Vad gör man om man bor i ett område med extrema förhållanden, med en gigantisk stor och enormt tråkig parkeringsplats, dålig jord, kraftiga vindar och ytterst lite regn?

Ja, vi talar faktiskt om en plats i trädgårdslandet nummer ett, England. Allt grönskar inte i det landet. Och i landskapet Essex två timmars tågfärd nordöst om London finns det platser som får lika lite regn som Egypten. Området har oftast bevattningsförbud och man håller noga reda på det fåtal millimeter regn som kommer. År med bara 400 mm regn är inte ovanliga. Vi måste leva med det vi har och det gäller att göra det bästa av situationen är Beth Chattos devis.

Vissa personer har en stor förmåga att gilla utmaningar, att tänja gränser och att vilja något extra. Så vad händer om en sådan plats möter en exceptionell person? Jo, det blir en synergieffekt utan motstycke.

Beth Chatto, idag 92 år, är en sådan person. Jag har följt hennes arbete under många år och hon är den trädgårdsperson som jag mest beundrar. För Beth Chatto gillar att tänja gränser.

Det var nog meningen att hon skulle ha den där hemska parkeringsplatsen.

Det var hennes man som sådde fröet, det var på hans föräldrahems mark parkeringsplatsen låg. Denna enorma parkeringsplats blev inkörsporten till att bli en av de mest omtalade trädgårdarna i världen. Med sin Gravel Garden vill Beth Chatto visa att det går att skapa en vacker, blomstrande trädgård som inte blir slokörad eller trist efter veckor utan regn, extra bevattning eller gödsling.

Än idag är hon en starkt engagerad kvinna. Än idag är hon upprörd över att de omgivande bönderna inte vill lämna bredare och fler remsor längs åkrar eller vägrenar orörda för fjärilar, humlor och andra insekter och små djur. Ja, konstaterar hon, det har blivit bättre men kan bli ännu bättre.

Hennes styrka är förutom experimenterandet att hon vågar gå mot strömmen och gärna berättar om sina misstag, vilket gör henne till en av Englands mest populära trädgårdspersonligheter. Behöver jag säga att lejonparten av de mest kända yngre trädgårdsdesigners och plantskolister har henne som förebild? Men att chockera i sig har aldrig varit hennes syfte.

Syftet är att visa hur vis naturen är och att lära av den.

Men även sådan grundläggande visdom kan uppenbart vara chockerande. I alla fall för dem som envist tror på konstgödselns och bekämpningsmedlens verkan.

I trädgården i det torra East Anglia har hon flera olika typer av växtmiljöer, den torra och soliga, den torra och skuggiga samt vattensjuka områden. Trädgården bär självklart namn efter henne själv, “The Beth Chatto Gardens”, med betoning på gardens, för den består egentligen av flera trädgårdar, totalt sju olika och alla med olika förhållanden som djup skugga, gassande sol, fuktigt eller torrt och blåsigt. Men det märks inte så tydligt idag för hon har skickligt vävt samman dem till en underbar enhet.

Hennes förhoppning är än idag att ge nya kunskaper och inspiration till vad man kan göra av alla hopplösa hörn som finns i våra trädgårdar. En trädgård i tiden, och det är den verkligen, även om dess skapare faktiskt länge har legat före tiden.

Hon predikar inte, hon chockerar inte medvetet. Hon ser sig som en lärare. Och hon är en ödmjuk sådan, med glimten i ögat. Fler som hon behövs!

När hon började med grusträdgården så var vattenbristen redan något man börjat tala om. Det var flera som talade om det inom den brittiska trädgårdsvärlden, men Beth gick från teori till praktik. Hon ville förbereda trädgårdsägarna för framtiden.

När hon var 76 år sade hon till mig:

– Jag kanske inte kan påverka synen på trädgård så mycket under min tid, men kanske mina barnbarns.

Vilket understatement. Idag är hon som sagt 91 och påverkar oss fortfarande.

Det startade 1991

Där låg den, den gamla parkeringsplatsen. En ny parkeringsplats skulle byggas och vad skulle hon göra med den gamla? Idén att skapa en grusträdgård började ta form. Framför sig såg hon en upptorkad flodbädd. En blomstrande upptorkad flodbädd. I trädgårdslandet England! Känt för sin blomstrande grönska, landet där det alltid regnar. Landet vi avundas trädgårdsägarna.

Grusträdgården skulle inte alls vattnas eller gödslas. Växterna skulle ges en så bra start som möjligt och sorter som inte överlevde skulle inte ersättas.

Valet av växter var självklart, de skulle väljas för sin extrema torktålighets skull. Nu talar vi om en tid då torr växtplats var lika med att ha ett stenparti i sin trädgård. En liten hög med sten med växter emellan, eller på sin höjd en sluttning. Beths före detta parkeringsplats var helt plan.

I Essex, strax utanför Colchester, är det normalt att det går mer än åtta veckor innan en regndroppe faller. Vad ersätter man då vatten med?

Beths lösning blev: Sekatören!

Under dessa torrperioder så skulle allt dött och visset klippas bort. Inte enbart för att det ser trevligare ut, utan för effekten tekniken skapar. Så snart lite regn kommer svarar växterna i grusträdgården med stor tacksamhet. Växterna, som är valda för sin  torktålighet, har ändå lidit svårt, men de återhämtar sig snabbt, faktiskt inom ett par dagar och nya skira blommor slår ut – grusträdgården liksom öknen blommar efter regn.

Annars är den som vackrast i maj‒juni, september och under vintern. Perfekt, just under den tid man är hemma och kan njuta av sin trädgård. Men hur är det möjligt undrar många som tror att en lättskött trädgård enbart består av gräsmatta?

Beth Chatto skrattar igenkännande.

– Grusträdgården är ett exempel på att jag har lärt av mina misstag. Jag har förlorat många växter på grund av otålighet, tog mig inte tid att ge dem de rätta förhållandena. Växter är som människor, de kan inte placeras på första tillgängliga plats.

Aha, det där känner vi igen. Otåligheten, att förföras av en blommande växt i trädgårdsbutiken och sedan pula ner den någonstans i trädgården. Beth Chatto är ju precis som vi. Nej, kanske inte, hon är klok och använder sig av sina erfarenheter.

Nu gjordes förarbetet grundligt. A och O i allt trädgårdsskapande är förarbetet. Och att känna platsens betingelser samt ha växtkännedom.

Häck är ett självklart val för att ge vindskydd, i alla fall för britterna, de lever med vind och överallt ser man häckar. Men jorden, där fanns ingen humus, bara torr, hungrig jord.

‒ Tog jag lite jord i handen rann den genom fingrarna som sanden i ett timglas. All kompost som fanns tillgänglig samt mer därtill grävde vi ner. Vi höll på hela vintern 1991/92, grusträdgården är på 3 000 kvm så det tog sin tid. Jorden måste vara luftig, humusrik och vattenhållande så att plantorna kan etablera sig väl med rötter som tränger djupt ner. I stort sett kan man glömma om jorden är sur eller basisk, det är jordens struktur som är viktig.

Det grundarbetet tillsammans med det kräsna växtvalet, med kräset är här inte lika med exklusivt och dyrt, utan kräset lika med enbart torkälskande växter. Och resultatet blev en frodig trädgård där alltid något blommar. Och redan efter ett par år blev ”The Gravel Garden” en trädgård dit trädgårdsälskarna vallfärdade. Och gör än idag.

Växterna

Merparten av växterna i hennes experimentträdgård klarar svenskt klimat. Växter som strandtrift och kattfot återfinns i vår svenska natur växandes just på torra skogsbackar, stenhällar och strandhedar.

Beth Chattos grundläggande tes är att bara man har kunskap om växtens naturliga miljö och ger den liknade växtförhållanden, så är trädgård lätt. Det är viktigt att ställa sig frågan:

– Växer denna soligt, skuggigt, vått eller torrt och i vilken typ av jord?

Tar man hänsyn till det naturliga växtsättet, håller sig till de enkla formerna och undviker korsningar skapade av människan så får man snart en vacker, lättskött trädgård med ringa behov av vattning och gödsling.

En annan bonuseffekt är att färgstämning går helt naturligt, växternas naturliga färger stör sällan varandra.

Planteringstekniken

Växterna vattnas enbart vid planteringstillfället, och då rikligt. Sedan får de klara sig på egen hand.

På den vid planteringen genomvattnade jorden läggs ett fem centimeter tjockt lager av gånggrus. Gruset fungerar som marktäckning och stoppar de flesta ogräsfrön som finns i komposten. Dessutom bevarar det en viss fuktighet i jorden och skyddar delvis från kyla.

Samt bidrar till den soliga effekten. Även en mulen dag känns det som om grusträdgården badar i sol.

– Har man bara kunskap och är riktigt konsekvent när man väljer växter så är det lätt att anlägga en liknande trädgård hemma. Den väldränerade jorden, med gruslagret ovanpå tillsammans med vindskyddet, förbättrar växternas härdighet med minst en växtzon. Men det gäller att följa sin i förväg uppgjorda lista och inte falla för impulsköp, tillägger Beth Chatto med ett finurligt leende.

I den övriga trädgården, som är på enorma 57 000 kvadratmeter, motsvarande ett 70-tal ordinära svenska villatomter, vattnar hon enbart i yttersta nödfall medan hon i sin nya grusträdgård bara vattnar vid nyplantering.

Nu har Beth Chatto den otroliga förmågan att allt hon rör vid blir vackert. Hennes trädgård är lika oengelsk som vädret i området. Här finns inga lättköpta poäng som rosenbågar eller överdådiga riddarsporrar, den är så långt ifrån den klassiska engelska “cottage garden” man kan komma. Det är en grön trädgård i dubbel bemärkelse. Blad, form och struktur kommer före blommorna även om det blommar överallt. Hon koncentrerar sig på bladverket och väver en gobeläng av sina växter. Det vilar ett lugn och harmoni över trädgården och svenskar känner sig hemma här, kärleken till naturen är så påfallande. Trädgården är organisk men inte till hundra procent som hon utrycker sig och hon är noga med att påpeka att inga medel som skadar predatorer eller ohyra används.

Trots att grusträdgården fortfarande är under utveckling så upphör den inte att förvåna, den fungerar bättre, även i skönhet, än många trodde. Men sedan anläggningen gjordes har det som kallast varit runt sex minusgrader.

– När jag läser om vad som troligen kommer att hända med klimatet i framtiden, ja då, jämfört mot de extremer som utmålas, synes mitt försök med grusträdgården ganska patetiskt, säger Beth och ser lätt bekymrad ut.

Men en sak är säker, skulle villkoren ändras finner säker Beth Chatto en trädgård för de nya förhållandena också.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Växter som klarar sig utan bevattning

Lökväxter trivs särskilt bra i den väldränerade jorden. De sätter färg vår och höst men det ska vara vildformerna, inga bulliga hybrider. Krokus, tulpaner och allium som finns i alla de höjder och färger och som bjuder på vackra fröställningar är särskilt tacksamma.

Alla kryddor som romersk kamomill, fänkål, lavendel, salvia, johannesört, oregano, timjan.

Silverfärgade växter  som helgonört, malört, lammöra och många gräs.

“Vilda” växter som röllikor, kattfot, strandtrift, törel, sedum och strandkål.

Andra mer traditionella rabattväxter som kantnepeta, aubretia, silverarv, nejlikor, brudslöja, lin, kungsljus, solvända, iris, nattljus, stäppkål, Moses brinnande buske och jättestäpplilja

Lyssna också på Beth samt här.