålla utkik efter, och det vore underbart om hennes verk kunde visas här hemma i Sverige. På Waldemarsudde kanske?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nyfiken på att odla egna eterneller? Läs våra två artiklar, den ena om hur du skördar dem och den andra om några sorter som vi rekommenderar.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Varje dag tittar några nya just utslagna blommor på mig, och ja jag blir bara mer förälskad för varje dag. Sedan slutet av juli blommar den för fullt, växten som ser ut som en graciös hibiskus, Hibiscus trionum av sorten ’ Simple Love’. Den som givit den detta sortnamn visste vad den gjorde!

På svenska heter den inget alls med hibiskus, utan timvisare! Varför detta svenska namn? Det sägs att det kommer från att blommorna bara är utslagna ett fåtal timmar, upp till tre. Det är under dessa timmar man blir så förförd. Blommorna liknar hibiskus. ’Simple Love’ har cremevita blommor med en svag ljust lila ring. Men innan dess har man fått skåda tuffa blomknoppar som liknar lite kantiga ballonger. Då är det svårt att förstå att det snart ur dem ska födas en så ljuvlig blomma.

Timvisare är en ettårig växt som är lätt att få tag på frön till. Och den är lätt att dra fram egna plantor av. Den trivs utmärkt i kruka!

Fröna förkultiveras inomhus, i mars eller i april, eller redan i februari om du har möjlighet att ge tillskottsljus. Redan efter två dagar brukar de ha grott. Dock brukar fröfirmorna ta det säkra före det osäkra och ange att det kan ta hela 40 dagar innan de gror. Jag täcker inte fröna med någon jord, jag sår fröna på ytan. Dvs. jag ytsår dem. Efter fyra veckor brukar det vara dags att omplantera plantorna, ibland hinner man med ännu en omplantering innan det är dags att sätta ut dem när risken för nattfrost är över. Det går även att så dem på friland men det har jag ännu inte prövat.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

’Simple Love’ blir 50 cm hög. Blommar från juli till långt in i september om inte frosten kommer tidigare. Den tillhör de blommor som enbart slår ut i sol. Mulna dagar sluter den sig.

På engelska kallas den för ”Flower-of-an-Hour” som syftar på den dagliga korta blomningstiden men den kallas även för ”Bladder hibiscus”, då med tanke på frökapslarnas utseende.

Humlor och bin älskar timvisaren.

Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand

Och du kan lätt samla in dina egna frön. Lär mer om september månads skatter i vår artikel om frö, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...