Första skörden av den egna sparrisen! Foto: Kerstin Engstrand
Sparris ska avnjuts fem minuter efter skörd. Det är en svårslagen läckerhet som man nästan bara kan få njuta av om man odlar den själv. Ännu en pluspoäng, sparris är en av de tidigaste primörerna vi kan odla. I slutet av april fram till slutet av juni kan man skörda.
Och går att odla långt norrut, vi har fått rapporter om fina skördar i Piteå!
Bestäm dig nu för att odla sparris, den tar lite tid på sig att bli skördefärdig. Efter två till tre år börjar skörden och sedan kan man skörda i minst 10 år framåt, kanske hela 30–40! Låter två år en lång tid? Nja tiden går fortare än man tror och plötsligt en vår har du en maffig skörd.
Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand
Fler pluspoäng? Jo men visst, på eftersommaren växer de meterhöga plymerna upp. Därför passar sparris utmärkt som kantväxt runt grönsakslandet, där den bildar både en vacker ram och ett bra vindskydd. Vackert är också en rad med sparris längst bak i blomsterrabatten. Eller varför inte ha dem längs husväggen och varva dem med lökväxter som krokus och tulpaner på våren och flammande orange liljor på sommaren?
Sorter
Grön eller vit? Grön sparris är samma sort som den vita. Den vita har blekts då jorden kupats upp över den. Den blir träigare än den gröna som är mindre arbetskrävande och godare.
Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand
Gijnlim är en beprövad sort med smala stänglar. Ä mycket vanlig bland yrkesodlare och brukar också vara en vanlig sort i trädgårdsbutikerna. Är en s.k. hanhybrid.
Prima Verde gör själ för sitt namn, den är mycket ljusgrön, går också under namnet salladssparris då den är god att äta rå. Är en medeltidig sort och är en hanhybrid.
Rambo är som namnet antyder en robust och tidig sort. Har både han- och honplantor.
Nya sorter är problemfria, men sniglar kan ibland skada unga plantor.
Krukodlade plantor eller ”kronor”?
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand
Krukade kostar mer och ger skörd ett år tidigare än kronor, som liknar torra spindlar. När du har köpt dina plantor/ kronor är det viktigt att de inte torkar ut. Kronor förvaras i en plastpåse med små lufthål och svalt, säkrast i kylskåpets svaldel, tills de kan planteras.
Hur många plantor? Minst tio plantor bör man ha och vill man skörda till rejäla måltider bör man ha 30. Det finns både han- och honplantor. Hanplantorna ger ca 30 % större skörd. De sätter heller inte frö som resulterar i mängder av självsådda plantor i trädgården, plantor som du kan använda att bygga upp ditt sparrisbestånd med. Men honplantornas vackra plymliknande kvistar med röda bär är fina att ha som dekoration.
Var? Soligt och på en plats som är helt fri från fleråriga rotogräs som kirskål och brännässlor. Eftersom sparrisen ska växa på samma ställe i många år bör man välja platsen med omsorg.
Sparris föredrar sandig jord men klarar att växa på andra jordar bara det är väldränerat. För lerjordar är det bäst att anlägga en högbädd där grus och jord läggs ovanpå den ogräsfria marken. Vanlig gräsmattejord, som är sandhaltig, fungerar bra.
Bädd: 120 cm bred, rymmer 2 plantrader och är ändå lätt att nå från båda hållen – för 30 plantor med ett avstånd av 45 cm krävs en bäddlängd på 7 meter, men bädden kan ju med fördel delas upp i flera
Plantavstånd: 45–60 cm
Radavstånd: 45–60 cm
I en pallkrage på 120 x 80 cm får fem plantor plats.
När och hur? Odlingsbädden kan anläggas hösten innan men våren går också bra. Plantorna planteras på våren, från april och framåt. Förberedelserna är viktiga. Alla fleråriga ogräs ska vara bortrensade före plantering. Första årets skott, som inte får skördas, är nämligen nåltunna och det är näst intill omöjligt att ogräsrensa utan att skada dem.
Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink. Foto: Kerstin Engstrand
Före planteringen ska barrotade plantor dra i vatten i 2 timmar och krukade plantor vattnas väl.
Viktigt är att kronorna inte får torka ut. I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand
Lägg först ut en 20 cm hög och 30 cm bred sträng av häst- eller kogödsel. Ovanpå gödslet läggs ett 5–10 cm tjockt lager av sandjord. Vattna rejält så att bädden är fuktig ett par centimeter ner. Lägg ut kronorna och bred ut rötterna i en vid förgrening. Täck varje planta med 15–20 cm sandjord. Vattna igen.
Krukodlade plantor planteras så att de kommer på samma nivå som i krukan.
Skörd
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand
Skördas från maj till midsommar när skotten är 20 cm långa och innan knopparna öppnas. Bryt eller skär av dem alldeles vid markytan. Lättast är att odla grön sparris, som man slipper kupa.
OBS! Planteringsåret och våren därpå får inga skott skördas, plantan måste växa till sig. Tredje våren kan du skörda 1–2 skott per planta, därefter ökar du på skörden till 2–5 skott per planta fjärde våren och därefter 8–10 skott per planta. Krukade plantor kan börja skördas ett år tidigare. Obs! Inga skott får skördas efter midsommar.
Klenare skott är utmärkta att grilla.
Den träigare delen av skotten får man bäst bort genom att hålla skottet i båda händerna och vika det mot mitten. Skottet går av där den träiga delen börjar. I kylskåp håller sig skotten fräscha i 7–8 dagar, inlindade i fuktigt papper.
Skötsel
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand
Efter midsommar: Låt skotten växa upp. Snart har de blivit 1–1,5 meter höga och bjuder på ståtliga vajande gröna plymer. Nu bygger plantan upp sig för nästa års skörd. Gödsla med stallgödsel.
Stöd, plymerna kan behöva stöd, annars blåser de omkull. Sätt upp stödnät, gärna ett runt om mellan fyra hörnstolpar.
Rensa bort alla ogräs. Ettåriga dras upp, eventuella fleråriga tas försiktigt bort så att inte sparrisplantornas rötter störs.
Vattna vid torka, plantorna får inte torka ut. Ta bort alla självsådda småplantor, dem kan du plantera i en ny bädd.
I augusti blir honplantornas bär röda och ser ut som minijulgranskulor! Foto: Kerstin Engstrand
Sommar: Ett 2–4 cm tjockt lager gräsklipp två gånger varje sommar. Efter första skördeåret behövs ytterligare gödsel som ges i form av ett tunt lager hästgödsel.
Höst: Plymerna blir nu gula. När blasten vissnat ner helt (senast i november) skärs den av så nära marken som möjligt. Täck med kompost, stallgödsel och löv.
I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt. Foto: Kerstin Engstrand
Påfågelsöga på oreganoblommor. Foto: Kerstin Engstrand
Tidningen Råd&Rön har testat innehållet i oreganokryddburkar. Det var ingen rolig läsning, eller vad sägs om att en till hälften innehöll olivblad! Har du tillgång till en balkong, terrass, trädgård eller odlings-kolonilott så odlar du din egen oregano. För den är mycket lättodlad, nästan för lättodlad. Och den är ingen nyhet, den lär ha funnits i vårt land sedan mitten av 1650-talet! Den vilda formen, kungsmyntan, växer bland annat i Jämtland. På en planta får du lätt ihop till innehållet motsvarande ett par kryddburkar.
Oregano, egentligen kungsmynta, Origanum vulgare, frösår sig mer än villigt. Oregano är en klassisk pizzakrydda vid sidan av basilika och passar utmärkt till allt med tomat, salsor, köttsås och i potatissallad. Fjärilarna svärmar runt de mörkrosa blommorna. Det finns både låga sorter och lite högre. Plantera några plantor vid grinden så att du snuddar vid dem när du passerar − doftmolnet som stiger upp är ett härligt sätt att bli välkomnad på. Den drar även till sig humlor och bin.
Persika och oregano trivs i samma läge. Foto: Kerstin Engstrand
Oregano är flerårig och blir cirka 50 cm hög. Bladen är mörkt gröna och i juli – augusti kommer blommorna som går i rödviolett. Den går lätt att odla fram från frö, eller köp en planta. Eller tigg en självsådd planta av någon som redan har oregano i sin trädgård. Min moderplanta är från 1980-talet, och den har flyttat med många gånger. Den har även övervintrats inomhus i väntan på att kunna planteras ut och har resulterat i mängder av nya plantor som gatans ungdomar fått att sälja, behöver jag säga att de tjänade bra på dem?
Mängder med självsådda fröplantor av oregano kommer du finna i din trädgård. Vill du ha ordning och reda så klipper du av fröställningarna innan fröna är mogna. Foto: Kerstin Engstrand
Soligt läge, gärna sandblandad jord, så kallad gräsmattejord trivs den utmärkt i. Den är mycket torktålig, behövs normalt inte vattnas, i regel räcker det regn som kommer under en sommar. Inget gödsel ska den ha, då försämras smaken. Det enda du behöver göra är att klippa ner fröställningarna. Kan det bli bättre?
Klipp ner blomställningarna innan frön har bildats, för oregano självsår sig mer än gärna! Men skulle du få för många självsådda plantor är de lätta att gräva upp och ge bort. Eller plantera vid entrén eller grinden så att man kommer åt dem när man öppnar den och doften stiger emot en.
Förr sade man att kryddor skulle skördas den 24 augusti, på San Bartolomeus dag. Det går alldeles utmärkt att skörda oregano tidigare än så men viktigt är att man skördar blad som man vill torka tidigt en torr, solig och varm morgon. Och bästa smaken får bladen innan blomningen.
Nässelfjärilen trivs bland oreganon. Foto: Kerstin Engstrand
Träd och trädgård hör ihop, det hörs ju på namnet men kanske associerar vi stora träd, de riktiga giganterna, trädens träd mest till naturen, till skogen. Som liten fick man lära sig att krama ett träd om man gick vilse och forskning har bekräftat att riktigt stora och gamla träd och mossbelupna stora stenar skänker oss trygghet och ro. De finns där, vakar över oss, lever sitt ganska stillsamma liv. De rubbas inte i första taget. Och man kan krama dem hur mycket som helst.
Träd har något magiskt över sig. Men de ses också som individer vilket otaliga sagor har inspirerats av. Vi planterar vårdträd och minnesträd. Vårdträdet ska vara ett stort träd, nåväl det var väl litet och ungt när det en gång planterades, eller så har man valt ut ett stort träd, ett lövträd ska det vara, som tomtens vårdträd. Det ska finnas kvar oavsett vad som än händer. Ett vårdträd hugger man inte ner! Och man skyddar det med vatten om fastigheten skulle drabbas av brand. Seden med vårdträd lär ha börjat i slutet av 1800-talet. Trädet ska ha en koppling mellan fastigheten och de som bor där, släktens vårdträd. Det är ett träd som ska ge lycka.
Barken tillhör en ädelcypress som växt sig ståtlig i Bergianska trädgården i Stockholm. den planterades 1922. Foto: Kerstin Engstrand
Vi planterar även minnesträd, oftast för en kär vän eller släkting som gått bort. Men idag är det också populärt att ge bort ett fruktträd som gåva till ett nyfött barn. Och många par önskar sig ett bröllopsträd. De två senare är fantastiska i tanken men kanske inte alltid så praktiska, vad gör man när man flyttar? För flyttar gör ju dagens unga.
Foto: Kerstin Engstrand
Har man plats kan man bygga upp en skog, eller i alla fall en skogsdunge, där varje träd symboliserar en person i släkten, eller i alla fall närmaste familjen. Där står morfar, och där borta farfar, gammelmorfar finns också långt där borta och familjens senaste barnbarn växer inte långt ifrån. En sådan stamträdsdunge har jag sett i England, på håll ser den ut som vilken skogsdunge som helst men när man kommer nära så möts man av en bronsskylt som anger trädslag och vem trädet symboliserar. Oerhört vackert och starkt. Valet föll på ekar, med två rödekar, Quercus rubra i mitten föreställande mamma och pappa som skapade denna ”family copse” år 1988. Inga årtal för personerna, bara när dungen skapades. Här är det personernas namn och trädslagen som är de viktiga. Och helheten, stillheten, historien, livskraften, evigheten, framtiden. Att dungen tillhör en av världens rikaste familjer, som har allt materiellt man kan önska sig, gör trädens kraft ännu starkare. Och vackrare än de pampigaste sarkofager.
Alla vill fotografera henne, Judi Dench är oerhört populär. Hennes passion är träd, och ekorrar! Foto: Kerstin Engstrand
Man kan även plantera sina vänner som inte längre finns i livet. Eller låta några redan existerande träd symbolisera sina närmaste. Det har skådespelaren Judi Dench gjort. För oss svenskar är hon väl kanske mest känd för sin medverkan i James Bondfilmerna. För över 30 år sedan började hon samla sina vänner som träd. Hon drivs även för en passion för den rödbruna vanliga ekorren som har minskat starkt i antal i England, oftast blir den utkonkurrerad av den importerade gråa från Nordamerika. Träd och ekorrar hör ihop. Människor och träd hör ihop. Heter man Judi Dench så får man även möjligheter, som att få en film om sitt intresse, det är en oerhört givande film, My passion for trees är den engelska titeln och den visas fram till 31 mars 2020 även på Kunskapskanalen. Se den, njut av den och se om den! Det är en unik film som skapar visioner.
Detta är ett lejon, ett riktigt gammalt lejon, lejonträd kallas de riktigt gamla träden i Kew botaniska trädgård i Londons utkant. Och gammalt är det, detta pagodträd är från 1760-talet då det importerades från Kina till Kew. Med lite stöd står den där än idag. Behöver jag säga att besökarna flockas runt det? Det väcker beundran. Vilken kraft! Foto: Kerstin Engstrand
Ramslök, en guldgruva i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
998 kr kilot står det på jämförprislappen i matbutiken. Och det är inget aprilskämt. 50 gram för 49,90 kr, det blir en krona grammet för svenskodlad ramslök som har blivit en av vårens verkliga delikatesser. Ramslök smakar lätt av vitlök och ska avnjutas rå. Allium ursinium, ramslök, är behovsframkallande. Den skapar begär i dubbel bemärkelse!
I april dyker färsk ramslök upp i matbutiken:
Gotländsk ramslök finns att köpa i matbutiken. Foto: Kerstin Engstrand
Och i trädgården så brukar bladen visa sig saftiga och fina när de första tidigtblommande krokussorterna slagit ut:
Snökrokusen ‘Ruby Giant’ blommar skuggan, då vet jag att ramslöken har kommit upp! Foto: Kerstin Engstrand
Nu är det hög tid att planera för sin egen guldgruva. Ramslök går att odla i större delen av landet, vild växer den upp till Uppland. Det finns uppgifter om att den vilt har samma utbredningsområde som eken.
Ramslöksblomma och knopp, båda är ätbara. Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna är mycket vackra, klarvita och stjärnformade. Och de går att äta, liksom blomknopparna. De blir vackra i salladen eller på en lammstek.I regel blommar ramslöken i maj.
Ramslökens blad är blanka och trendigt gröna. De liknar liljekonvaljblad men är kraftigare och doftar samt smakar lök, vitlök. Därför ska man för att undvika förväxlingsrisk med liljekonvalj alltid gnugga bladen lite, kommer doften av lök/vitlök så är det ramslök.
Det finns numera ramslöksplantor att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Foto: Kerstin Engstrand
Bästa sättet att odla ramslök i sin egen trädgård är att köpa plantor. Frön gror sällan, och jag säger i regel så gror inte de frön man köper alls. I välsorterade trädgårdsbutiker finns nu plantor att köpa, oftast 40 kr för en kruka med fyra plantor i.
Leverans av plantor köpta över nätet. Säkerställ innan köpet att de är odlade plantor och inte vildväxande från platser där ramslöken är fridlyst. Foto: Kerstin Engstrand
Många säljer också barrotade plantor på nätet, priset är då i regel runt 10 kr per lök, lägre om man köper riktigt många. Det finns även möjlighet att köpa lökar på hösten, då utan blast. Ramslök vissnar,som de flesta lökväxter, ner under sommaren.
I en skog i Stockholmsområdet växer ramslöken så här fint i början av maj. Foto: Kerstin Engstrand
I lövskog och gärna lätt stenig sådan ser man ramslöken växa i naturen. Min erfarenhet är att den trivs ypperligt i trädgårdens lund och i skuggan av avenbokshäckar. Sakta men säker sprider den sig och nu kommer en varning, det finns trädgårdar i Skåne där ramslöken har konkurrerat ut andra växter! Bildar den för stora bestånd så blir även doften av lök mycket intensiv, det blir en konjakseffekt, helt enkelt för mycket av det goda. Då kan man ju passa på att gräva upp och sälja av, eller ge bort plantor.
Nyplanterade plantor köpta “in the green” kan se lite ledsna ut:
Nyplantering på gång, de repar sig snabbt! Foto: Kerstin Engstrand
Året efter så var de så här frodiga:
Foto: Kerstin Engstrand
Efter blomningen i maj/juni vissnar hela plantan ner, detsamma gör de flesta lökväxter som tulpaner.
I köket så använder vi ramslöken rå, hackad och strödd över ris ,sallader och kött. Ramslökssmör blir det också, det är ett bra sätt att ta hand om stora skördar, det går lätt att frysa in liksom pesto på ramslök.
På en del håll är den fridlyst så kontrollera innan du plockar några blad. Fuktig, mullrik och kalkhaltig jord gillar ramslök. Dess ursprung är Sibirien och Kaukasus och det var på Gotland 1741 som den först omnämns.Oftast är det just gotländsk ramslök som säljs i matbutikerna.
Har du möjlighet att plocka vildväxande ramslök så lägg dem direkt i en plastpåse, i kylskåpet förvarade i plastpåse håller de sig fräscha i upp till en vecka.
Det finns mängder av balkonger i vårt avlånga kalla och solfattiga land. Oftast faller vi för balkongen när vi väljer lägenhet. Men använder vi den? Kanske inte så mycket som vi tänkt. Att få fler att använda sina balkonger är syftet med trädgårdsmässan Nordiska trädgårdars balkongutställning. 2016 gjorde jag en balkong och den kan du se här.
I år var “balkongerna” mycket stora, 13 till antalet och formatet synes mera vara markterrass än balkong. Och alla var de “hörnbalkonger”, med två öppna sidor. Jag har valt ut några favoriter.
Växthusdrömmen juryns och besökarnas favorit
Foto: Kerstin Engstrand
I år var juryn och besökarna enade om vilken balkong som de tyckte bäst om. Det blev Willab Gardens sobra svarta balkong där en del bestod av ett litet uterum/växthus. En fin liten minifontän var det många som tog bilder på. Juryns motivering var: “Balkong med flera växtzoner där man odlar på liten yta. Växthuset ger skydd och ro för väder och stadens ljudmiljö.” Kreatörer var Hanna Schagerlöv & Rebecca Strömblad för Willab Garden. De beskrev sin balkong som att se möjligheter istället för begränsningar vilket gjorde att drömmen om ett växthus blev sann. ” I grönskan på vår balkong flyr man långt från stadens snabba puls till en plats där grönskan & odlandet står i fokus. Att odla även på en liten yta gör stor skillnad både för miljön och dig.”
Med växter i fokus och mest spännande växtval
Foto: Kerstin Engstrand
“Stenar och bladverk” var en pärla skapad av trädgårdsmästarstudenterna från Göteborg och västkusten: Isobel Nyström och Pia Anjou. De hade verkligen växterna i fokus, och växterna kom inte mindre än från Gerbianska trädgården.
Deras intentioner var: “Vårt bidrag är en kryddigt färgsprakande balkong med växterna i fokus. Vi har valt att inspireras av Nordafrikas färger på kryddor och tyger som lyfter fram växterna på ett vackert sätt. Våra växtval är vackra i bladverk, siluetter och blommar spritt över året vilket alltid gör balkongen grön och inbjudande. Delen mot husväggen är inspirerad av den klassiska klippträdgården men anpassad till en balkong i staden.Här finns element av stenar och vulkaniskt material för att förhöja känslan av ”natur”. Stenpartier med sina tåliga växter ser vi inte så ofta på balkonger men är högst användbara för att skapa en vacker miljö utanför vårt hem. Den skogsinspirerade delen bjuder på en grön oas som man alltid kan njuta av. Vi vill att man skall känna att det finns något att upptäcka på balkongen året runt. Vår ide är att lyfta fram växtmaterial som lämpar sig väl men som inte används så ofta på balkonger.”
Och jag måste säga att de hade lyckats väl med sina intentioner. Äntligen mängder med växter och ny spännande idé, skam att juryn inte uppmärksammade denna unika balkong!
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Trasmattecharm och alla årstider är vackra
Foto: Kerstin Engstrand
Nora Trädgård och Brita Zettergren hade skapat en charmig balkong som de kallade “Trädgård i balkongformat – Alla årstider är vackra”. Den var intressant då man hade tagit med fjolårets vissna fröställningar som på ett poetiskt sätt framställde vårens julrosor som ännu skirare och vackrare. Här fanns också lite rost samt vackra skuggspel.
Deras egen beskrivning om balkong lät så här: “Idéer om hur vi kan glädja oss själva och andra med vår balkong. Vacker omgivning där vi bor får oss att må bättre och vi kan själva göra det. Med stora eller små medel. Tid är vad som behövs och då växer det av sig själv bara förutsättningar finns. Delad glädje är dubbel glädje, om vi hjälps åt blir det bättre. Samsas om växter och dela på skörden.”
Silver fick den av juryn som motiverade medaljen med följande ord: “En enkel och lugn oas att softa i. Växterna står i fokus.”
1 of 7
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och ett svart utekök
Foto: Kerstin Engstrand
Svart verkar fortfarande vara “inne”, i alla fall när juryn bedömer. Balkongen “Kökets trädgård” belönades med bronsmedalj, eller rättare sagt bronsdiplom. Den var skapad av Ett rum och kök och Wivi-Anne Bengtsson vars intentioner var: “Balkongen är en yta att frodas i den ljusa tiden på året. Vi flyttar ut rum och kök och fyller det med allt som hör en köksträdgård till. En rofylld plats med luftfyllda detaljer som gör platsen inspirerande och vilosam.” Juryn gav den brons med följande motivering: “Spännande lösningar för en balkong med god plats för matsysslor och vänner.”
1 of 2
Smart extrabelysning. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Klassisk John Bauer i modern tappning
Foto: Kerstin Engstrand
“John Bauers sagoskog anno 2018” var skapad av Lena van Rooy och en balkong som också blev flitigt fotograferad. Roligt att det var en balkong för norrläge. Att hon ville radera ut gränsen mellan ute och inne och att det vi vanligtvis förknippar med heminredning har flyttat ut på balkongen var tydligt. eller som hennes slutord var: “Det här är en ständigt grön och lättskött trädgårdsbalkong som trotsar sitt norrläge och som vill att vi stannar kvar i tills frosten biter i oss tårna.”
Utsikt från en sitthammock, gjord av Hvilan utbildning. Foto: Kerstin Engstrand
Nordiska trädgårdar är Sveriges största publika inomhusträdgårdsmässa. I år gick den i slutet av mars, 22 – 25 mars 2018. Stockholm bjöd på snö, sol, vind och kyla, våren är sen i år! Inne i de två mässhallarna försökte blommorna blidka oss, det kommer en vår men kanske beroende på just den sena våren så dominerade prylarna. Här kommer en första rapport exklusive balkongerna, balkongerna kan du läsa om i artikeln Balkonginspiration från trädgårdsmässan.
Årets publikmagnet
´Picotee Pink´ Foto: Kerstin Engstrand
Årets pelargon går alltid hem, “alla” vill ha ett exemplar, och nyheten sprids snabbt. I år var den rosa, och riktigt snygg, zonalpelargonen “Picotee Pink”. Som alla pelargonen platsar den i alla miljöer. Gick att köpa på mässan för cirka 50 kronor.
Foto: Kerstin Engstrand
En annan växt som väckte uppmärksamhet var denna naverlönn, Acer campestre, som stod där i all sin avlövade nakenhet i Bonsaisällskapets monter. Den blev en rejäl snackis, och fyllde sin funktion, att ge sällskapet möjlighet att förklara hur man skapar en bonsai. Självklart fanns det även bonsaier med blad, också.
Idéträdgårdarna
Nyfikna och pigga på nyheter brukar mässbesökarna vara. Foto: Kerstin Engstrand
En viktig del på mässan är inspirationen, man betalar ju entré till trädgårdsmässan så man vill ha något extra som man inte kan få i en vanligt butik. I år var de sex stycken. Det spontana intrycket var lite mindre grönt än vanligt och mera prylar i idéträdgårdarna. Flera godbitar fanns i varje trädgård men tyvärr så tänker kreatörerna sällan på att en idéträdgård också bör vara lätt att ta helhetsbilder av, ofta tog den röriga mässomgivningen död på delar av trädgårdarna.
Publikens favorit och juryns brons till Skillebyholm
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
“Människans möte med det levande”, skapad av Stiftelsen Skillebyholm och kreatören Lena Bäckman, blev publikens favorit. Den fick 34 % av rösterna. Mässans expertjury gav den tredjepris. Magnifik kål, trädgårdsland förstås, Falu röd färg och en gnutta visdom var framgångsreceptet. Samt ett stycke gärdsgård!
Juryns första pris till “Njuterum”
Foto: Kerstin Engstrand
Juryns motivering var “Vi går på upptäcktsfärd i en trädgård som bjuder på en överdos av trädgårdsinspiration. Små och stora idéer för människor, växter och djur. Här får själen ro!”
“Njuterum” var skapad av Formika AB, FUNK trädgård AB och Westin Garden med kreatörerna Sara Ellström, Eva Westin, Anna Maria Hellner och My Selander. Själva beskrev de sin trädgård så här: Enkel skönhet med maxade funktioner. Vi skapar rum för mångfald: Andas ut och njut på ditt sätt.
Det fanns mängder med bra idéer. Här några:
1 of 7
Nyfikna och pigg på nyheter brukar mässbesökarna vara. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Silvermedalj till “Gråtande Pomona”
Foto: Kerstin Engstrand
Juryns motivering:
“En elegant, stilren trädgård skapad med enkla medel och som kronan på verket – ett trädgårdsskjul upphöjt till lyx. En trädgård för alla sinnen.”
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
“Gråtande Pomona” var skapad av Växtzon4 Valbo Kök&Trädgård AB och kreatörerna Anette Jonsson Sundell och Eva Perpåls “Gråtande Pomonas tårar är lika uppfriskande som en nyrengnad trädgård en varm vårdag.”
Antikträdgården
Foto: Kerstin Engstrand
“Antikträdgården” var skapad av företaget Läjets trä & trädgård och kreatören Daniel Andersson. Den beskrev de så här: “Trädgården är en fikaplats med antika ting i naturlig miljö. Stommen består av ett lusthus fyllt med en massa roliga och spännande saker där växter tar över och skapar harmoni.”
Den var skickligt gjord men kom inte riktigt till sin rätt på mässan, en lugnare omgivning hade gjort den mera rättvisa.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och två färgstarkta
“Moodroom” skapad av add:design och kreatören Anna Stenberg gick i grönt:
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Anna Stenberg valde att beskriv sin idéträdgård med följande ord: ” Idén har lämnat skrivbordet och utvecklats till en trädgård formgiven för olika sinnesstämningar. Mitt moodroom har ett förrumsligat och maxat modus med mixade material som inhemsk mjuk furu och hårt gjutjärn.”
Hon fick färgstark konkurrens av Hvilan utvbildning som var förra årets vinnare. Då satsade de på koboltblått, i år var orange den dominerande färgen:
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Utsikt från en sitthammock, gjord av Hvilan utbildning. Foto: Kerstin Engstrand
vhil1
Foto: Kerstin Engstrand
“Utsikt från en sitt-hammock” skapades av Hvilan Utbildning som satte följande ord på sin trädgård: “Mjuka växter och hårda ytor. Skarpa kanter och böljande rabatter. Låt fötterna lämna marken en stund och ta in den väv av former och mönster som bildar ditt trädgårdslandskap.”
Smått och gott
Cajsa Carlenius. Foto: Kerstin Engstrand
Hon gjorde succé på Formex med sina väggvaser och populära blev de också på trädgårdsmässan. Cajsa Carlenius vaser skapar habegär.
Foto: Kerstin Engstrand
Sköna former där också naturen fick vara med i självklar elegans hittade vi också hos Våges Kluriga Ljusstakar:
Foto: Kerstin Engstrand
Niklas Hjelm från Hemmaodlat var stolt över sin och Nelson Gardens hydroponiska odlingslåda Harvy där basilikan, som var en vanlig ‘Genovese’, växte så det knakade så att man trodde att det var en jättebasilika.
Foto: Kerstin Engstrand
Och Floristutbildarna som 2017 skapade en härligt blå balkong visade i sin monter upp hur kunskap och blommor går hand i hand.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Härliga föreningsmontrar
1 of 6
Naturvårdsverket tog upp kampen mot invasiva främmande arter. Foto: Kerstin Engstrand
Pionsällskapet hade en av de gladaste montrarna! Foto: Kerstin Engstrand
Köpglädje och odlingsglädje går hand i hand. Foto: Kerstin Engstrand
Mycket att välja på. Foto: Kerstin Engstrand
Hoyasällskapet hade också en ursnygg monter. Foto: Kerstin Engstrand
Chili är alltid lika hett. Foto: Kerstin Engstrand
15 olika växter går att odla på en så liten yta som 55 x 35 cm! Foto: Kerstin Engstrand
Odla utan jord, så spännande! Och kunna odla 15 växter på en så liten yta som 55 x 35 cm, fungerar det?
1 of 2
Ikeas Odla/Växer i en våning som de presenterar den i bild.
Harvy från Nelson Garden som de presenterar den i bild.
På senare år har det kommit flera lösningar på odling utan jord. Numera behövs inga konstiga slangar eller pumpar, men fungerar det ändå? Vi har testat två av produkterna på marknaden. En tredje skulle ha varit med men den produkten blev så pass försenad att vi kommer att testa den separat.
Vi har testat att odla i Ikeas Krydda/Växer och i Nelson Gardens Harvy.
Växterna
Rucola på g. Foto: Kerstin Engstrand
Vi valde växter som vi vet fungerar att odla inomhus med extra ljus Följande sex odlades i båda kärlen:
Basilika, den klassiska ’Genovese’, har en utvecklingstid från sådd till skördeklar planta på 30 dagar om den växer i jord. Fröna brukar gro på 5 dagar, ibland längre.
Pak choi, sellerikål, har en utvecklingstid i jord från sådd till skörd om ca 60 dagar. Fröna gror i regel mellan 5 – 15 dagar.
Tomat, den låga sorten Tiny Tim, från sådd till blommande planta ska det ta 55 dagar vid odling i jord.
Sallat, Lollo Rosso, är kraftigväxande vars blad, när den är odlad i jord och vanligt solljus, får en intensivt rödrosa färg. Odlas också för att den är extra god. Skördeklar i jord inom 60 dagar. Fröna gror vanligen inom 6 – 8 dagar.
Bladkoriander, groningstid i regel 10 dagar, små blad kan snabbt skördas.
Rucola, gror i regel mellan 10 och 30 dagar, blir skördeklar på en månad, men man kan börja skörda enstaka blad redan innan.
Testförhållanden
Harvy står på fönsterbrädan. Foto: Kerstin Engstrand
Testodlingen startades i början av året, i samma rum och med i stort identiska förhållanden. För att växter ska må bra behöver de ljus, näring och vatten.
Harvyodlingen stod på fönsterbrädan. Ikeas Krydda/Växer var varianten i tre våningar där vi odlade hydroponiskt i den översta så den fick stå en bit längre in i rummet. Rummet har en grundtemperatur av 22 grader och har två stora fönster mot väster. Varje odling gjordes enligt tillverkarnas odlingsråd och med deras tillhörande belysning och näring.
Ikeas variant står en bit in i rummet med deras extra belysning. Bilden är tagen när det är mörkt ute. Utrymmen som inte är sådda ska ha lock, detta för att ljus inte ska nå vattnet. Foto: Kerstin Engstrand
Ikeas har en vattenbehållare som rymmer 4,8 liter men man fyller på 4 liter vatten. Den är gjord för att kunna stå inne i ett rum eller i ett fönster om man väljer envåningsvarianten. Finns i två bredder, med två rader och totalt 8 plantor eller tre rader med 15 plantor. Ikeas kan också byggas på höjden, i två eller tre våningar totalt. Går också att dra upp vanliga plantor i, sticklingar eller som vinterförvaring av de krukväxter som behöver extra tillskott av ljus vintertid.
Ikeas Odla/Växer i tre våningar som de presenterar den i bild.
Belysning kan lätt kopplas ihop med odlingen. Väljer man att odla i en nivå går det lätta att flytta odlingen. Man kan också odla utan belysning, då blir det som en odlingsbricka man lätt kan flytta runt.
Näringen som tillsattes var den som respektive leverantör har med i sina set.
Lätt att få tag på?
Ikeas odlingskärl, hållare, belysning, och pimpsten kan köpas online, däremot säljer Ikea inte frön , näring eller rotningskuber online. Varför har vi ännu inte fått svar på. Många har ju en bit att åka till närmsta varuhus och det är märkligt att man inte kan köpa hela setet on-line, särskilt när deras produkt inte har andra återförsäljare än deras egna butiker.
Harvy finns att köpa on-line och i välsorterade trädgårdsbutiker. Hela startset säljs med odlingslåda, locka, pluggar med försådda frön, (tre med basilika och tre med sallat) samt näring.
Så gick startskottet!
Locket med odlingspluggarna läggs på. Harvy. Ute är det flera minusgrader, snö och mörkt. Foto: Kerstin Engstrand
Spännande att äntligen få odla fräscha bladgrönsaker mitt i vintern. Det kliade i odlingsfingrarna, vår väntan på trädgårdssäsongen utomhus var stark så det var befriande skönt att få odla något ätbart.
Bådas instruktioner var lätta att följa. Vi hade sedan tidigare Ikeas:s odlingsställning så det var i princip lika startförhållande, annars hade den tagit lite längre tid att montera.
Bort med några vintertrötta krukväxter från fönsterbrädan och Harvy ställde på plats. Belysningen hängdes upp i en ställning som sitter på plats på fönstret med sugkoppar. Nio liter rumstempererat vatten fylldes i behållaren. Sex pluggar sattes i hålen i locket, fröna såddes och belysningen tändes.
Det gick nog på ca 10 minuter.
Ikea har plats för 15 växter i sin. Vi började med de sex som var gemensamma för båda seten, senare kompletterade vi med andra för att nyttja hela odlingsytan.
Ikeas plantor ska först dras upp i en separat odlingslåda som också fungerar för “stafettodlingen”. Foto: IKEA
Enligt Ikea ska man först dra upp småplantorna i en separat odlingslåda, efter cirka en vecka ska de sedan planteras över till den hydroponiska odlingen. Vi valde att göra testet i två varianter, det fanns ju plats för 15 plantor. Dels dra upp sex pluggar med frön separat som de rekommenderar, dels så motsvarande mängd i pluggar direkt i lådan.
Ikeas lösningar har rätt stora behållare som ska fyllas med pimpsten och plugg. Här ser du starten av testet när vi väljer att även sätta i pluggarna vid odlingsstart. Foto: Kerstin Engstrand
Ikeas korgar ska fyllas med rotningskub och pimpsten. Det var lite småbökigt att fylla i pimpstenen. Dels dammar den, dels har den olika storlekar så det blir lite spill. En kaffesked fungerade bäst att fylla på med. Här svor vi lite.
Upphängningsanordningen med sugproppar fungerar bra, det går till och med att ha belysningen fastsatt med persiennerna nedfällda. Foto: Kerstin Engstrand
Belysningen tändes. Båda leverantörerna rekommenderar 16 timmar per dag och det följde vi. Ljusets sammansättning skiljer mellan de två, och även konstruktionen, Nelson Gardens kan lätt anpassas i höjd allt eftersom plantorna växer till sig. Ikeas sitter fast på en höjd av 30 cm.
Hur var det att så i pluggarna?
Sallaten i Harvy börjar växa till sig, bilden är tagen 14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Vi valde att så flera frön i varje plugg. Det tål växterna. Pluggarna gjorda av kokos var betydligt trevligare att hantera än de gjorda av stenull. De var större och hade ett bra förborrat hål i mitten, det var lätt att få fröerna på plats samt täcka med lite av pluggen för de frön som inte är ljusgroende. Exempelvis tomatfröna som ska täckas med 0,5 cm. Nu finns det också försådda pluggar att köpa men vi valde de ”tomma” då vi ville välja samma sorter för båda testerna.
Stenullspluggarna var små och nästan omöjliga att få ner korianderfröna i, korianderfrön är ganska stora, och runda, de rullar lätt av! Så de fick gro på ytan vilket gick bra.
Det är inte lätt att så frön som ska ha en viss täckning i stenullspluggar. Foto: Kerstin Engstrand
För att täcka tomatfröna rev vi av en liten bit av stenullspluggen och lade över. Det blev nästan som ett litet kompakt lock, kändes inte riktigt kul, men det fungerade.
Ikeas lösningar har rätt stora behållare som ska fyllas med pimpsten och plugg. Här ser du starten av testet när vi väljer att även sätta i pluggana vid odlingsstart. Foto: Kerstin Engstrand
Vi valde också att så direkt i Ikeas pluggar nedsatta i odlingen, alltså omgiven av pimpsten och i vatten. Deras odlingslåda rymmer 15 plantor, så 6 blev sådda direkt och 6 i en separat odlingslåda för senare överflyttning. Oavsett om vi hade valt detta steg eller ej så skulle de ändå senare sättas ner i pimpsten. Det var lite bökigt och tålamodskrävande. Och grusigt, pimpstenen hade stor förmåga att hamna på golvet och vid sidan om odlingen. Men det gick.
I väntans tider, gror det?
Basilika. Foto: Kerstin Engstrand
Det är helt enkelt underbart att vakna och tassa upp och se vad som har hänt. Har något grott? Det är en bra start på dagen!
Redan efter två dagar hade rucolafröna börjat spira i samtliga tre. Dessutom sallaten Lollo Rosso och pak choi som var sådda i Ikea:s pluggar men Nelsons pluggar hade redan nästa dag kommit ifatt.
Samma förhålllande rådde mellan de olika pluggarna sådda med basilikafrön, som var ytsådda. De i stenullspluggarna grodde två dagar före de i torv.
Både tomatfrön och koriander grodde vid samma tidpunkt oavsett pluggmaterial.
Näringen
Intressant är att Nelson Garden anger att man ska tillsätta näring redan i samband med att setet startas, redan från första dagen, medan Ikea anger att näringstillförsel ska göras först efter 14 dagar.
Vi har följt tillverkarnas anvisningar. Ikea har en brasklapp om att växterna inte mår bra av för mycket näring, bra om man frestas att tillsätta mer än rekommenderat.
Efter cirka tre veckor uppträder en svag grön beläggning på pluggarna, och det vid exakt samma tidpunkt för båda oavsett när näringen hade tillsatts. I Nelsons hade den tillsatts vid start, Ikea efter 14 dagar. Denna svaga gröna beläggning syns knappt och påverkar inte odlingsresultatet. Dessutom skyls pluggarna snabbt av plantorna.
Gallring ger reservplantor
Gallrad pak choiplanta i väntan på ledig plats, Ikeas odling. Foto: Kerstin Engstrand
Behöver då odlingen gallras? I regel nej, vi valde att låta småplantorna växa på. Sallad och rucola växer bra i små grupper. Däremot nöp vi av överskottet av tomat- och pak choiplantorna efter en tid. Vi behöll den starkaste plantan av varje och tog tillvara på de sticklingar vi fick. De sattes i vatten för fortsatt odling som ersättningsgrödor. På så sätt fick vi fram ersättningsplantor lite tidigare och slapp också oron att något frö inte skulle ta sig. Det blev tre extra pak choi och sex extra tomatplantor.
1 of 2
De bortgallrade plantorna från Harvy var betydligt kraftigare. Foto: Kerstin Engstrand
I Ikeas odlades tomatplantor i två fack, de till vänster är bortgallrade från de som drogs upp i en separatlåda. De till höger såddes i stenullsplugg direkt i pimpsten-och vattenlösningen.Foto: Kerstin Engstrand
Övriga sorter, sallat, rucola, koriander och basilika växer på bra med flera småplantor i en plugg.
Stafett
Sallaten till höger är direktsådd i den hydroponiska lådan medan den till vänster först har dragits upp i separat sålåda. Skillnaden i resultat är märkbar. Bilden visar Ikeas odlingslåda. Foto: Kerstin Engstrand
Om man ska ha kontinuerlig tillgång till bladgrönt krävs det att man hela tiden har nya plantor på g. Det kräver viss planering och en separat pluggbox. Det har Ikea tänkt på, de har en stor pluggbox för 50 plantor, och deras pluggar passar även i storlek i Nelsons pluggboxar. Nelson pluggar kan man förkultivera direkt i förpackningen, en smart lösning som inte tar någon plats, om man drar upp sex åt gången. Ytan som behövs för varje är bara som en liten smörgås.
Men efter en tid märker vi att småplantorna som dras upp i stenullsplugg måste planteras om efter en vecka, även om det inte finns plats i den hydroponiska odlingen. Växterna blir annars minivarianter. Så har du sått stafettplantorna för tidigt och inte har plats för att flytta över dem till den hydroponiska odlingen så måste ett mellansteg in. Nelson Gardens pluggar, som är större och av annat material klarade de sig bättre.
Vattenpåfyllning
Ikea:s lösningar har påfyllningshål med tratt och flottör. Foto: Kerstin Engstrand
Går det då åt mycket vatten? Nej, inte i början. Först efter 3,5 vecka blev det dags att fylla på i båda och därefter krävdes det hela tiden i princip lika mycket vatten. Och det är lätt, särskilt i Ikeas som har en flottör som visar när det är dags samt ett bra påfyllnadshål med tratt. I Harvy får man lyfta på locket för att se hur stor skillnaden mellan nivåmarkeringar är. Det går enkelt, men de gånger vi haft andra som skött odlingen har de varit lite rädda för att skada plantorna när vattennivån skulle kontrolleras och vattenpåfyllning skulle ske. En flottör och ett påfyllnadshål med tratt skulle vara bra på Harvy.
För att kontrollera vattennivån och fylla på vatten i Havry måste man lyfta på odlingen. Foto: Kerstin Engstrand
Efter fem veckor har växterna vuxit till sig så pass mycket att vattenpåfyllningen måste ske tätare. Och när vårsolen börjar gassa så ökar behovet ytterligare.
Skördedags
I reklamen anges att man kan börja skörda redan efter ett par veckor, ja enstaka blad av pepprig rucola men verklig skördetid blev för oss efter fem fram till sju veckor.
Tomatblomma på väg att slå ut. Foto: Kerstin Engstrand
Förutom för tomaterna som efter 4,5 vecka hade börjat blomma och behöver ytterligare sex till åtta veckor på sig för att ge mogna frukter. Tomaterna började blomma en vecka tidigare i Harvy jämfört med i Ikeas. Havryplantorna var också kraftigare.
1 of 2
Rucola odlad i Ikeas Krydda/Växer. Rucolan i framkant har förodlats utan vatten/pimpsten medan den bakom är odlats direkt. Bilden är tagen 47 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Rucola i Nelson Gardens Harvy. Bilden är tagen 47 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Intressant är att pluggmaterialet inte påverkade groningstiden, skillnaderna beror högst troligtvis på fröna i sig. Däremot såg vi en rejäl utvecklingsskillnad mellan de växter som exempelvis rucola som hade dragits upp i stenullsplugg direkt i pimpsten och vatten än de som hade dragits upp separat odlingslåda.
1 of 4
Basilika till vänster, sallat till höger, båda sådda för 12 dagar sedan i Harvy.
Överst syns basilika, underst sallat, båda sådda för tolv dagar sedan, denna i Ikeas. Foto: Kerstin Engstrand
Till vänster pak choi, till höger koriander odlade i Harvy, sådda för 12 dagar sedan Foto: Kerstin Engstrand
Pak choi i Ikeas. Sådda för 12 dagar sedan. Foto: Kerstin Engstrand
Detsamma gällde basilikan, så beträffande Ikeas lösning blir resultat betydligt bättre om man sår direkt i plugg satta i den hydroponiska lådan. Startar man odlingen direkt i vatten utvecklas plantorna betydligt bättre. Det var en rejäl skillnad. Nästa stora skillnad var mellan plantorna i Harvy gentemot Ikeas, här spelar troligen den större mängden vatten som kärlen rymmer in. Mer om att odla basilika hydroponiskt kommer vi att presentera i en separat artikel.
Smaktest
Smaktest på gång, i den orangefärgade skålen ligger blad skördade från Harvy, i den gula från Ikea:s. Foto: Kerstin Engstrand
Så kom smaktestet. Det var högtidligt och spännande. Är det någon skillnad?
Basilikan hade växt på bra, och hade bra smak av klassisk basilika. Kanske lite starkare än odling i jord och den odlad i Harvy med deras näringslösning smakade bättre. Pak choi hade även den en lite starkare smak än traditionellt odlad.
Sallat, Lollo Rosso, var vackrare i Nelsons Harvy, den hade mera rött i sig än i Ikeas odling. Harvys var också betydligt större samt krispigare samt smakade mer. Sallat visade den största skillnaden i smak och textur mellan de två odlingarna.
Bladkoriander, oj vad stark den blev i båda. Här får man mycket smak för pengarna och de plantor man köper i matbutiken kan slänga sig i väggen.
Rucola blev också superpepprig i smaken, ljusår från köpta färska kryddor i matbutiken.
Skördeekonomi
5, 5 vecka efter sådd! Bilden visar odlingen i Ikeas set. Nu har vi ställt fram den som en bricka i fönstret. Foto: Kerstin Engstrand
Är det då lönsamt att odla hydroponiskt? Både jag och nej, lönsamheten kommer efter en tid. Rolighetsfaktorn och smakfaktor är definitivt hög lönsamhet på!
Det är spännande och lätt att odla utan jord. Och på så små ytor.
Vattenekonomi: Totalt har vi i Ikeas, inkl. startlitrarna, använt 12,6 liter och i Nelsons Harvy 18,1 liter. Det är främst skillnaden i starlitrar som påverkar. I Ikeas fylldes 4 liter i, i Nelsons 9 liter.
Sett till antalet plantor så ger Nelsons sex plantor, Ikea hela 15 för 44% mindre vattenåtgång.
Ett startset av Nelsons Harvy kostade i mitten av mars 2018 599 kr plus belysning på 798 kr, totalt 1397 kr.
Ikeas startpaket kostar för en våning, inklusive plugglåda och belysning 1145 kr Man kan bygga ut odlingen till tre våningar. Då ingår material för 50 plantor.
5,5 vecka efter sådd. Bilden visar odlingen i Harvy. Foto: Kerstin Engstrand
Per planta blir Harvy betydligt dyrare, med en produktionstid om 5 veckor per omgång får du igen kostnad exkl. kostnaden för vatten efter 52 veckor, efter ett års intensiv odling. Då har vi räknat på en produktmix av tre basilikaplantor och tre sallatsplantor köpa i matbutik.
15 olika växter går att odla på en så liten yta som 55 x 35 cm! Foto: Kerstin Engstrand
Ikeas går ihop kostnadsmässigt sett redan efter 17 veckor, väljer du att odla i tre våningar betydligt tidigare. I Ikeas har du även möjlighet att få ett bredare urval av växter, 15 istället för 6 och den har också alternativa användningsområden som att dra upp vanliga i jord odlade växter.
Men Harvy är dock betydligt vackrare, samt att varje planta blir större.
Vi noterar att Ikeas hydroponiska lösning är den mest ekonomiska, den erbjuder också en bättre möjlighet att få ett bredare sortiment i sin egenodlade sallad. Å andra sidan är Harvy klart snyggare och ger sallatsplantor med väsentligt bättre smak. Ikeas lösning ger även andra odlingsmöjligheter. Harvy skulle bli bättre med en lättare lösning för att fylla på vatten samt ett lägre pris. Den borde också kunna rymma fler plantor om de sätter hålen sick-sack, totalt elva plantor borde den lätt rymma. Ikea borde kanske titta på alternativ till stenullspluggarna.
Och så här kraftfulla är plantorna i slutet av juni månad. Efter blomningen i gult. Att skunkkalla är invasiv kan alla som en gång haft den i sin trädgård intyga. Foto: Kerstin Engstrand
EU har tagit ett antal beslut rörande främmande växter som rubriceras som ”invasiva”. Det florerar en hel del rykten, vi benar ut vad som gäller just nu.
Vad är en invasiv främmande art?
Invasiva främmande arter är arter man kommit fram till är ett stort hot mot biologisk mångfald och att de också kan få stora negativa effekter på trädgård, jord- och skogsbruk och människors hälsa. Man beslutar om både växter och djur.
Vilka invasiva arter tar man beslut om?
I regel arter som inte hunnit få fotfäste inom EU. Man vill tidigt kunna stoppa en invasiv art. Det betyder att exempelvis mördarsnigeln, som har sitt ursprung inom EU (Spanien/Frankrike) och blivit ett problem i länder som Sverige, Norge, Danmark, Tyskland och Österrike inte finns med på EU:s lista.
Att främmande arter kan bli ett problem är inte bara ett problem inom EU. I Sydafrika och många andra länder har man exempelvis problem med eukalyptus som är oerhört snabbväxande och sprider sig villigt, På Island (som inte är med i EU) har växten sandlupin, Lupinus nootkatensis, blivit ett stort problem. När den blommar färgar den marken blå, även på flygplatsen.
Vilka växter har man tagit beslut om?
I skrivandes stund (2018-03-21) finns det just nu 23 växter på EU-förteckningen över invasiva främmande arter, vilka inte får introduceras i landet eller spridas i naturen eller gynnas att bli fler. Man får heller inte sälja, byta och importera dessa arter. Sju av dessa finns i vår svenska natur.
Under 2018 kommer inga beslut om nya arter tas. Så om de som tidigare låg på förslag för listning under 2018, till exempel gudaträd, Ailanthus altissima, kommer i år inga beslut tas.
På listan finns några växter som det är större sannolikhet att du har den i din egen trädgård eller odlingsmark:
Sidenört, Asclepia syriacea, det är den som har beigevitarosa blommor. Inte så vanlig i svenska trädgårdar men det finns de som odlat den för doften skull.
Den sprider sig! Mer om sidenört kan du läsa i vår artikel här.
Röd eller orange sidenört är tillåten att odla. Foto: Kerstin Engstrand
Sidenört ska inte förväxlas med röd sidenört, Asclepia curassavica, eller orange sidenört, Asclepia tuberosa, som är färgstark i orange-rött och vanlig i kommunala sommarblomsplanteringar.
Vattenhyacint, Eichhornia crassipes,
Vattenhyacint i blom Foto: Kerstin Engstrand
har länge varit ett problem i Victoriasjön som blir helt igenväxt av vattenhyacinten men lär just nu inte klara en svensk vinter. Har tidigare sålts som ettårig flytväxt till minidammar, dels för dess vattenrenande förmåga men också att den, om sommaren blev varm, kunde blomma fint i lila. I Asien gör man flätade möbler av vattenhyacint. Den förbjöds 2016 men återfinns faktiskt fortfarande på svenska butikers hemsidor. Här kan du läsa Naturvårdsverkets faktablad om vattenhyacinten: https://www.naturvardsverket.se/upload/sa-mar-miljon/vaxter-och-djur/frammande-arter/ias-faktablad/k2-Fakta-dammvaxterA4-Vattenhyacint.pdf
Röd jättegunnera, Gunnera tinctoria, har än så länge inte påträffats i svensk natur och kan vara svår att odla även för riktiga zonknäckare.
Jätteloka, Heracleum mantegazzianum, jättelokan och även tromsölokan, innehåller växtsafter som vid kontakt orsakar rejäla hudskador hos människan. Man har på många platser länge försökt utrota dessa arter, ett svårt arbete ha det visat sig.
var förr vanlig i koloniområden. Den kallas också för sprättiväg, när fröställningarna mognar så exploderar kapseln och fröna sprids med stor kraft över ett stort område. Den kom till Sverige från Asien på 1920-talet. I likhet med många andra växter har den blivit ett problem i naturen i slutet av 1900-talet.
Kan det verkligen växa en invasiv växt som skunkkalla här? Jo, tittar man riktigt noga ser man några gröna fräscha blad.Foto: Kerstin Engstrand
Och så här kraftfulla är plantorna i slutet av juni månad. Efter blomningen i gult. Att skunkkalla är invasiv kan alla som en gång haft den i sin trädgård intyga. Foto: Kerstin Engstrand
har sålts som kantväxt till dammar och bäckar. Sprider sig intensivt. Göteborgs botaniska trädgård är en offentlig trädgård som är drabbad av den. De undersöker just nu vilket det bästa sättet att få bort den är.
Fjäderborstgräs,Cenchrus setaceus, anges av Naturvårdsverket som: Pennisetum setaceum,
Fjäderborstgräs eller rött fjäderbortsgräs?, det är inte alltid lätt att se skillnad. Foto: Kerstin Engstrand
Naturvårdsverket har meddelat att “nya rön har visat att alla sorter av fjäderborstgräs, där det finns belägg för att de ursprungligen härstammar från Pennisetum setaceum ”rubrum”, egentligen tillhör en annan art av fjäderborsgräs, Pennisetum advena. Detta innebär att det är tillåtet att handla med dessa sorter på grund av att de tillhör en art som inte är listad inom EU. Det är tillåtet att handla med, och importera sorter som härstammar från Pennisetum setaceum “rubrum” om de är korrekt märkta som Pennisetum advena. Alla underarter, hybrider och sorter av fjäderborstgräs av arten Pennisetum Setaceum omfattas däremot av EU-listningen, oavsett om det anses sterila eller inte.”
Enligt SKUDså heter rött fjäderborstgräset, som är godkänt, Cenchrus x advena men förekommer i handeln under namnetPennisetum x advena och Pennisetum setaceum ‘Rubrum’ . Vi tror att bilden i verkets faktablad visar det godkända röda fjäderborstgräset.
Vad ska du då göra?
Vattenhyacint är duktig på att föröka sig, särskilt om vattnet är extra kväverikt. Bilden är inte tagen i Sverige. Foto: Kerstin Engstrand
Naturvårdsverket har i sina faktablad med växtbeskrivningar angivet hur man bör hantera den förbjudna växten eller om man hittar den i naturen. Länkar till dessa faktablad finns vid varje växt i denna artikel.
Skrivningarna på verket hemsida är per 20180321 bitvis otydliga, otydligare när det gäller växter än när det rör djur. Och man har inte helt koll, på en sida finns en bild på en gul skunkkalla men bildtexten anger att det är en jätteloka. Faktabladet för fjäderborstgräs har en bild som troligen är det godkända Cenchrus x advena och inte det förbjudna. Vi har påtalat att deras information på hemsidan är otydlig och de har nu lovat att rätta till den. För vissa listade djur anges det tydligt att man får ha dem kvar tills de dör, men man får inte sälja, överlåta dem, föröka dem eller släppa ut dem i naturen. Sådan tydlighet finns inte för växter. På deras frågesida anger verket däremot tydligt att man inte får ha en förbjuden växt i en visningsträdgård. I en visningsträdgård har man inte helt koll på besökarna och därmed heller ej på om en besökare tar med sig en bit av en växt.
I skrivande stund finns det inga sanktionsmöjligheter mot den som har en förbjuden art på sina ägor. Troligen kommer beslut om sanktionsmöjligheter i augusti 2018 då den svenska förordningen för invasiva främmande arter väntas komma. Hanteringsprogrammen ska vara klara senast i januari 2019. I skrivande stund finns det inga sanktionsmöjligheter mot den som har en förbjuden art på sina ägor, troligen kommer det senare.
Det finns alltid övergångsbestämmelser för kommersiella aktörer som kan få sälja sina fröer och växter tills ett visst datum efter beslutsdatum. De växter som beslutades 2017 har man till augusti 2018 på sig att sälja. Växter som förbjöds 2016 är det i skrivandes stund totalförbjud på. Observera att förbjudet att sälja gäller direkt för privatpersoner, inge tidsfrist på ett år finns för privata aktörer.
Rykten
Mördarsniglar tar sig fram överallt och oftast utsatt för ryktespridning, som att den kan äta lyktstolpar (!). Foto: Kerstin Engstrand
Det går också rykten om att Naturvårdsverket har bestämt att såpnejlika, praktlysing, kanadensiskt gullris, häggmispel, blomsterlupin och många andra vanligt förekommande så kallade mormorsväxter är bestämda som invasiva i Sverige. Vid vår kontakt med verket den 21 mars 2018 uppgavs att det har man inte beslutat om. Däremot har man påbörjat ett arbete med att identifiera och riskklassificera växter, ett arbete som Artdatabanken gör på uppdragav Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Man tittar på arter som redan finns här men även på arter som kan komma hit, så kallade dörrknackararter. Bedömningarna kommer att göras i samråd med andra myndigheter och berörda aktörer och själva arbetet med riskhanteringen ska påbörjas våren 2019. Vi tror att ryktet om att beslut om dessa finns beror på att de finns nämnda på en av verkets hemsidor.
Det kan i sammanhanget sägas att fasanen, som många tror är en gammal svensk fågel, avsiktligen infördes i Sverige på 1700-talet, från Asien. Det finns väl ingen idag som svär över fasaner men väl över kanadagåsen som är ett problem på många platser, bland annat på badstränder. Den infördes mycket avsiktlig på 1930-talet. Och i England samt många andra europeiska länder är syrenbuddlejan ett stort problem, den sprider sig ohämnat bland annat längs järnvägsspåren. Här i Sverige är det just nu få förunnade att få den att överleva en vinter. Och den är inte med på EU:s förbudslista.
Den himmelsblå blomman tillhör en växt som är en av årets hetaste växttrender. Vågar du odla den, eller några av de andra två?
Lustfylld trädgård vad är det för dig? Är det att sticka handen i en kompost och känna värmen den alstrar? Ja, det kan vara så där extra kittlande lustfyllt, så lustfyllt så att det till och med kanske blir livsavgörande, det har hänt att yrkesval avgörs just när en hand träffar kompostens värme.
Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand
I italienska och franska renässansträdgårdar stod mer eller mindre ekivoka statyer för det lustfyllda, Boboliträdgården i Florens skapades för fest, bröllop, teater och trädgårdskonst, och där fanns udda inslag som snäckgrottor och skulpturer som ”Nano morgante”, sköldpaddan med den nakne dvärgen på ryggen som är en allegori över slöhet och visdom, vid sidan av Italiens första potatisodling. Kanske var lusten också drivkraften för kardinalerna i Villa Lante i Viterbo, där hemliga vattenstrålar plötsligt sprutade upp under gästernas långa kaftaner. Men det kan ju vara mycket enklare än så. Som gamla knotiga, ståtliga träd, fulla av visdom som matchas med en staty.
I år är det några växter som står för det ekivoka, det lustfyllda.
Himmelsärt
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtväxten man ofta ser i asiatiska köksträdgårdar och som är lika lätt att odla här hemma. I Sri Lanka använder man den dels som jordförbättrare, alla ärtväxter fixerar kväve i jorden men man gör också te på den. Kärt barn har många namn, på engelska kallas den bland annat för Asian pigeonwings, bluebellvine, butterfly pea och Darwin pea. Det är främst blommorna som används, dels används de som färgämne, men man gör också te av de torkade blommorna, Butterfly Pea Flower Tea som blir vackert koboltblått! De torkade blommorna är då malda till ett fint pulver. Det tepulver som säljs i Europa är i regel importerat från Thailand. Himmelsärt används också i i ayurvedisk medicin som är ”stort” i Sri Lanka och anses främja hud- och hårhälsa. Men te på himmelsärta smakar knappt något, tillsätts citron ändras färgen från koboltblått till lila.
Fröna har mycket bra grobarhet, även fem år gamla frön gror. Himmelsärt brukar i svenska frökataloger beskrivas som krukväxt. Den växer snabbt, är en klätterväxt och behöver stöd. Går utmärkt att övervintra inomhus. Himmelsärtens vetenskapliga namn är Clitoria ternatea. Linné ansåg att den ursprungligen kom från den indonesiska ön Ternate.
Himmelsärt blir ca 150 – 200 cm hög. Förkultiveras i februari – april för utplantering i kruka i början av juni. Jag drar upp fröna i höga smala plastkrukor, sådana som köpta färska örter säljs i. Jag sår och planterat dem i kokosjord, himmelsärt är vanlig som underplantering i kokosodlingar.
Försök har också gjort att samplantera himmelsärt med elefantgräs, detta för att höja näringsinnehållet på elefantgräset.
Fjärilarna älskar den!
Chilipepparn ’Peter’
1 of 3
1. Blomman ser ut som vilken chilipeppar eller paprikaväxt som helst. Foto: Kerstin Engstrand
2. Redan som ung och grön är den skrynklig. Foto: Kerstin Engstrand
3. Mogna! Foto: Kerstin Engstrand
Den ser ut som en skrynklig spetspaprika, Capsicum annuum ’Peter’ har länge gått att köpa frön till i olika växtgrupper. Från och med i år säljer även svenska fröfirmor den. Tack vare dess utseende kallas den också för penispeppar.
Peter är lättodlad och man får bra skörd även om fröna förkultiveras i början till mitten av april och odlar den i kruka utomhus. Gror bäst om den inte täcks med jord, min erfarenhet är att fröna gror inom 7-8 dagar. Blir ca 70 cm hög och frukterna blir 7 – 10 cm långa. Är en snäll chilipeppar när det gäller styrka, mild-medel i starkhet.
Vinröd sallat, Red Deer Tongue
Foto: Kerstin Engstrand
Läckert formade blad, eleganta med sin pilspetsform, den vinröda varianten av gamla Deer Tongue är så snygg så man knappt vill skörda den. Den tar plats, växer som ett mellanting mellan huvud- och plocksallat. En annan klar fördel är att den kan stå kvar länge på odlingsplatsen som ”skördeklar” utan att den tappar i form eller färg. Enda nackdelen att det ibland dyker upp enstaka blad som går mera i grönt än rött. Du får räkna med att det tar ca 60 dagar från sådd till skörd.
Mars månad, uppkallad efter den romerska krigsguden Mars, månaden när det är krig mellan vinter och vår, är perfekt att börja förkultivera purjolök och även andra matlöksväxter.
Purjolök är för mig lika med den mättande lena franska potatis- och purjolöksoppan som får extra smak av lite rökt sidfläsk. Även om jag använder mycket purjolök i matlagningen så går det högst åt tre per vecka. Är det då lönt att odla? Kanske inte när det gäller ekonomi men det hör till nybörjarens skola att en gång ha försökt odla purjolök, man lär sig mycket om sådd och skörd och det är roligt att odla ingredienserna till sin egen soppa!
Oftast tar det 30 veckor från sådd till skörd. Det finns tidiga, mellan och sena sorter. Välj gärna flera med olika skördetider, det lönar sig. Tidiga sorter blir i regel längre och smalare medan senare sorter är helt enkelt kraftigare. De senare sorterna klarar även att stå kvar i landet under vintern, och kan spettas fram om marken är frusen.
Men märk sådderna väl, för de kommer alla se exakt likadana ut. Det gäller även om du sår gul lök eller silverlök.
Alla matlökar gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
Jag brukar antingen bredså ( dvs. strö fröna jämt över jorden) eller så i s.k. pluggbrätten.
Använd såjord eller kokosjord.
Fyll brättet med jord, vattna och gör en fördjupning i varje brätte med fingret, ca 1,5 cm djupt ska fröet sås. I pluggbrätten kan du så minst tre till fyra i varje hålighet. Bredsår du kan du så mycket tätt.
Täck över med jord och vattna lätt igen, denna gång med sprayflaska. Sätt över ett lock och vänta.
1 of 6
1. Fyll brättet med såjord och vattna väl. Foto: Kerstin Engstrand
2. Gör en fördjupning i varje plugg, lättast är att trycka till med pekfingret, ca 1,5 cm djupt ner. Foto: Kerstin Engstrand
3. Så 3-4 frön i varje plugg. Foto: Kerstin Engstrand
4. Täck med såjord och duscha sådden lätt med fin stril. Foto: Kerstin Engstrand
5. Täck med lock och ställ sådden varmt. Foto: Kerstin Engstrand
6. Efter cirka en vecka börjar purjolöken gro, och de gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
I rumstemperatur om ca 22 grader, och sådden ståendes över ett element så att den får undervärme, brukar det ta 6 – 7 dagar innan de första fröna har grott. Håll sådden fuktig men inte våt. Få nu inte panik, purjolök tar tid på sig, i regel har inte alla grott förrän efter 14 dagar, ibland efter tre veckor.
När lejonparten har grott är det dags att flytta sådden till en ljusare plats. Tillskottsbelysning behövs om du har en inomhustemperatur av 20-22 grader. Kan du ställa sådden ljust och svalt, runt 15 grader, behövs ingen extra belysning.
Lugnt och fint får plantorna växa. De ska inte klippas! Foto: Kerstin Engstrand
Låt plantorna växa vidare i lugn och ro. Tre veckor efter sådd kan du börja ge lite näring, jag brukar ge flytande näring vid varje vattning och då 1/3 av normal dos. Vattna plantorna underifrån!
Man ska inte klippa dem! Men är de för gängliga när man ska plantera ut dem kan man ansa dem, dvs. klippa av dem lite i topparna. Klippet är gott på smörgås men mina erfarenheter är att klippning av såväl toppar som rötter påverkar skörden.
Foto: Kerstin Engstrand
När plantorna blivit minst en tvärhand höga, ca 10 cm men allra helst 15 cm höga, är det dags att plantera ut dem. Det brukar vid sådd i mars bli cirka 10 veckor efter sådd. Purjolök har stora krav på jorden. Den vill ha matig jord, näringsrik jord och jorden ska vara djupt bearbetad. Gräv jorden rejält med en grep och tillför kompostmaterial.
Vattna plantorna väl innan de ska planteras ut. Vattna även de förberedda fårorna i planteringsbädden. Det går lätt att sära på plantorna om de är bredsådda. Bara dra lätt.
Foto: Kerstin Engstrand
Plantavstånd ca 15 cm.
Radavstånd, mellan raderna ska det vara ca 30 cm.
Har du extra gott om småplantor kan du plantera ut dem tätare för att börja skörda lite tidigare. Då skördar man varannan som småplanta, de blir som vårlök.
Foto: Kerstin Engstrand
Raderna ska egentligen vara djupa fåror, 10 cm djupa, då är det lättare att kupa upp jorden längs lökarna. Då får man långa, vita purjolökar. Jag gör hål med en planteringspinne.
Foto: Kerstin Engstrand
Håll plantorna väl vattnade tills de är väl etablerade.Därefter behöver purjolök sällan vattnas, bara vid mycket torr väderlek,
När plantorna har etablerat sig, vanligen i början av juni upp till Uppsalatrakten, senare norrut, kupar man upp jorden allt eftersom de växer till sig.
Där jorden har kupats upp längs stjälken blir purjolöken vit och mjäll. Man kan även ta tomma hushållspappersrullar och trä över plantorna, eller gör skydd av ett gammalt liggunderlag. Det finns också specialskydd att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker, skydd som kan användas i många år.
Foto: Kerstin Engstrand
Glöm inte att gödsla purjon, ge en giva gödsel en gång per vecka. Många tycker att gödsel som håller en NPK-halt av 20-10-10 fungerar bästa för purjo.
Foto: Kerstin Engstrand
Lättast är att skörda med hjälp av en grävgrep. Nyskördad purjolök håller sig fräsch i minst en vecka om rötterna är kvar och löken får stå i en hink med vatten, ibland i hela tre veckor. Och i landet klarar även tidiga sorter att flyttas till en annan växtplats. Men får de stå kvar till nästa sommar kommer de att gå i blom och bli fjärils- och humlemagneter!
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK