Av skalen från ringäpplena kan vi göra ett gott te. Även på de torkade äppelringarna kan du göra te. Äppelte är vanligt i bland annat Turkiet. Det går att göra te på såväl skal som hela äpplen. Godast blir teet om man blandar skal och äppelringar.
Äppelskalen ska vara helt torkade.
Äppelte gjort på skal
10 dl vatten
1 dl torkade äppelskal
ev 1-2 myntablad
Att servera till: honung
1. Häll det kalla vattnet i en kastrull.
2. Lägg i äppelskalen i det kalla vattnet.
3. Låt koka upp och fortsätta att koka i 5 minuter.
4. Tillsätt några torkade myntablad.
5. Låt dra ytterligare någon minut.
6. Sila av och servera genast med lite honung till.
Äppelte gjort på ringäpplen
Äppelringar på tork! Foto: Kerstin Engstrand
10 dl vatten
2 dl torkade ringäpplen, dvs äppelringar
1. Häll det kalla vattnet i en kastrull.
2. Lägg i ringäpplena i det kalla vattnet.
3. Låt koka upp och fortsätta att koka i 10 minuter.
4. Sila av och servera genast med lite honung till.
Lite smått och gott om rekordäpplen:
Nyskalade äpplen, en äppelsvarv ger väldigt långa skal som är lätta att torka. Foto: Kerstin Engstrand
Längsta äppelskalet, 53 meter tog 12 timmar, ett tidigare rekord lär ha varit från 1976 och var på 52 meter.
En av de största äppelsorterna väger runt ett kilo styck och är av sorten Peasgoods. Ett sådant äpple motsvarar ca 10 stycken normala äpplen. Ett rekordäpple på cirka 1,85 kg hittades 2005 på en äppelfarm i Hirosaki, Japan. Sorten hade det passande namnet översatt från japanska: ‘Stark Jumbo’.
Minsta äpplet: Japansk rönnbärsapel, stora (eller små) som rönnbär och 24 av dessa brukar totalt väga 1 gram.
Ingefärspäron i mormors dessertskål. Foto: Kerstin Engstrand
Päron, inlagda med ingefära, det är en himmelsk efterrätt att ta fram kalla vinterdagar. Har du gråpäron så använd dem, de smakar bäst och är lagom stora. Även vanliga, lite större päron blir bra och har du nga egna päron så går det lika bra med köpepäron.
Mormor kallade detta recept för “4 dagars ingefärspäron”, päronen var i regel från vårt sommarställe i Sörmland. Dessa päron ska stå och dra i 3-4 dagar. Ska de avnjutas på fredagen ska de göras på måndagen eller tisdagen innan men de går också fint att spara i en vacker glasburk med konserveringsring i kylskåpet i några veckor eller frys in dem styckvis.
15 fasta päron, gärna mindre päron, som gråpäron
10 dl vatten
2,5 dl socker
1 stor bit hel torkad ingefära
1/2 citron
Mormors gråpäronträd bjuder fortfarande på de läckraste av päron. Foto: Kerstin Engstrand
Detta recept går ganska fort. Det som tar tid är att skala päronen och koktiden förstår. Samt väntetiden, först efter tre till fyra dagar är de ätklara. Då har ingefäran satt sig i päronen.
1. Stöt ingefäran lätt i en mortel. Den behöver inte pulveriseras utan det räcker med att ingefäran knäcks.
2. Häll vatten, socker och ingefära i en vanlig kastrull.
3. Pressa ur saften ur citronen och häll den i sockerlagen.
4. Koka upp lagen och låt sjuda i ca 10 minuter.
Under tiden som lagen sjuder skalas päronen:
5. Skala päronen men låt skaften sitta kvar och ansa dem i botten så att de lätt kan stå upp.
6. Ställ nu päronen tätt tillsammans i en låg och vid kastrull. Har du inte en sådan går det även att låta päronen koka i en kastrull där de delvis ligger på varandra.
7. Slå försiktigt över den heta lagen och låt sjuda i ca 5 minuter.
8. Päronen ska nu svalna i lagen. Ställ antingen kastrullen i kylskåpets svaldel eller häll över dem i en glasburk och låt päronen dra i 3-4 dagar
9. Ta upp päronen och servera med vispad grädde eller fin vaniljglass.
Inspirerande av att djur och fåglar snart börjar förbereda vintern genom att samla på hög av allehanda gotter gör vi alldeles egna ringäpplen. Ett enkelt och gott godis som går utmärkt att spara till vinterns utflykter.
Redskap
Foto: Kerstin Engstrand
Äppelsvarv eller potatisskalare , kärnhusuttagare och kniv. En äppelsvarv är en bra investering, vår är från 1992 och den fungerar fortfarande utan problem. En äppelsvarv är en fiffig konstruktion, den kan både skala, kärna ur och skiva ett äpple! Dessutom drivs den av mankraft, ingen el behövs.
Foto: Kerstin Engstrand
Pinnar, typ bambupinnar eller kraftigt snöre
Äpplen, många och utan skador. Läs mer om våra tre favoritäppelsorter HÄR.
1. Kärna ur, skala och skiva äpplena ganska tunt. har du en äppelsvarv så gör den dessa tre moment på en och samma gång. Då får man en spiral av äpple.
2. Häng upp äppelringarna på en lång pinne eller ett kraftigt snöre.
Äppelringar på tork! Foto: Kerstin Engstrand
3. Placera äpplena på ett torrt ställe, över ett element blir bra.
4. Låt torka i ca en vecka. Ringarna är färdiga när de är torra och så sega att man lätt kan böja dem utan att de går sönder.
Äppelringarna är färdiga när man kan böja dem utan att de går sönder. Foto: Kerstin Engstrand
5. Packa det färdiga äppelgodiset i burk med lock eller i plastpåse.
Vad heter din tillkommande?
Foto: Kerstin Engstrand
Av äppelskalet kan vi ha lite extra roligt. Om äpplena är skalade med äppelsvarv har vi nu säkerligen många skal som hänger ihop i en lång remsa.
Kasta skalet bakåt, över huvudet och vänd dig om.
Har man tur så har skalet nu bildat slingor som kan uttydas som bokstäver. Detta är begynnelsebokstäverna i just din tillkommandes namn.
Det finns fakta om det mesta! Kanske mest fascinerande är de skalor som finns för fruktträd. Försök i USA har resulterat i spännande scheman där knopparnas och blommornas olika stadier anges och risken för skador vid olika temperaturer. Skalorna är i Farenheit, en lathund finns längst ner i denna artikel.
• Risk vid mycket låg temperatur vid BBCH 56-59 äpple
• Risk vid låg temperatur vid BBCH 59-69
• Vanligt med klart väder innan frostnätter på både vår och tidig höst
Så är det dags igen. Hösten blir allt svalare, frosten kommer på snabbbesök allt oftare och snart är vintern här. Vad gör vi med våra växter som står där så fint i kruka? Kan vi vinterförvara några inomhus?
Ja, det går utmärkt. En sådan “lätt” växt är fikon. Växter som tappar bladen under vinterhalvåret kan lätt vinterförvaras i ett mörkt och svalt utrymme, helst inte under 5 plusgrader.
Två saker ska du tänka på innan du ställer undan ditt krukodlade fikonträd:
Jorden ska vara torr
Växten ska ha fällt sina blad.
Jag förbereder plantorna genom att från slutet av september, början av oktober ställa dem under tak så att de inte drabbas av höstregnen. Jorden ska vara torr när plantorna ställs undan.
När respektive fikon börjar fälla bladen beror dels på sorten, några är härdigare än andra men också hur hösten artar sig. De tål att stå i skyddat läge även om det skulle bli några minusgrader. Bor du i växtzon 1 eller 2 kan du troligen övervintra dina fikon utomhus och låta dem växa på friland.
Jag bor i växtzon 3 så jag har inte chansat. Jag har fem fikonträd, mindre sådana, som är uppdragna från sticklingar och de har stått vinterförvarade i flera vintrar i ett ouppvärmt men isolerat förråd. De har stått där i sina krukor. Beroende på hur våren sedan utvecklar sig har jag tagit ut dem igen sen vår. Jag brukar ta ut dem när väderprognosen visar att tio dagar framöver så ligger medeldygnstemperaturen på 5 grader och då förstås inga minusgrader. Då ställs de först i skuggigt läge så att de successivt vänjer sig vid att stå ute och att få ljus. Efter några dagar får de ytterst lite vatten. Bäst är att ta ut dem från mörkret innan bladanlagen börjar svälla men det fungerar även om de har börjat svälla lite.
Vintern 20/21 var fram till och med januari ganska mild. I februari blev det kallare, rejält kallare och det medförde några minusgrader även i förrådet men det påverkade knappt mina fikon. Det var bara en sort som såg lite tråkig ut men det var också det exemplar som var det sämsta redan innan vinterförvaringen. Just det exemplaret levde men några grenar hade fått lite kylskador.
Jag vattnar inte mina fikon under vintern. Vinterförvaras de varmare, runt 10 till 15 grader behöver de få en skvätt vatten då och då under vintern.
Undvik att skada trädet när det ställs in för vintern. Det är först tidig vår man beskär ett fikonträd. Det vill säga när det är dags att ta fram det ur vintervintermörkret. Då får man också fina sticklingar. Fikon är lätt att sticklingsföröka.
Andra exempel
Japansk lönn. Foto: Kerstin Engstrand
Andra växter som klarar att övervintra mörkt och svalt i kruka är fuchsia och änglatrumpet. Det finns även möjlighet att övervintra margeriter på samma sätt.
Skulle du odla klematis eller rosor i kruka kan även de övervintra svalt och mörkt. Huvudregeln är växter som fäller sina blad och att de ska ha fällt dem innan de ställs mörkt.
Japanska lönnar är det också många som odlar i kruka. De klarar sig fint utomhus växandes i jord men krukodlade exemplar kan du även ställa det mörkt och svalt som fikon.
Fruktträdens blomning bringar fram en ljuvlig känsla och då särskilt persikoträdens. Till det tillkommer tidigt blommande buskar, som forsythia. Ännu bättre är det när man lyckas matcha med tulpaner som blommar samtidigt.
I vår trädgård är det framför allt tre tulpaner som just alltid träffar rätt. Det spelar ingen roll om våren är sen eller tidig, blomningen sammanfaller alltid! De tre är:
Elegant rosa
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
‘Light and Dreamy’, en darwinhybridtulpan som jag såg första gången blomma i Bergianska trädgården i Stockholm. Föll som en fura för den, dels för dess vackra färg och form men framför allt för att den blommar samtidigt som mina fyra persikoträd! Oavsett vilket persikosort och oavsett väderstreck så slår ‘Light and Dreamy’ ut samtidigt som just det persikoträd den är planterad vid.
‘Light & Dreamy’ Foto: Kerstin Engstrand
Färgen anges som rosaviolett och som kronan på verket så är stjälkarna mörka, jag skulle nog kalla stjälkens färg för plommonfärgad. Darwinhybridtulpaner är trogna, de kommer tillbaka år efter år och är mycket blomvilliga. Blir cirka 50 cm hög. Beroende på hur våren utvecklar sig blommar den i april – maj.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
En annan tulpan som blommar samtidigt som persikoträden är den låga näckrostulpanen ’Ancilla’. Kalkbladen är på utsidan röda och mera rosavita på insidan där även en röd rand dyker upp. Den förökar sig villigt. Detta är en låg tulpan, ca 20 cm hög.
Rött under körsbärsträdet
Foto: Kerstin Engstrand
När körsbärsträden blommar firar japanerna, nåväl de firar inte de vanliga ätkörsbären utan prydnadskörsbär, som de som blommar i Kungsträdgården, de med rosa blommor. Samtidigt som vanliga körsbärsträd, de sorter som vi äter av, som Stella eller Heidi, blommar de vanliga röda darwintulpanerna, den klassiska röda ’Apeldoorn’ (finns en gul också). Denna röda anses vara mamma till alla de olika sorter som nu finns i gruppen darwinhybrider. Och de klär verkligen varandra. När körsbärsträden, och de röda darwintulpanerna blommar, så är det dessutom ett tecken att nu är det dags att så på friland allt som anses inte vara alltför värmekänsligt. Nu klibbar jorden inte längre fast på redskapen och nu är det dags att sätta potatis och så ärter. Även sallat brukar trivas att sås vid denna tid. Men att så bönor, pumpa och zucchini på friland och plantera ut frostkänsliga plantor väntar vi med tills vårt sista så-vårtecken, när häggen blommar.
Foto: Kerstin Engstrand
’Apeldoorn’ blir cirka 55 cm hög. Jag har haft röda Apeldoorn under ett och samma körsbärsträd i 30 år och de är klockrena i sin blomning, alltid samtidigt!
Gult, orange och rött mot starkt gult
Foto: Kerstin Engstrand
De två Darwinhybrider, ’Elite’ och ’Blushing Apeldoorn’ gör verkligen rätt för sina namn! De blommar vanligen samtidigt som de senblommande forsythiorna, de som blommar på både nya som gamla skott. Dess två är högväxande men samtidigt stadiga tulpaner. Cirka 55 cm höga.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Skydda lökarna
På våren är det bra att skydda lökarna från hungriga harar och rådjur. Lägg över ett nät. Blodmjöl kan strös på bladen, dess doft brukar verka avskräckande, dessutom fungerar blodmjöl som extra gödsel. TRICO Garden är ett annat medel som är mycket effektivt. Det sprayas på växterna varför en sprayflaska behövs.
När knopparna bekänner färg är det en bra tid att ta in några tulpaner för snitt. Foto: Kerstin Engstrand
Tar du in blommor för snitt så kom ihåg att inte ta hela plantan med lök utan spara två blad kvar på löken. Bladen behövs för att löken ska få näring och orka blomma nästa år.
Efter blomningen, när nästan alla kronblad har fallit, nyps blommorna av. Detta för att kraften ska gå till löken och inte för att bilda fröställning. En giva gödsel är nu också bra men bladen ska nu vissna ner i sin egen takt. Tycker du det ser skräpigt ut kan man plantera tulpanerna i närheten av fleråriga växter, perenner som skyler de vissnande tulpanerna.
Lökarna sätts på hösten
Tulpanlökar sätts i september eller oktober men de klarar faktiskt att sättas även senare än så, de kan spettas ner i frusen jord men det är inget vi rekommenderar. Ett riktmått är 10 – 15 cm djupt, minst 3 x lökens höjd. Det blir kraftigare lökar och bättre blomning om de sätts djupt. Håll ett avstånd mellan lökarna på 10 till 15 cm, 12 cm brukar vara ett bra avstånd.
Växtplatsen ska vara väldränerad, vårblommande lökväxter vill ha en våt vår och en torr sommar.
Gräv ett hål, strö ut benmjöl för att främja rottillväxten, vattna och låt vattnet sjunka undan innan lökarna sätts ner. Tryck till dem så att de får bra kontakt med jorden. Täck därefter med den bortgrävda jorden.
Mistelsådd i äppelträd, ett riktigt pussträd! Foto: Kerstin Engstrand
Kärlekens växt, misteln, hur kommer det sig att den växer i träd?
Förklaringen ligger dels i dess naturliga växtsätt, misteln är en halvparastit med egen fotosyntes och behöver en annan växt för att leva. Den är Sveriges enda trädlevande parasit!
För att klara det är fröet extra klibbigt. Och med extra klibbigt menar jag verkligen klibbigt. Som extra starkt klister.
Det är på våren misteln bäst sås. I mars månad om den är varm. Inte tidigare.
Misteln föredrar att växa på lind och lönn, i trädgården trivs den framför allt på äppelträd. Den har skilda han- och honexemplar, de vita bären finns enbart på honplantorna men det behövs även hanplantor för att få bär.
Mistelbär är minst sagt kletiga. Foto: Kerstin Engstrand
Ett bär innehåller ett frö. Det kan man se om man håller bäret mot ljuset, då skymtar ett litet svart frö. Tryck bäret mot den gren där du vill att den ska fästa. Gärna på grenens undersida, där kommer det att leva mera ostört än på ovansidan. Min erfarenhet är att fröerna trivs bättre på grenar i sydvästläge än de på samma träd som ligger mot norr eller öster. Har du problem med snäckor i träd kan jag säga att de ödelägger mycket effektivt mistelfröer.
Då grobarheten inte är den bästa kan man utan problem så flera frön på en och samma gren. Markera platserna med en bit färgat garn och häng gärna upp en färgad såpinne också, detta för att lätt hitta platserna när trädets bladverk skymmer sikten.
Markera var på grenen du sått dina mistelfröer. Foto: Kerstin Engstrand
Ganska snart efter det att bäret har kletats fast på grenen blir allt grönt, ser ut som en grön knapp.
Därefter blir det hela vitt igen, och ser närmast ut som fågelskit.
Om fröet gror syns det ganska snart, du ser som små öglor på grenen.
En liten krok, eller ögla, här har fröet grott! Foto: Kerstin Engstrand
Om ett år så kommer första bladparet. Tillväxten kommer att gå långsamt även om tillväxttakten är 100% per år. Efter ett par år kommer dock misteln bli rejält stor.
Segt! Det klibbiga fruktköttet bildar lätt långa strängar. Att man för gjorde lim av bären känns helt naturligt när man får detta klet på fingrarna. Tyvärr användes limmet för att fånga fåglar med något som Carl von Linné omnämnde i Flora Svecica 1755.
Den växer långsamt, sakta men säkert. Foto: Kerstin Engstrand
Mistel är fridlyst men inte rödlistad. Den anses vara livskraftig och trivs framför allt i Mälardalen. Markägare och den som har nyttjanderätt till marken får plocka bär om det sker för att vårda värdträdet, och den berörda populationens fortbestånd inte påverkas negativt. De mistlar som i juletid säljs i Sverige är importerade.
Vi gillar paket, särskilt matpaket. Nu när fikonbladen är på väg att falla så brukar vi offra ett par stycken. Fikonträd övervintrar utan blad, det är ett bladfällande träd så man skadar inte trädet. Ibland till och med använder vi några som just fallit. Till vad då? Jo, att göra lax i ugnen med.
Första gången jag fick fisk i fikonblad var på Ibiza. En stormig höst för flera decennier sedan. För cirka 40 år sedan. Då hade jag även ett helt fantastiskt fikonträd vars frukter jag kunde äta hur mycket som helst av. Då var det pinfärsk fisk som tillagades över öppen eld och fisken var just inslagen i färska fikonblad.
Att använda blad som matpaket är vanligt, kåldolmar, vinbladsdolmar, bananblad, ja listan kan bli lång. Otaliga blad är ätliga.
Det har blivit en hösttradition, ett sätt att överbrygga sommaren och hösten och kanske även vintern. Snabbt och roligt, fryst lax i portionsbitar, några enkla ingredienser och några fikonblad.
Det går åt en till två fikonblad per laxbit. Är bladen mycket stora räcker det med ett. Det finns även färska fikonblad att köpa i välsorterade webbutiker.
Allra helst ska bladen vara helt nyplockade men de klarar bra att förvaras i kylskåpet ett par dagar, då förvarade i en plastpåse. När du plockar bladen, se upp med den vitaktiga feta saften som skaftet släpper, den vill man varken ha på kläder eller i munnen.
Vad smakar då ett varmt, tillagat fikonblad? Jo lite åt pinjenötter. När laxen är i ugnen så sprids en doft som påminner om just nyrostade pinjenötter eller kanske till och med som nyrostade kastanjer. Andra säger kokos. Men är din mage känslig för färska fikon kommer du även att märka det om du äter fikonblad. I så fall kan du välja att inte äta upp bladen, laxen har ändå fått en lätt nötig arom av bladen så de behöver man inte äta upp.
Vad behöver du?
Foto: Kerstin Engstrand
1 till 2 fikonblad per laxbit
Olivolja
Salt, peppar
Samt gärna fänkålsblast, citronzest eller pestosås.
Så här gör jag:
Penslar en ugnsfast form med olivolja samt saltar och pepprar lätt.
Därefter lägger jag på fikonbladen så de täcker formens hela yta.
Penslar igen, nu fikonbladen med olivolja och strör på lite salt och peppar.
Laxbitar läggs ut på bladen. Även laxbitarna penslas med olivolja och saltas och peppras lätt.
Nu brukar jag piffa upp några bitar för extra smak. Färsk fänkål är gott och allra helst tar jag av det gröna, det som ser ut som dill. Men det blir lika gott med enbart salt och peppar, särskilt om du äter av fikonbladen.
Lägg över eller vik upp fikonblad över varje laxbit. Pensla igen med olivolja samt salta och peppra lätt.
Därefter in i ugnen, i 190 grader, i cirka 20 till 25 minuter förutsatt att laxen är tinad.Mycket snart känner du en exotisk doft strömma från ugnen.
Om du googlar fikonblad hittar du mängder av recept, bland annat på glass gjord på just fikonblad (fig leaves ice cream). Fikonblad har länge använts som ersättning för ostlöpe och att smaksätta grädde och mjölk med. Senast det var en hype om just fikonblad i matlagning var runt 2002 och 2003 och nu i år, när många haft extra tid distansjobbandes hemma, har intresset kommit åter. Det finns även torkade fikonblad att köpa.
Och ett måste, en fikonboll!
En italiensk klassiker är torkade fikon inlindade i fikonblad. Dessa bollar är små konstverk i sig. Inuti ligger lagrade fikon, svarta, ja de ser inte aptitliga ut, jag ska inte skriva vad de liknar men smaken, jag säger bara smaken! det är vad man kallar för dottatofikon från Kalabrien. de är både kokta och bakade, de kokas först och efter det att fikonbladen har svepts runt dem bakas hela härligheten. Mycket gott till en bit ost, som pecorino eller gorgonzola. Även ricotta passar fint till. En öppnad boll håller i 14 dagar i kylskåp. Priset brukar var runt 75 till 100 kronor styck.
Blommande aprikos av sorten Hargrand. Foto: Kerstin Engstrand
För många år sedan blev mitt habegär efter egna, solmogna aprikoser för stort så jag köpte ett litet träd. Det var då i storleken liten buske! Och man skrattade åt mig i kassan, det skulle aldrig klara sig, inte utan växthus.
Men man får inte dö nyfiken och skam den som ger sig.
Jag bor i växtzon 3.
Trädet, nåväl den lilla buskliknande trädet som var cirka 50 cm högt planterades i sydvästläge och lutat mot husfasaden. Med rötterna utanför takutsprånget så att de skulle få gott om nederbörd. Grenarna lutades mot husfasaden så att de skulle få så gosigt och skyddat som möjligt. Fasaden är av trä och grenarna fick luta sig mot fasaden för att skydda blommorna för frost.
Platsen var kryddrabatten. Där är det väldränerat. Och fick några stora stenar runt stammen. Sten lagrar värme.
Det sägs att aprikos föredrar kalkrik jord. Har ingen aning om hur kalkrik min jord är men trädet trivs.
I kryddrabatten har jag också gott om vårblommande växter, som krokus och även ett uppstammat krusbär som blommar tidigt. Allt för att locka till sig så många pollinerare som möjligt.
Därefter började väntan. Redan första våren kom det blommor! Då långt ner vid stammens bas. Jag såg dem knappt men i och med att aprikos blommar rejält före persikoträden så fångade mitt öga de små vita blommorna. Jag trodde först det var skräp. Men nej, det var blommor på bar kvist!
Runt mitten av april, en ganska kall och sen vår blommade mitt lilla träd. Den 4 augusti kunde jag skörda gyllengula aprikoser!
Aprikoser mogna i början av augusti, sort Nancy. Foto: Kerstin Engstrand
Man tackar!
Och det utan växthus. I zon 3, norra Stockholm. Sorten heter Nancy. Prunus armeniaca ’ Nancy’.
Aprikosträdets blomning är stort i Kina, landet denna underbara frukt ursprungligen kommer ifrån. Från blomning till skörd tar det på friland i zon 3 cirka fyra månader, i regel tre månader och tre veckor.
Andra år blommar det ännu tidigare, i slutet av mars, början av april. Sådana vårar är lite mera nervösa. Då får man stå stand by med gamla filtar för att skydda trädet för kalla nätter.
Pollinering av aprikos. Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna behöver pollineras, börjar ditt träd blomma och inga bin eller humlor är ute så kan du leka humla själv. Ta då en pensel och för över pollen från blomma till blomma. Eller skaka trädet. Aprikoser är vanligen självfertila, dvs du behöver inte odla två olika sorter för att få frukt som är vanligt för äpple och päron.
Efter pollineringen tål inte blommorna kyla, gränsen går vid 4 grader. Blir de utsatta för lägre temperatur kommer de inte ge frukt även om de hann bli pollinerade.
Kart av aprikoser. Foto: Kerstin Engstrand
Efter cirka fem år började mitt aprikosträd likna i alla fall ett mindre träd. Det är lätt att böja grenarna horisontellt vilket medför att de lättare bildar blomanlag. Det är på de yngre skotten, vanligen de som är maximalt tre år gamla som blommorna kommer.
Det är vanligt att aprikos är ympad på annan, härdigare grundstam som plommon.
Vanligen är aprikosträdet självfertilt, så man behöver inte ha flera träd. Det blir nätta träd som har ett litet kantigt växtsätt. Trivs också i stora krukor.
Vill du beskära din aprikos ska du bara gör det lätt, som att ta bort korsande grenar. Beskärning görs efter skörden, och då i augusti och september, längst ner i södra Sverige kan du även beskära i början av oktober.
Sorten ‘Hargrand’ i Bergianska trädgården, Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Aprikoser kan drabbas av grentorka, oftast då det fått monilia under blomningen. Moniliadrabbade blommor kommer inte ge frukt. Det finns en kanadensisk sort, Hargrand, som ska vara motståndskraftig mot monilia. Hargrand ger ganska stora frukter, och ska vara härdigt upp till zon 3 till 4.
Orangered och Goldrichär två andra sorter som även de ska klara zon 3 till 4.
Förutom att blommorna är känsliga för frost så är aprikos annars ett härdigt träd, de flesta sorter klarar så långa temperaturer som minus 35 grader! Men då måste de blomma sent för att hinna ge frukt hos oss. Och just den kombinationen, härdiga sorter som blommar sent på våren när frostrisken är över finns det vad jag vet än så länge inga namnsorter av.
Blomknopp i mitten av april. Foto: Kerstin Engstrand
Äkta kastanj som växer i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Höst, då dyker kastanjer upp i frukt- och grönsaksdisken. Lite plattare än de hästkastanjer vi plockar upp i parker och trädgårdar.
Äkta kastanj, Castanea sativa växer i stort sett i hela Europa och större skogsbestånd finns även i England. Den är lätt att känna igen, bladen är sågtandade och avlånga, de sitter inte i som i en paraplyform som hästkastanjens. Hästkastanjens nötter är inte ätliga.
Jag har ett, än så länge litet exemplar, som jag för många år sedan köpte i Östersund, uppdraget i en plantskola där. I Bergianska trädgården i Stockholm finns fina exemplar, likaså i Botan i Göteborg.
Är hösten varm och lång får man mogna kastanjer även Sverige.
Foto: Kerstin Engstrand
Som alla träd inom samma släkte blir de med tiden stora, minst 20 meter höga. Hanblommorna sitter på långa smala gula ax och inte i de vackra ljusliknande klasar som hästkastanjens. Honblommorna, som blir kastanjer, är så små att man knappt ser dem. Blomningstiden är maj, början av juni. Höljet runt kastanjerna är också taggigt, extremt taggigt. De ser ut som sjöborrar!
På hösten avnjuts de rostade med salt och smör, eller bara om de är. En klassiker att hålla värmen vintertid är att ha några varma kastanjer i fickan. I varenda gathörn brukar rostade kastanjer säljas.
Försäljning av rostade kastanjer. Foto: Kerstin Engstrand
Kastanjemjöl är populärt ibland annat Italien, av det gör man i Florens bland annat en kaka gjord på kastanjemjöl och rosmarin. Dock har kastanjemjöl kort hållbarhet, det är en färskvara.
Foto: Kerstin Engstrand
Ett annat plus är att äkta kastanj får vackra höstfärger. Bladen går i orange toner. Äkta kastanj är långsamväxande. Säkrast är att plantera det vindskyddat och i väldränerad jord. Det finns större exemplar att köpa, du får räkna med att betala över tusen kronor för ett träd som är två meter högt.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
