Sida 36

När muren byggdes lämnades plats för blommorna. Nu prunkar skrevorna av lavendel, murbinka och kantnepeta. Nedanför växer kinarosor. Muren finns i Hestercombe gardens. Foto: Kerstin Engstrand

Många drömmer om ett stenparti men det har man inte alltid möjlighet att skapa. Då är en blommande mur perfekt. Den smälter lätt in i de flesta trädgårdsmiljöer, extra naturligt blir det om den markerar en nivåskillnad, och passar oftast bra som en vacker avgränsning. Så skapade på 1930- och 40-talen Emma Lundberg sina stenpartier som murar. Hon kallade dem för planteringsmurar och inspirationen kom från Gertrude Jekyll som hade blommande murar i flera av sina trädgårdar. De brittiska var oftast över tre meter höga, det är vårt klimat för tufft för, men hon gjorde även murar som bara var 60–100 cm och de passar utmärkt här hemma.

Emma Lundberg var konstnär, självlärd trädgårdsarkitekt och författare till flera trädgårdsböcker. Hennes livsverk var den egna trädgården på Bullerbacken på Lidingö utanför Stockholm och hennes främsta inspirationskälla var barndomens skånska trädgårdar och sekelskiftets engelska Arts and Crafts-rörelses arkitektur.

I en planterad mur är det växterna och inte stenen som ska spela första fiolen. Därför är det viktigt att välja sten som inte är för dominant till sin karaktär och växter som klarar sig under magra och torra förhållanden, eftersom det är svårt att gödsla och vattna. I soligt läge trivs silverarv, karpaterklocka, hängslöja och lavendel liksom pipört. I skuggigt läge passar ormbunksväxter som stensöta och mossor som bildar en vacker, mjuk patina av grönska. I de svala springorna trivs också grodor, fler stenmurar skulle bidra till deras överlevnad. Ska också sägas att även sniglar trivs i murarna!

Gertrude Jekyll använde färgerna för att skapa en känsla av överflöd. Färgmässigt var det pipört och nepeta som dominerade hennes murar under försommaren. Senare tog lavendel över. Hon var noga med att det skulle se ut som om planteringarna kommit till utan synbar ansträngning. Helheten var alltid viktigare än detaljerna. Växterna skulle ”rinna ner” från murens överkant mot marken. På likartat sätt kunde hon låta en trappa bli en blommande trappa. Nejlika, olika ljungarter samt aubrietia, timjan och taklök passar också in. Några har ett hängande växtsätt, andra bildar mjuka kuddar medan återigen andra, till exempel lavendel och kantnepeta, strävar uppåt. Kombinationen är viktig för helhetsintrycket. En blommande stengärdsgård skulle vi väl kunna kalla vår egen variant. Lite mossbelupen ska den allt vara och får mer än gärna flankeras av björnbär, kaprifol eller klematis.

 

Vit näva och murbinka. Foto: Kerstin Engstrand
Vit näva och murbinka. Foto: Kerstin Engstrand
  • Har du redan en mur så skatta dig lycklig och leta efter skrevor och sprickor, möjligen kan du försiktigt knacka bort några enstaka stenar. I en ny mur lämnas hål för plantering.
  • Fyll hålen och sprickorna med jord av bra och fuktighetshållande kvalitet. I nödfall får du blanda in torv som håller fukten bra, men den måste vara ordentligt blötlagd först.
  • Att Gertrude Jekyll valde många gråbladiga växter beror inte bara på deras harmoniska utseende, utan också på att de oftast är ovanligt torktåliga.
  • I en mur blir det mycket väldränerat vilket gör att även växter som helgonört och kaktusväxten opuntia klarar vintern bättre än i fukten nere på marken. En annan fördel är att stenarna fungerar som värmemagasin under sommaren, de samlar solvärme under dagen och avger den på natten.

I solmuren trivs:

Aubrietia, Aubrieta × cultorum. Blommar med starkt rosa, röda eller blåvioletta blommor i maj–juni. 5–15 cm hög. Halvhärdig.

Backnejlika, Dianthus deltoides. Blommar i juni–juli med rosa, röda eller vita blommor. 10–20 cm hög. Härdig.

Backtimjan, Thymus serpyllum. Blommar i juni–juli med rosalila blommor. Ca 5 cm hög. Härdig.

Gul nunneört, se skuggmuren.

Hjärtbergenia, se skuggmuren.

Hängslöja, Gypsophila repens. Vit eller rosa, blommar i juni–augusti. 10–25 cm hög beroende på sort. Härdig.

Kantnepeta,

Karpaterklocka, Campanula carpatica. Blommar i juni/juli med blå eller vita blommor. 20–30 cm hög. Sol–halvskugga. Härdig.

Kattfot, Antennaria dioica. Små vita, rosa eller röda blommor i maj–juni. Ca 20 cm hög. Mycket härdig.

Kuddflox, Phlox douglasii. Vit, rosa, röd eller blålila, blommar i maj–juni. 10–15 cm hög. Halvhärdig.

Lavendel, Lavandula angustifolia,

Murbinka, Erigeron karvinskianus. Ser ut som en gracil bellis men blir lite högre, ca 20–25 cm. Självsår sig mer än gärna. Så på växtplatsen direkt i april–maj, fröet ska inte täckas. Blommar i juni–juli och vill inte flyttas. Är knappt härdig.

Murklocka, Campanula portenschlagiana. Blå blommor i juni–juli. 10–15 cm hög. Klarar även lätt skugga. Halvhärdig.

Murreva, Cymbalaria muralis. Blommar i juni–september med ljust lila blommor. Det finns en sort med små blommor och en med lite större. Revorna blir lätt halvmeterlånga. 10 cm hög. Sol–halvskugga. Härdig.

Pipört, Centranthus ruber. Röd, rosa eller vit, blommar i juni–juli. 60–90 cm hög. Har pålrot varför planteringsfickan måste vara djup. Halvhärdig.

Silverarv, Cerastium Tomentosum-gruppen. Mattbildande växtsätt, vita blommor i majjuni. 10–15 cm hög. Härdig.

Stor bergnejlika, Dianthus Gratianopolitanus-gruppen. Blommar med rosa eller röda blommor i juni–augusti beroende på sort. 10–20 cm hög. Härdig.

Trädgårdstrift, Armeria Maritima-gruppen. Vintergrön. Blommar med rosa eller vita blommor i maj–juni. 10–30 cm hög. Halvhärdig.

I skuggmuren trivs:

Hjärtbergenia, Bergenia cordifolia. Vintergrön. Starka, glänsande blad. Blommar i april–juni med rosa, röda eller vita blommor som sitter på en 40 cm hög stängel. Klarar både sol och skugga. Härdig.

Gul nunneört, Pseudofumaria lutea. Blommar i maj med ett andra flor på sensommaren. Bildar fina kuddar och självsår sig flitigt. Trivs även i sol. 20–30 cm hög. Härdig.

Svartbräken, Asplenium trichomanes. Grönflikiga blad. Ser ut som ett mellanting mellan en liten ormbunke och stensöta. 10–20 cm hög. Vill ha fuktighetshållande jord. Härdig.

Vintergröna, Vinca minor. Blommar med blå eller vita blommor i maj–juni. Revande, egentligen en marktäckare. 10–20 cm hög. Halvskugga–skugga.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Nästan som äkta vara. Foto: Kerstin Engstrand

Visste du att blommor hör till de äldsta julgransprydnaderna? Blommorna motiverades med att de var vinterblommor eller hade religiös betydelse. Rosor som blommar på julnatten finns beskrivna i medeltida kristna legender och just ett sådan underverk omtalas i den kända psalmen “Det är en ros ursprungen” som är en översättning av en tysk katolsk julsång från 1588. 1895 hade tidskriften Idun en gran klädd med rosor av silkespapper och matchande kulörta ljus. Nejlikor, fuchsior, liljor och grönsaker som morötter blev också populära. Aktuellt nu igen när trädgård är så i tiden!

Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment pryder årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand
Bea Szenfelds pappersblommor för Ikeas julsortiment 2018 pryder även årets julgran. Foto: Kerstin Engstrand

2018 började frukt och grönsaker sitt verkliga återtåg i granen och det fortsätter nu 2019. Det finns mängder av just blommor och grönsaker i sortimentet. Det brittiska trädgårdssällskapet RHS säljer i sin internetbutik kulor i form av rädisor, morötter, kålhuvuden och apelsinskivor.

Nu får man liksom under 1880-90-talet klä julgranen mycket fritt. Då fick djur, allt från apor, trollsländor och spindlar till människor som sotare eller skidåkare mer än gärna pryda den granna granen. I år ser i att kolibris är mycket populära.

Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar denna jul 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Kolibris verkar ha ersatt domherrar och påfåglar. Foto: Kerstin Engstrand

Tovade prydnader ska det också vara, även hundar som bär en kvist mistel i munnen och förstås ett bi eller en humla!

Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Detta glada bi fyndades i England. Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården inspirerar

Att göra sitt eget julgranspynt har nog alltid rekommenderats som en viktig familjetradition. När Bergianska trädgården i Stockholm har sin årliga julutställning finns alltid en hel del som är lätt att kopiera. Som färska fikon hängandes i en tråd och tomtar gjorda av kanelstänger eller renar av kork. Bergianska inspireras av de träd de har, som kanel- och korkträd!

Närodlat brukar inspirera, röda Ingrid Marieäpplen är för många självklara i julgranen. På Sicilien är det kaktusfikon, dock inte äkta vara utan konstgjorda.

Juldekorationer till salu. Kaktusfikon från Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand
Juldekorationer till salu. Kaktusfikon från Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand

 

Förvalta traditioner
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration.  Foto: Kerstin Engstrand
Återbruk, denna marsipangris är torkad och fungerar fortfarande som grandekoration. Foto: Kerstin Engstrand

I år torkar vi apelsinskivor i ugn och jag har alltid marsipangrisar i min gran, de hänger i röda sidenband. Detta var något som min mor hade som tradition och när jag var liten var det efter någon dag bara sidenbanden kvar. Hmm, jag var oskyldig, det var min äldsta bror som älskade marsipan. Och nej, han hade aldrig ätit någon marsipangris- sade han. Numera kör jag återbruk på dem, de stelnar så bra och kan lätt användas flera år i rad när ingen i familjen har åtrå efter marsipan. Det är däremot lite svårt att hitta rätta sortens form, det ska vara avlånga griskultingar och inga övergödda marsipangrisar.

Men runt förra sekelskiftet kom kritik mot den mycket personliga, bondgranna granen. Slut var det då att ha godis i julgranen, barnen skulle inte börja julen med lögner om att de inte hade ätit godis! På 1910-talet kom postorderfirmorna med köpepynt och då var det de som gällde som “fint” och allt färre kom att göra sitt eget pynt. I år gör vi både och, letar på loppis och i andrahandsaffärer efter gammalt pynt samt gör eget. Kanske blir det även en nyinköpt julgranskula som kommer att gå i arv i generationer?

2018 föll jag för Bea Szenfelds röda pappersblommor som hon hade designat för IKEA samt ginkgobladen från H&M.

Ett äkta, torkat ginkgoblad i plåtboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand
Ett äkta, torkat ginkgoblad i plånboken lär skydda en från fattigdom. Undrar om ett i metall i julgranen fungerar lika bra? Foto: Kerstin Engstrand

 

Källa om julgranens historia: Granna granen av Maria Flinck, utgiven 1998.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Publ. Dec 16, 2018, reviderad Dec 10, 2019

Torkade apelsinskivor sprider frisk härlig doft! Foto: Kerstin Engstrand

Häng dem i granen, i fönstret, lägg dem på bordet, torkade apelsinskivor är vackra och doftar ljuvligt! Skulle du få tag på mandariner är de ännu bättre men det är tyvärr alltför sällan äkta mandariner finns att köpa.

  1. Skiva apelsinerna i tunna skivor.
  2. Sätt ugnen 50 grader.
  3. Lägg apelsinskivorna på ett ugnsgaller.
  4. Apelsinskivorna ska stå i ugnen tills de börjar bli torra. Passa torkningen noga, gå inte ifrån köket. Det kan ta tid, upp till tre till fyra timmar.
  5. Häng upp i en tunn tråd, fiskelina fungerar också bra. Eller lägg dem i en vacker burk eller på ett fint fat och låt dem sprida väldoft!

Passa samtidigt på att göra det goda te, vinterte med apelsin, du hittar receptet här.

Och vill du inte ha äkta vara så finns det julgranskulor som ser ut som apelsiner.

Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018.
Halv mandarin, denna julgranskula säljer det brittiska trädgårdssällskapet RHS 2018. Foto: RHS

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En "airplant" i en annorlunda gran, en rumsgran. Bilden tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus under julutställningen 2018. Foto: Kerstin Engstrand

När Bergianska trädgården hade sin julutställning hade de dekorerar en rumsgran med coola kulor. Det var tillandsia som de hade lagt i öppna kulor. Tillandsia är en växt som växer i luften. Den behöver ingen jord! Däremot trivs den om den får en lätt dusch då och då. Den vill torka upp mellan varje dusch.

Att den växer i luften betyder att det är en epifyt. Vild växer den på trädgrenar och alla botaniska trädgårdar brukar ha tillandsia i sina ormbunks- och orkidérum.

Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.
Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.

Öppna tomma julgranskulor brukar finnas i hobbybutiker. I trädgårds-och blombutiker finns särskilda glaskärl för just växter som tillandsia. Du kan hänga din tillandsia i princip i vilken behållare som helst. Och efter jul så trivs de lika bra som “airplant” hängandes i ett fönster.

Nyfiken på att ha en rumsgran? Mer om rumsgran kan du läsa här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 16, 2018

Numera finns det glitter gjort av cellulosamaterial. Foto: Kerstin Engstrand

Numera finns det biologiskt nedbrytbart glitter, glitter som är helt fritt från mikroplaster. Det marknadsförs under namn som Bioglitter eller Ecoglitter. Bioglitter är ett biologiskt nedbrytbart glitter som tillverkas av en cellulosaprodukt från eukalyptus. Träden som används är odlade enligt PEFC-standard. ”Vanligt” glitter är gjort av polyesterfilm som inte bryts ner.

Så fråga när du köper en jul- eller nyårsblomma med glitter om det är bioglitter på den!

Av Kerstin Engstrand

Publicerad Dec 15 2018

 

Echeveria målad i rött och guld. Foto: Kerstin Engstrand

Echeveria är en fetbladsväxt, suckulent, som vanligen är grågrön, blågrön eller helt grön. Det är en ytterst torktålig krukväxt som har sitt ursprung i Mexiko. Vill stå ljust och klarar vanlig rumstemperatur bra men trivs bättre om det är lite svalare. Behöver knappast vattnas och ska torka upp rejält mellan varje vattning. Viktigt är också att inget vatten blir stående i bladrosettens mitt.

Echeveria i vita och silvertoner. Den andra till vänster brukar säljas som Echeveria Miranda "Snö".  Foto: Kerstin Engstrand
Echeveria i vita och silvertoner. Den andra till vänster brukar säljas som Echeveria Miranda “Snö”. Foto: Kerstin Engstrand

Till jul, nyår och halloween säljs ofta behandlade echeveria, målade med olika färger. Till jul -och nyår oftast i silver eller sprayade med glitter men även olika röda toner, vitmålade och till och med champagnefärgade finns att köpa. Färgen tar inte död på växten, allt eftersom bladen växer kommer växtens naturliga bladfärg ta över.

Sedan är det förstås tycke och smak om man vill ha målade växter. Många ungdomar gillar dem och kanske blir just en sådan här dekorerad växt inkörsporten till ett nytt intresse.

När den målade echeverian växer till sig ser man snart den nya fräscha tillväxtens naturliga färg. Foto: Kerstin Engstrand
När den målade echeverian växer till sig ser man snart den nya fräscha tillväxtens naturliga färg. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan också försiktigt skrapa av målningen, lättast med nageln. Oftast hittar man en del av bladet där det gärna redan har börjat visa sig.

De mindre echeverierna som är målade är ofta av sorten ‘Miranda’ som är en mycket trevlig sort som omålad!

Guldmålad echeveria. Foto: Kerstin Engstrand
Guldmålad echeveria. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publ: Dec 15, 2018

Borstaloe. Foto: Kerstin Engstrand

Man faller som en fura, borstaloens bladverk är elegant och nästan gnistrande. Det är en ren njutning att ha ett exemplar vid arbets- eller köksbordet. Den ger mig en känsla av välbehag och förundran över att något så enkelt kan vara så vackert!

Aloe aristata är det vetenskapliga namnet, och sorten ’Magic’ är den vackraste. Det är en suckulent växt som brukar finnas i butikerna från november och framåt våren. Ursprungligen kommer den från Sydafrika där den lär växa på hög höjd vilket gör den mycket tålig. Tyvärr har jag aldrig sett den växa på sin naturliga växtplats men det står på min bucketlist!

Små knottror och lite borst gör att ljuset reflekteras fint. Foto: Kerstin Engstrand
Små knottror och lite borst gör att ljuset reflekteras fint. Foto: Kerstin Engstrand

Vad är det som gör att den ser ut att gnistra? Jo, på de mossgröna bladen sitter små vita ”vårtor” som reflekterar ljuset. Varför heter den då aristata? Aristata är latin för borst och tittar du noga på de sågtandade bladen finns det faktiskt något som liknar borst på dem.

Mycket lättskött
Borstaloe inköpt i början av 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Borstaloe som den såg ut när den var nyinköpt i början av 2018. Foto: Kerstin Engstrand

Ljus vill den ha, jag har mina i ett stort västerfönster och där trivs de året runt.  Under vintern vill de knappt ha något vatten alls, under sommarhalvåret ska den vattnas, och när den vattnas ska det vara ordentligt men den ska inte stå i vatten.  Viktigt är att den får torka upp rejält mellan varje vattning.

Är mycket torktålig,  jag har ett exemplar som jag köpte i början av året som jag inte alls vattnat, och då var sommaren 2018 extremt varm!  Då märks det att de är från Sydafrika där deras sommar, det vill säga vår vinter, lätt kan bjuda på temperaturer om 40 grader medan deras vinter kan erbjuda så låga temperaturer som plus fem grader.

Samma borstaloe som inte fått något vatten alls efter det att den köptes i början av 2018. Nästan ett år utan vatten! Foto: Kerstin Engstrand
Samma borstaloe som inte fått något vatten alls efter det att den köptes i början av 2018. Nästan ett år utan vatten! Foto: Kerstin Engstrand

Jag har inte lyckats få mina att blomma, i alla fall inte ännu, men när borstaloen blommar får den som alla aloeväxter en lång, nästan en halv meter lång stängel med avlånga blommor. Blommornas färg är rödorange.

OBS! Borstaloe påminner mycket om Haworthia som man ibland i butikerna också kan ses säljas som.

Tuvväxande
"Barn" på gång!  Foto: Kerstin Engstrand
“Barn” på gång! Foto: Kerstin Engstrand

Den växer som en lite tuva, som sagt en mycket elegant tuva, och när den fått lite storlek, vanligen en diameter på 20 centimeter, bildar den flera mindre ”barn”, nya bladrosetter.

Vad gör jag då med sidoskotten? Jo de planterar jag om och ger bort! Nu i jul blir det två trevliga presenter, jag tycker borstaloen är en grevlig julblomma!  Försiktigt lossar jag de nya bladrosetterna och innan de planteras o i nya krukor med så-/kaktusjord så har de fått torka ett par dagar.

De nya sidoplantorna lossas försiktigt från huvudplantan. Foto: Kerstin Engstrand
De nya sidoplantorna lossas försiktigt från huvudplantan. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Publicerad Dec 15,  2018

Vinterte! Foto: Kerstin Engstrand

Och självklart kan man kalla detta te även för julte! Jag är inte så förtjust i glögg men detta te gör jag mer än gärna. Vinterte är vanligt i Polens bergstrakter och det var där jag en gång lärde mig receptet.

Min favoritkombination är denna med färskpressad apelsinjuice och rökt äpple, det går utmärkt även med vanligt äpple, då gärna en torkad skiva eller färsk.

Extra vackert blir teet om kryddnejlikorna sätt i en skiva apelsin. Självklart går det bra att lägga kryddnejlikorna och apelsinskivan separat.

Du behöver:

Vanligt svart te

Kryddnejlikor

Färskpressad apelsinjuice

Honung

En apelsinskiva

  1. Lägg te och kryddnejlikor i botten av en tekanna. Häll över kokande vatten.
  2. Låt dra i ca tre minuter.
  3. Häll därefter i apelsinjuice, apelsinskivan, äpple och tillsätt honung.

Servera!

Och om du är riktigt vågad använder du samma smaker fast med en kopp espresso istället för te.

Detta te inbjuder också att testa med olika smaker. Varför inte pröva med färsk ingefära eller en bit kanel? Apelsinjuicen kan ersättas med hallon-, jordgubbs- eller körsbärssaft.

En annan av mina favoritkombinationer är med en bit hel kanel, hel kardemumma, en bit ingefära (som kan hyvlas för starkare ingefärssmak) samt en blandning av färskpressad citron och apelsin. Och honung om man vill ha det lite sötare.

Text och foto: Kerstin Engstrand

14 december 2018

Foto: Kerstin Engstrand

Vilken färg tycker du en julstjärna ska ha? Klassik röd? Elegant vit? Rentav blå? Glittrig? När Bergianska trädgården i Stockholm, som är en av Sveriges botaniska trädgårdar, hade sin julutställlning visade de några julstjärnor med annorlunda färger.

Burgundy är vinröd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Pink är förstås rosa
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och ‘Autumn Levaes’ går i brända toner
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Av de här tre så är troligen ‘Autumn Leaves’ svårast att få tag på. Bergianskas julstjärnor kom från Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal.

Läs också: Så lyckas du med din julstjärna (Artikeln öppnas automatiskt i nytt fönster när du klickar på länken.)

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Vitlök som börjat gro och lite chilepeppar som man inte hunnit ta hand om. Foto: Kerstin Engstrand

Detta trevliga problem kan ske om man har odlat för mycket vitlök och har kvar från förra årets skörd. Eller om årets skörd förvaras lite för fuktigt, som i kylskåpet. Vitlök ska förvaras i rumstemperatur.

Här får du tre tips om hur du kan ta vara på vitlöken:

1. Låt den gro!
Vitlök bildar snabbt rötter, dessa bildades efter två dagar. Foto: Kerstin Engstrand snabbt
Vitlök bildar snabbt rötter, dessa bildades efter två dagar. Foto: Kerstin Engstrand

Sätt vitlöken i en fin vas så att botten knappt snuddar vattnet så kommer den snart, troligen inom två dagar att börja rota sig. Samt att blasten börjar växa till sig. Vitlöksblasten kan du använda som grönt på smörgåsar eller på fisk. Klipp den och använd som gräslök fast med vitlökssmak.

Du kan även plantera vitlökarna i en kruka med jord och skörda på samma sätt.

2. Gör vitlökssalt
Vitlök. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlök. Foto: Kerstin Engstrand

Grönsakssalt är populärt att använda som smakförstärkare på det mesta. Det är egentligen grönsaker och kryddor efter behov och smak med salt som konserveringsmedel. Det är enkelt att göra vitlökssalt men det tar tid, torktiden kan vara upp till flera dagar men å andra sidan så behöver man knappt bry sig under den tiden.

Grundregeln är att man tar 1/8 salt i förhållanden till mängden skalade vitlöksklyftor. Har du 4 dl skalade vitlöksklyftor så går det åt 0,5 dl salt.

Jag brukar göra två olika, ett med enbart vitlök och salt och ett annat där jag även tillsätter en till två mindre chilifrukter och två matskedar av någon bladkrydda som oregano, körvel eller persilja.

  1. Kör de skalade vitlöksklyftorna lätt i mixern.
  2. Tillsätt salt samt eventuella andra kryddor som chilipeppar och oregano/körvel/persilja medan mixern kör.
  3. Bred ut blandningen på ett bakplåtspapper eller liknande, så tunt som möjligt för då torkar det fortare.
  4. Låt torka i ugn i 50 grader, ha gärna ugnsluckan på glänt. Det tar i regel allt från en timme och längre beroende på hur tjockt lagret är. Har du tjockare lager kan man efter en timme vända på det (lyft över det till ett nytt bakplåtspapper är enklast) och fortsätta att torka i cirka en timme. Passa ugnen hela tiden. Därefter kan saltet torka i vanlig rumstemperatur.
  5. När saltflaken är riktigt torra ska de mixas igen. Nu kommer det att ryka bra så har öppningen i mixerlocket stängt!
  6. Häll upp på väl rengjorda och torra burkar.

Använder du ugnen nästa dag, och det är en varmluftsugn, så kommer du att märka att vitlöksdoften sitter kvar en stund just när värmen är påslagen, men den försvinner snabbt.

Vitlökssalt på g. Foto: Kerstin Engstrand
Vitlökssalt på g. Foto: Kerstin Engstrand
3. Kyckling med 40 vitlöksklyftor
En vitlök brukar bestå av 12 klyftor.  Foto: Kerstin Engstrand
En vitlök brukar bestå av 12 klyftor. Foto: Kerstin Engstrand

Detta recept tror jag ursprungligen kommer från Marocko. Det är en rolig rätt att servera då många blir lätt rädda när de hör att jag använt 40 vitslökklyftor. ”Men jag ska jobba i morgon” är en vanlig kommentar. Då är det bara att le för dina gäster kommer att bli förvånade när de känner smaken. Så här tillagad får vitlöken en smak av mandel och anis!

1,5 kg hel kyckling

2 bouquet garni (lagerblad, persilja, timjan, bladselleri, rosmarin och kyndel)

0,5 dl olivolja

40 oskalade vitlöksklyftor

2 msk pernod eller annan dryck med smak av anis, som anisette

Salt och peppar

  1. Sätt ugnen på 175 grader
  2. Gnid kycklingen med salt och peppar och lägg den i en ugnssäker gryta med lock.
  3. Fyll innerdelen med en bukett av örterna.
  4. Blanda i en skål olivolja, vitlöksklyftorna, pernod, salt och peppar och en bukett kryddor som nu ska vara finhackade.
  5. Häll blandningen över kycklingen. Sätt på locket.
  6. Tillaga i ugnen, det brukar ta ca 75 minuter. Kontrollera därefter noga att kycklingen är färdiglagad.

 

Läs också:

Så lyckas du med vitlök: Vitlök, superenkel att odla 

Vitlöken gror i januari, är det farligt?

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...