Taggar Inlägg "Snittblommor"

Snittblommor

Foto: Kerstin Engstrand

Visst får man leka lite? Vi fyndade på loppis några vaser som såg ut som glasstrutar. De i sin tur födde idéen att komplettera med strutrån som finns att köpa i flerpack i matvarubutiken. Vilket gladde våra gäster!

Ta de blommor som blommar i din trädgård eller kolonilott just nu. Vissa passar bättre i strut än andra. Tänk “glass” så hittar du mängder med blommor vars form passar.

Ros, pion och syren. Foto: Kerstin Engstrand

Glassrånstrutarna klarar inte vatten men många blommor håller sig fina utan vatten under en middag. Som alternativ kan du sätta varje blomma i ett litet provrör som placeras i struten. Sätt struten i ett högt glas eller liknande.

Vi roade oss också med att kombinera med strutvasen och att placera de olika strutarna på olika sätt för att få se hur effekten blev:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den lila bollen är en allium – som doftar starkt av lök. Så alla uppskattar den inte. raden till höger består av lupin, iris, syren, pärlhyacint och vallmo. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Chrysanthemum ‘Joyce Fountain’ (24a) stod där som en människa. Jag har då sällan sett sådana enorma och när jag sett dem har det alltid varit på Chelsea Flower Show.

Dessa krysantemum såg ut som om det var en blomma med peruk , eller med golvmopp. Kanske skulle det vara något att satsa på, en designad golvmopp i stil med denna blomma?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I Storbritannien finns det enbart en återförsäljare av denna: Chrysanthemums Direct i Knutsford, Cheshire.Men det finns andra som säljer liknande. 150 cm höga brukar de bli och när de ser ut som på bilden har man dragit upp dem särskilt för just utställningar. Annars låter man plantan utveckla fem till sex knoppar på varje stjälk. Två gånger toppas då plantorna, och i England toppas de den 10 april respektive 10 juni för blomning i oktober.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Även om dessa gigantiska krysantemums drog ögonen till sig så bestod utställningen även av en grönsaksdel som var lika fantastisk:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

South West in Bloom, med design av Jon Wheatley fick utmärkelsen Best Exhibit/ Great Pavilion.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Mustiga höstfärger tog Chelsea med storm. Foto: Kerstin Engstrand

Med famnen full av blommor, varje morgon, och då var det verkligen morgon, nästan gryning kommer Arthur Parkinson in till London – med tåg. Blommorna var nyskördade, de fräschaste av snittblommor från Perch Hill där Sarah Raven odlat dem.

Det är fortfarande mycket varmt, det doftar mera högsommar vid medelhavet än mjuk höst.

Det är mitten av september och nu, 2021, ska äntligen Chelsea Flower Show hållas. Utställningarna 2020 och våren 2021 blev inställda – på grund av pandemin. Dessutom är det den allra första gången i Chelsea Flower Shows historia som Chelsea hålls på hösten. Men platsen är densamma.

Tillsammans med Sarah Raven skulle Arthur ansvara för snittblommorna i en av de kommersiella utställningsmontrarna. Sarah drivet ett fröföretag med hennes namn och är välkänd i trädgårdsvärlden, även utanför Storbritannien. Under senare tid har hon och Arthur, som är ett ungt stjärnskott, arbetat alltmer tillsammans.

Det är ett samarbete som det slår gnistrar om. Gnistor i form av blomblad, fröställningar och de vackraste av dukningar.

Senast Sarah gjorde något på Chelsea var 2017 då hennes snittblomsträdgård skapad tillsammans med färgernas mästarinna Tricia Guild gjorde stor succé. Läs om den här: Färgstarkt, fräckt och fräscht, skapa ditt snittblomparadis!

Kommersiell monter!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kommersiell monter, inget intressant kanske du tänker. Nu är det så att allt bedöms på Chelsea, även kommersiella montrar.

Det är möbeltillverkaren Gaze Burvills monter som ska drabbas av Flower Power. De hade satsat stort, först med att anlita trädgårdsdesignern Ann Marie Powell –  också hon en verklig nestor som bäddade in hela montern, som är en utomhusmonter, med buskar, träd och perenner. Med elegans placerade hon ut möblerna och fyllde mellanrummet med de elegantaste perenna planteringar. Hon valde två teman för planteringarna, ‘Hampshire Wild’ och ‘Rural Refined’.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

16 x 11 meters yta som även ska tillåta att tusentals besökare lätt ska kunna gå runt och även provsitta. Så kom Arthur in med Sarahs snittblommor, vaser, glas och tallrikar. Det blev pricken över i:et! På Main Avenue- på bästa plats.

Som en kollega sa: Ett sista hurra för sommaren!

Vad tog besökarna för idéer med sig hem?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Många upptäckte hur vackert det är med björnbärskvistar i buketter – även om just dessa hade taggar.

Solrosor! Att solrosor är sofistikerade och de får gärna vara halvvissna, i alla fall falnande och det är bara vackrare om de saknar några kronblad.

 

Kompletterande mindre buketter i små vaser runt den maffig stor bukett förstärker känslan av generositet, livsglädje och gästfrihet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samt att man kan få underbara arrangemang bara genom att välja växter som är bivänliga!

Mer än full pott!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Montern blev rejält belönad, fem stjärnor, Best Trade Stand och Director General’s Award – det kunde inte gå bättre! Full pott för denna förebild! Director General heter Sue Biggs som kommer att gå i pension den 1 juli 2022.  Och montern fick faktiskt mer än full pott för det var första gången en kommersiell monter fick Director General’s Award sedan 1913.

Well done som man säger på Chelsea.

 

Perenner, buskar och träd levererades av Hortus Loci, Tendercare samt Creepers Nurseries.

Konstruktion: Landform/ Mark Gregory.

Text och foto: Kerstin Engstrand

https://www.ann-mariepowell.com/

https://www.sarahraven.com/

vv135340

Foto: Kerstin Engstrand

Kallsådd, stratifiering, vintersådd, kärt barn har många namn. Denna vinter har sociala media översvämmats av så kallade kallsådder. Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Inget växthus behövs!

Vi som inte har några växthus alls klarar oss mycket bra med att odla i plastlådor ute på balkongen eller ute i trädgården, bara att sådden kan ställas i skugga. Västerläge eller norrläge är här helt förträffligt.

Sådd utomhus i krukor är i princip samma teknik som att så inomhus i krukor. Enda skillnaden är att utomhus finns ingen artificiell värme. Därför kommer fröerna att grå långsammare.

Att så ettåringar, tvååringar och perenner utomhus är särskilt vanligt om man behöver ett stort antal plantor. Eller om man bor trångt.

I växtzon 3 går det utmärkt att börja kallså i burkar redan i januari men också lika bra i slutet av februari eller i mars.

Detta är som sagt ingen nyhet även om man kan få intrycket av det när man följer sociala media. Det har gjorts länge, min mormor gjorde det och min mor. Det finns i deras trädgårdsböcker från början av 1900-talet. Och de hade säkerligen lärt sig av någon annan. Man sa att man sådde i kallbänk. Mormor odlade utanför Söderhamn.

Det handlar helt enkelt om att kopiera naturen men att kopiera naturen i mera ordnande former. Då var växthus ovanliga, än mindre fanns det odlingstunnlar i plast. Men man gjorde upphöjda bäddar med en ram runt, idag använder vi pallkragar. Ibland lade man över ett gammalt fönster som lock. Då fick man en kallbänk.

Perenner och buskar, halvhärdiga ettåringar, särskilt sommarblommor hör också till samt vissa grönsaker har alltid varit vanliga att kallså. Min mormor var välkänd odlare, bland annat för hon skördade färskpotatis på julafton i Stugsund utanför Söderhamn.

Bland trädgårdsamatörer är det vanligt att ha egen kallsådd frösådd om man vill ha lite ovanligare växter – och därmed särskilt åtråvärda växter. Som fleråriga växter, perenner. Visserligen finns just dessa säkerligen någonstans att köpa uppdragna som plantor men då till en betydligt högre kostnad, arbetet att dra upp dem- det tar ett par år för att fram säljbara storlekar. Plus transporten kostar, växter i krukor väger. Dessutom så säljer många utländska firmor inte krukade växter utanför sitt eget verksamhetsland. Men fröer är lätta att sända, om det är inom EU.

Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand
Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan kallså/vinterså perenner direkt i rabatten eller i grönsakslandet men har man mördarsniglar, trädgårdssnäckor och andra så har de en speciell radar för goda, fräscha småplantor och då kan det vara extra bra att så i krukor eller plastlådor som ställs på en plats där sniglarna inte kommer åt dem.

Även fåglar kan picka i sig fröer och myror kan vandra iväg med dem. Då är återigen kallsådd i burkar ypperligt att ta till.

Öhmans porslinsveronika

Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand

Lennart Öhman, blötbäddens mästare som hade egen plantskola i Sörmland var en av många superodlare. Han var verksam i Sällskapet Blomstervännerna och höll odlingskurser på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet i Midsommarkransen. Han väckte mångas intresse för vackra perenner. Som porlinsveronikan. Eller buskpion. För att inte tala om hans rododendron.

Och hur lärde han ut frösådd av perenner? Jo, att så dem i krukor som fick stå utomhus. I krukor för att det är lättare att ha koll på sådderna. Krukorna skulle i sin tur stå i en annan bytta. Sådderna fick inte torka ut så han toppade med snö och fyllde på med vatten i underkärlet när vårens torka trädde in på scenen. Och hela kalaset stod i skuggigt läge.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

På 1990-talet kom det även flera böcker i ämnet, särskilt världen över. Här hemma var det ont om kallsåddsbeskrivningar. Den amerikanska kemiprofessorn Deno kom ut med en bok där han publicerade sina mycket omfattande resultat.  Han var rationell och delade in växter efter två bästa groningstemperaturer, 5 och 20 grader, vilket passar utmärkt även här i Sverige, både utomhus och inomhus. 5 grader är vanlig kylskåpstemperatur eller en gräns som man ställer in frostvakten för om man har uterum eller inglasad veranda eller rentav ett förråd med fönster. 20 grader är en vanlig inomhustemperatur. Så hans uppdelning är ganska fenomenal. Han dokumenterade tusentals växter.

Den amerikanska kemiprofessorn Deno var även rationell på ännu ett sätt, han rationaliserade bort jord och krukor och sådde på papper- även det en metod som nu nylanseras på Internet. Mer om pappersmetoden kan du läsa i vår artikel som du hittar här.

En annan person känd i svenska amatörkretsar är Ingemar Björk som även han författade ett intressant kompendium, Optimal frösådd som finns att läsa på Trädgårdsamatörernas hemsida. Även Ingemar sådde på papper. Mer om Ingemar kan du läsa i artikeln om pappersmetoden,se ovan.

Kopiera naturen

Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Att ”tjuvså” fleråriga växter under lite ordnade former, att lura sig till ett försprång har ”keen gardeners”, trädgårdsamatörer gjort länge. När det gäller dyrare och mera åtråvärda fröer brukar de verkliga superamatörerna förstås säkra upp genom att så på flera olika sätt och platser. Det är som med en aktieportfölj, ha inte alla äggen i samma korg, sprid riskerna.

Enklast är det att börja med ettåriga så kallade sommarblommor.

Så i kruka, plastflaska eller plastbox utomhus under vintern

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanliga plastkrukor, godislådor eller lådor från Ikea, Clas Ohlson, Rusta, Jula, ja vad varuhuset än heter spelar ingen roll, dessa plastlådor finns numera överallt att köpa och de är bra, de håller i väldigt många år trots att de utsätts för både kyla, isande vindar och solens stekheta strålar. Dessutom har de bra snäpplock. Varuhusens håller bättre än godislådor men å andra sidan kan man få godislådor gratis i vissa butiker.

Det kan även vara sålådor eller såbrätten som idag oftast kallas för pluggbrätten. Pluggbrätten har alltid använts av proffessionella. Jag köpte mina första från Lindbloms Frö när de fanns på Gotland. De använder jag än idag.

Bra grönsaker att kallså är:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kål av alla de sorter

Sallat

Gräslök

Persilja

Dill

Rädisor

Läs mer om vår 1 mars sådd med bland annat morot i kruka, klicka här.

Blommor:

Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand

Fingerborgsblomma

Jätteverbena

Borstnejlika

Stockros

Ringblomma

 

Förbered lådorna

Vanliga plastlådor med snäpplock är suveräna och håller att stå utomhus året runt i många år.

Börja med att göra hål i botten. Två hål, en på vardera sidan går lätt att göra med sax.

Därefter gör du två hål i locket.

Bottna lådan med lite pelleterat gödsel, men observera bara lite.

Fyll därefter på med bra jord, krukväxtjord eller planteringsjord.

Vattna och så!

Sätt på locket.

Och glöm inte att markera dina sådder!

Hålen behöver inte vara stora, även locken ska ha två hål. Jorden ska hållas fuktig och det sker mestadels via kondens. Om du har för många och för stora hål i locket riskerar sådden och jorden bli plaskvåt och det är det få växter som gillar. Då kommer fröna att ruttna.

Samtidigt är det viktigt att jorden inte torkar ut. Men med burkar, plastlådor med lock har det aldrig skett för mig, inte heller att sådderna blivit genomblöta.

Många frön vill ha en period av kallare temperatur- och då talar vi om just 5 grader – för att gro.  Frysgrader är det ytterst få växtfrön som kräver. Ännu färre kräver flera köldperioder för att gro, det är oftast för verkliga rariteter.

OBS! Detta med frysgrader och frön. Frön går i vila när de förvaras i minusgrader. Därför har genbankerna dem i frysar, i minus 18 grader förvarar de fröerna får då ligger de i vila. Så kan även du långtidsförvara dina överskottsfröer.

Men vi kopiera en vinter i det klimat där växten hör hemma. Nu talar vi om frön som vill ha värme efter en period av kallare väder, av kyla.

Att ha utesådderna i boxar med lock skyddar sådderna för slagregn. Vid slagregn flyter sådderna bort och det vill vi inte.

Metoden är också bra då plantorna blir knubbigare, de får lagom med värme och ljus som kan vara svårt att få till det inomhus utan extrabelysning

Tomater går exempelvis att så ute i slutet av mars, om man vill. Läs mera om kallsådd av tomater i vårt omfattande test, klicka här.

Mjölk/saft-/juiceflaskor i plast

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen hittar men tvåliters flaskor i Sverige medan mina vänner i Kanada använder sig av gallonflaskor, ca 4,5 liter. Det går lika bra med tvåliters! Dock blir förstås ytan mindre men tekniken fungerar lika bra.

  1. Klipp två hål i botten, ta och klipp av två hörn, det fungerar bra. Dessa är för dräneringens skull.
  2. Skär därefter upp, alternativt klipp upp flaskan cirka 10 cm från botten. Men lämna en bit kvar under handtaget så att flaskan kan förslutas.
  3. Lägg lite näring i botten, jag brukar använda mig av finkornigt pelleterat hönsgödsel. OBS! betoningen ligger på lite – gödsel ska inte täcka botten.
  4. Fyll på med jord upp till den avskurna kanten.
  5. Vattna lätt, jorden ska vara fuktig men inte plaskvåt.
  6. Nu har jorden sjunkit ihop lite så att det är cirka 1,5 cm kvar till kanten där du skar av flaskan.
  7. Så på jordytan.
  8. Täck sådden med jord, så mycket jord som just den arten behöver. Läs på fröpåsen om sådjup.
  9. Spraya lätt lite vatten på jordytan och lägg över ”locket” om det är plusgrader ute. Är det minusgrader så lägg på ett lager snö.
  10. Tejpa ihop delarna. Silvertejp fungerar finfint.
  11. Sätt inte på locket! Det är ett bra luftningshål men ställ odlingen på ett skuggigt ställe och där inga skyfall kommer åt.
  12. Vänta och se!

 

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia är en förtjusande snittblomma, tuff och elegant. Färgstark och värmeälskande. Trivs både i kruka, rabatt och i grönsakslandet, bara det är soligt så gillar den läget. Du kan direktså den på växtplatsen eller förkultivera inomhus. Den finns i en mängd färger och former. Och du kan plocka buketter hela sommaren, kan det bli bättre?

Mexiko är dess hemland. Zinniasläktet består av ett 20-tal arter och det var ingen mindre än vår blomsterkung Carl von Linné som gav zinnian dess namn. Detta efter den tyske botanisten Gottfried Zinn som var liksom Linné botanist och verksam under 1700-talet. Zinn ska ha samlat in fröer under en resa i just Mexiko. Och det sägs även att han ska ha blivit överfallen av pirater men att blomfröerna räddade honom! De ansåg visst att en man som samlade på fröer skulle vara en galen man. Och därmed skulle han medbringa olycka. Och därmed kunde han resa tillbaka till Europa och tack vare honom är vi nu också galna – i zinnia.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Samma blommor bakifrån:

Foto: Kerstin Engstrand
Korgen håller mycket elegant upp kronbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia tillhör familjen korgblommiga växter. Samma stora familj som prästkrage och solrosor och många andra. Ett kännetecken är de vackra knopparna och ”korgen” som håller upp kronbladen. Detta gör att zinnior är extra roliga att studera.

Älskas av humlor, bin och fjärilar

Inte nog med det, blommorna har fler charmiga delar. Varje blomma är uppbyggd av två delar: Strålblommor i kanten plus de märkliga trattlika diskblommorna som sitter i mitten och oftast lite högre upp från strålblommorna. Det är när dessa diskblommor slår ut som de gula ståndarna syns, de glänser i guld och kan se ut som stjärnor eller vippor. Zinnia har även gott om nektar och pollen vilket gör zinnian till en insektsfavorit.

Humla på besök i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand
Humla på besök i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand

En nyckelpigelarv i en zinnia.  Foto: Kerstin Engstrand
En nyckelpigelarv i en zinnia. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan hitta zinnior i färger från vitt, limegrönt, rosa, orange, gult, rött, lila  men vad jag vet finns ännu ingen blå zinnia. Du kan köpa frön till enskilda sorter och har du svårt att bestämma dig så finns det även fröblandningar. Då zinniaplantor är sällsynta i handeln lönar det sig extra bra att så.

Det är en stadig växt, stjälkarna är kraftiga. En bra snittblomma som ger fler blommor allt eftersom du skördar dem. Och blommar gör den, till långt in på hösten. MEN zinnia är mottaglig för mögel och röta. Vattna därför på jorden och använd inte spridare. Droppbevattning fungerar bra. Vattnar du för hand är det bäst att vattna på morgonen så att eventuellt spill som hamnat på växterna hinner torka upp inför natten.

Ett urval sorter

Sorten 'Dreamland Coral' ser nästan ut som en fylld ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten ‘Dreamland Coral’ ser nästan ut som en fylld ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia, Zinnia elegans, är den vanligaste. Finns i alla de färger och höjder, från 40 cm till 70. Dubbla med tydlig mittdisk, runda som små bollar, enkla, limegröna, låga, ja allt finns. Blommorna är nästan självlysande och de syns extra bra då plantan är mycket högvuxen. Mycket bra som snittblomma, håller en vecka i vas om du tar bort de nedersta bladen.

Zinnia ‘Miss Wilmot’ är en rosa skapelse. Den ska vara dubbel men som de flesta zinnior uppträder den ibland som enkel eller halvfylld. Blir 75 cm hög.

Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ är helt enkelt så elegant och en verklig favorit, blir ca 75 cm hög.

Zinnia ’Queen Lime with Blotch' .Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia ’Queen Lime with Blotch’ .Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia ‘Queeny Lime Red’ har ett unikt skimmer över sig. Den är svagt limegrön med hallonrosa mitt. Blommorna blir antingen halv- eller heldubbla men även enstaka enkla kan förekomma vid sådd från en och samma fröpåse. 65 – 75 cm hög.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia ‘Pop Art White & Red’ är onekligen en annorlunda blomma. Man lägger märke till den! Den ser ut som en polkagris som blivit rund. Kronbladen går i vitt med röda stänk och strimmor. Ibland blir det lite fel och några kronblad kan bli helt röda. Ibland blir några blommor helt röda. Höjd: 60 cm

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

‘Zinderella Peach’:

'Zinderella Peach' . Foto: Kerstin Engstrand
‘Zinderella Peach’ . Foto: Kerstin Engstrand

 

Marylandzinnia, Zinnia marylandica, är en korsning mellan zinnia, Zinnia elegans och dvärgzinnia, Zinnia angustifolia. Den är lägre och buskigare än den vanliga zinnian. ‘Zahara Starlight Rose’ ser mera ut som en prästkrage än en zinnia. Den är ett säkert kort, blomningen är jämn med enkla blommor i cremevitt med gul mitt och en rosa stjärna. 40 cm hög.

vvzstarlightrose258

Guldzinnia, Zinnia haageana, finns både som halvfylld och tvåfärgad. Är en zinnia som hade en verklig storhetstid runt år 1800 med namn som ’Chippendale’. Dess färg är typisk för just guldzinnia, blommorna är mahognyröda, roströda med gyllengul spets. Blir bara cirka 30 cm hög.

'Old Mexico' Foto: Kerstin Engstrand
‘Old Mexico’ Foto: Kerstin Engstrand

 

'Aztec Red'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Aztec Red Bicolor’. Foto: Kerstin Engstrand

'Jazz Mixed' Foto: Kerstin Engstrand
‘Jazz Mixed’ Foto: Kerstin Engstrand

Spindelzinnia, Zinnia peruviana L, är en kulturarvssort från 1801. En söt och ovanlig art vars scharlakansröda blommor visserligen är små men de syns! Blir 70 cm hög.

'Spider Red' Foto: Kerstin Engstrand
‘Spider Red’ Foto: Kerstin Engstrand

 

'Andes Jewel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Andes Jewel’ Foto: Kerstin Engstrand

Så trivs zinnia

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Växtplatsen ska vara solig, zinnia älskar värme! Men halvskugga fungerar också.

I övrigt är zinnia lättskött bara du inte vattnar på växten, vattna jorden! Passa på att plocka blommorna, zinnia är en utmärkt snittblomma och blommar bättre om man också ser till att ansa bort överblommade.

Zinnia älskas av insekter. Dessutom är det lätt att ta egna frön, spara några blommor som får vissna och sätta frö. En liten tyllpåse, sådana man har till smycket är bra att trä på blomman innan den vissnar så samlas fröna i den.

Läs också om hur du lyckas med sådd av zinnia: Förkultivera zinnia (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Klockrankan gäckar många, den är starkväxande och bildar snabbt en fin bladridå som först går i vinrött för att senare gå över allt mer i härligt mörkgrönt. Den fungerar som ett utmärkt insynsskydd både i trädgården och på balkongen. Och kronan på verket är blommorna!

Första gången jag odlade klockranka var jag fattig student. Fröna grodde bra, plantorna växte ännu bättre men några blommor såg jag inte skymten av innan frosten tog bladverket. Jag hade sått fröna för sent, vad jag minns i slutet av maj. Men plantan fungerade alldeles utmärkt som insynsskydd på min lilla balkong.

Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand
Denna blåa färg är den vanligaste på klockrankan. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns tre färger av klockranka, mellanblå (vanligast), mörkare blålila, nästan violblå samt vit. Cobaea scandens är dess vetenskapliga namn, scandens betyder just klättrande. I Mexiko eller ”tropiska Amerika” där den växer vild hittar man den som en buske som klättrar. Cobaea är en hyllning till Bernabé Cobo, en spansk missionär som på 1600-talet just utforskade växtlivet i Mexiko. Jag har varit i Mexiko men har aldrig fått äran att se den växa i det vilda, tyvärr.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Att den heter klockranka på svenska är helt naturligt, blommorna är klockformade och den bildar snabbt långa rankor. På engelska heter den Cathedral Bells, ett namn som man ibland även hittar i Sverige som sortnamn på den vita varianten men jag har inte funnit några belägg på att det verkligen finns några namnsorter. Själv tycker jag den ser ut som en kopp på fat, Cup and Saucer Vine är också ett av dess engelska namn. Kärt barn har många namn, Mexican Ivy (mexikansk murgröna) och Monastery Bells (klosterklockor) är ytterligare andra.

Inomhus kan den blomma året runt om den på vintern får stå ljust och svalt (8 till 15 grader).

Det är en gammal växt i odling, att man gärna sått klockranka finns dokumenterat i frökataloger. I början av 1800-talet var det den blå medan den vita först dök upp i 1800-talets andra del. Vad få vet är att klockrankan tillhör samma växtfamilj som flox, Polemoniaceae, också den en gammal populär trädgårdsväxt.

En bra tumstock är att klockrankan blommar ungefär 20 veckor efter sådd, om du har tur med bra frön kanske redan efter 16 veckor. Men bli nu inte stressad, när den väl börjar blomma så blommar den länge, här i Stockholm långt in i november. I mars 2019 sådde jag till exempel en omgång vita den 3 mars och blommorna slog ut den 5 augusti!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den blir lätt 2,5 meter hög, eller rentav 4 meter, även högre men den är lätt att beskära och den är en lätt klättrare, rankorna är inte särskilt tunga.  Soligt läge vill den ha. Trots höjden går den utmärkt att odla i stor kruka, dels begränsar jordvolymen tillväxten, dels är det bara att beskära den om den skulle bli för yvig. De avklippta rankorna är fina i buketter.

Man får räkna med att den börjar blomma på sensommaren, i augusti men när den väl kommit igång så fortsätter den att blomma. Dessutom är blomknopparna mycket spännande att följa utvecklingen av!

Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknopp! jag tycker den ser ut som ett ormhuvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det sägs att klockrankan doftar, en doft jag missat men doften ska locka till sig insekter. I Mexiko lär den locka till sig fladdermöss.

Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av klockranka. Foto: Kerstin Engstrand

Vissa säger att de blå gror snabbare än de vita, mina vita gror snabbare än de blå. Det beror troligen på fröernas kvalitet.

Om du förkultiverar klockrankan tidigt, t ex den 15 februari så kommer den att blomma som tidigast 14 juli- på Frankrikes nationaldag men mera troligt att du får en riklig blomning som startar i augusti. Om man sår 1 april så blommar den med stor säkerhet den 1 september. Därefter kommer den blomma villigt och intensivt tills frosten tar den.  Men det händer att den blommar redan fyra månader efter sådd.

Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött.  Foto: Kerstin Engstrand
Det är främst den blåblommande klockrankan som får nya skott i vinrött. Foto: Kerstin Engstrand

Att förkultivera betyder att odla innan, det vill säga så fröna i en kruka inomhus. Några anger att man måste lägga fröna i blöt innan de sås, exempelvis i två timmar. Det behövs inte. Det sägs också att fröna, som är stora men tunna och lite pappersliknande, ja de är inga vackra frön, måste sås på högkant för att de annars ruttnar men det spelar ingen roll om du lägger fröna ner eller om de står upp. Det viktigaste är att jorden är fuktig men inte våt och definitivt inte plaskvåt. Däremot lyckas du bättre om sådden står på en värmematta.

Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Fröplanta med sina första blad, hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Fröet sås på ett djup av 1 cm.

Jord: Jorden du sår i bör vara lätt, såjord eller krukväxtjord uppblandat med perlit alternativt kokosjord.

Så i 7 cm krukor och plantera om så fort det första bladparet efter hjärtbladen kommit till 11 cm krukor. När omplanteringen till 11 cm kruka sker är det dags för vanlig krukväxtjord.

Skulle din planta bli för yvig kan du toppa den. Toppen som du klippt av kan du rota, sätt den i ett glas vatten eller stick ner den i fuktig såjord så kommer snart rötter att bildas.

Plantera ut plantan när risken för nattfrost är över. Som ett riktmärke brukar man ange att i zon 3, t ex i Stockholm är det i början av juni, i slutet av maj om du bor i zon 1 och troligen vid midsommar om du bor högre upp i landet.

Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden. Foto: Kerstin Engstrand
Jag samplanterar klockrankan med tomater. Tomatbladen skymtar på bilden, Nere till höger ser du en grön tomat. Den orangefärgade pricken är en orange tomat. Foto: Kerstin Engstrand

Utplanteringsläget ska vara soligt, jorden fuktighetshållande men väldränerad. Tre veckor efter utplantering kan du börja näringsvattna, hellre en svag giva vid varje vattning än ett fåtal och starka. En fullt vuxen klockranka är törstig men inte överdrivet törstig.

Klockrankan klarar lätt höstfrost bra. Du kan övervintra den inomhus om du har tillgång till ett ljust och svalt utrymme som en inglasad veranda vars temperatur inte går under sju grader.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Snittblommor har återigen blivit populära att odla i den egna täppan. Lejongap är en som man lätt drabbas av habegär av. Rakryggad står den där och liksom tittar på en, utbudet av färger är stort och kombinationen färg och elegans gör att den är rolig att använda i buketter. Det är en hållbar snittblomma, en vecka i vas står den sig fint.

Lejongap, Antirrhinum majus, är blomman som önskar sig en sval sommar! Den blommar dessutom länge. Det är vanligt att den i exempelvis stockholmstrakten fortfarande är i blom när julen gör sitt antåg. Jag har även haft plantor i full blom i januari, men då var vintern mera brittisk än svensk. Den verkar tycka om att frosten biter blommorna lätt i kinden.

Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand
Lejongap. Foto: Kerstin Engstrand

Att lejongap heter just lejongap på svenska beror på det utseende den får om man trycker till blomman. När tunga insekter, som humlor, sätter sig på blommans underläpp så vips öppnar sig blomman, den gapar, och humlan klättrar in. På engelska heter lejongap snapdragon, på tyska lövemund. Britterna föredrar drakars mun, vi och tyskarna ett lejons.

Fröna är pyttesmå och svarta, som gjorde att inte synas på jord! Tänk att dessa kan ge plantor som kan bli hela 120 cm höga! Lejongap finns nämligen i alla de höjder, även låga, så låga som 20 cm. Intresset för snittblommor har medfört att det återigen är ganska lätt att få tag på frön till de höga sorterna.

Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand
Frö av lejongap. Finare sorter säljs i små rör. Foto: Kerstin Engstrand

Den är lättodlad men man måste så inomhus i god tid. För att lyckas med lejongap måste man förkultivera, så fröna inomhus. En mall är att man senast ska så dem 12 veckor innan tidpunkten för sista nattfrosten vilket till exempel i Stockholm brukar vara runt 10 juni. Det betyder att i så fall ska man så lejongap senast den 18 mars. Men det går att så dem i april också. Likaså går det att så dem i januari och februari, om du har extraljus som är på 16 timmar per dag.

15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand
15 dagar efter sådd är småplantorna mindre än ett knappnålshuvud. Det röda i bildens nederkant är just en knappnåls huvud. Foto: Kerstin Engstrand

Det är svårt att så fröna ett och ett varför bredsådd, det vill säga att fröna strös ut på ytan är vanligast sättet att så lejongap på. OBS! Fröna ska ligga på ytan, de är ljusgroende och ska inte täckas med jord. Jorden ska vara porös och fuktig men inte våt. Jag brukar fylla tomma vindruvsaskar med jord. De understa 2-3 centimetrarna fyller jag med krukväxtjord och därefter fyller jag på med såjord.

Groningstiden är 7-15 dagar i vanlig rumstemperatur om 20-22 grader. Se till att sådden är fuktig, man kan spraya lätt med vatten om ytan verkar torr. Vanligtvis behövs det inte om man har locket på, vindruvsaskens lock är perfekt då det har lufthål. Om du inte har möjligheten att ha denna rumstemperatur kan du ställa sådden på värmematta men så fort fröna har grott ska de tas bort från värmemattan och ställas så ljust som möjligt. Sår du i januari till mars behövs extraljus. Har du inte så mycket extraljus så måste temperaturen sänkas. Lejongapen trivs bra i 15 grader. Svalt och mycket ljus ger knubbiga plantor. Varmt och för lite ljus ger rangliga plantor.

35 dagar efter sådd, 5 veckor är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem.  EfterFoto: Kerstin Engstrand
35 dagar efter sådd, 5 veckor, är fröplantorna betydligt kraftigare och det är tid att skola om dem, dvs plantera om dem. Foto: Kerstin Engstrand

Efter 4- 5 veckor börjar det bli lite studs i plantorna, de ser då inte längre så sköra ut. Dessförinnan har de sett ut som små plättar på en tunn skör tråd.

När de nu går att hantera är det dags att plantera om till krukor, en och en i 7 cm stora krukor (7 cm är här en fyrkantig kruka och det är krukans sida som är 7 cm.) När du tar upp småplantorna, lyft i ett blad, inte i stjälken! Nu kan du plantera om i krukväxtjord. När sedan rötterna börjar tränga ut ur krukans botten är det dags för ny omplantering, i regel till en 9 cm-kruka. Och därefter till en 11 cm-kruka.

Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand
Innan blommorna slår ut kan de se så här roliga ut. Att barn gillar lejongap är lätt att förstå! Foto: Kerstin Engstrand

Innan plantorna sätts ut i rabatten ska de vänjas vid utelivets omväxlande temperatur och vindar. Man brukar avhärda plantorna. Gör det under en till två veckor, börja med en timme utomhus, frostfritt förstås och öka tiden successivt.

Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgårdsbutikens plantor är kraftiga, här har en planta förgrenat sig i tre. Foto: Kerstin Engstrand

Vanligt är att man toppar plantorna när de blivit 7,5 till 10 cm höga eller efter att sex bladpar har bildats. Det går utmärkt att toppa dem just innan de ska planteras ut. Då får du stadigare plantor som förgrenar sig fint. Om lejongapen får växa utan toppning blir de höga och smala vilket gör dem bångstyriga.

Därefter brukar det vara dags att plantera ut i trädgården vilket sker när risken för sista nattfrost är över. Ska du använda dem som snittblomma är det bra att trä över ett nät med rutor om 1 dm. Plantavståndet brukar vara 50 cm.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ansa, knipsa bort vissna blommor så blommar dina plantor längre. Plocka in som snitt får samma effekt.

De senaste vintrarna har många upptäckt att lejongapen har övervintrat, i alla fall upp till zon 3, vissa har även lyckats få dem att övervintra i zon 4.  OM du skulle få uppleva att dina lejongap övervintrar kan du i början av maj beskära plantorna. En måttstock är att man då beskär dem 1/3 så att 2/3 av plantan är kvar.

Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand
Stökigt och risigt? Nej, förra årets lejongapsplantor har klarat vintern bra. Bilden är tagen i slutet av februari. Foto: Kerstin Engstrand

Vårvintern 2021 var mina plantor fina till och med februari, snötäcket på 20 cm isolerade bra men mars månads kalla nätter utan snö verkar lejongapen inte ha trivts med. Men som tur var så tog jag sticklingar i slutet av januari. De satte jag i vatten och efter 10 dagar hade de börjat bilda rötter. Sticklingarna är nu omplanterade en och en i små krukor med kokosjord och de mår prima.

En annan fördel med lejongap är att de klarar sommartorka bra. Soligt läge trivs den i, och väldränerat. Går utmärkt i både kruka och i rabatt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

vvlejongapoldgold

Fröer av jätteverbena. Foto: Kerstin Engstrand

Tänk att så små fröer kan bli en sådan hög och livskraftig växt!

Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att fröet grott, så den måste sås tidigt på året. den har fått ett rykte om sig at  vara svårsådd men det håller jag inte med om! Det går utmärkt att förkultivera inomhus i januari till mars. När väl fröet grott är jätteverbenan först lite långsam i tillväxten innan den sätter fart. Och då talar vi verkligen om fart, i augusti är den lätt nästan två meter hög!

Sår du tidigt på året har du även möjlighet att ta sticklingar av dina frösådda plantor. Ett utmärkt sätt att få fler plantor för en och samma arbetsinsats.

Länge var det regel att jätteverbenafrö skulle kylbehandlas, stratifieras, det vill säga sådden skulle antingen stå i kylskåp eller utomhus ett par veckor innan den togs in i värmen. Idag finns det preparerade jätteverbenafrön som inte behöver kylbehandlas. Läs på fröpåsen om just de frön du köpt är preparerade. Men även om de inte är förpreparerade går de att så utan extra kylperiod.

Test

Jag har testat att så inomhus frön som både var angivna som behandlade och de som inte varit det. Och det går utmärkt att så inomhus. Bland annat har jag testat frön från Nelsons och Impecta. Impectas frön angavs vara preparerade, om Nelsons fanns det ingen uppgift om eventuell behandling. Jag sådde dem på ytan, jorden var vanlig krukväxtjord. Båda grodde utan problem. Jag har jag gjort om testet och kompletterat med frön från Lindbloms, även de grodde inomhus utan problem. Noteras ska att även 2021 har jag sått igen, fröerna 2021 var från samma fröpåsar som de som såddes tidigare år. Och de har alla grott mycket bra. Lindbloms fröer grodde till och med lite snabbare än de övriga.

OBS! Jätteverbenafrön har i regel dålig grobarhet, titta på fröpåsen vad som anges. En grobarhet på 60% eller 70% är inte ovanligt. Så vill du ha sju plantor måste du i regel så tio frön.

Foto: Kerstin Engstrand
Små frön blir pyttesmå plantor, i alla fall i början. Ser du de små gröna plantorna? Det guldfärgade materialet som ligger på jorden är vermikulit. Foto: Kerstin Engstrand

Sådjup: Täck fröet med ytterst lite jord, jag föredrar att täcka dem lätt med vermikulit. Fröna är mycket små så bäst är att bredså, dvs strö ut fröna över hela jordytan. Här på bilden är de sådda i en tomatask fylld med vanlig blomjord.

Både Impectas och Nelsons fröer grodde på tio dagar. Fröna är små, och de första fröplantorna är pyttesmå så de är lätta att missa. Det betyder också att de är känsliga, vattna underifrån och skydda småplantorna från stark sol.

Men de växer snart till sig och blir riktigt tuffa små plantor, tre veckor efter sådd:

En månad efter sådd:

Och 50 dagar efter sådd:

När småplantorna har blivit några centimeter ska de stå ljust och svalt, allra helst i 10–15 grader. Där är det många av oss som stöter på problem, vi har inget svalt rum att tillgå. Jag brukar ställa ut plantorna på balkongen, i en plastlåda där plantorna får ett skyddande lager av fiberduk, ett dubbelt lager av fiberduk. Där får de stå på dagarna och lådan tas in över natten.

Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna får stå svalt utomhus under dagen, då täckta med ett dubbelt lager av fiberduk. Foto: Kerstin Engstrand

Ta sticklingar

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det går utmärkt att ta sticklingar av de plantor som är rejält höga. Klipp av toppskotten, sätt dem direkt i jord och de kommer snabbt att rota sig.

 

Stratifiera, låt sådden stå kallt

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute, fröerna har stratifieras. Foto: Kerstin Engstrand

53 dagar efter sådd, dessa har stått ute. De är efter 53 dagar ungefär lika stora som de inomhussådda var 30 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Det traditionella sättet att så jätteverbena har varit att låta sådden stå en till två dagar i vanlig rumstemperatur så att fröna sväller upp, för att därefter flyttas till ett ställe som håller betydligt kyligare temperatur, exempelvis kylskåpet i två veckor. Eller låt stå utomhus, jätteverbenans frön tål några minusgrader men låt sådden inte stå ute om det blir minus tre grader eller kallare. Därefter är det återigen dags att låta sådden stå i rumstemperatur, gärna på en värmematta. Då brukar de gro utan problem. Allt som allt så tar det för denna variant 3–6 veckor innan fröerna har grott.

Man kan också “kallså”, vinterså fröerna, då blir plantorna knubbigare.

Läs också:

Skapa en oas av jätteverbena

Jätteverbena, stjärna och trogen minglare i augustirabatten

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så blev jag stående, helt hänförd. Platsen var ett varmt utställningstält på anrika trädgårdsutställningen Hampton Court Palace Garden Show. Det var mycket varmt men nejlikorna som hänförde mig var eleganta och svala.

Jag har alltid tyckt om nejlikor, särskilt bukettvarianterna och de vilda. Men just dessa hade jag aldrig sett förut. Var det nya sorter var min första tanke. Nya sorter brukar introduceras på mässor.

Men se de var inte nya, de var gamla. Och unika.

De flesta sorter som idag finns i gruppen Malmaison är från 1800-talet – och förstås från Frankrike.

Härstamning är från så kallade tree carnations, enorma exemplar som framför allt odlades i välbärgade gods växthus. Dessa var de första riktiga snittblomsnejlikorna kända för sina enorma blommor och fantastiska doft.

bedårande nejlikor på Hampton Court. Foto: Kerstin Engstrand
Bedårande nejlikor på Hampton Court.

Idag lär det bara finnas färre än tio sorter kvar i odling. De är inte de mest lättodlade! Men de vackraste bland de odlade.

De odlas idag i växthus, framför allt i England och i USA.

Framför allt sticklingsförökas de. Sticklingarna måste vara väl rotade i juni månad för att blomma nästa år. Så det är ingen snabb produktion!

[REDC-1835-088] Redouté Choix 1835, Pl. 88, Clove- Pink Carnation (Oeillet panache-Dianthus..

Att man i Frankrike odlade fram stora nejlikor finns att se på Redoutés målningar som än idag flitigt reproduceras. Pierre Joseph Redouté (1759-1840) målade framför allt rosor och frukter! Hans uppdragsgivare var nämligen Napoleons maka, kejsarinnan Josephine och uppdraget han hade var just att dokumentera allt som växte i hennes trädgård vid slottet Malmaison.

Nejlikorna Malmaison, de vackraste som finns? Foto: Kerstin Engstrand
Nejlikorna Malmaison, de vackraste som finns? Foto: Kerstin Engstrand

Troligen skapades dessa nejlikor i mitten av 1800-talet, runt 1850 och framåt så Redouté har inte målat av dem. De har heller inte skapats i slottets Malmaisons odlingar, var exakt de härstammar vet man inte, men att de fick namnet Malmaisonnejlikor beror helt enkelt på att man tyckte att både dess form och doft påminde om den mycket populära rosen ’Souvenir de la Malmaison’.

Bedårande doft innebär också att parfymer har uppkallats efter denna vackra nejlika:

 

Visst vore det härligt om fler odlade fram dessa underbara nejlikor?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Dahlia 'Christopher Taylor' torkad , här med guldsprayat gräs. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa snittblomman under vintern, det är mina torkade dahlior! Jag har några i en låg vas på köksbordet, en annan tittar mig ögat vid skrivbordets dator och i sovrummet har en flera låga vaser på rad, alla fyllda med höstens dahlior. Ja, nu i januari är mitt hem fyllt med de färgstarkaste av alla blommor, dahlior.

Dahlian är numera en riktig modeblomma, det säljs mer än någonsin och trenden verkar öka allt eftersom det tas fram allt fler sorter. Det finns dahlior i nästan alla de färger och former. Det är så lätt att drabbas av habegär! För att förlänga säsongen och ge oss lite nytt vackert att titta på har jag torkat ett antal av mina dahlior. Det går alldeles utmärkt och de skänker nu en härlig stor dos av extra välbehag inomhus när vintern och mörkret härjar utanför.

Hösten 2020 var ovanligt varm, den rådande pandemin gav också lite extra tid hemmavid och det blev startskottet för att testa flera olika sätt att torka dahlior på än vad jag gjort tidigare. Jag hade också, som så många andra, med åren samlat på mig ovanligt många olika dahliasorter. Antalet har blir lite för många, jag får skylla på att de har klarat övervintringen ovanligt bra. Därför dövas nu minst inköpssamvete lite när jag kan njuta av dahlior året runt och även kan ge bort några unika när vintern är som mörkast.

Dagens utvalda för torkning.  Foto: Kerstin Engstrand
Dagens utvalda för torkning. Foto: Kerstin Engstrand

Det här är slowflower, torkade blommor utan några tillsatser, inga hårsprayer, inga bekämpningsmedel.

Jag har testat att:

  • Torka i sand.
  • Ståendes i en vas med vatten.
  • Torka upp och ner, hängandes, både med och utan blad och med både långa och korta stjälkar.
  • Ståendes, i glipan mellan fönsterkarmen och fönsterbrädan.
På väg att vissna är ok

I novembermörkret lyser några torkade dahlior upp. Foto: Kerstin Engstrand
I novembermörkret lyser några torkade dahlior upp. Foto: Kerstin Engstrand

Jag har lärt mig att det går alldeles utmärkt att torka dahlior ganska sent på säsongen, strax innan risken för frost började närma sig. Även att torka blommor så just är på väg att vissna fungerar suveränt bra. På så sätt får man dubbel glädje, att njuta av dem länge medan de ännu är fräscha och få en andra omgång buketter, som torkade.

I vanliga fall är rådet att man ska plocka blommor för torkning tidigt på morgonen men efter det att morgondaggen har torkat. Jag har plockat mina mitt på dagen och det gick mycket bra men det var som sagt sen höst.

Du behöver bara spara cirka 10 centimeter av stjälken, det är en bra längd om du vill göra kransar, men torkar du dem hängandes upp och ner är det lättare med att ha långa och avbladade stjälkar. Stjälkarna håller sig fasta och fina efter torkningen.

Ett annat klassiskt basråd är att man ska välja blommor som ännu inte har slagit ut fullt ut. De flesta blommor brukar nämligen öppna sig allt mer när de torkar. Det rådet följde jag inte heller. Det gick i regel bra att plocka de blommor som jag helt enkelt tyckte om och ville torka. Dock, de riktigt stora, de som var stora som en handflata hade säkerligen klarat sig bättre om jag hade plockat dem innan de var fullt utslagna. Samt att de riktigt stora håller bättre om man torkar dem hängandes upp och ner. De blir då visserligen mera rufsiga men de blir vackra med sin bångstyriga charm!

Det sägs att blommor ska torkas där det är svalt och mörkt. Mörkt för att blommorna inte ska blekna men jag har torkat mina i vanlig inomhustemperatur och i västerfönster. Det har gått utmärkt. Dahlior har så mycket färg i sina kronblad så jag har inte märkt någon skillnad jämfört med om de torkat i mörker. Däremot har det hänt att de jag torkat på ett svalt ställe har gjort att blommorna lättare har möglat. Ofta håller svala ställen högre luftfuktighet än varmare.

Alla de olika dahliasorter jag torkat har blivit mörkare torra än som färska.

I de flesta fall blir de yttersta kronbladen lite fula men de kan lätt klippas bort.

Ingen av de dahlior jag torkade, oavsett färg, har blekts av att på hösten torka i ett fönster.

 

Hängandes

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Torka upp och ner i buntar, hängandes, både med och utan blad och med både långa och korta stjälkar, är onekligen både enkelt och lite svårt. Det var lite svårt att hålla ihop buntarna, stjälkarna krymper när de torkar. Vanligen använder man gummisnoddar och bäst blir det om man tar bort alla gröna blad , stjälkarna blir bäst om de är kala.

Bäst fungerade det med pompondahlior som har en mera sammanhållen blomma. Dahlior som är mera spretiga håller inte formen, kronbladen faller ju neråt när de hängs upp och ner och då blir det inte lika snyggt. Jag tyckte heller inte det blev snyggt med bladen kvar på stjälkarna, de tog bort intrycket av de vackra blommorna. Bladen bidrog mera att det hela såg skräpigt ut.

Pompondahlia. Foto: Kerstin Engstrand
Pompondahlia. Foto: Kerstin Engstrand

Viktigt när man torkar dahlior hängandes upp och ner är att de hänger på en plats där det är god luftväxling och att det finns mellanrum mellan varje knippe. Ha heller inte för många blommor i varje knippe, tre fungerar alltid och fem är maximalt. Det ska vara luft mellan varje blomma i knippet och mellan varje knippe.

Dahlia torkad hängandes.Foto: Kerstin Engstrand
Dahlia torkad hängandes.Foto: Kerstin Engstrand

Hur hänga upp dem? Torkställningar för inomhusbruk fungerar bra, har du många dahlior att torka så häng upp ett nät, typ tunt metallnät där det är lätt att fäste knippena i och kanske kan du hänga nätet i taket. Har du inte så många går det utmärkt att hänga dem i gardinstången eller spänna en metalltråd ovanför fönstret.

Att torka hängandes upp och ner är den mest effektiva metoden, du kan enkelt få plats med många.

Torka i sand

Torka dahlior i fin sand. Foto: Kerstin Engstrand
Torka dahlior i fin sand. Den ljust lila blomman längst ner är en tidlösa. Foto: Kerstin Engstrand

Förr torkade jag blommor i en orange grynig massa som ser ut som pyttesmå pärlor, silica gel. Den är numera lite svår att få tag på och lite smådyr. Det är samma porösa material som finns i de små kuddar med torkmedel som ibland ligger i förpackningar. Silica gel går dock att återanvända nästan hur många gånger som helst.

Nu hade jag tillgång till verklig fin sand, samma sand som exempelvis används till vattenfilter, 0,4-0,8mm, så det använde jag. Det blev tungt! För att kunna få med lite stjälk behövdes mycket sand och sand väger. Denna mycket fina sand finns att köpa i säckar om  25 kilo till ett pris kostar runt 150 – 200 kronor per säck.

Jag fyllde sanden i låga, breda hinkar av typ murarhink. Det var lätt att lägga ner blommorna på sanden. Att sedan täcka blommorna med ett rejält lager sand krävde försiktighet, man fick sakta strö över sanden så att kronbladen inte blev ödelagda. Det här är en utrymmeskrävande och tung metod!

De fick sedan stå undanskymda i rumstemperatur och ljust. Efter lite mer än en månad så krafsades blommorna försiktigt fram. Sandtorkning gör blommorna sköra! De riktigt stora tappade lätt bladen, blommorna föll helt enkelt i bitar, i kronbladsbitar. De mindre klarade sig bättre och blev fantastiskt vackra men som sagt sköra. Det var också svårt att få bort sanden i blommornas mitt även om en liten pensel underlättade. Jag upplevde också att stjälkarna som torkade i sand inte blev lika starka som de dahliors stjälkar som lufttorkades.

Kronbladen på dahlior som torkats i sand blir mera papperslika och mera transparanta än de som torkas i luft.

Nytorkad gul dahlia, nu ska sanden som ligger i blommans mitt försiktigt borstas bort. Foto: Kerstin Engstrand
Nytorkad gul dahlia, nu ska sanden som ligger i blommans mitt försiktigt borstas bort. Foto: Kerstin Engstrand

När du torkar i sand ska kronbladen ligga uppåt. Är blommans form platt går det också att lägga den med huvudet nedåt.

Det lär även gå att torka dahlior i ris, vanligt matris men det tar mig emot, jag vill inte använda mat till detta då det går så bra att torka i luft eller i sand.

Stora blommor, de som är större än en handflata blir inte bra i sand. När den vita här nedan skulle tas upp ur sanden ramlade alla kronblad isär.

Långsamt, mycket långsamt, i en vas med vatten

 

Torkad 'Christopher Taylor'. Foto: Kerstin Engstrand
Torkad ‘Christopher Taylor’. Foto: Kerstin Engstrand

En av mina verkliga favoriter, den nästan självlysande dahlian ‘Christopher Taylor’, en färgstark, nästan lysande mörkt fuchsiarosa näckrosdahlia som blir vinröd torkad. Att torka blommor ståendes i vatten är ett sätt att torka mycket långsamt. En annan blomma som alltid ska torka långsamt är hortensia.

Denna metod är enkel, låt helt enkelt blommorna stå som snittblommor i en vas. Se till att inga blad finns kvar på stjälkarna, bara blomman ska vara kvar. Bäst fungerar metoden med näckros- och pompondahlior.

Ståendes, i glipan mellan fönsterkarmen och fönsterbrädan

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ett enkelt sätt att torka, särskilt om du inte har så många att torka. Dessutom är det lätt att hålla koll på blommorna. Nåväl, de var inte ståendes utan liksom hängde rakt ner med stöd av fönsterbräda och fönsterkarm. Egentligen gick det nästan lika bra som att hänga dahliorna upp och ner men finessen med att torka dem i glipan är att blommorna torkas mera utslagna. Hänger de upp och ner blir blommorna mera rufsiga.

 

 

Lycka till med dina dahlioodlingar. Odlar du för att sälja är torkade dahlior ett bra sätt att få avsättning av överskottet. När blommorna väl är torkade, efter cirka en månad, kan de lätt förvaras liggandes i kartonger sorterade efter sort och färg. Behåll då stjälkarna långa.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...