7 steg till latsmart köksträdgård

7 steg till latsmart köksträdgård

Tips för latsmart trädgårdsland. Foto: Kerstin Engstrand

Nu börjar en ny odlingssäsong och det är åter dags att låta odlingspassionen blomma ut! Härligt. Nu kastar vi oss ut i myllan.

Jag är känd för att vara lat. Och att älska mat, att laga mat och bjuda goda vänner på middagar. Efter gymnasiet hamnade jag i Italien, och där, i Florens, lärde en mycket chick dam vid namn Henrietta mig hur mat ska lagas,  – italiensk – förstås. Henrietta lärde mig allt om zucchinins storlek, och vilken färg tomaterna skulle ha till tomatsås respektive till sallad. Hon var bestämd, rak och kunnig. Och jag lärde henne hur våra ljusa sommarnätter ger unika smaker på vår färskpotatis och våra tomater. Det var ett härligt möte

Att det ska vara äkta vara, närodlat och primörer hade såväl mina föräldrar som min mormor redan givit mig. Jag har verkligen fått äkta – vara budskapet med modersmjölken. Min mormor var en fena på allt vad odling hette, och hon skördade faktiskt färskpotatis på julafton. Och det i lilla Stugsund utanför Söderhamn! Och i dessa spår har jag stolt fortsatt, mycket av arvet efter henne har jag utvecklat och förmedlar i mina böcker, där Latmansträdgården är den mest kända.

Här hemma i Sverige har jag odlat på balkong, i studentrum, på köksfönsterbrädan, på kolonilott. Idag odlar jag och min familj i den egna trädgården strax norr om Stockholm där grönsaker, bär och kryddor är en livsviktig del av mitt prima vardagsliv. Min trädgård är en comboträdgård, en del är en klassisk mormorsträdgård och naturtomt, och den andra är en medelhavsträdgård. I zon 3, strax norr om Stockholm.

Jag stressar ner när jag lagar mat. Ännu bättre blir det när jag lagar mat av mina egna odlingar. För hur mera äkta vara, mera närodlat, kan sommarens absolut första primörer bli när de kommer från den egna täppan? Det är en härlig sommmarlyx som är så enkel att förverkliga. Inga måsten, bara skön glädje och välbehag.

Att ha något att ge bort är en viktigt del av trädgårdslivet. Det kan vara några färskpotatisar, en bukett blommor, några solmogna persikor. Skördeglädje är verkligen delad glädje. Jag kan helt enkelt inte vara utan egenodlad potatis. Jag blir lycklig av att krafsa fram sju-åtta potatisar till middagen. Och låta vattenslangens tryck skrubba dem rena. Kan det bli bättre? Kan det bli lyxigare? Tror inte det.

 

Sallat passar utmärkt i rabatten. Här samsas den med en annat ätbar växt, ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Sallat passar utmärkt i rabatten. Här samsas den med en annat ätbar växt, ringblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Latmanstekniken

Odlingstekniken är enkel, starta när naturen ger dig tecken och odla där du har plats, på terrassen i kruka, eller i täppan, och låt grönsakerna vara den prydnad de är. De klär varandra. Dahlior tillsammans med potatis är en urgammal klassiker.

Odlar hellre lite men naggande gott. Det som går åt. Det som vi behöver – pinfärska grönsaker ska det vara. Men ändå så mycket att jag alltid har något att ge bort. Jag har sedan länge slutat med att så hela påsen med sallatsfrön på en enda gång. För inte hann vi skörda dem. Det var möjligen bra för sniglarna, för vem hinner äta så mycket sallad på en enda gång mer än de?

Odlar där det finns plats, det stora trädgårdslandet, som gav mig så mycket dåligt samvete i form av ogräs och grävning, blev för många år sedan en pool. Det var en av de bästa idéerna jag fått, ut med arbete och in med lättja.  Idag är det odling på franskt och italienskt manér som fungerar bäst, där det finns en ledig plats. Och det finns mycket plats i en trädgård, det finns många hål i rabatterna där man kan odlar grönsaker.

1. Följ naturens tecken!

Det slår aldrig fel, behovet att få jordiga fingrar brukar alltid uppkomma när första varma vårdagarna kommer. Då får jag alltid en mängd frågor, som kan man sätta potatis nu, eller kan jag så sallat nu? Vårens och försommarens ankomst varierar från år till år, ibland upp till hela tre veckor. Sår man för tidigt blir det lätt bakslag, frost och kyliga regniga dagar är inget för frön och småplantor. Men det finns knep som underlättar, knep som aldrig slår fel, knep som min mormor Anna lärde mig: Kolla in naturens såtecken så vet du när det är dags.  De fungerar, jag är minst den fjärde generationen som följer dem:

När vitsippan blommar, socker- och spritärter kan i regel sås redan när vitsippan blommar.

Vitsippa   Foto: Kerstin Engstrand
Vitsippa Foto: Kerstin Engstrand

När körsbärsträden och/eller darwintulpanerna blommar är jorden i din trädgård så pass uppvärmd att det dags att så rädisor, sallat, bondbönor, märg- och brytärter och sätta potatisen direkt i jorden.

Darwintulpan. Foto: Kerstin Engstrand
Darwintulpan. Foto: Kerstin Engstrand

När häggen blommar är risken för nattfrost över och då är det dags att plantera ut förkultiverade plantor av tomater, kryddor och zucchini samt sommarblommor som petunior och pelargoner. Nu kan man också så trädgårdsbönor.

Hägg   Foto: Kerstin Engstrand
Hägg Foto: Kerstin Engstrand

Mer om naturens tecken kan du läsa här:

 

2. Odla där du har plats
Det går också utmärkt att bygga upp ett grönsaksland med hjälp av torvblock.  Torvblocken går lätt att skära till passande form. Sedan är det bara att fylla på med jord och så. Här är det kryddor som samsas med blomsterkrasse.  Foto: Kerstin Engstrand
Det går också utmärkt att bygga upp ett grönsaksland med hjälp av torvblock. Torvblocken går lätt att skära till passande form. Sedan är det bara att fylla på med jord och så. Här är det kryddor som samsas med blomsterkrasse.
Foto: Kerstin Engstrand

Du kan odla potatis i en vanlig 10-liters hink, i en 50-liters jordsäck, bland dina dahlior i rabatten eller i ett stort köksland. I rabatterna finns det alltid bara fläckar där man kan odla tomater, zucchini och ärter. Och varför inte potatis. Mitt snyggaste potatisland har jag de år när jag odlar potatis, bondbönor och vita liljor vid kanten av min Mdm Plantierros. En gång kan kantas av en blandning av sallat och ringblommor eller krasse. På komposten stormtrivs växer med stort näringsbehov, som squasch /zucchini. Och är du lycklig ägare till en klippskreva, fyll den med jord och du har en superb växtplats för värme-och vattenkrävande zucchini och tomater. Klipporna lagrar solens värme och skrevan håller också kvar vattnet.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bra sätt att få mera plats att odla grönsaker på är att gräva upp en del av gräsmattan. Eller att minska gräsmattan där den möter rabatterna.

Har du bara asfalt? Inga problem, ett snabbt, bra miniland får du om du sätter två pallkragar på varandra och fyller dem med jord. Med enbart en pallkrage blir jorddjupet lägre och då fungerar minilandet utmärkt för sallat, rädisor och kryddor. Pallkragar finns numera att köpa i de flesta trädgårdsbutiker eller på Internet.

Man kan även lägga ut en 50-liters jordsäck direkt på marken och odla i den. I en sådan får lätt tre stånd potatis plats.

Potatis går utmärkt att odla i kruka.  Foto: Kerstin Engstrand
Potatis går utmärkt att odla i kruka.
Foto: Kerstin Engstrand

Låda/kruka, det går att odla i det mesta, bara kärlet tål vatten och inte läcker i sidorna.

Sallat och rädisor går utmärkt att odla i en vanlig balkonglåda, i en stor kruka, i en säck med jord eller som utfyllnad i rabatten.

Potatis, bönor, zucchini och tomat kräver en rejäl låda/kruka/hink som ska vara minst 40 cm djup. Saknar kärlet dräneringshål går det ändå att odla tomater och zucchini som är mycket törstiga växter.

Rabatt, odla gärna rädisor tillsammans med sallat. De vill ha samma typ av jord och har samma krav på vatten. Blanda med violer, penséer, ringblommor, eller låt solrosor bli klätterstöd till bönor och ärter.

Potatis kan man peta ner där det finns tomma fläckar i rabatten. Ett klassiskt knep är att odla två potatisar och en dahlia i en grupp.

Rabatter och grönsaksland ska vara minst 60 cm breda. För smala och för grunda medför för liten jordvolym. De kan vara bredare men se då till att du kan nå odlingen från två håll.

Även bland stenhällar kan man odla. Till höger skymtar gräslök i blom.  Foto: Kerstin Engstrand
Även bland stenhällar kan man odla. Till höger skymtar gräslök i blom.
Foto: Kerstin Engstrand
3. Bra jord livsviktigt!

Mullrik ska jorden vara. Det är få som har, oftast måste jorden förbättras. Bra köpejordar är s.k. U- och E-jord.

Jorddjupet bör vara två spadblad djupt. Kan du inte gräva så djupt, gör då som proffsen, skapa upphöjda bäddar. Dvs. luckra och rensa bort ogräs samt fyll på med ny jord ovanpå. På köpet får du ett bättre odlingsklimat för dina växter. Extra snygga blir upphöjda bäddar om du ramar in dem med en kant av pil, trä eller metall.

Väldränerat ska det vara, det finns fler växter som har dött av för kompakt och våt jord än av torka. Porös, lucker jord är varmare än kompakt. Och när det regnar tränger vattnet lättare ner. Gå aldrig på den jord du ska odla i.

Jag föredrar att gräva med en ergonomisk grävgrep före spade. Med de ergonomiska arbetar man automatiskt mer upprätt, med armarna närmare kroppen. Först känns de mycket ovant att använda men när man väl har börjat så kan man inte vara utan dem.

4. Snabbkur för trötta jordar:
Barkmull Foto: Kerstin Engstrand
Barkmull
Foto: Kerstin Engstrand
  • Snabbaste ansiktslyftningen för trötta jordar är att gräva ner 20-50 liter ogödslad barkmull + 30 liter hönsgödsel per kvadratmeter rabatt. Observera barkmull, inte täckbark.
  • Barkmull gör att jorden blir porösare och håller fukten bättre. Även kogödsel fungerar bra som jordförbättring.

 

5. Tips sådd
Märk sådden med sand är ett bra knep som proffsen använder sig av. Sand finns att köpa i djurbutiker.  Foto: Kerstin Engstrand
Märk sådden med sand är ett bra knep som proffsen använder sig av. Sand finns att köpa i djurbutiker.
Foto: Kerstin Engstrand

Frön får inte torka ut, då avtar groningen. Markera fårorna, rader, rundlar eller enstaka hål för potatis. Vattna i fåran innan du lägger ner fröna. Se till att fröna har bra kontakt med den fuktiga jorden, och täck sedan fröna med jord. Vattna sedan igen. Strö sedan ut lite sand där du har sått så hittar du lätt vart du ska vattna nästa gång. Sandmarkeringen underlättar också när småplantorna dyker upp, det blir lätt att se vad som är äkta vara och vad som är ogräs.

Och håll avstånden mellan fröna redan från början, så slipper du det tråkiga jobbet att gallra.

 

6. Löpande skötsel

Receptet är sol, vatten och bra jord- och du kommer att lyckas. Bästa väderstrecket för grönsaksodling är syd – sydvästläge.

Marktäckning, bästa sättet att hålla ogräset i schack och behålla markfukten är att täckodla. Lägg ut ett tjockt lager, 5-10 cm av växtmaterial runt dina plantor. Färskt gräsklipp och halm är suveränt, dock med en brasklapp, har du gott om sniglar så trivs de under gräsklippet. Marktäckning ska läggas ut när jorden är rejält fuktig och uppvärmd.

Vattning, en törstande planta som slokar vill ha vatten, och det på stört. Kallt eller ljummet spelar ingen roll, det är en myt att växterna inte vill ha kallt vatten. Däremot klarar ingen växt hett vatten.

När du vattnar, vattna då rejält så att vattnet tränger djupt ner i jorden. Då söker sig plantans rötter neråt, och blir mindre torkkänslig och också stadigare. Skvättvattning däremot gör att rötterna lägger sig uppe mot ytan, och plantan blir mycket känslig för torka.

Växter i kruka, särskilt i lerkrukor, kräver mera vatten och gödsel än de som står i en rabatt. Den lilla jordvolymen torkar snabbt ut och då krukplanteringar vattnas oftare blir påföljden att jorden snabbare lakas ur.

Näring, att ge en svag flytande gödselgiva varje gång man vattnar fungerar bra för sallat.

För tomat och zucchini använder jag gödselpinnar för tomat. Pinnarna är ett bra effektivt sätt att ge näring. De trycks ner i jorden bredvid plantan när den har vuxit till sig, den avger näring varje gång plantan vattnas. Jag har använt dessa sedan de kom på marknaden, för över 25 år sedan. En pinne räcker i cirka två månader, och längre än så behöver man sällan gödsla.

Billigaste näringen är färskt gräsklipp, som läggs ut runt plantorna i ett 10 cm tjockt lager. Det gillar särskilt tomater och zucchini. Gräsklipp runt potatisen kan delvis ersätta kupningen med jord.

Bönor och ärter behöver aldrig gödsel, de tillför istället näring till jorden. Så där du förra sommaren odlat bönor kan du i år lätt odla sallat.

OBS! Ge aldrig näring för tidigt, då kan växten dö. Plantan ska ha först ha etablerat sig. Även av för stark gödselgiva kan växten dö av. Det är bättre att ge lite och ofta än sällan och mycket.

 

7.Problem
Okey, vi låter din rädissådd vara idag... Foto: Kerstin Engstrand
Okey, vi låter din rädissådd vara idag…
Foto: Kerstin Engstrand

Fåglar har ett gott öga till frön, då är fiberduk, en tunn vit väv, ett bra skydd för sådden. Fiberduk skyddar också potatisblasten mot den sena frosten.

När höstfrosten kommer lägg då fiberduken som skydd över zucchini- och tomatplantorna.

Sniglar och snäckor trivs under fiberduk, och de kalasar gärna på sallat och zucchini. Största problemet brukar den lilla grå åkersnigeln vara, samt mördarsnigeln. Lägg ut snigelmedel.

Ogräs brukar inte vara ett problem i potatislandet, kupningen är ett effektivt sätt att få bort just ogräs.  Så vill du ha bort kirskål, odla potatis där.

Av Kerstin Engstrand