Som en tårta! Flocktulpan i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Man måste ha lite roligt i trädgården, och något vackert att se på. I Bergianska trädgården i Stockholm har trädgårdens vänförening, Bergianska Trädgårdens Vänner, sponsrat fruktträdsallén vid parkeringen med lökväxter. Och vi föll för planteringen med flocktulpan, Tulipa tarda, en låg, 15 cm, väldoftande tulpan som gärna självsår sig. Dessutom är den flerblommig, minst tre upp till sju blommor på varje stjälk. Färgen är gul och vit, som stekta ägg. Och som alla tulpaner slår den enbart ut när solen lyser.
Blommande gräsmatta. Foto: Kerstin Engstrand
Flocktulpanen blommar tidigt, i början av april är bilderna tagna. Den är mycket långlivad och sprider sig, om den trivs, både med frö och med utlöpare.
Landet är Japan och orten är Tokyo. Och det följs av följande rapport: ”Strax efter kl 12 den 21 mars 2017 iakttogs utslagna körsbärsblommor på ett träd i Ysukunitemplet. Detta trots att dagen var kylig, med en temperatur på runt 10 grader.
På samma dag som förra året slog de ut, och hela fem dagar tidigare än normalt. Detta trots att det är ganska kallt i Tokyo just nu. Om sju till tio dagar kommer träden vara i all sin prakt. För det är de allra första utslagna blommorna som räknas.
Foto: Kerstin Engstrand
Ysukunitemplet har totalt ca 600 körsbärsträd. Templets träd används alltid som referenspunkt. Det skyddade läget mitt inne i en storstad gör att här slår träden ut mycket tidigt. Redan i januari börjar man publicera blomningsprognoser – det SMHI är något att ta efter!
Vad vi kallar för körsbär kallas i Japan för bergskörsbär. I Japan firar man främst “yoshino”, “shidarezakura” och “yaezakura” och de slår ut i samma ordning. Det är i regel en vecka mellan yoshino- och shidarezakuraträden medan yaezakuraträden blommar ca två veckor senare. Det vetenskapliga namnet för yoshino är Prunus x yedoensis, som vi brukar kalla för Tokyokörsbär. Det blommar som bäst vid en ålder av 20–40 år. Träden i Ysukinitemplet härstammar från planteringar gjorda 1870.Japans äldsta yoshinoträd finns i Hirosaki och det ska vara planterat år 1882. Shidarezakura, som är en hängande sort, är vår favorit.
Kan man sätta potatis nu? När ska man börja räfsa? Det är några av de vanligaste frågorna på våren. Våren och trädgårdslusten slår ut samtidigt och de flesta börjar för tidigt. Undrar ibland varför man inte kan ge sig till tåls. Mossan måste tydligen bort samtidigt som vårsolen gör entré. Njut istället av solen och vänta på naturens egna vårtecken – de är de bästa vägledarna när det gäller vårarbetet i trädgården. De vårliga bestyren blir så mycket enklare och risken för bakslag betydligt mindre. Du vinner inget på att stressa naturen! Följ Kerstin Engstrands Latmanstips:
De här vårtecknen lärde jag mig av min mormor och min far. Och jag har sedan jag började odla alltid följt dem så jag kan garantera att de fungerar.
Tussilago. Foto: Kerstin Engstrand
När tussilagon, ett av våra käraste ogräs, blommar har tjälen gått ur jorden. Då kan man börja plantera buskar och träd. Skugga gärna de nyplanterade mot den starka vårsolen med juteväv, fiberduk eller kanske med en läskedrycksback.
När myrorna vaknat till liv och gräset börjar växa, då håller temperaturen 8-10 grader och då vaknar också mördarsnigeln. Dags att börja bekämpa den.
Vitsippa Foto: Kerstin Engstrand
Vitsippan kallas också fagningsblomma. Är man för ivrig och börjar räfsa innan vitsippan slår ut möts man av våt, klibbig jord. Så vänta på vitsippan, det lönar sig. Hon visar att jorden har torkat upp alldeles lagom och att det är dags att räfsa bort höstens sista gamla löv från rabatterna och gräsmattan samt klippa ner perennernas vissna fröställningar. Och inte nog med det, när vitsippan blommar så brukar mördarsniglarna vara uppe och visa sig. Dags att gå på spaning!
När björkens löv är stora som musöron är det dags att skära ner rabattrosor och perenner kan planteras ut.
Körsbärsblom. Foto: Kerstin Engstrand
Körsbärsträden slår ut samtidigt med darwintulpanerna och de klär verkligen varandra. Nu är det en bra tid att så sallat och ärter som inte är alltför värmekänsliga. Potatisen sätts i jorden. Jorden klibbar inte längre fast vid redskapen.
Darwintulpan. Foto: Kerstin Engstrand
Häggens underbara doft signalerar att nu är det dags att så bönor och zucchini samt att plocka fram näckrosen och väcka den till liv.
Hägg Foto: Kerstin Engstrand
Efter mitten av juli ska du inte längre gödsla dina växter med gödsel som innehåller kväve (N), då avmognar de sämre inför vintern, med vinterskador som följd. Två undantag dock: gräsmattan och jordgubbarna .
Trollhasseln blommar tidigt, oftast redan i januari i Skåne och i februari eller mars längre upp i landet. Foto: Kerstin Engstrand
Vårsolen bländar. Äntligen! Lusten på vackra buketter är stor men gör också stora hål i kassan. Men våren kommer med liv, det finns hopp! Med några drivna kvistar kompletterade med någon köpeblomma eller kanske från den egna trädgården, en julros, krokus eller rentav snödroppar, får man lätt en lyxig exklusiv litet blomarrangemang.
Trollhassel brukar blomma med snö på huvudet, oftast slår den ut redan i februari. Kärt barn har många namn och trollhassel kallas i England för trettondagsblomma då den där oftast blommar på trettondagen efter jul. Den anses frambringa de tre vice männens gåvor, guld, rökelse och myrra. Blommornas gula färg symboliserar guldet, doften som känns om man tar in en kvist symboliserar rökelse och barkens bittra ämnen myrra. Blommorna ser lustiga ut, som små gula rufsiga bollar. De är inte stora, ca 2 cm men så här tidigt på året syns de väl. Det finns två varianter av trollhassel som är vanliga i våra trädgårdar, kinesisk (Hamamelis mollis) och japansk (Hamamelis japonica). De trivs i humusrik, fuktighetshållande och något sur jord. Den kinesiska är dock bara härdig till zon 2 medan den japanska klarar väl zon 3. En fördel med trollhassel är att du behöver bara ta in en liten kvist och den förgyller vilken bukett som helst.
Några vita julrosor och en liten kvist trollhassel, de gula färgerna tar upp varandra och förgylls av det marockanska glasets guld. Foto: Kerstin Engstrand
Bäst går det att börja driva kvistar från slutet av januari, tar man dem i december eller början av januari brukar resultatet bara bli intorkade knoppar. Ju tidigare på säsongen desto längre tid tar det att driva kvistarna. Under den sena vårvintern dröjer det oftast bara en vecka innan knopparna börjar öppna sig. Titta nära, titta närmare – äppelträdets knoppar skiftar i lila innan de slår ut. En knotig moss- och lavbevuxen äppelkvist är ett konstverk i sig. Ibland hittar man långa syrenkvistar som har en elegant böjd form. Syrenens starkt gröna knoppar är vackra tillsammans med alla tulpaner men kanske allra vackrast med papegojtulpaner. Sökandet efter kvistar för drivning är en upptäcktsresa i sig, men observera att kvistar får man inte bryta i skog och mark utan att först fråga markägaren om lov.
Ta in kvistar för drivning successivt, de kan stå i en hink i tvättstugan eller källaren i väntan på användning. Ge dem en ny snittyta, gärna ganska lång, och ställ dem i hett vatten, ju hårdare kvist desto hetare vatten. Med hett vatten menas så hett det nu går att få i kranen, oftast 40–60 grader. För att få fräschare grönska kan man då och de ge dem en uppfriskande dusch med rumstempererat vatten.
Några korta kvistar forsythia och några snödroppar – ett arrangemang som älskas av alla. Sådana här miniarrangemang blir mycket uppskattade av mindre middagssällskap. Låt varje gäst få ett eget och ta det med sig hem. Kanske inte skålen, men väl innehållet som är lätt att lyfta upp där det står i sin bit oasis. Foto: Kerstin Engstrand
Två kvistar och tre blommor, ibland räcker det med en kvist och en blomma. Glesa, luftiga arrangemang som låter kvistar och blommor komma till sin rätt. Våren är inte de stora, pompösa buketternas årstid utan inbjuder till mer sparsmakade arrangemang. En liten skål eller kopp kan rymma den mest raffinerande komposition. Vanlig grön oasis är då utmärkt att använda. Om man vill kan man dölja den med lite mossa, några vackra stenar eller snäckor, tulpanblad kan också böjas mjukt. Men några köpeblommor får komplettera så länge trädgården ligger inbäddad i snö. Köp bara dem som har knoppar som börjat bekänna färg.
För längre hållbarhet kan man skära av blommorna under vatten. Blommor med vit mjölksaft som julstjärna (och maskros) håller längre om man antingen doppar snittytan i salt eller bränner den lätt.
För arrangemang med enbart drivna kvistar utan blommor passar höga, smala vaser. Vasens form blir mer framträdande om arrangemanget står högt placerat. Ta en närmare titt på de där vaserna som du har förpassat högst upp i skåpet. Många av vaserna från 30-, 40- och 50-talen blir som nya med enkla kvistbuketter i. Eller varför inte börja leta i andrahandsbutiker och på loppis – där man kan göra fynd för ett par tior. Kombinationsmöjligheterna är många och ingen bukett blir den andra lik.
Med ljungvöxter kan du få en raffinerad framsida som gör grannarna avundsjuka. Detta är Brita Johanssons egna. Foto: Brita Johansson ur boken "Odla ljung" .
Ljung är en växt som många har fördomar om, gammal skrock säger också att om man tar in ljung för den olycka med sig. Andra förknippar växten med kyrkogårdar, åter andra med kommunala enfärgade höstplanteringar. Men så finns det de som blivit hänförda, som Brita Johansson. Är du ännu inte det så blir du det efter att ha läst Brita Johansson senaste bok som just handlar om ljung. Har du en ”naturtomt” med näringsfattig jord och lågt pH i soligt läge så har du här en ypperlig inspirationskälla till att förnya din trädgård. För Brita visar upp ljungens färgsprakande sidor.
Boken börjar med en dikt av Björn Håkansson. Den handlar om ljung, förstås, om en liten risig buske med rosenröda honungsrika blommor. Själv skriver Brita att ljungen är den skönaste länken mellan sommar och höst. Men hon börjar inte med att berätta hur du använder dig av ljung i din trädgård. Som läsare får man hålla sig till tåls, boken börjar med bland annat om ljungens historia och hur den förr användes för invärtes bruk och i industriell användning. Men på sidan 22 kommer hon loss och berättar att man måste satsa på ljung för detta är ingen växt som man har enstaka exemplar av. Den lilla växten kräver storlek för dess egenart ska framträda. Och har du de rätta odlingsförhållandena rekommenderar Brita att du anlägger en ljungträdgård på huset framsida, för det kommer att väcka uppmärksamhet. Skönhet syns. Och det visar hon också i bild, boken är rikt illustrerad med hennes egna bilder. Vi får följa en planterings färgskiftningar från januari till november och enbart det är en spännande resa. Och hennes bildmaterial är unikt.
1 of 2
Författarens trädgård i maj. Foto: Brita Johansson
Och så här ser den ut i september. Foto: Brita Johansson
Att odla ljung är inte lätt, utbudet är dessutom stort. Brita har testat cirka 700 sorter i sin egen trädgård som ligger i växtzon 2 och bara det är en kulturgärning av stora mått. Av dem anser hon att ett trettiotal är värda att satsa på, de är av championklass. Tack för den ovärderliga kunskapen, precis detta man behöver en bok till! Och här märks det att det är en mästare som skrivit boken. Brita Johansson är nog mera känd utomlands än i Sverige, hennes gedigna erfarenhet och kärlek till ljung genomsyrar hela boken och generöst delar hon med sig av sina planteringar så för alla som vill prova är det ”bara” att kopiera.
Boken tar även upp sjukdomar, skötsel och hur man bäst förökar sina ljungväxter. Att en bok om enbart ljung baseras på författarens egna erfarenheter är oskattbart viktigt. Denna faktabok innehåller även verkligt kalla fakta, om vintern 1996 som bjöd på flera månader av frusen mark utan snötäcke och 800 av Britas ljungplantor torkade ihjäl. En erfarenhet som är ovärderlig för alla oss som nu trånar efter att anlägga en alldeles egen liten ljunghed. Erfarenhet märks också i språket, här finna inga märkliga ord, det behöver inte Brita för hon behärskar sitt ämne och då kan man beskriva det enkelt och vackert.
Brita Johansson är också mycket skicklig tecknare. Denna teckning av Erica carnea återfinns i dess original i British Museum i London.
Det är mitten av mars i Stockholm och våririsen blommar så självklart i kryddrabatten. Här har de trängt upp genom den japanska malören, (krypmalört) Artemisia schmidtiana 'Nana'. Foto: Kerstin Engstrand
Våriris, Iris reticulata, är en låg iris, 10-15 cm hög, som i Stockholmstrakten brukar blomma redan i mitten av mars. Det är en tålig liten skönhet vars blommor ser ut som små orkidéer. I februari kan man även köpa våriris driven i kruka, den är numera en del av ”standardsortimentet” i dagens mat- och blombutiker. Och det är bra köp för lökarna kan senare i vår när de vissnat planteras ut i en rabatt så kommer de troget att blomma år efter år. Ge gärna en näve benmjöl vid utplanteringen. Våriris trivs på en växtplats där den får rejält med sol under sommaren, och torrt ska läget vara. Man kan även köpa lökar på hösten, de sätts i augusti-september på ett djup av 7 cm.
Vild växer våriris i Turkiet och Kaukasus.
Foto: Kerstin Engstrand
1 of 6
I butikerna finns driva våriris att köpa i februari.
’Katharine Hodgkin’ är vår favorit.
Perfekt matchning, våririsen lockar även till sig de första fjärilarna, här en påfågelsöga
Redan året efter utplanteringen blommar de i rabatten.
Gör som blomstermästaren Gunnar Kaj, njut av våriris även vid skrivbordet. Foto: Kerstin Engstrand
Elegansen själv, sofistikerad i sin vinröda färg, blommande vårrisfynd i trädgårdsbutiken. Foto: Kerstin Engstrand
Vintergäcken är en tidig charmör som står stabilt på knubbiga ben. En "måste-ha" växt i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
Gullig är den, vintergäcken som oftast är först ut att blomma, för så snart solen börjar värma snön så brukar den slå ut.
Gäckar vintern, vintergäcken reagerar snabbt på värmande solstrålar. Foto: Kerstin Engstrand
Blomman är knubbig, intensivt gul och omges av en krage av de vackraste gröna små blad. Den blir 8−10 cm hög. En sådan tidig charmör måste man bara ha i sin trädgård.
Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av januari och i februari brukar man finna blommande vintergäck i kruka. De är ett ”bra” köp, först ger de glädje på köksbordet och så fort våren har kommit och tussilagon blommar kan du plantera ut dem i trädgården. För det är lättare att lyckas med dessa vårinköpta vintergäcksplantor än med de torra knölar som finns att köpa på hösten.
Vintergäck är så söt mot svart jord, med sina små bulligt knubbiga gula blommorna måste den växa mot något mörkt annars syns den inte. Foto: Kerstin Engstrand
Trivs din vintergäck så förökar den sig villigt, främst med frö. Konkurrens gillar den inte så det är ingen växt för den täta gräsmattan. Såväl gamla som nya fröplantor vill stå ostört därför trivs den under buskar.
Trivs den så sprider den sig, här är det mängder med småplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand
Du kan även köpa knölar i höst för sättning i augusti – september. De är vilande knölar, vintergäcken har ingen lök utan en platt knöl och det är inte så lätt att se vilken sida som ska vara uppåt. Sätt knölarna på ett djup av 5 cm i lite fuktig jord.
Härligt blommande ”påskägg”. Blomsterkreatören Gunnar Kaj fyllde Design House Stockholms ”Grow miniväxthus” i den senaste storleken ( höjd ca 30 cm) med just vintergäck. Grow är skapad av Caroline Wetterling och är gjord av två delar. Den nedre delen håller jorden och växten, den övre delen är ett lock med en pip, så att den kan användas som en vattenkanna. Den fungerar också som en ventil som håller luft och reglerar fukt och temperaturen inuti växthuset. Grow är gjord av munblåst glas. Foto: Kerstin Engstrand
Naturlig perfektion, en blommande kamelia är en verklig skönhetsupplevelse. Foto Kerstin Engstrand
Passionerad förförd av kamelior kan vem som helst bli. Det räcker med att kasta en första blick på en i blom så är man fast. Blommorna kan bli hela 15 cm i diameter och har, beroende på sort, varierande form, som en ros, en pion, en dahlia, en näckros men ändå är de alla ”typiska” kamelior. Andra är till och med polkagrisrandiga! Åter andra har nya skott som går i brons.
Kamelian växer vild i Japan och Kina. Där blir den en stor generös buske, oftast lika hög som bred. Här i norra Europa kan man i Belgien och England se kameliahäckar men oftast så brukar man låta dem växa skyddade i uterum och orangerier.
I tre till tio dagar blommar varje blomma. Och då tidig vår, det är en kombination som är svår att få ihop i vårt svenska klimat. Det kliar i fingrarna och själen hungrar efter en planta. Kamelian är svår att ha hemma om du behandlar den som en helt vanlig krukväxt. Har du varmt hemma, torr inomhusluft och lite ljus – glöm kamelian. Den vill ha lite svalt och fuktigt! Får den växa så är den en tålig växt.
Bästa platsen: Det inglasade uterummet eller balkongen, växthuset om det har tillskottsvärme är bra platser. De ska övervintra i 5–10 grader, i nödfall går det med 15 grader. För varmt, och knopparna faller av. Kamelian klarar till och med en tid med några minusgrader – bara den inte just då blommar.
I kruka: Kamelian är städsegrön, dvs. den behåller sina gröna blad året runt. Den har liksom rododendron litet rotsystem och trivs därför mycket bra i kruka.
Krukan ska inte vara större än att rötterna på en säsong växer ut till krukkanten. Omplantera mindre plantor varje år så kommer de snart att bli en meterhöga, och lika breda. Låt dem stå ute i sommar, de klarar soligt läge bara de står fuktigt. Men även halvskugga. Då kommer de att tacka dig att sätta nya knoppar för dig att njuta av nästa vinter. Inte undra på att habegäret växer till sig.
Jord: Jorden är framgångsnyckeln nummer två. Lätt sur jord med ph 6–7, humusrik och porös. Kamelian behöver inte rododendronjord men trivs extra bra om den får rejält med kompostjord. Man ska kunna vattna rejält utan att jorden blir vattensjuk. Gärna en dusch då och då men inget vatten på fatet som står kvar.
Gulnande blad skvallrar om näringsbrist. Foto: Kerstin Engstrand
Gödsling: Så länge din kamelia har en kraftig friskt grön tillväxt av gröna blad så behöver du inte oroa dig för gödslingen. Då har den all näring den behöver. Är däremot tillväxten gles och bladen bleka i färgen behövs näringstillskott. Svag, flytande näring s.k. rododendrongödsel fungerar utmärkt. Ge på hösten och när blomningen kommit igång.
Vattning: Kamelior får inte torka ut men heller inte stå i vatten. De föredrar regnvatten framför kranvatten.
Beskärning: Kamelia behöver normalt ingen beskärning. Skulle några skott växa i kors kan det tas bort tidigt på våren.
Angrepp: Ullsköldlöss är vanligt, de är vita bomullsliknande 2—4 mm långa djur som oftast sitter på bladens undersida. Du märker det oftast när växten blir klibbig, det är ullsköldlössens avsöndringar. Är angreppen starka samlas också sotdaggsvamp på bladen. Nyckelpigor är bra mot sköldlöss men nu brukar de inte vara aktiva när angreppen kommer. Man kan köpa nyckelpigor som biologisk bekämpning, dock levereras dessa bara när det är plusgrader ute. Tvätta plantan, ställ den isolerad från andra och rådfråga din trädgårdsbutik om lämpligt preparat om angreppen är stora.
Victoria Skoglund driver den välkända trädgårdsbutiken Zetas – finsmakarens trädgårdbelägen i Huddinge söder om Stockholm och är ofta gäst i TV4:s Nyhetsmorgon. Just nu skriver Victoria på sin andra bok som utkommer i september 2016.
Under 2016 samarbetar Victoria med Blomsterfrämjandet och hon kommer att tipsa om sina egna personliga favoriter samt hur du lyckas med dina planteringar.
Victorias vårplantering
Först ut är en härlig vårplantering som baseras på svenskodlade, köldtåliga och charmiga säsongsväxter. Till Victorias vårplantering passar också klassiska penséer ypperligt!
Vårplantering med alunrot, kungsängslilja, törel, prydnadsgräs, och gyllenlack. Foto: Blomsterfrämjandet/Lena Granefelt
Euphorbia hybrid ’Efanthia’ Foto: Blomsterfrämjandet/Hörnhems
Vårplantering med alunrot , Heuchera ’Black Knight’ Foto: Blomsterfrämjandet/Annika Christensen
Närbild av kungsängslilja, Fritillaria meleagris. Foto: Blomsterfrämjandet
Victorias tips för att lyckas med vårplanteringen
En riktig glad, värmande vårkyss är denna kombination med lila gyllenlack och penséer i olika lila toner. Foto: Blomsterfrämjandet/Annika Christensen
Plantera om dina växter när du kommer hem i krukor eller lådor med tillräcklig volym. För balkonglådor ska du räkna med minst 20×20 cm för att få ett bra resultat. Rejäla planteringskärl gör att du inte behöver vattna så ofta och att växternas rotsystem kan utvecklas väl.
Planteringskärlet ska ha dräneringshål i botten så att överflödigt vatten kan rinna av.
Välj en jord av hög kvalitet för bästa resultat. Vattna regelbundet med svag näringslösning. Tänk på att krukor, amplar och lådor som står nära husväggen sällan får vatten även om det ösregnar ute.
Välj tåliga växter som klarar någon minusgrad utan att ta skada. Penséer, lökblommor och många perenner klarar kalla temperaturer bra.
Provence färger är gult och blått, solen och havets färger. Men i februari är det gyllengul mimosa mot klarblå himmel. Och när våren äntligen kom efter en ibland osedvanligt kall vinter, så firar man. Tänk vad kyla kan göra gott! För efter en särskild sträng vinter med minusgrader ner till minus tio grader resulterade i att en av de trevligaste festivalerna föddes!
Nu börjar mimosa bli februaris blomma även här hemma. Alla trendiga butiker säljer numera plantor. Vårens ankomst på Franska Rivieran, det är lika med mimosans blomning. Mimosan, denna gula mjuka men kanske inte så vackra blomma anses i flera Medelhavsländer symbolisera kvinnlig vänskap. Och när det gäller blomsterspråk anses mimosan säga “Den stora sköna själ som bor i Dig har sin grund i Din ädla, allvarsamma stolthet.”
Det lär vara självaste Kapten Cook som var orsaken till att mimosan växer på Franska Rivieran. Den ska ha införts till Frankrike i mitten av 1800-talet, och det via en av Kapten Cooks resor till Australien. Och den trivdes och blev ganska snart en viktig produkt att odla. Av Frankrikes totala produktion av 18 miljoner mimosakvistar kommer cirka 60% från Alpes-Maritimes regionen. Och 50% av regionens produktion, eller cirka en tredjedel av den totala franska, odlas i kommunerna Mandelieu La Napoule och Pégomas. De ligger vid kanten av Medelhavet, mellan Esterel-massivet och skogsmarkerna i Tanneron.
Men hur pass tålig är då mimosan?
I Frankrike växer den främst uppe i bergen, längs sluttningarna, och särskilt runt staden Mandelieu-le-Napoule. Några kalla vintrar, som den år 1929, orsakade en hel del skada, det var en längre period med temperatur runt -10° C, vilket resulterade i att blommorna frös. Det året blev det ingen solskensblomning men två år senare hade större delen av mimosaträden repat sig. Och det firade man 1931 med att organisera den första mimosafestivalen. Och än idag fortsätter man med denna folkkära festival.
Livfull festival
Isbjörnen symboliserar vintern, och självklart har den med sig mimosa. Våren har kommit till Provence! Foto: Kerstin Engstrand
Det är i februari man firar, och det är en fest med mycket glam och stoj. I hela tio dagar hyllas mimosan. Här väljs Mimosadrottningen, “Notre Dame des Mimosas”, eller ”Miss Mimosa”, musikkårer från olika delar av Frankrike liksom från grannländerna kommer och deltar i paraderna. Barn och professionella akrobater samsas sida vid sida. Fantasifulla kan man gott säga att paraderna är. Och självklart är en mycket viktig del att man kastar ut mimosakvistar till publiken. Jag har själv fått nöjet att göra det och att se allas enorma lycka över att få en kvist gör att man blir varm i själen.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Egentligen silverakacia
Acacia dealbata var. subalpina är den mimosa vi köper blommande kvistar av i februari. Det folkliga namnet mimosa kommer från Mimosaceae, som är den växtfamilj akacian tillhör. Dess svenska namn är egentligen silverakacia. Silvret återfinns i bladens undersida. Blommorna är som små ljusgula bollar och doften är fräsch, de doftar vår. Ganska intensivt av vår, och man förstår att blomman har varit en stor tillgång till parfymtillverkningen i staden Grasse. Bladen är typiska för acaciasläktet, de är finflikiga och påminner om fjädrar. Mimosa vill växa i full sol och odlingsplatsen ska vara mycket väldränerad. I södra Frankrike ser man träden växa längs sluttningarna. Den kan övervintra i skyddade och väldränerade lägen i zon 1-2. Men det är svårare att få den att blomma, men det gör kanske inte så mycket, bladen är mycket dekorativa i sig. Annars klarar den vintern i ett inglasat uppvärmt uterum. Men den kan bli ett stort träd, upp till 30 meter! Nåväl, det är i hemlandet Australien. Där är den också är angiven som invasiv växt, men här blir den vara en maximalt tre till sex meter hög. Den är snabbväxande, och klarar att beskäras. Jordmånen ska vara neutral eller lätt sur. Är jorden för sur tenderar bladen att bli gula. Vattna sparsamt vintertid.
Plantor till försäljning hos en “mimosiste”. Foto: Kerstin Engstrand
Odla från frö
Prislista. Foto: Kerstin Engstrand
I välsorterade fröfirmors utbud kan man hitta frö till Acacia dealbata men yrkesodlarna, de kallas för “mimosistes”, förökar mimosan var. subalpina med sticklingar tagna av halvförvedade grenar. De bör vara minst 15 cm långa, och ska stickas ner i en hög, smal kruka. Ta bort alla blad som kommer under jord, det är där de suttit som rötterna utvecklas. Luftfuktigheten är viktig, sticklingen får inte torka ut så en plastpåse över krukan är nödvändig. Subalpina är en hybrid och frön ger inte rätt avkomma. En sticklingsförökad planta brukar blomma andra året. Det finns även Acacia dealbata ‘Gaulois Astier’ som är framtagen av franska mimosaodlare just för att den har snyggare blomning. Denna har också grönare blad än var.subalpina. Som alltid när det gäller träd så behövs en del tålamod om man vill så frön. Dess ursprung är Australien och där är stora bränder ganska vanliga. Det kan vara orsaken till att mimosan i det vilda gror bäst efter en skogsbrand. Vi kan använda kokhett vatten istället. Häll kokhett vatten över fröna och låt de därefter ligga i blöt ett dygn innan de sås. Vanlig så-kaktusjord fungerar utmärkt.
Akacian som snittblomma
Foto: Kerstin Engstrand
I Provence blommar silverakacian i februari−mars. Först kommer de som säljs som snittblommor. Senare sorter används inom parfymtillverkningen. Parfymstaden Grasse ligger i utkanten av mimosadistriktet.
Välj kvistar där bara en tredjedel av blommorna har slagit ut. Doften är stark, och kan irritera allergiker. Mimosan ska du ha som den är, för blommorna avsöndrar ett ämne som påverkar andra snittblommors hållbarhet. Vill du kombinera, välj då en snittblomma med lång hållbarhet. I Provence ser man ofta buketter med mimosa och röda tulpaner eller röda rosor. Snitta kvistarna och ställ dem i ett kärl med hett vatten, gärna med lite snittblomsnäring tillsatt. Alla blad som hamnar under vatten ska tas bort. Om de får stå svalt nattetid brukar de hålla sig fräscha i 5-6 dagar. Spraya gärna blommorna med vatten.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser.