Taggar Inlägg "Jul"

Jul

Foto Kerstin Engstrand

Vi svenskar är kända för att tala om vädret, och förutom sommarens behov av solsken så har julen en särställning när det gäller väderönskemål. En vit jul är mycket eftertraktad. Senast vi hade flera riktigt snörika jular var för cirka fem år sedan. SMHI har sin egen definition av en vit jul, det ska ligga ett snötäcke som är minst en centimeter djupt. Vi på Rabarber satsar i stället på ett säkrare kort än snö, på vita julblommor. Det är blomsterkreatören Gunnar Kaj som står för arrangemangen.

 

ww143956d
Foto Kerstin Engstrand

Cyklamen köps i blom, välj ett exemplar som också har många knoppar. Stänglarna ska vara stolta, raka och bladverket kompakt. Bildens brokbladiga cyklamen finns i år även att köpa i matbutikernas sortiment.

Plats: Ljust, och klarar även ganska svalt, även temperatur som går mot noll!  Klarar också att växa utan jord! Istället för att ha den i kruka kan man ha den i ett hyacintglas. Bara knölarna inte får kontakt med vattnet så står den sig fin i många fler veckor än i traditionell kruka med jord.

Nyp bort vissna blommor.

Vattning: Vattnas underifrån, på fatet. Cyklamen vill inte torka ut men heller inte få för mycket vatten. 0,5 dl-1 dl vatten per dag brukar vara tillräckligt.

 

w142438d
Foto Kerstin Engstrand

 

Azalea, köp bara exemplar vars knoppar visar vilken färg det är på blomman. Bladen ska vara friskt gröna, inte gula.

Plats: En utslagen azalea klarar sig bra en bra bit inne i rummet, en azalea i knopp bör däremot stå ljusare. Den tycker inte om att stå i närheten av element eller i sol.

Vattning: Ska torka ut mellan vattningarna men inte bli torr, den vill ha vatten regelbundet men inte stå i vatten. Lättast löses vattningen genom att ställa azalean i en ytterkruka som är en storlek större. Lägg ett lager av lecakulor i botten på ytterkrukan, och vattna så att lecakulorna är precis täckta med vatten. Då håller sig azalean sig fin i upp till åtta veckor. Annars ge den ett litet glas vatten per dag.

ww142022d

Julbegonia är lättskött, och är en av de bästa julblommorna för allergiker. Köp ett exemplar som har många knoppar och där några är utslagna. Blommorna är också vackra att lägga på ett fat, julbegonian är som gjord för små enkla arrangemang.

Plats: Ska stå ljust och luftigt, men inte i direkt sol. Ju ljusare desto längre blomning.

Vattning: Vattnas måttlig, jorden ska mellan vattningarna torka men inte torka ut! Faller knopparna av beror det i regel på torka.

Ge gärna lite flytande näring, varannan vecka brukar räcka.

 

Och så förstås vita hyacinter!

 

Hur du lyckas med dina hyacinter, klicka här.

Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

Att ha ovanliga ingredienser, eller vanliga på ett nytt sätt är något vi numera har vant oss vid när Nobelmiddagens meny tillkännagörs.

Till exempel 2016 då Sayan Isaksson ansvarade för för- och varmrätt på årets nobelmiddag i Stadshuset. Han är känd för tre restauranger, Esperanto, Råkultur och Shibumi där Esperanto har tillhört Sveriges främsta restauranger.

Nobelstiftelsen vågar ju ta ut svängarna i såväl mat som underhållning. 2016 års middag innehöll en del råvaror som vi trädgårdsälskare är väl förtrogne med. I förrätten, kolbakad havskräfta och kammussla med nässlor, ramslök och syltade vinteräpplen (klassiska Ingrid Marie) var rödladig oxalis (klicka på den blå texten så kommer du till en annan artikel) en viktig del samt adjikrasse från holländska Koppert Cress.

w1929210besk
Rob Baan leder sedan 2002 det framgångsrika företaget Koppert Cress. Här lagar han frukost i sitt toppmoderna provkök. Foto Kerstin Engstrand

 

Om rödbladig oxalis har vi redan skrivit om. Adjikrasse har en smak av peppar med en viss syra och används mest i Japan. Är du nyfiken på den så be din grönsaks- och/eller mathandlare ta hem den.

Och lite julpynt

Varmrätten 2016, vaktel från Södermanland i svart vitlök och purjolöksaska med jordärtskocka, bevarad skogssvamp och jus på rostat kycklingskinn och senapsfrö, hade något som många av middagsgästerna säkerligen trodde enbart var dekoration, nämligen ett stycke fönsterlav.

584c67a6b45b5d0d00f6266b_medium_Nobel Main Course 161210 (2)
Photo Dan Lepp © Nobel Media AB

Fönsterlaven är en renlav och som i handel felaktigt säljs som vitmossa, det vill säga samma renlav som vi brukar dekorera adventsljusstakarna med. Fönsterlav ser vi i skogen och på gamla stubbar där den bildar mjuka kuddformade mattor. Att den kallas för fönsterlav beror helt enkelt på att den förr lades mellan ytter- och innerfönster, då ofta dekorerad med eterneller. Fönsterlaven fungerade helt enkelt som fuktspärr, den sög upp kondensen som bildades.

Och så hallon!
Nobeldesserten 2019
Nobeldesserten 2019

2019 års efterrätt var en hyllning till hallon. Det var för sjunde året i rad som Daniel Roos var dessertmästare. Sorten var Glen Ample och det var var skånska Hallongården som hade odlat dem. 200 kilo hallon gick åt, minus så där sju till åtta kilo kärnor som hade tagits bort. Allt för att de över 1300 gästerna inte skulle få problem med kärnor i tänderna. Daniels önskan var att det skulle vara de bästa av hallon men inte för stora och ha en perfekt balans mellan syra och sötma. Det var 3000 hallon som valdes ut för denna dessert.

Glen Ample. Foto: E-planta
Glen Ample. Foto: E-planta

Glen Ample finns att köpa som E-planta. Sorten beskrivs som en lättplockad, lättodlad, frisk sort med attraktiva bär. Mogningstiden är början av juli och skörden brukar fortgå i tre veckor. Den är rikbärande med röda, stora och fasta bär. Härdighet: Upp till växtzon 4.

Atsinakrasse. Foto: Koppert Cress
Atsinakrasse. Foto: Koppert Cress

De gröna bladen som var pricken över i:et är atsinakrasse som Koppert Cress odlar. De kallar lejonparten av de mikroskott de odlar för krasse. Atsina har en smak av anis, lakrits och fänkål och finns att köpa i välsorterade matbutiker.

Läs mer om hur du lätt kan odla dina egna mikroblad, klicka här.

Av Kerstin Engstrand

 

 

Miniatyrens mästare, lär av Gunnar Kaj! Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterkreatören Gunnar Kaj, kanske mest känd för att han i många år ansvarade för Nobelfestens blommor i Stadshuset, kan man lätt tro att han bara arbetar med arrangemang för slott. Men Gunnars styrka är att han har en unik förmåga att se det enkla och sköna, vilket också märktes på hans Nobelarrangemang.

Vi föll pladask för hans miniatyrlerkrukor som hade fått en endaste hyacintblomma att se gigantisk stor ut. Dessa dockskåpsstora arrangemang värmer våra hjärtan och vem vill inte få en minikruka på frukostbrickan eller vid sin tallrik nu i advent?

Gunnar har också fyllt ett metalllskrin med fönsterlav och blåa hyacintblommor:

 

Buxbomskrans döljer hyacintlökarna.Foto: Kerstin Engstrand

Glöm julgrupper med mängder av olika växter. I år är trenden det enkla och sköna, men gärna blommor en masse. Ett säkert kort är att välja hyacint- och amaryllislökar av högsta kvalitet, de ger vackrare blomning.

Det räcker med en vacker, enkel kruka , en amaryllis eller några hyacinter plus något att dölja själva lökknölen med. Här kommer fem av blomsterkreatören Gunnar Kajs tips:

 

 

 

Foto: Kerstin Engstrand

Man tager vad man haver. Trenden att ha en rumsgran året runt, dvs. krukväxten rumsgran har funnits ett par år nu, men om du snabbt vill ha en minijulkänsla utan att kånka hem en stor gran på bussen så ta en snygg grankvist istället. Ofta kan man få sådana gratis där julgranar säljs.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och gör sedan som Gunnar Kaj, fyll en vanlig terrakottakruka med oasis, stick ner kvisten och dölj oasisen med vitlav. Rakt ska möta runt, ställ krukan på ett fyrkantigt fat som täcks med mjukaste grön mössa.

Därefter kommer pyntet! Ljusslingan ackompanjeras av hyacintblommor på grön metalltråd. och en och annan liten juldekoration pryder sedan verket. Och se julen är räddad!

 

Strutar hör julen till. Och alla rymmer inte godis. Foto: Kerstin Engstrand

Vi fortsätter med blomsterkreatören Gunnar Kajs fina tips om julblommor.

Bästa sättet att få tröga hyacinter att blomma är att ge dem lite mörker. En klassisk strut gör susen. Mörkret gör att blomknoppen skjuter fart och inte fastnar i bladen. Snyggt också som extra dekoration.

Ett annat knep att få hyacinterna att se extra vackra ut är att sätta dem i hyacintglas. Spola bort all jord från lökarna innan du sätter dem i vatten.

Hyacintglas. Foto: Kerstin Engstrand
Hyacintglas. Foto: Kerstin Engstrand

Fylliga härliga hyacinter. Foto: Kerstin Engstrand

Ordet advent kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst, väntan. Vi väntar på julen och Jesu födelse. Under adventstiden skulle man ta det lugnt och invänta just julen. Men inte är det vår lugnaste tid på året, nej nu fylls kalendrarna med julfester, julbord, julstök, luciafirande och så klappjakten på julklappar. Och ibland får man vänta på att hyacinterna man köpt slagit ut.

När du väljer lök så välj en som är helt grön men där knoppen syns.

Alla hyacinter doftar, och det finns tre styrkor av doft, svag, medel och fyllig. Doftstyrkan anges på etiketten.

Plats: Utvecklas bäst i svalt rum, och trivs på fönsterbrädan.

Vattning: Vattnas sparsamt men regelbundet, att vattna är viktigt för att få fram en vacker blomma.

Och allra vackrast blir din hyacint om du planterar om den till en lite större kruka med jord i.

 

Inspiration från Gunnar Kaj. Foto: Kerstin Engstrand
Inspiration från Gunnar Kaj. Foto: Kerstin Engstrand

Och vad göra om dina hyacinter inte slagit ut när gästerna kommer?

Gör då som blomsterkreatören Gunnar Kaj, som i många år ansvarat för Nobelfestens blomarrangemang, han lägger kakformar på lökarna. Och genast blir lökarna en snackis.

Av Kerstin Engstrand

 

Till julen hänger vi upp en mistel i dörröppningen och väntar, i alla fall några av oss, ivrigt på att någon ska komma och kyssa oss. Den traditionen lär komma från druiderna, de hängde upp den i dörröppningar, dels för att den var fruktbarhetssymbol och dels troddes skydda hemmet mot onda makter.

Det var Plinius den äldre som gett oss den äldsta berättelsen om misteln.  Han skrev under det första århundradet att keltiska druider plockade mistel. Han lär ha nämnt att de växte i ekar vilket är föga troligt. Dock visste han att mistelns vita bär är giftiga, i alla fall om de intas i större mängd. Druiderna lär ha trott att mistel hade läkande verkan och att denna skulle gå förlorad om mistelns bär vidrörde jord.

Men kyrkan förbjöd all användning av mistel, folket trotsade och fortsatte tro på dess läkande verkan. Under senare delen av medeltiden lär, på grund av dess effekt på just fruktsamhet, som sedan att kyssa varandra under en mistel uppkom. Andra ansåg att det var ett bra sätt att kontrollera allt kyssande… Det var i England som misteln först fick sin plats under julen. Och varför då? Jo, Jesu födelse och fruktsamhet, där har du sambandet.

Å andra sidan har de också en tradition att ha pingviner på sina julkort!

Vad är då en mistel?
Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Den är Sveriges enda trädlevande parasit. Dess växtsätt är gaffelgrenigt och med tiden bildas ett stort klot, oftast en meter i diameter, ibland hela två.

Mistel, Viscum album, är vintergrön. Den blommar på våren oansenliga blommor som är svåra att få se, oftast växer mistel mycket högt upp i träden. Den är tvåbyggare, dvs. den har antingen han- eller honblommor.

Insekter måste pollinera dem och det är den honliga som bildar bär. Trots att mistel lär vara giftig för oss människor så äter fåglarna mer än gärna bären. Inuti bären finns en vit, delvis genomskinlig seg massa och allra innerst i den ligger fröet. Slemmet gör att fåglarna smetar av sig mot trädstammen, och vips så får fröet fäste. Andra anser att de frön som passerar en fågels mage gror bättre. De frön som fastnar på tunna, släta kvistar lär gro bäst men mistelfrö har dålig grobarhet, vilket är tur, misteln är ju en parasit.

Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Om fröet gror så tar det tid på sig, först kommer två så kallade fästskivor och de bildar ett sugorgan. Detta sugorgan fäster sig i sin tur till ledningsvävnaden. Då börjar misteln suga näring av trädet.

Fridlyst

 

Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Flest mistlar hittar vi i Mälardalen och i Smålands östra delar. Oftast växer den på apel, lönn och lind. I Sverige växer den inte på ek. Mistel är Västmanlands landskapsblomma. Den är fridlyst.

Vår allas Carl von Linné nämnde 1755 misteln i sin Flora Svecica. På hans tid lär man ha använt bärens klibbiga innandöme med att göra lim av, ett lim som man lär ha använt att fånga just fåglar med. Eller som Linné skrev: ”fåglarna träckar till sin egen olycka”.

Mistel i din egen trädgård
Södermosat mistelfrö. Foto Kerstin Engstrand
Södermosat mistelfrö. Foto Kerstin Engstrand

Ett tag kunde man köpa äppelträd med mistel men de har på senare år blivit allt svårare att få tag på. Det ska sägas att trädet mår inte bra att ha denna parasit på sig. Man kan pröva med bären från en köpemistel, dessa är importerade från Polen, Frankrike och Holland. Då fröet har låg groningsförmåga behöver man många bär.Ta minst fem stycken och kleta ut på en tunn, slät gren. markera platsen för det brukar ta hela fem år innan du ser att fröet har bildat en mistel. Men därefter går det fort, en mistel brukar dubblera sin tillväxt för varje år.

 

Juldekoration skapad av Gunnar Kaj. Foto Kerstin Engstrand
Juldekoration skapad av Gunnar Kaj. Foto Kerstin Engstrand

 

Av Kerstin Engstrand

Amaryllis i lerkrukor, och en och annan liten tall, skogen möter julblomman. Så här är det vanligt att man arrangerar amaryllis i Japan. Bilden är tagen på Nederländska ambassaden julen 2014. Foto: K Engstrand

Knubbiga, tjocka lökar ligger där i butiken och väntar på dig. Bara det, att hålla en amaryllislök i handen är en upplevelse i sig. De kan synas vara helt utan liv men djupt där inne slumrar de ljuvligaste blomklockor. Ska du försöka driva en enda blomma till jul då är amaryllis ett säkert kort.

Gammal klassiker

Frågan är om Bellman hade sett en amaryllis när han skrev den numera klassiska raderna som börjar ”Opp Amaryllis!”. Blomman har odlats sedan 1700–talets mitt men Bellmans amaryllis var en kvinna, Amaryllis är ett gammalt grekiskt flicknamn som fanns redan under antiken.

Vild växer den i Syd- och Mellanamerika samt i Sydafrika och blommar där under våren och försommaren.

Vill du ha din amaryllis i blom till jul så tar de flesta 3-8 veckor på sig, där lökarna från Sydafrika är snabbast, medan de med mycket tunna kronblad oftast inte blommar förrän efter 10-15 veckor, de får du oftast njuta av efter jul vilket inte är fel, vi behöver färgstark blomning även i januari-februari.

 

Tittar man noga kan man hitta stänk av guld. Foto: K Engstrand
Tittar man noga kan man hitta stänk av guld. Foto: K Engstrand

För amaryllis väcker uppmärksamhet och gör en glad. Det finns ett 60-tal vildväxande arter och mängder av framkorsade hybrider och det är namnsorterna, vi idag främst träffar på i butikerna. Limegrön, oskuldsfull vit med svag rosa kant, liten och låg eller nästan meterhög, ja det är lätt att i sin iver att pröva så ovanliga sorter som möjligt att glömma bort de klassiskt röda. Men gör inte det!

För tittar du riktigt noga så har den vanligaste, den orangeröda ’Souvereign Gold’ faktiskt stänk av guld på sina vackert formade kronblad. De skimrar till och med i det svaga decemberljuset. Ibland kan man också hitta vita som också bjuder på samma effekt. Så de passar utmärkt in på Carl von Linnés beskrivning av blomman år 1742: ”Ingen blomma har fått så hög couleur och lysande glantz som denna sköna Amaryllis”.

Förr kallades den också för riddarlilja, äkta makar eller Adam och Eva, syftande på att blomklockorna vänder ryggen mot varandra –som man sade ”som så ofta sker i äktenskap”.

Ju större desto bättre
Knubbiga amaryllislökar i butiken. Foto: K.Engstrand
Knubbiga amaryllislökar i butiken. Foto: K.Engstrand
  • Köp fasta lökar och gärna lökar där en knopp tittar fram. Blomknoppen är lätt att känna igen som en tunn ljusgrön tunga som skymtar i allt det torra. Ju större lök, desto fler blomstänglar och fler klockor per stängel, du får vad du betalar för.

Plantera så här:

  • Innan du planterar löken så kan du låta den dra vatten ett dygn men det är inte ett tvång, vanligtvis lyckas löken mycket bra att utveckla nya rötter om den planteras direkt i jord.
  • Ta bort torrt lökskal och rötter som är grå och sladdriga men akta de som är ljusa och saftiga. Plantera löken i en kruka så bred att det blir knappt två centimeter kvar mellan löken och krukkanten.
  • Krukan ska vara så hög att rötterna kan hänga rakt ner när man fyller på jord.
  • Vanlig krukväxtjord duger bra och minst en tredjedel upp till halva löken ska synas ovanför jorden.
  • Vattna och ställ krukan ljust i vanlig rumstemperatur, 20 – 22 grader.

Efter planteringen:

  • Nu gäller det att hålla vattningsnerverna i schack! Inte förrän blomknoppen syns i sin helhet och börjat svälla ska du vattna på nytt. För vattnar du tidigare kan det hända att det bara blir blad. Likaså kan för mycket vattning innebära att stängeln blir oredligt lång.
  • Sedan, allt medan blomstängeln växer till sig och blir allt längre så vattnar man enbart när jorden blivit torr.
  • När så första blomknoppen äntligen slår ut, ja då är det dags att gödselvattna en gång i veckan.

 

Foto: K. Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och i sommar kan du plantera ut dina lökar, gärna under en buske. När risken för nattfrost närmar sig tar du in dem och driver dem på nytt.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Granboken/Johan Lygrell

Varje år säljs det 3 miljoner julgranar, av dem är ca 80 % den vanliga sorten, rödgranen. Dessutom tror man att minst lika många huggs på egen mark.

Rödgranen doftar mest, en doft som många förknippar med just julen. En julgran av normalstorlek har en halv miljon barr. Rödgranen är också den gransort som barrar mest. Det är också den gransort som anses vara miljövänligast, särskilt om den är närodlad. Det lär gå åt mindre gödsel när man odlar fram rödgranar än exempelvis en kungsgran.

Kungsgran. Foto Granboken/Yessica Thor

Kungsgran. Foto Granboken/Yessica Thor

Kungsgranen kan nog idag kallas Citygran för det är i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö den är populärast.  80% av alla granar som säljs i dessa tre städer är just kungsgran. Kungsgran kallas också för Disneygran, eller granens Rolls Royce, men heter egentligen nordmannsgran. Den introducerades på 1980–talet. De första levererades av Domänverket till Kungliga slottet. Och när man året därpå började sälja dem till allmänheten började man kalla den för kungsgran. Kungsgranen barrar knappt och kan faktiskt klara sig att stå ända till midsommar! Doftar knappt något alls.

Läs också: Anna Bensons bästa skötseltips

 

Tall blir allt mer populärt, har en viss doft och anses vara ganska allergivänlig. Tallen behöver också en julgransfot, och snyggt är att sätta tallen i en stor korg.

 

Tall. Foto: Smålandsgran
Tall. Foto: Smålandsgran

 

 

Rumsgran ser man i många inredningsreportage och i många skyltfönster. Dess latinska namn är Araucaria heterophylla och den tillhör familjen araukariaväxter. På Norfolköarna utanför Australien växer den vilt, man kan även se den växa på Madeira och Kanarieöarna. Här har vi den som krukväxt året om.  Rumsgranen är en skir och mycket vacker barrväxt som sägs ge lycka i äktenskap. Grenverket är ganska glest, och klenare än den vanliga rödgranen. Den vill stå ljust och svalt under vintern, men inte i direkt sol. Jorden ska vara lätt fuktig. Vattnas med kalfritt vatten och den trivs med att få en lätt dusch då och då.

Rumsgran Foto: Plantagen
Rumsgran Foto: Plantagen

 

Mycket jobb bakom din julgran

Granodlingarna måste skyddas från älg, rådjur och hjortar som gärna äter de saftiga småplantorna. Alla odlingar är därför rejält inhägnande, också för att skydda småplantorna för vildsvinens härjningar.

Foto Granboken/Johan Lygrell
Foto Granboken/Johan Lygrell

Efter planteringen av småplantorna kommer två känsliga år då den unga plantan kan angripas av snytbaggen. Din julgran har i regel vuxit i minst 6–10 år. Under dessa år ska de skötas, ogräs ska tas bort och många odlare låter då får beta mellan plantorna.

Granarna ska också ansas, ingen julgran har blivit naturligt julgransaktig utan klippning.  Två gånger per år, under vår och höst fram till våren innan de ska säljas, klipps de blivande julgranarna maskinellt med vad som kan sägas vara en sorts häcksax.

Text: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 19, 2015

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...