Taggar Inlägg "Frö"

Frö

Foto: Kerstin Engstrand

Kallsådd, stratifiering, vintersådd, kärt barn har många namn. Denna vinter har sociala media översvämmats av så kallade kallsådder. Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Inget växthus behövs!

Vi som inte har några växthus alls klarar oss mycket bra med att odla i plastlådor ute på balkongen eller ute i trädgården, bara att sådden kan ställas i skugga. Västerläge eller norrläge är här helt förträffligt.

Sådd utomhus i krukor är i princip samma teknik som att så inomhus i krukor. Enda skillnaden är att utomhus finns ingen artificiell värme. Därför kommer fröerna att grå långsammare.

Att så ettåringar, tvååringar och perenner utomhus är särskilt vanligt om man behöver ett stort antal plantor. Eller om man bor trångt.

I växtzon 3 går det utmärkt att börja kallså i burkar redan i januari men också lika bra i slutet av februari eller i mars.

Detta är som sagt ingen nyhet även om man kan få intrycket av det när man följer sociala media. Det har gjorts länge, min mormor gjorde det och min mor. Det finns i deras trädgårdsböcker från början av 1900-talet. Och de hade säkerligen lärt sig av någon annan. Man sa att man sådde i kallbänk. Mormor odlade utanför Söderhamn.

Det handlar helt enkelt om att kopiera naturen men att kopiera naturen i mera ordnande former. Då var växthus ovanliga, än mindre fanns det odlingstunnlar i plast. Men man gjorde upphöjda bäddar med en ram runt, idag använder vi pallkragar. Ibland lade man över ett gammalt fönster som lock. Då fick man en kallbänk.

Perenner och buskar, halvhärdiga ettåringar, särskilt sommarblommor hör också till samt vissa grönsaker har alltid varit vanliga att kallså. Min mormor var välkänd odlare, bland annat för hon skördade färskpotatis på julafton i Stugsund utanför Söderhamn.

Bland trädgårdsamatörer är det vanligt att ha egen kallsådd frösådd om man vill ha lite ovanligare växter – och därmed särskilt åtråvärda växter. Som fleråriga växter, perenner. Visserligen finns just dessa säkerligen någonstans att köpa uppdragna som plantor men då till en betydligt högre kostnad, arbetet att dra upp dem- det tar ett par år för att fram säljbara storlekar. Plus transporten kostar, växter i krukor väger. Dessutom så säljer många utländska firmor inte krukade växter utanför sitt eget verksamhetsland. Men fröer är lätta att sända, om det är inom EU.

Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand
Garanterat snigelfritt! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan kallså/vinterså perenner direkt i rabatten eller i grönsakslandet men har man mördarsniglar, trädgårdssnäckor och andra så har de en speciell radar för goda, fräscha småplantor och då kan det vara extra bra att så i krukor eller plastlådor som ställs på en plats där sniglarna inte kommer åt dem.

Även fåglar kan picka i sig fröer och myror kan vandra iväg med dem. Då är återigen kallsådd i burkar ypperligt att ta till.

Öhmans porslinsveronika
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand
Porslinsveronika. Foto: Kerstin Engstrand

Lennart Öhman, blötbäddens mästare som hade egen plantskola i Sörmland var en av många superodlare. Han var verksam i Sällskapet Blomstervännerna och höll odlingskurser på slutet av 1980-talet och början på 1990-talet i Midsommarkransen. Han väckte mångas intresse för vackra perenner. Som porlinsveronikan. Eller buskpion. För att inte tala om hans rododendron.

Och hur lärde han ut frösådd av perenner? Jo, att så dem i krukor som fick stå utomhus. I krukor för att det är lättare att ha koll på sådderna. Krukorna skulle i sin tur stå i en annan bytta. Sådderna fick inte torka ut så han toppade med snö och fyllde på med vatten i underkärlet när vårens torka trädde in på scenen. Och hela kalaset stod i skuggigt läge.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

På 1990-talet kom det även flera böcker i ämnet, särskilt världen över. Här hemma var det ont om kallsåddsbeskrivningar. Den amerikanska kemiprofessorn Deno kom ut med en bok där han publicerade sina mycket omfattande resultat.  Han var rationell och delade in växter efter två bästa groningstemperaturer, 5 och 20 grader, vilket passar utmärkt även här i Sverige, både utomhus och inomhus. 5 grader är vanlig kylskåpstemperatur eller en gräns som man ställer in frostvakten för om man har uterum eller inglasad veranda eller rentav ett förråd med fönster. 20 grader är en vanlig inomhustemperatur. Så hans uppdelning är ganska fenomenal. Han dokumenterade tusentals växter.

Den amerikanska kemiprofessorn Deno var även rationell på ännu ett sätt, han rationaliserade bort jord och krukor och sådde på papper- även det en metod som nu nylanseras på Internet. Mer om pappersmetoden kan du läsa i vår artikel som du hittar här.

En annan person känd i svenska amatörkretsar är Ingemar Björk som även han författade ett intressant kompendium, Optimal frösådd som finns att läsa på Trädgårdsamatörernas hemsida. Även Ingemar sådde på papper. Mer om Ingemar kan du läsa i artikeln om pappersmetoden,se ovan.

Kopiera naturen

Det handlar helt enkelt om att kopiera fröets naturliga groning och att få ett helt okej resultat med minsta möjliga arbetsinsats och därmed också minsta möjliga krav på att fylla upp hela hemmet med kruksådder.

Att ”tjuvså” fleråriga växter under lite ordnade former, att lura sig till ett försprång har ”keen gardeners”, trädgårdsamatörer gjort länge. När det gäller dyrare och mera åtråvärda fröer brukar de verkliga superamatörerna förstås säkra upp genom att så på flera olika sätt och platser. Det är som med en aktieportfölj, ha inte alla äggen i samma korg, sprid riskerna.

Enklast är det att börja med ettåriga så kallade sommarblommor.

Så i kruka, plastflaska eller plastbox utomhus under vintern
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanliga plastkrukor, godislådor eller lådor från Ikea, Clas Ohlson, Rusta, Jula, ja vad varuhuset än heter spelar ingen roll, dessa plastlådor finns numera överallt att köpa och de är bra, de håller i väldigt många år trots att de utsätts för både kyla, isande vindar och solens stekheta strålar. Dessutom har de bra snäpplock. Varuhusens håller bättre än godislådor men å andra sidan kan man få godislådor gratis i vissa butiker.

Det kan även vara sålådor eller såbrätten som idag oftast kallas för pluggbrätten. Pluggbrätten har alltid använts av proffessionella. Jag köpte mina första från Lindbloms Frö när de fanns på Gotland. De använder jag än idag.

Bra grönsaker att kallså är:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Kål av alla de sorter

Sallat

Gräslök

Persilja

Dill

Rädisor

Läs mer om vår 1 mars sådd med bland annat morot i kruka, klicka här.

Blommor:

Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblomma Foto: Kerstin Engstrand

Fingerborgsblomma

Jätteverbena

Borstnejlika

Stockros

Ringblomma

 

Förbered lådorna

Vanliga plastlådor med snäpplock är suveräna och håller att stå utomhus året runt i många år.

Börja med att göra hål i botten. Två hål, en på vardera sidan går lätt att göra med sax.

Därefter gör du två hål i locket.

Bottna lådan med lite pelleterat gödsel, men observera bara lite.

Fyll därefter på med bra jord, krukväxtjord eller planteringsjord.

Vattna och så!

Sätt på locket.

Och glöm inte att markera dina sådder!

Hålen behöver inte vara stora, även locken ska ha två hål. Jorden ska hållas fuktig och det sker mestadels via kondens. Om du har för många och för stora hål i locket riskerar sådden och jorden bli plaskvåt och det är det få växter som gillar. Då kommer fröna att ruttna.

Samtidigt är det viktigt att jorden inte torkar ut. Men med burkar, plastlådor med lock har det aldrig skett för mig, inte heller att sådderna blivit genomblöta.

Många frön vill ha en period av kallare temperatur- och då talar vi om just 5 grader – för att gro.  Frysgrader är det ytterst få växtfrön som kräver. Ännu färre kräver flera köldperioder för att gro, det är oftast för verkliga rariteter.

OBS! Detta med frysgrader och frön. Frön går i vila när de förvaras i minusgrader. Därför har genbankerna dem i frysar, i minus 18 grader förvarar de fröerna får då ligger de i vila. Så kan även du långtidsförvara dina överskottsfröer.

Men vi kopiera en vinter i det klimat där växten hör hemma. Nu talar vi om frön som vill ha värme efter en period av kallare väder, av kyla.

Att ha utesådderna i boxar med lock skyddar sådderna för slagregn. Vid slagregn flyter sådderna bort och det vill vi inte.

Metoden är också bra då plantorna blir knubbigare, de får lagom med värme och ljus som kan vara svårt att få till det inomhus utan extrabelysning

Tomater går exempelvis att så ute i slutet av mars, om man vill. Läs mera om kallsådd av tomater i vårt omfattande test, klicka här.

Mjölk/saft-/juiceflaskor i plast
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen hittar men tvåliters flaskor i Sverige medan mina vänner i Kanada använder sig av gallonflaskor, ca 4,5 liter. Det går lika bra med tvåliters! Dock blir förstås ytan mindre men tekniken fungerar lika bra.

  1. Klipp två hål i botten, ta och klipp av två hörn, det fungerar bra. Dessa är för dräneringens skull.
  2. Skär därefter upp, alternativt klipp upp flaskan cirka 10 cm från botten. Men lämna en bit kvar under handtaget så att flaskan kan förslutas.
  3. Lägg lite näring i botten, jag brukar använda mig av finkornigt pelleterat hönsgödsel. OBS! betoningen ligger på lite – gödsel ska inte täcka botten.
  4. Fyll på med jord upp till den avskurna kanten.
  5. Vattna lätt, jorden ska vara fuktig men inte plaskvåt.
  6. Nu har jorden sjunkit ihop lite så att det är cirka 1,5 cm kvar till kanten där du skar av flaskan.
  7. Så på jordytan.
  8. Täck sådden med jord, så mycket jord som just den arten behöver. Läs på fröpåsen om sådjup.
  9. Spraya lätt lite vatten på jordytan och lägg över ”locket” om det är plusgrader ute. Är det minusgrader så lägg på ett lager snö.
  10. Tejpa ihop delarna. Silvertejp fungerar finfint.
  11. Sätt inte på locket! Det är ett bra luftningshål men ställ odlingen på ett skuggigt ställe och där inga skyfall kommer åt.
  12. Vänta och se!

 

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Att först så frön, särskilt större frön, på fuktat papper är ett bra sätt att rationalisera bort jord och krukor. Dels går det snabbt, papper har de flesta av oss hemma – toalettpapper till exempel.

Man kan även lätt studera grobarheten varför denna teknik passar även mycket bra till för att testa grobarheten hos gamla frön samt det tar lite plats. Jag förgror många frön på en tallrik som står på köksbordet. Där har jag bra koll på vad som sker och det är lika roligt varje morgon att se om det har hänt något. Ja, det händer att jag tittar flera gånger per dag – man är född nyfiken!

Känns det igen?

Tror det jag, vi är många som ivrigt letar efter liv bland våra fröer.

Professorns metod

När och av vem jag lärde mig denna teknik kommer jag inte ihåg men det är roligt att förvalta något som en kemiprofessor är känd för. Professor Norman Deno var verksam vid Penn State University och han hann under sin karriär som kemist publicera runt 150 “papers”, dvs vetenskapliga artiklar, men också ytterligare 20 till under hans andra karriär, inom hortikultur – och de handlade just om fröers optimala groningstemperaturer.

vv0507

Professor Denos sådde på papper – för att när fröna har grott flytta över dem till krukor – även det, liksom kallsådd, en metod som nu nylanseras på Internet.  Han första bok utkom 1993 och i den publicerade han resultatet av hans experiment – håll i dig nu – ett experiment gällandes fröer som inkluderade över 2500 arter, i 805 släkter, från 145 växtfamiljer. Detta lilla ”hobbyprojekt” var hans andra karriär efter tiden som kemiprofessor. Då blev det hortikultur för hela slanten. Som ung hade han fått ett brinnande intresse för fyrverkerier och växter. Han delade intresset för fyrverkerier med sin far. Så han blev kemist och där specialiserade sig för liknande effekter som fyrverkerier ger. Därefter odlade han sitt andra intresse, botanik!

Och Ingemars optimala frösådd

En annan person känd i amatörkretsar är Ingemar Björk som även författade ett intressant pm, Optimal frösådd, som finns att läsa på STA:s, trädgårdsamatörernas, hemsida. Det sägs att Ingemar Björk alltid använde tvättservetter. Inte våtservetter utan Grummes högabsorberande allduk som finns än idag att köpa i varenda matbutik. Ingemar ansåg att de var bättre då de inte luddar men det gör t ex inte Edit Extra hushållspapper heller. En fördel med papper som inte luddar är att rötterna inte lika lätt biter sig fast i pappret.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag har testat allduken men jag föredrar Edit Extra hushållspapper – det fungerar i mitt tycke bättre och det har jag alltid hemma. ”Finare” hushålls- och toalettpapper fungerar också, och de ser snyggare ut men som sagt de ovan nämnda är bättre.

Allduk till vänster, hushållspapper till höger. Foto: Kerstin Engstrand
Allduk till vänster, hushållspapper till höger. Foto: Kerstin Engstrand

Pappersmetoden är ett bra och snabbt knep särskilt för större frön. Det sparar tid och man får en bra överblick över fröernas grobarhet.

Ingemar Björk använde allduk som han först markerade frösorterna på med vattensfast tuschpenna. Därefter vek han allduken i tre delar. Den i tre delar vikta allduken la han därefter på en tallrik och fuktade allduken väl. Allduken kramade han sedan överflödigt vatten ur. Därefter vecklade han ut allduken och nu syns det tre fält. I det mittersta sådde han fröna. De två yttre fälten vek han in över frösådden och sist de båda kortändarna så att fröna inte kan rinna ur. Det blir då till ett paket som han angav måtten på; ca 7 x 15 cm. Ingemar testade mängder av frön och han hade behov att ha en teknik där han kunde stapla sådderna på varandra.  Han angav att upp till tio paket lätt kunde travas på varandra och läggas i en försluten en-liters plastpåse – OBS! vanlig tunn plastpåse, inte av fryskvalité som han ansåg vara för täta!

Grumme Allduk tyckte han dock ha ett minus: Den kan visserligen delas i två dubbla såpapper men den har en begränsad livslängd – troligen behöver en allduk bytas efter sex månader som han sa. Detta med tanke på att han testade fröer som kunde behöver mycket lång tid på sig att gro.

Sa Ingemar Björk, som de sista åren i livet hade en revolutionerande kaktusbalkong!

Så här gör du:
Pumpafrön. Foto: Kerstin Engstrand
Pumpafrön. Foto: Kerstin Engstrand

Metoden innebär alltså att du sår fröna ovanpå ett fuktat papper, ett papper som är våtstarkt. Tidningspapper eller skrivarpapper duger inte.

Fuktat kaffefilter lär också fungera.

Så här gör jag:

  1. Ta en tallrik, bricka eller en bytta med plan botten.
  2. Lägg över allduk eller dubbelvikt Edit Extra.
  3. Fukta pappret lätt, det ska vara fuktigt men inte plaskvått.
  4. Strö ut de fröer du vill gro. Ha avstånd mellan fröerna för först växer rötterna fram och de kan snabbt ta plats, särskilt bönor utvecklar snabbt bra rötter.
  5. OBS! Om du tänker så flera olika sorter på ett och samma papper är det bra att rita upp områdena med blyerts eller vattenfast tusch. Samt skriv ner vad du har sått och antalet fröer.
  6. Lägg över en bit plast, dock inte så att det blir för lufttätt för då kommer fröerna att mögla. Jag brukar bara lägga över en plastpåse, dvs jag trär inte över den.
  7. Vänta och kontrollera att pappret inte torkar ut.
  8. När fröerna gror kan du successivt plocka över dem och sätta dem i krukor med jord.

Bra fröer att börja så med pappersmetoden är:

Bönor

Majs

Pumpafrön

Sojabönor

Kikärter

Bondbönor

Denna metod innebär att du även lätt, allt eftersom fröna gror, kan flytta över fröerna till krukor med jord. Och att man snabbt kommer igång, särskilt om du saknar krukor och jord hemma.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Liten blir snabbt stor, eller kanske ska man säga att pytteliten blir snabbt stor? Petunia är en sommarblomma som har oväntad växtkraft. Dess frö är så litet att man knappt ser det. Ändå kommer det snabbt att bli en stor, tålig växt som under en sommar nästan blommar ihjäl sig.

Numera finns det oftast frö som är pelleterat, fröna har fått ett hölje runt sig så att de går att hantera. Men då blir de dyrare och därmed färre frön i en påse. Men det är det värt!

Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand
Pelleterade frön kommer i en liten plasttub. Foto: Kerstin Engstrand

Du kan få betala runt 55 kronor för tio pelleterade frön av de populära och mycket odlingsvärda rondellpetuniorna som tillhör Wave-serien. Det är hybridsorter vars blommor är 4 – 5 cm i diameter och de blommar hela sommaren. En planta fyller snabbt upp en kruka, därav namnet rondellpetunia.

'Tidal Wave Silver' har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand
‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton. Foto: Kerstin Engstrand

Men man måste ju börja så tidigt…

Pyttesmå fröplantor på g.  Foto: Kerstin Engstrand
Pyttesmå fröplantor på g. Foto: Kerstin Engstrand

En myt! Ja, du kan så petunia i januari men du kan även med mycket bra resultat så dem i slutet av april och ha blommande plantor i slutet av juni.

Finessen med att lyckas med frösådd av petunia är:

  1. Så fröet på ytan, fukta jorden/pluggen innan sådd. Petuniafrön är ljusgroende så de ska inte täckas med jord.
  2. Ställ gärna sådden på en värmematta eller på golv med golvvärme – sådden vill ha 24 grader för att gro bra.
  3. Vänta, kontrollera sådderna varje dag att de inte torkar ut. Efter 8 till 20 dagar har fröna grott.
  4. När fröna grott tas sådderna från extravärmen och placeras svalare.
  5. Åk inte ifrån dina sådder- de pyttesmå plantorna måste de första två månader ha daglig passning.

    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand
    Dags att plantera om! Foto: Kerstin Engstrand

Efter cirka 1,5 månad har småplantorna blivit så pass stora att de behöver planteras om. Plantera om till krukor som har 5 eller 7 cm sida. Varje planta ska planteras lika djupt som de tidigare vuxit.

Märk varje planta med växtnamn – du kan inte se på bladen vilken sorts petunia du sått.

denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand
denna planta såddes som frö i slutet av april, i slutet av juni har den planterats ut och är då så här fin. Foto: Kerstin Engstrand

 

‘Tidal Wave Silver’ har silvervita blommor med mörkt purpurfärgad ådring och en lätt rosa ton.

Petunior klarar lätt frost bra. De nya, moderna sorterna är oftast självrensande vilket är bra. Annars måste man klippa bort överblommade blommor och då får man uppleva att petuniors stjälkar och blad är lite ludna och klibbiga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Plantera ut plantorna när risken för nattfrost är över. Vanligen är det i växtzon 3 runt 10 juni.

Under sommaren ger du regelbundet vatten och lätt näringslösning.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Ballongranka Foto: Kerstin Engstrand

Först kommer pyttesmå vita blommor, sedan händer det, de gröna roliga fröställningarna får ens uppmärksamhet. I regel har jag knappt lagt märke till blommorna förrän fröställningarna dyker upp.

Love-in-a-puff! Ja så heter ballongranka på engelska.

Ballongranka på svenska med det vetenskapliga namnet Cardiospermum halicacabuminte , inte lika roligt namn men mycket rättvist. Detta är en klätterväxt och trivs den kan den lätt nå en höjd av tre meter. Odlar du den utomhus så räkna med halva den höjden, runt 150 cm. Den går utmärkt att odla i kruka.

Den är halvhärdig vilket betyder att den går att övervintra inomhus som krukväxt.

Den behöver något att klättar på! Men den är en snäll klättrare, den är varken tung eller förstör det den klättrar på.

Den trivs i en stor kruka på balkongen och du kan även odla den som krukväxt.

Fröställningarna har en spännande utveckling. Foto: Kerstin Engstrand
Fröställningarna har en spännande utveckling. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna är svarta och runda och ska enligt många blötläggas i 24 timmar innan de sås. Det har jag slarvat med men de har grott i alla fall. Det går utmärkt att så ballongranka i vanlig krukväxtjord. Sådjupet ska vara 1 cm. Groningstiden är i regel runt tre veckor, ibland tar den en månad på sig att gro.  Du behöver troligen bara plantera om den en eller två gånger innan det är dags att sätta ut den.

Småplanta som nyss grott. Foto: Kerstin Engstrand
Småplanta som nyss grott. Foto: Kerstin Engstrand

Plantera ut den när risken för frost är över. I regel brukar den blomma i fyra månader.

Även om den blir hög så växer den ganska långsamt till en början. Så den från mars och framåt, även i maj går det bra att så och du hinner få fröställningar även i norra Sverige.

I varje ballong finns det två frön. De här är ännu omogna. Mogna frön är svarta. Foto: Kerstin Engstrand
I varje ballong finns det två frön. De här är ännu omogna. Mogna frön är svarta. Foto: Kerstin Engstrand

Ibland kan man se den kallas för Green Lanterns vilket också det är ett ett bra namn. Soligt läge och fuktighetshållande jord trivs den i. Tänker du plantera flera är ett plantavstånd på 50 cm att rekommendera.

I Bergianska trädgården stöttade de en ballongranka med stadiga bambukäppar. Foto: Kerstin Engstrand
I Bergianska trädgården stöttade de en ballongranka med stadiga bambukäppar. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns även en liknande växt, stor ballongranka, Cardiospermum grandiflorum som är rubricerad som invasiv enligt EU och får sedan 15 september 2019 inte säljas eller innehas.  Den heter Ballon vine på engelska och har inte påträffats i svensk natur.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Att dra upp egna plantor av zinnia från frö är lätt och roligt! Foto: Kerstin Engstrand

Att dra upp plantor av sommarblommor inomhus för att senare, när risken för nattfrost är över, plantera ut dem i krukor eller i rabatten är vanligt. Men det är lite platskrävande. Samt det är lätt att ”förså sig”, det vill säga drabbas av fröfrossa och så på tok för många frön och sorter. Men värre bekymmer kan man ju ha. Att ha många zinniaplantor är i regel inget problem, dessutom finns zinnia sällan att köpa som färdiga plantor så det lönar sig verkligen att så.

Detta är en värmeälskande blomma, bördig från Mexiko och den hatar kalla nätter. Zinnia brukar gro snabbt, och växer snabbt till sig. Förså därför inte zinnia för tidigt, fröna gror på några dagar och småplantorna växer till sig också snabbt.

Många anser att bästa såtidpunkt är tre veckor innan utplanteringstid. Kan du normalt sätta ut dina sommarblommor i mitten av maj är slutet av april en bra såtid. Är det 10 juni som är vanlig utplanteringstid så är mitten av maj helt okej tid att förkultivera dina zinnior.

Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia är trevlig att samplantera med tomater, en zinnia per tomatplanta blir en spännande upplevelse. Foto: Kerstin Engstrand

Det tar ungefär åtta till elva veckor från sådd till att en planta blommar, vissa zinniasorter är snabbare än andra. Skulle försommaren bli kall kan det ta 14 veckor. Men när de väl kommer igång blommar de och blommar långt in på hösten.

Zinnia räknas till de växter som inte är så jätteglada över att bli omplanterade. De kan också direktsås på växtplatsen, men då ska jorden vara varm. Fördelen med att först förkultivera är att du har bättre koll på fröerna och småplantorna samt att de får vara ifred från sniglar och snäckor. Även om de fullvuxna plantorna är stadiga och sällan angrips av sniglar eller snäckor så är småplantorna lätta byten.

Sådjup: 3 mm.

Förkultivering:

Så i 5 x 5 cm krukor med såjord eller krukväxtjord. Fröna ska täckas med 3 mm jord. Grobarheten är i regel stor så det räcker med att så ett frö per kruka, eller om du sår två så klippt sedan då bort den svagaste plantan.

49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla.  Foto: Kerstin Engstrand
49 zinnior i en pluggbox. Dessa är mindre än en vecka gamla. Foto: Kerstin Engstrand

Zinnia går även utmärkt att så i så kallade pluggboxar, de som har 49 hål. Pluggboxarna är bra om man vill ha många zinnior och i dem är det lätt att exempelvis så sju olika sorter med sju plantor vardera.

Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek.  Foto: Kerstin Engstrand
Samma sort av zinnia, alla sådda samtidigt i en pluggbox men plantorna är ganska olika i storlek. Foto: Kerstin Engstrand

Jag föredrar att så zinnia i torvbriketter, jiffybriketter, särskilt är jag inte vill ha så många. Då slipper jag plantera om plantorna vilket behövs i regel om man sår i de små 49-pluggarna.

 

Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinnia sådda i torvbriketter. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna syns längst till vänster. Så här fina är de efter tre veckor. Plantorna till höger är rosenskära, cosmos. Foto: Kerstin Engstrand

Sådden får inte torka ut. Täck sådden med klarplast, typ en plastpåse med lufthål eller en plasthuva och låt sådden därefter stå i 20 – 25 grader. Zinniafrön gror snabbt, normalt på två till fem dagar.

När fröna grott ska plastkupan eller plastpåsen som du haft över sådden tas bort. Zinnia är känslig för fukt. Vattna därför alltid småplantorna underifrån. Nu är det läge att flytta dem till en plats som är lite svalare men fortsatt med gott om ljus.

“Skola om”
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand
Zinniaplantorna blir automatiskt förgrenade och fina i och med att man plockar blommorna. Foto: Kerstin Engstrand

De små pluggplantorna kan ”skolas om”, dvs planteras i ny, större kruka när de fått ett nytt bladpar efter de första hjärtbladen. Det går också att vänta tills plantorna har totalt tre bladpar inklusive det första hjärtbladsparet. Plantera då om dem i var sin kruka med bra jord, krukväxtjord fungerar bra.

Zinnia klarar av att planteras djupt, med jord upp till första bladparet men någon större effekt på plantan blir det inte. Däremot brukar man vid sista omplantering, då i regel vid utplanteringen, toppa alla plantor. Då kommer varje planta att förgrena sig och bli stadigare. Energin går till att utveckla rotsystemet. Så har du totalt tre bladpar på plantorna är det läge att toppa dem vid omplanteringen men de kommer att blomma senare. Man kan förstås blanda lite, toppa hälften och låta resterande vara som de är. Plantorna som inte är toppade kommer senare i sommar förgrena sig naturligt när du skördar blommorna. Zinnia är en utmärkt snittblomma.

Topparna kan du sätta i vatten, de kommer snabbt att utveckla rötter och du får ”på köpet” fler plantor.

Fortsätt att vattna underifrån. Tre veckor efter omplantering kan du ge lite extra näring, som 1 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten.

Vänj inför utelivet
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade pluggplantor som får stå ute för att vänja sig vid sol och vind. Foto: Kerstin Engstrand

Innan det är dags att plantera ut måste plantorna ”avhärdas”. Det vill säga de ska vänja sig vid utelivets vind och varierande temperatur. Jag brukar sätta plantorna i en plastback och jag låter backen stå ute på dagarna, då med ett lager fiberduk över som skydd mot solens starka strålar. Allra bäst är om du har en plats i skugga. Solen skapar lätt brännmärken på bladen.

Ta in plantorna på natten. Under minst en vecka, kanske två brukar de få stå ute dagtid innan det är dags att plantera ut dem. Sätter du dem i rabatt eller i kökslandet rekommenderas att plantorna sätt på ett avstånd av 25 cm mellan varandra.

Zinnia kommer från Mexiko där den växer vild. Den älskar sol! Ju varmare desto bättre men den klarar även att växa i halvskugga.

Läs också om de olika zinniasorterna i artikeln: Lite mexikanskt solsken, zinnian en färgklick i kruka och rabatt (länken öppnas i nytt fönster när du klickar på den).

Och glöm inte att ta egna frön i höst!

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Taggtaklök, rolig att så själv! Foto: Kerstin Engstrand

Tänk att så små frön kan bli något så härdigt och välformat!  Taggtaklöken är en trevlig växt att så och den sås med stor fördel i januari eller i februari.

Sempervivum heuffelii är dess vetenskapliga namn. Semper för att den är långvarig, den tål en rejäl svenska vinter!

Sötast är småplantorna som bara är någon centimeter i diameter medan de fullvuxna plantorna har en annan mera grafisk skönhet.

Taggtaglök heter den för att i bladspetsarna sitter små taggar, inte vassa men de lyser som silver.

Efter ett par år så bildar plantan nya plantor, mellan bladen!

Bjuder sommaren på riktig torka kommer den med tiden att blomma. Då med blommor som sitter på höga stjälkar, ett vanligt sätt för fetbladsväxter att blomma på. Blommorna i sig är ljust gula.

Taggtaglöken är ytterst torktålig och trivs i en mur eller i en torr slänt.

 

Frön av taggtaklök. Foto: Kerstin Engstrand
Frön av taggtaklök. Foto: Kerstin Engstrand

Fröna sås på ytan, de ska inte täckas. Använd så/kaktusjord ( är samma jord, det brukar stå så/kaktusjord på förpackningen).

Efter nästan en månad är plantorna så här små. Foto: Kerstin Engstrand
Efter nästan en månad är plantorna så här små. Foto: Kerstin Engstrand

Grobarheten är inte den bästa men efter 14 dagar brukar ett antal frön ha grott. Då syns knappt de små plantorna, de ser ut som pyttesmå gröna sandkorn.

Efter ytterligare två månader börjar de få karaktär. Foto: Kerstin Engstrand
Efter ytterligare två månader börjar de få karaktär. Foto: Kerstin Engstrand

Men det är tuffa små plantor. De växer på sakta men säkert. Sådda i januari kan de planteras ut i juni:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I september har de vuxit till sig ännu mer och ytterbladen har nu fått en lätt chokladbrun ton:

Utplantering i juni! Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och efter ytterligare ett år, efter en vinter och två somrar har den lilla fröplantan blivit så här stor och fin:

Taggtaklök, rolig att så själv!  Foto: Kerstin Engstrand
Taggtaklök, rolig att så själv! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Chili av sorten 'Spaghetti (säljs även under namnet 'Spagetti'. Foto: Kerstin Engstrand

Att chilisorten ‘Spaghetti’ (säljs även under namnet ‘Spagetti’) heter som pastasorten är väl nästan en självklarhet. Den blir lång och smal och kan ibland bilda små vackra kurvor eller små knutar. Är du skicklig kan en enda frukt bli 30 cm lång, det finns de som lyckats att få längre än så!  Men den är väldigt spektakulär att odla och man kan tävla om att få den längsta.

Frukterna är gröna ganska länge för att plötsligt bli knallröda. Varje planta ger rejält med frukter. Jag odlar dem i så kallad airpots om tio liter och tiolitershinkar som jag gjort hål i botten i. När frukterna kommer brukar jag ge plantorna lite extra stöd, några mindre bambupinnar räcker bra. Plantorna blir inte jättehöga, runt 70 cm.

Torkade chilifrukter av sorten 'Spaghetti'.  Foto: Kerstin Engstrand
Torkade chilifrukter av sorten ‘Spaghetti’. Foto: Kerstin Engstrand

Spaghetti är lätt att torka, den är så smal, mindre än en centimeter bred, vanligen cirka 7 mm som bredast. Detta gör den även lätt att smula sönder och göra chiliflakes av.

Vad smakar då denna spaghettichili? Det är en mild till medelhet chili, styrka 8 000 scoville. Skulle likna den vid en paprika med lite bett i. En brasklapp dock, det händer att enstaka frukter är starkare på runt 10 000 Scoville.

Jag brukar så i januari eller i början av februari, de på bilderna här är sådda 16 februari men många sår dem redan i början av december. Spaghettiplantor kan man övervintra frostfritt för fortsatt odling nästa år.

Och en elefant
'Elephant pepper'. Foto: Kerstin Engstrand
‘Elephant pepper’. Foto: Kerstin Engstrand

Liksom sorten Spaghetti har ’Elephant Pepper’, som även finns under det riktiga namnet namnet ’Vezena Piperka’, fått sitt namn efter sitt utseende. Sorten lär ursprungligen komma från Makedonien. Denna chilis skal ser ut som skrynklig elefanthud medan Vezena Piperka lär betyda broderad peppar. Dock är den inte elefantgrå utan vackert röd. Den är först riktigt mörkt grön innan den går över till rött. Rodnaden börjar alltid från spetsen och går uppåt.

Elephant är en Capsicum annuum (Chilipeppargruppen) och frukten brukar växa i en liten böj. Plantan blir i regel nästan en meter hög men ger även bra med frukt om plantan blir lägre. Och den brukar ge tidig skörd!

Det är vad som anges en söt chili och inte så stark. Skulle likna smaken lite vid russin. Det mesta av hettan sitter längst upp där fröerna sitter. Men så ofta med chili så kan enstaka frukter vara starkare.

Den har lite hårdare skal än andra sorter men går utmärkt att torka. När en frukt är riktigt mogen kan man känna att skalet redan är ganska torrt.

Jag odlar Elephant i 10-liters svarta krukor och krukorna står ute i trädgården. Den fungerar även bra att odla i pallkrage eller på friland. 2019, som inte var någon supervarm vår, skördade jag mina första frukter den 11 juni från plantor som var sådda den 13 januari. Fröna brukar gro efter nio dagar utan värmematta i rumstemperatur, med värmematta lite tidigare.

Det finns även en mindre variant, MINI Elephant Pepper, som ska vara sötare och ge större skördar än Elephant Pepper.

Scovillestyrka: 1 000 till 5 000

 

De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort.   Foto: Kerstin Engstrand
De ljusa strecken, sprickorna på Elephant Pepper är ingen sjukdom utan karakteristiskt för just denna sort. Foto: Kerstin Engstrand

Kuriosa: Skalets sprickor kallas för kork eller “jalapeño corking” vilket är naturligt för elefantpepparn men även andra sorter kan ibland få dessa sprickor. Då sker det i regel när det varit en stor variation i luftfuktighet. Oftast sker sprickbildningen när en period av mycket regn går över till en period av stark som och hög värme. Då reagerar frukten med att snabbt mogna, de spurtar och då blir det lite småsprickor. Att skal på vanlig chili då spricker behöver man inte oroa sig för, frukterna brukar reparera skadan själva.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Het-hetare-hetast

Den starka brännande, heta smaken kommer från ämnet capsaicin som inte löses i vatten. Hettan mäts i scovillegrader efter kemisten Wilbur Scoville. Man späder med sprit tills chilipepparn blir helt smaklös. De svagaste är de som bara måste spädas 0-100 gånger medan den starkaste, som  exempelvis sorten Red Savina, måste spädas hela 577.000 gånger för att bli helt smaklös!

Mild: 0-100 scovillegrader: vanlig paprika, så kallad söt paprika.

Medium: 1.000-2.000 scovillegrader: Ancho & Pasilla har denna styrka.

Het: 2.500-5.000 scovillegrader: Jalapeno

Mycket het:: 30.000-50.000 scovillegrader: Cayenne & Tabasco

Superhet: 100.000-350.000 scovillegrader: Thai & Habanero

Sedan finns det världens hetaste, Carolina Reaper brukar toppa den listan med en medelstyrka på 1. 641.000 Scoville samt att det finns uppgifter på hela 2.200.000!

Husmorstips: Smörj in huden med olivolja om du drabbas av klåda när du tar hand om din skörd, ett gammal beprövat tips som fungerar.

Sugen på mera chili, läs också: Våra 3 chilipepparfavoriter

Text och foto: Kerstin Engstrand

Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.

Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken “Luktärt”.

Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.

Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.

Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.

Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.

Man behöver inte blötlägga fröna innan!

Sarah Raven:  Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.

They will fill your life with colour and scent.

Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån.  Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.

Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.

Så kallade roottrainers är särskilt bra  att så luktärter, vanliga ärter  eller bönor i.  Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att  plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand

Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.

Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.

Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.

Luktärter i sin "kuvös", en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i sin “kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.

Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.

Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.

Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.

Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.

Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.

Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst.  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand

Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.

Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.

Utplantering:  Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.

Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter!  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand

Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.

Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.

Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.

Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.

Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Till Chelsea Flower Show nomineras också att antal nya produkter till att bli  “Årets trädgårdsprodukt”.

Och 2018 vann fröfirman Mr Fothergills med sin nya serie köksväxtsfrön i Optigrowserien. Det är  helt ekologiskt behandlade frön, man kan säga att de torktumlas för att gro snabbare.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det är ingen mindre än Deborah Meaden känd från brittiska Draknästet som tillsammans med Caroline Owen, Peter Seabrook och Chris Harrop utser vinnaren. Optigrow är utvecklat i Lund och drivs av Torsten Nilsson, som fram till hösten 2018 ägde Bröderna Nelson.

Foto: Kerstin Engstrand
Deborah talar med Nelsons i Sverige. De blev lite starstruck när de förstod vem de talat med! Foto: Kerstin Engstrand

Och vad gjorde jag när det var denna Sverigeanknytning? Jo, ringde upp Nelsons så att Deborah fick tala med dem. Och det roliga är att de hade ingen aning om att Optigrow var nominerat. De blev ganska paffa när de fick tala med Deborah. Men två dagar senare var även Torsten på plats på Chelsea.

Om fröerna är bra? Vi har testat och återkommer senare i vår med vårt testresultat men vi kan redan nu säga att vi är mycket nöjda. Testet hade vi startat innan denna utmärkelse och innan vi visste om att det var en svensk uppfinning.

Tyvärr finns inte Optigrowbehandlade frön att köpa i Sverige.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Låt drömmen bli verklighet! Foto: Kerstin Engstrand

Kliar det i de gröna fingrarna? Då rekommenderar vi att så pelargoner. Det är enkelt och roligt och de ska sås nu i februari.

Det finns frö till rosa, vita, röda och spräckliga. Fröutbudet är inte jättestort som när det gäller sticklingar men ändå helt okej.

Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand

Pelargonen som växt kan man ha som krukväxt inomhus och utomhus på sommaren. Den tål sol och torka bra. I Medelhavsländerna ser man ofta pelargoner på terrasser och trappor. Dessutom får de sällan ohyra. För att de ska hinna börja blomma till sommarens början måste de sås tidigt, redan i februari. Jag har valt att så vanlig pelargon som saluförs av de flesta fröfirmor.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ännu en fördel är att nästa år kan du ta sticklingar av årets frösådda. Vilken glädje att få två till tre gånger fler pelargoner, så många att man kan ge bort några stycken. Att kunna ge bort det man har själv drivit upp är kanske den största glädjen med att odla. Läs vår artikel om hur du tar sticklingar, klicka här.

Pelargonerna låter du övervintra på ett svalt och mörkt ställe, även bakom en gardin går utmärkt. Viktigast är att de får minimalt med vatten under vintern.

Pelargonfrön är lite dyra, ca 40 till 50 kronor brukar en påse kosta. Cirka fem till sex plantor kan du räkna med att få från en påse. I början av juni kan du ställa ut dem. Men de är även vackra inomhus.

Här sår vi i jiffybriketter, gjorda av sammanpressad torv, enkelt och bra och man slipper att få in sorgmygg.

Du behöver:

  • pelargonfrön
  • jiffybriketter, en till varje planta
  • plastburk; glass- eller frysburk t ex
  • blyertzpenna
  • plastpåse
  • sticketikett/glasspinne
  1. Ta fram lika många briketter som plantor som ska odlas.
  2. Lägg briketterna med hålet uppåt i en plastburk. Häll lite ljummet vatten på dem och låt dem svälla upp tills de blir ca 4 cm höga. Till en brikett brukar det gå åt ca 0,5 dl vatten och det brukar ta tre till fem minuter för dem att svälla.
  3. En blyertspennas udd brukar vara ett bra verktyg att peta undan lite torv från brikettens mitt. Ca 1/2 cm djup ska gropen vara.
  4. Då pelargonfrön brukar ha en grobarhet på 90% räcker det i regel med ett frö i varje.
  5. När samtliga briketter har erhållit frön tar du fram plastpåsen. I denna gör du på påsens ena långsida sex hål, lufthål, ungefär så stora att en blyertspenna kan träs igenom hålen.
  6. Märk sådderna med sort och sådatum! Skriv med blyets på en glasspinne eller annan typ av såetikett.
  7. Dra plastpåsen över sådden. Nu är pelargonsådden färdig. Ställ sådden varmt, minst 20 graders rumstemperatur och gärna över ett element.

Nu är det bara att följa denna årets första sådd morgon, eftermiddag och kväll.  Har det hänt något? Jo, efter 5 – 10 dagar har till 90% säkerhet dina pelargonfrön grott. Nu kan man lätta på plasten, kondens är förödande för småplantor.

5 dagar efter sådd har det första fröet grott! Foto: Kerstin Engstrand
6 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Låt dina små pelargonplantor stå i ett ljust fönster, västerfönster är bra men undvik söderläge då vårsolen kan vara starkt och bränna sönder de sköra små plantorna.  Har du möjlighet att ge dem extra tillskottsljus så trivs de under lysrör, ledlampa eller lågenergilampa.

14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Viktigt är dock att briketterna inte torkar ut. Vattna direkt i plastburken, då kan du lätt se hur snabbt briketterna suger upp vattnet.

När fröplantorna växt till sig och rötterna genomborrar hela briketten är det dags att plantera om i mindre krukor. Använd planteringsjord och öka succesivt krukstorleken, från jiffybrikett till 7 cm kruka, till 9 cm till 11 cm. Med 7, 9 och 11 cm menas för runda krukor dess diagonal, eller sida om du använder fyrkantiga krukor.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...