Taggar Inlägg "Frö"

Frö

Blått är längtans färg, denna luktärt heter 'Adorabel'. Foto: Kerstin Engstrand

Luktärter hittar man sällan i blombutikerna. Och gör man det är det oftast bara vid skolavslutningstider, och då är de ganska dyra och i regel importerade från Italien. Men senare, i juli, ja då får man hoppas att någon säljer små rara buketter på torget av egenodlade. Hos oss lyser sådana försäljare med sin frånvaro. Så vi odlar våra egna! Här kommer några praktiska råd för lyckosam luktärtsodling.

Jag har lärt mig odla luktärter av två blomsterdrottningar, brittiska Sarah Raven och svenska Cecilia Wingård. Cecilia har gett ut boken ”Luktärt”.

Sarah Ravens tips lärde jag mig för länge sedan så de är mera beprövade, Cecilias lärde jag mig för ett par år sedan. Båda fungerar och numera gör jag en egen kombination av deras råd och mina egna erfarenheter.

Förkultivera inomhus
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärtsfrön som just grott. Foto: Kerstin Engstrand

Man kan börja förkultivera redan i slutet av mars men det fungerar i mitten av maj också. Sarah Raven lärde mig att luktärter vill sås i par, växa som par och dö som par! Det vill säga du ska alltid så två frön bredvid varandra.

Sår du dina luktärter i så kallade roottrainers eller i toalettpappersrullar så blir det jättebra med två frön i varje fack. Toalettpappersrullarna ska placeras tätt tillsammans i en plastburk så står de stadigt och risken för uttorkning minskar.

Man kan även så i vanliga krukor, runda eller fyrkantiga spelar ingen roll bara de är ganska höga. De smala höga krukorna som köpekryddor som basilika kommer i är mycket bra för luktärter.

Man behöver inte blötlägga fröna innan!

Sarah Raven:  Sow as many sweet peas as you can. You won’t regret it.

They will fill your life with colour and scent.

Fyll krukan med vanlig planteringsjord eller krukväxtjord. Packa jorden ganska väl och vattna tills vattnet rinner ut underifrån.  Pressa ihop jorden ännu en gång. Nu har jorden sjunkit ner i krukan och då har utrymme att så. Det ska vara cirka tre centimeter kvar till kanten.

Har du större krukor kan du så fröna ganska tätt över ytan, ofta kan man få plats med 15 frön, ibland fler. Sådjupet ska vara 2,5 till 3 cm, bra mått som jag lärde mig av legendariska Beth Chatto är att det motsvarar ett finger djup ner till första fingerleden.

Så kallade roottrainers är särskilt bra  att så luktärter, vanliga ärter  eller bönor i.  Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att  plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade roottrainers är särskilt bra att så luktärter, vanliga ärter eller bönor i. Varje fack kan lätt öppnas vilket gör att plantornas rötter inte skadas. Foto: Kerstin Engstrand

Fyll på med mera jord så att jorden når upp till krukkanten. Platta till igen. Och vattna lätt det översta jordlagret.

Glöm inte att märka dina sådder, särskilt om du sår flera olika sorter.

Ställ nu sådden på ett fat eller i en sålåda. Sätt över en plasthuv som brukar höra till sålådorna eller placera varje kruka i en plastpåse. Använder du plastpåse så ska öppningen vara uppåt.

Luktärter i sin "kuvös", en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i sin ”kuvös”, en plastpåse. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska dina sådder stå i ett ljust fönster, sydväst eller västerfönster fungerar bäst, och i rumstemperatur, gärna runt 22 grader. Har du färska bra frön så gror de inom fem dagar, i värsta fall kan det ta betydligt längre tid, upp till 15 dagar.

Vattna vid behov, sådden ska inte torka ut.

Låt dem sedan stå utomhus. När plantorna blivit 10 cm höga är det hög tid att sätta ut sådderna. Detta för att de inte ska ränna iväg på höjden och bli som långa och trådsmala. Svalare temperatur gör att plantorna blir kompaktare. Cecilia Wingård har testat luktärter i många år och kommit fram till att de oftast klarar ner till minus fem grader utan problem! Jag ställer mina sådder utomhus längs husväggen.

Toppa plantorna: Man kan toppa varje planta när den nått en höjd av 10 cm, klipp då av plantan precis över andra eller tredje bladparet så förgrenar den sig fint. De avklippta kan du lätt rota i jord eller i vatten, på så sätt får du fler plantor. Men plantorna kommer även att förgrena sig utan din hjälp. Det är på sidoskotten flest blommor kommer.

Man kan plantera om plantorna två och två i 7 cm stora krukor (det är krukans bredd som ska vara 7 cm). Det är ganska lätt att dela på plantorna om du sått flera i en större kruka.

Har du sått i slutet av mars brukar plantorna vara lagom stora att plantera ut i mitten slutet av maj. Viktigast är att risken för nattfrost ska vara över.

Förbered växtplatsen
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst.  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter i världens mest berömda trädgård, Sissinghurst. Foto: Kerstin Engstrand

Höga luktärter behöver stöd, vackrast är de mot en enkel spaljé, staket eller ett knotigt träd. Man kan också odla luktärter i ring runt en stör med exempelvis hönsnät eller i långa rader i nordsydlig riktning med ett radavstånd av 40 cm. Platsen ska vara solig och skyddad från kalla vindar.

Luktärter är krävande, de är hungriga och vill ha lucker och näringsrik jord. Gräv ett 50 cm djupt dike i två steg, först 25 cm djupt och lägg upp jorden på marken bredvid. Luckra upp resterande 25 cm och blanda ner ett lager om 3 cm väl brunnen kogödsel. Lägg tillbaka jorden och blanda den med 1 dl benmjöl per löpmeter så klarar luktärterna sig utan extra gödsel under hela växtsäsongen. Ett annat mått för näring är att det ska gå åt 50 liter kogödsel (löpt i påse) per kvadratmeter.

Utplantering:  Sätt alltid två plantor i par och plantera dem alltid lite djupare än de stått i krukan. Beräkna 10 – 15 cm cm mellan varje plantpar och låt toalettpappersrullen vara kvar så störs inte rötterna. De späda plantorna blir lätt föremål för sniglarnas glupska aptit, skydda dem med små miniväxthus gjorda av Pet-flaskor med avskuren botten.

Skötsel
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter!  Foto: Kerstin Engstrand
Luktärter ska plockas ofta, varje dag. Det blir många buketter! Foto: Kerstin Engstrand

Vattning: Luktärter är känsliga för torka, ge dem en ordentlig rotblöta när du vattnar och luckra jorden regelbundet.

Löpande gödsling: Om du inte har gödslat jorden innan utplantering kan du göra som Cecilia Wingård, ge en dos hönsgödsel varje vecka efter det att de har planterats ut. Lättare är kanske att gödsla med flytande näring i samband med bevattning. Hellre lite näring vid varje vattning eller sällan och mycket.

Jag har prövat med att trycka ner tomatgödselpinnar vid varje planta, då avges näring varje gång vattning sker och det har fungerat fint.

Blomning: Det bästa med luktärter, vid sidan av deras skönhet och doft, är att de blommar desto mer som du plockar blommorna! Ta bort alla fröställningar som bildas, de hämnar blomningen. En växt sätter frö för att överleva, och när fröna bildas slutar växten att blomma.

Oftast går det att plocka buketter långt in på hösten!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Till Chelsea Flower Show nomineras också att antal nya produkter till att bli  ”Årets trädgårdsprodukt”.

Och 2018 vann fröfirman Mr Fothergills med sin nya serie köksväxtsfrön i Optigrowserien. Det är  helt ekologiskt behandlade frön, man kan säga att de torktumlas för att gro snabbare.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det är ingen mindre än Deborah Meaden känd från brittiska Draknästet som tillsammans med Caroline Owen, Peter Seabrook och Chris Harrop utser vinnaren. Optigrow är utvecklat i Lund och drivs av Torsten Nilsson, som fram till hösten 2018 ägde Bröderna Nelson.

Foto: Kerstin Engstrand
Deborah talar med Nelsons i Sverige. De blev lite starstruck när de förstod vem de talat med! Foto: Kerstin Engstrand

Och vad gjorde jag när det var denna Sverigeanknytning? Jo, ringde upp Nelsons så att Deborah fick tala med dem. Och det roliga är att de hade ingen aning om att Optigrow var nominerat. De blev ganska paffa när de fick tala med Deborah. Men två dagar senare var även Torsten på plats på Chelsea.

Om fröerna är bra? Vi har testat och återkommer senare i vår med vårt testresultat men vi kan redan nu säga att vi är mycket nöjda. Testet hade vi startat innan denna utmärkelse och innan vi visste om att det var en svensk uppfinning.

Tyvärr finns inte Optigrowbehandlade frön att köpa i Sverige.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Låt drömmen bli verklighet! Foto: Kerstin Engstrand

Kliar det i de gröna fingrarna? Då rekommenderar vi att så pelargoner. Det är enkelt och roligt och de ska sås nu i februari.

Det finns frö till rosa, vita, röda och spräckliga. Fröutbudet är inte jättestort som när det gäller sticklingar men ändå helt okej.

Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand

Pelargonen som växt kan man ha som krukväxt inomhus och utomhus på sommaren. Den tål sol och torka bra. I Medelhavsländerna ser man ofta pelargoner på terrasser och trappor. Dessutom får de sällan ohyra. För att de ska hinna börja blomma till sommarens början måste de sås tidigt, redan i februari. Jag har valt att så vanlig pelargon som saluförs av de flesta fröfirmor.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Ännu en fördel är att nästa år kan du ta sticklingar av årets frösådda. Vilken glädje att få två till tre gånger fler pelargoner, så många att man kan ge bort några stycken. Att kunna ge bort det man har själv drivit upp är kanske den största glädjen med att odla. Läs vår artikel om hur du tar sticklingar, klicka här.

Pelargonerna låter du övervintra på ett svalt och mörkt ställe, även bakom en gardin går utmärkt. Viktigast är att de får minimalt med vatten under vintern.

Pelargonfrön är lite dyra, ca 40 till 50 kronor brukar en påse kosta. Cirka fem till sex plantor kan du räkna med att få från en påse. I början av juni kan du ställa ut dem. Men de är även vackra inomhus.

Här sår vi i jiffybriketter, gjorda av sammanpressad torv, enkelt och bra och man slipper att få in sorgmygg.

Du behöver:

  • pelargonfrön
  • jiffybriketter, en till varje planta
  • plastburk; glass- eller frysburk t ex
  • blyertzpenna
  • plastpåse
  • sticketikett/glasspinne
  1. Ta fram lika många briketter som plantor som ska odlas.
  2. Lägg briketterna med hålet uppåt i en plastburk. Häll lite ljummet vatten på dem och låt dem svälla upp tills de blir ca 4 cm höga. Till en brikett brukar det gå åt ca 0,5 dl vatten och det brukar ta tre till fem minuter för dem att svälla.
  3. En blyertspennas udd brukar vara ett bra verktyg att peta undan lite torv från brikettens mitt. Ca 1/2 cm djup ska gropen vara.
  4. Då pelargonfrön brukar ha en grobarhet på 90% räcker det i regel med ett frö i varje.
  5. När samtliga briketter har erhållit frön tar du fram plastpåsen. I denna gör du på påsens ena långsida sex hål, lufthål, ungefär så stora att en blyertspenna kan träs igenom hålen.
  6. Märk sådderna med sort och sådatum! Skriv med blyets på en glasspinne eller annan typ av såetikett.
  7. Dra plastpåsen över sådden. Nu är pelargonsådden färdig. Ställ sådden varmt, minst 20 graders rumstemperatur och gärna över ett element.

Nu är det bara att följa denna årets första sådd morgon, eftermiddag och kväll.  Har det hänt något? Jo, efter 5 – 10 dagar har till 90% säkerhet dina pelargonfrön grott. Nu kan man lätta på plasten, kondens är förödande för småplantor.

5 dagar efter sådd har det första fröet grott! Foto: Kerstin Engstrand
6 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Låt dina små pelargonplantor stå i ett ljust fönster, västerfönster är bra men undvik söderläge då vårsolen kan vara starkt och bränna sönder de sköra små plantorna.  Har du möjlighet att ge dem extra tillskottsljus så trivs de under lysrör, ledlampa eller lågenergilampa.

14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Viktigt är dock att briketterna inte torkar ut. Vattna direkt i plastburken, då kan du lätt se hur snabbt briketterna suger upp vattnet.

När fröplantorna växt till sig och rötterna genomborrar hela briketten är det dags att plantera om i mindre krukor. Använd planteringsjord och öka succesivt krukstorleken, från jiffybrikett till 7 cm kruka, till 9 cm till 11 cm. Med 7, 9 och 11 cm menas för runda krukor dess diagonal, eller sida om du använder fyrkantiga krukor.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Fröpåsar sorterade i fotofickor. Foto: Kerstin Engstrand

När man läser de otal skatter som frökatalogerna då är det lätt att drabbas av habegär och börja beställa för att kanske senare upptäcka att man köpt fröer som man redan har. Känns det igen?  Då är det bra att ha ordning på sina fröpåsar.  Vilka har jag? När ska dem sås?  Just det,  vilka fröer man redan har är ett kapitel för sig. Dels minnet, jag har numera helt enkelt för många, men också att fröpåsar ”försvinner”, eller vad sägs om att de hittas i böcker, som bokmärke?

Under mitt nu över 50-åriga odlingsliv har ordningen varierat rejält. Lättast var det när jag var barn, då var antalet fröpåsar få och lätta att hålla reda på. Men med åren har antalet svällt, och det rejält.

Så här gör jag:

I metallåda och sorterade efter såmånad. Foto: Kerstin Engstrand
I metallåda och sorterade efter såmånad. Foto: Kerstin Engstrand

Årets urval efter såmånader, de sorter jag bestämt mig för att odla i år brukar jag sortera och placera i mina blåa metallådor. Jag har försett lådorna med mellanskivor av papp som är märkta. Där har jag skrivit månaderna februari till och med augusti samt en för året runt. Några månader har fått en extra mellanskiva, som april som är uppdelad i april- förkultivering inomhus och april- utomhus friland.

Underförstått här är att de fröer som sorteras under februari och mars då är det förkultivering inomhus som gäller. Några av dessa fröer är också krukväxtfröer. För april och maj då sådd på friland börjar bli aktuellt finns det två mellanskivor; en för inomhussådd och en för frilandsådd. Under “året runt” ligger fröer som tex smörgåskrasse, mikrogrönt och annat som spenat.

Inom varje månad sorterar jag fröpåsarna efter sorter, typ tomater, basilika etc. De grupper som jag har flera påsar av buntar jag ihop med en gummisnodd. Jag har två lådor, i den mindre har jag sorterat in blomfröer och i den större grönsaksfröer.

På detta sätt är det lätt att planera sina sådder, såväl inom som utomhus. Jag behöver inte oroa mig över att ha glömt någon sort på grund av oreda. Naturligtvis kan man göra finare mellanväggar, kanske slakta en väggkalender med fina blombilder?

Sorter som kan sås under flera omgångar flyttar jag vidare allt eftersom månaderna passerar. Rädisor som först ligger i april-friland flyttas vidare till maj och juni.

Mellanförvaring, fröer som jag redan sått. Foto: Kerstin Engstrand
Mellanförvaring, fröer som jag redan sått. Foto: Kerstin Engstrand

Mellanförvaring, när jag sått så har jag flyttat de sorternas fröpåsarna till en mellanförvaring, särskilt nu på våren då många sådder sker inomhus. Det underlättar när man vill gå tillbaka och läsa på fröpåsens faktatext.

"Lagerförvaring" . Foto: Kerstin Engstrand
”Lagerförvaring” . Foto: Kerstin Engstrand

Lagerförvaring, jag har mängder med bönfröer och ännu fler tomatfröer. Dessa skatter ligger numera i stora genomskinliga förvaringslådor med lock. Tomater ryms i en stor, ärter i en annan mindre och så vidare. Här brukar jag försöka ha dem sorterade efter storlek, körsbärstomater, biff, normalstora och ibland även efter färg. Jag använder då gamla videofilmsfodral. Dock fröpåsar som rymmer stora, bulliga fröer som bönor de får ligga lite huller om buller i sin låda. Jag har åtta lagerlådor frö. Lådorna står i husets svalaste och torraste utrymme. Och mörkt.

Än idag kan man fynda gamla videofilmer för några kronor styck, fodralen är utmärkta att förvara fröer i. Foto: Kerstin Engstrand
Än idag kan man fynda gamla videofilmer för några kronor styck, fodralen är utmärkta att förvara fröer i. Foto: Kerstin Engstrand

Om du vet om att hemmet ibland besöks av små gnagare är det är bra att ha fröpåsarna i metallådor med tättslutande lock.

Har du ett fåtal fröpåsar kan du förvara dem i en burk med tättslutande lock i kylskåpets svaldel. Tar du egna frön så ska de förvaras i bruna papperskuvert eller pappåsar.

Fröpåsar sorterade i fotofickor. Foto: Kerstin Engstrand
Fröpåsar sorterade i fotofickor. Foto: Kerstin Engstrand

När jag hade färre fröpåsar så hade jag dem i pärmar, sorterade i plastfickor för bilder, så kallade fotofickor för stående 10×15 cm bilder. Denna typ av plastfickor finns fortfarande att köpa.

I frysen, rariteterna, ja de förvarar jag i frysen som de gör i genbankerna. Frön klarar det, de går i vila, men de klarar inte att förvaras för varmt, i solen eller i fukt.

Om jag hade plats hade jag haft mina fröer i en separat frö/växtkombinerad kyl och frys!

Och alla fröer ska vara ordentligt torra innan de försvaras. Rätt hantering av dina fröer gör att deras livslängd kan minst fördubblas.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Korallpions fröställning. Foto: Kerstin Engstrand

Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.

Krassens fröer kan man lägga in som kapris!  Foto: Kerstin Engstrand
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand

Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?

Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder.  Foto: Kerstin Engstrand
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand

Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig.  Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.

Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.

Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand

Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.

Paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand

 

Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand

Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.

Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling.  Foto: Kerstin Engstrand
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand

Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.

Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.

Underblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här.  Foto: Kerstin Engstrand

De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala gronings­förhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.

De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.

I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand

Den himmelsblå blomman tillhör en växt som är en av årets hetaste växttrender. Vågar du odla den, eller några av de andra två?

Lustfylld trädgård vad är det för dig? Är det att sticka handen i en kompost och känna värmen den alstrar? Ja, det kan vara så där extra kittlande lustfyllt, så lustfyllt så att det till och med kanske blir livsavgörande, det har hänt att yrkesval avgörs just när en hand träffar kompostens värme.

Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand
Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand

I italienska och franska renässansträdgårdar stod mer eller mindre ekivoka statyer för det lustfyllda, Boboliträdgården i Florens skapades för fest, bröllop, teater och trädgårdskonst, och där fanns udda inslag som snäckgrottor och skulpturer som ”Nano morgante”, sköldpaddan med den nakne dvärgen på ryggen som är en allegori över slöhet och visdom, vid sidan av Italiens första potatisodling. Kanske var lusten också drivkraften för kardinalerna i Villa Lante i Viterbo, där hemliga vattenstrålar plötsligt sprutade upp under gästernas långa kaftaner. Men det kan ju vara mycket enklare än så. Som gamla knotiga, ståtliga träd, fulla av visdom som matchas med en staty.

I år är det några växter som står för det ekivoka, det lustfyllda.

Himmelsärt
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand

Ärtväxten man ofta ser i asiatiska köksträdgårdar och som är lika lätt att odla här hemma. I Sri Lanka använder man den dels som jordförbättrare, alla ärtväxter fixerar kväve i jorden men man gör också te på den. Kärt barn har många namn, på engelska kallas den bland annat för Asian pigeonwings, bluebellvine, butterfly pea och Darwin pea. Det är främst blommorna som används, dels används de som färgämne, men man gör också te av de torkade blommorna, Butterfly Pea Flower Tea som blir vackert koboltblått! De torkade blommorna är då malda till ett fint pulver. Det tepulver som säljs i Europa är i regel importerat från Thailand. Himmelsärt används också i i ayurvedisk medicin som är ”stort” i Sri Lanka och anses främja hud- och hårhälsa. Men te på himmelsärta smakar knappt något, tillsätts citron ändras färgen från koboltblått till lila.

Fröna har mycket bra grobarhet, även fem år gamla frön gror. Himmelsärt brukar i svenska frökataloger beskrivas som krukväxt. Den växer snabbt, är en klätterväxt och behöver stöd. Går utmärkt att övervintra inomhus. Himmelsärtens vetenskapliga namn är Clitoria ternatea. Linné ansåg att den ursprungligen kom från den indonesiska ön Ternate.

Himmelsärt blir ca 150 – 200 cm hög. Förkultiveras i februari – april för utplantering i kruka i början av juni. Jag drar upp fröna i höga smala plastkrukor, sådana som köpta färska örter säljs i. Jag sår och planterat dem i kokosjord, himmelsärt är vanlig som underplantering i kokosodlingar.

Försök har också gjort att samplantera himmelsärt med elefantgräs, detta för att höja näringsinnehållet på elefantgräset.

Fjärilarna älskar den!

Chilipepparn ’Peter’

Den ser ut som en skrynklig spetspaprika,  Capsicum annuum ’Peter’  har länge gått att köpa frön till i olika växtgrupper. Från och med i år säljer även svenska fröfirmor den. Tack vare dess utseende kallas den också för penispeppar.

Peter är lättodlad och man får bra skörd även om fröna förkultiveras i början till mitten av april och odlar den i kruka utomhus. Gror bäst om den inte täcks med jord, min erfarenhet är att fröna gror inom 7-8 dagar. Blir ca 70 cm hög och frukterna blir 7 – 10 cm långa. Är en snäll chilipeppar när det gäller styrka, mild-medel i starkhet.

Vinröd sallat, Red Deer Tongue
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Läckert formade blad, eleganta med sin pilspetsform, den vinröda varianten av gamla Deer Tongue är så snygg så man knappt vill skörda den. Den tar plats, växer som ett mellanting mellan huvud- och plocksallat. En annan klar fördel är att den kan stå kvar länge på odlingsplatsen som ”skördeklar” utan att den tappar i form eller färg. Enda nackdelen att det ibland dyker upp enstaka blad som går mera i grönt än rött.  Du får räkna med att det tar ca 60 dagar från sådd till skörd.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Mars månad, uppkallad efter den romerska krigsguden Mars, månaden när det är krig mellan vinter och vår, är perfekt att börja förkultivera purjolök och även andra matlöksväxter.

Purjolök är för mig lika med den mättande lena franska potatis- och purjolöksoppan som får extra smak av lite rökt sidfläsk. Även om jag använder mycket purjolök i matlagningen så går det högst åt tre per vecka. Är det då lönt att odla? Kanske inte när det gäller ekonomi men det hör till nybörjarens skola att en gång ha försökt odla purjolök, man lär sig  mycket om sådd och skörd och det är roligt att odla ingredienserna till sin egen soppa!

Oftast tar det 30 veckor från sådd till skörd. Det finns tidiga, mellan och sena sorter. Välj gärna flera med olika skördetider, det lönar sig. Tidiga sorter blir i regel längre och smalare medan senare sorter är helt enkelt kraftigare. De senare sorterna klarar även att stå kvar i landet under vintern, och kan spettas fram om marken är frusen.

Men märk sådderna väl, för de kommer alla se exakt likadana ut. Det gäller även om du sår gul lök eller silverlök.

Alla matlökar gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand

Alla matlökar gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand

 

Jag brukar antingen bredså ( dvs. strö fröna jämt över jorden) eller så i s.k. pluggbrätten.

Använd såjord eller kokosjord.

Fyll brättet med jord, vattna och gör en fördjupning i varje brätte med fingret, ca 1,5 cm djupt ska fröet sås. I pluggbrätten kan du så minst tre till fyra i varje hålighet. Bredsår du kan du så mycket tätt.

Täck över med jord och vattna lätt igen, denna gång med sprayflaska. Sätt över ett lock och vänta.

I rumstemperatur om ca 22 grader, och sådden ståendes över ett element så att den får undervärme, brukar det ta 6 – 7 dagar innan de första fröna har grott. Håll sådden fuktig men inte våt.  Få nu inte panik, purjolök tar tid på sig, i regel har inte alla grott förrän efter 14 dagar, ibland efter tre veckor.

När lejonparten har grott är det dags att flytta sådden till en ljusare plats. Tillskottsbelysning behövs om du har en inomhustemperatur av 20-22 grader. Kan du ställa sådden ljust och svalt, runt 15 grader, behövs ingen extra belysning.

Lugnt och fint får plantorna växa. De ska inte klippas! Foto: Kerstin Engstrand
Lugnt och fint får plantorna växa. De ska inte klippas! Foto: Kerstin Engstrand

Låt plantorna växa vidare i lugn och ro. Tre veckor efter sådd kan du börja ge lite näring, jag brukar ge flytande näring vid varje vattning och då 1/3 av normal dos. Vattna plantorna underifrån!

Man ska inte klippa dem! Men är de för gängliga när man ska plantera ut dem kan man ansa dem, dvs. klippa av dem lite i topparna. Klippet är gott på smörgås men mina erfarenheter är att klippning av såväl toppar som rötter påverkar skörden.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När plantorna blivit minst en tvärhand höga, ca 10 cm men allra helst 15 cm höga, är det dags att plantera ut dem. Det brukar vid sådd i mars bli cirka 10 veckor efter sådd. Purjolök har stora krav på jorden. Den vill ha matig jord, näringsrik jord och jorden ska vara djupt bearbetad. Gräv jorden rejält med en grep och tillför kompostmaterial.

Vattna plantorna väl innan de ska planteras ut. Vattna även de förberedda fårorna i planteringsbädden. Det går lätt att sära på plantorna om de är bredsådda. Bara dra lätt.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Plantavstånd ca 15 cm.

Radavstånd, mellan raderna ska det vara ca 30 cm.

Har du extra gott om småplantor kan du plantera ut dem tätare för att börja skörda lite tidigare. Då skördar man varannan som småplanta, de blir som vårlök.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Raderna ska egentligen vara djupa fåror, 10 cm djupa, då är det lättare att kupa upp jorden längs lökarna. Då får man långa, vita purjolökar. Jag gör hål med en planteringspinne.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Håll plantorna väl vattnade tills de är väl etablerade.Därefter behöver purjolök sällan vattnas, bara vid mycket torr väderlek,

När plantorna har etablerat sig, vanligen i början av juni upp till Uppsalatrakten, senare norrut, kupar man upp jorden allt eftersom de växer till sig.

Där jorden har kupats upp längs stjälken blir purjolöken vit och mjäll. Man kan även ta tomma hushållspappersrullar och trä över plantorna, eller gör skydd av ett gammalt liggunderlag. Det finns också specialskydd att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker, skydd som kan användas i många år.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Glöm inte att gödsla purjon, ge en giva gödsel en gång per vecka. Många tycker att gödsel som håller en NPK-halt av 20-10-10 fungerar bästa för purjo.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Lättast är att skörda med hjälp av en grävgrep. Nyskördad purjolök håller sig fräsch i minst en vecka om rötterna är kvar och löken får stå i en hink med vatten, ibland i hela tre veckor.  Och i landet klarar även tidiga sorter att flyttas till en annan växtplats. Men får de stå kvar till nästa sommar kommer de att  gå i blom och bli fjärils- och humlemagneter!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vacker som en tavla är portionsodlingen av mikrogrönt! Foto: Kerstin Engstrand

Smörgåskrasse är en klassiker att odla inomhus under vinterhalvåret. Vad sägs om att odla smörgåskrasse portionsvis?

Den här metoden är rolig för alla åldrar, och får även plats i ett pyttelitet studentrum. Odlingen är dockskåpssöt men synnerligen effektiv! Samla på dig kapsyler och andra mindre föremål som kakformar, enda kravet är att de ska tåla vatten och vara täta.

Smörgåskrasse gror snabbt, oftast inom 24 timmar. Detta blir en rolig stafettodling, skörda en portion och så nästa. Du kan även odla i äggskal men de brukar vara lite instabila. Självklart går det även bra att odla andra sorter av mikroblad med kapsylportionsmetoden, pröva gärna bladrädisa eller basilika.

Läs mer: Odla mikroskott

Gör så här:
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

  1. Rengör kapsylerna och de andra små formarna du valt.
  2. Lägg lite jord, bomull eller en liten bit hushållspapper i botten på varje kapsyl.
  3. Fukta jorden/bomullen/hushållspappret.
  4. Strö över frön.
  5. Fukta lätt igen, bäst fungerar det med en blomspruta.
  6. Håll sådden fuktig.

Redan efter 24 timmar brukar fröna grott. Fyra till fem dagar efter sådd kan skörda din krasseportion!

Ha en rad portioner på gång så kan du skörda en varje dag. Smörgåskrasse är rikt på C- och D-vitamin och gott på smörgås eller som extra krydda i en sallad. Gott också strödd över en soppa.

Metoden passar också att testa grobarheten för gamla fröer man har liggandes.

Idén kommer från Writtle University College som visade upp den på Chelsea Flower Show 2012.  En kul och praktisk idé som vi praktiserat sedan dess.

w4048bb2

Läs också: Odla smörgåskrasse utomhus, som en tulpan eller skriv ditt namn med smörgåskrasse

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Har du popcornmajs kvar efter Melodifestivalens lördagsmys? Då kan du odla det senaste av mikroskott, majsskott.

Kan man verkligen odla majs av popcornmajs som köps i matbutiken? Jo men visst! Vi har testodlat majsskott och vi valde fyra ”sorter”: Två från matbutiken, en ekologisk, och en ”vanlig” samt en supersöt sort avsedd för odling utomhus för att bli extra söta majskolvar. Dessutom sorten ‘Royalty’ som är en F1 hybrid som ska vara särskilt bra att just odla som mikrogrönt.

Klargöras ska att det som i matbutiken säljs som popcornmajs är inte samma sorter som odlas fram till extra söta majskolvar. Popcornmajs är vanligen sorter med mindre smak och med hårdare fröskal.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vi odlade i ett plasttråg. Såjord fylldes i, upp till en höjd av 2 cm. Jorden genomfuktades och majskornen såddes ut.

Vi sådde ganska glest, man kan när man odlar mikroskott så mycket tätare än vad vi gjorde.

Därefter täcktes fröna med 1 cm såjord, och även detta jordlager genomfuktades och locket  sattes på. Dags för ivrig väntan!.

Små piggar tittar fram, majsen börjar gro! Foto: Kerstin Engstrand
Små piggar tittar fram, majsen börjar gro! Foto: Kerstin Engstrand

Efter fyra dagar hade cirka en tredjedel av fröna grott, det gällde samtliga tre sorter.

Majs är roliga att betrakta när de gror, först kommer små svagt gula piggar upp ur jorden.

Som små rör! Foto: Kerstin Engstrand
Som små rör! Foto: Kerstin Engstrand

Därefter bildar de som smala rör, oftast med en skimrande vattendroppe på toppen.

Efter tio dagar ser de mera ut som timotejblad. Godast är bladen om de skördas när de är ca sju cm höga. Efter en vecka hade i stort sett alla frön grott, bäst grodde supermajsen och Royalty, alla frön av alla, medan popcornmajsen hade en grobarhet av ca 75%.  Å andra sidan är popcorns majs billigt.

10 dagar efter sådd, och det var dags att provsmaka. Nu hade Icas vanliga popcornmajs växt till sig mest.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Vad smakar de?

De ekologiska smakade mest  som –  gräs.

Icas popcornmajs hade en svag smak av ängssyra, en smak vi gillar.

‘Royalty’ smakade bra och hade också en svag smak av ängssyra, Royalty var sötare än de vi hade köpt som popcornmajs  men inte så söt som de supersöta.

*Royalty'. Foto: Kerstin Engstrand
*Royalty’. Foto: Kerstin Engstrand

Slutligen de extra fina supersöta smakade sött, en av smaktestarna sade honung!

Majsskott är trevligt att variera med gentemot ärtskott, dock är majs just nu lite dyrare att grodda än ärtskott. Vanligen använder man ju vanliga gula kokärter att grodda.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Inne eller ute, det är frågan, kan man lyckas med utesådd av tomater? Foto: Kerstin Engstrand
"Innesådden" har grott bra! Det är den 3 april och året 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Jag får många frågor om det stämmer att det går att ”vinterså” tomater utomhus. Alltså utomhus, inte i växthus av något slag. Här kommer en rapport om testsådd av tomaten ’Marmande’ som gjordes våren 2017 och våren 2018. Sådden gjordes enligt odlingspraxis, att man ska så åtta veckor innan planerad utplantering.

Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl.  Foto: Kerstin Engstrand
Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl. Foto: Kerstin Engstrand

Sorten jag valde var ’Marmande’,  en så kallad biffttomat, den ger rejält stora frukter på över 150 gram. En högväxande fransk sort som växer snabbt. Samt anses vara en tålig frilandstomat, den klarar lite kyla bra, och har exempelvis inga problem med så låga temperatur som 8 grader. Alltså en tomat som fungerar mycket bra på friland. Den ska, som alla andra tomater, förkultiveras åtta veckor innan planerad utplantering. Dessutom är det en sort som nästan alla fröfirmor har i sitt sortiment.

2017 års experiment

Vi köpte två set på Lidl där fröna såddes i den låga plastlådan som följde med. Enligt etiketten så var det 25 frön med och det stämde mer än bra, det var fler frön.

Testorten var Täby, norr om Stockholm. Zon 3.

Startskottet gick den 28 mars 2017. Vad vi då inte visste var att april skulle bjuda på en av de kallaste aprilmånader på länge, med rejält med minusgrader otaliga nätter i rad samt snö! Det blev en spännande månad!

Sådden ”inne” fick de bästa förhållandena, inomhustemperatur på 22 grader och tillgång till extra belysning i form av växtbelysning. Riktigt gosigt och bra.

Set ”ute” placerades ute i kylan, på underhyllan till ett planteringsbord, utomhus i sydvästläge. Bordet stod mot husväggen. Sådden hade inte mycket skydd, bara det enkla lilla plastlocket. Dessutom var jordvolymen inget att skryta om, jorddjupet var ca 1,5 cm. Tuffa förhållanden för en tomat.

Lejonparten av fröfirmorna anger 7 – 12 dagar som groningstid.

"Innesådden" har grott bra!  Foto: Kerstin Engstrand
”Innesådden” har grott bra! Foto: Kerstin Engstrand

Redan den 3 april, bara sex dagar efter sådd, hade alla frön grott inomhus.

Utomhus såg vi då bara svart jord. Mycket svart jord.

Så kom den iskalla april och jag lade faktiskt över ett lager bubbelplast över vår lilla utesådd. Den stod ju verkligen utomhus i det fria och inte i en odlingstunnel eller i ett växthus. April bjöd ju på extraordinära väderförhållanden så det ansåg jag vara ett måste.

12 maj  och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand
12 maj 2017 och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand

Först den 12 maj skymtade fina små fröplantor i utesådden. Även här hade alla frön grott. Den 20 maj hade utesådden kommit lite längre än hur innesådden såg ut den 3 april. Men utesådden var nu rejält efter i växtkraft, 1,5 månader är en lång tid i utvecklingen för en ettårig växt som tomat.

Utesådden den 20 maj. Foto: Kerstin Engstrand
Utesådden den 20 maj 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Då ska vi notera att innesådden borde ha planterats om redan den 10 april. Nu planterade jag bara om några enstaka då vi ville jämföra lika jordförhållanden.

10 april, innesådden. Foto: Kerstin Engstrand
10 april 2018, innesådden, under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Den 18 april var de omplanterade inneexemplaren mycket livskraftiga:

Omplanterad innesådd planta. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterad innesådd planta. Foto: Kerstin Engstrand

Den 27 april hade innesådden i det lilla odlingskärlet det tufft, jorden var i princip slut och rötterna bildade en tät matta. Men småplantorna fick vara kvar, det gäller ju ett test!

Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2017, åtta veckor efter start och det dags att jämföra!

Så spännande! De utesådda var friskt gröna i färgen, men ack så små! De innesådda skulle behövt ha omplanteras, om de hade blivit det hade de blivit stora, välmående plantor.Inget svinn fick vi, att de innesådda på bilden var färre beror på att vi hade planterat om ett antal.

27 maj, åtta veckor från start. de utesådda till vänster och de inomhussådda till höger. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2018, åtta veckor från start. De utomhus sådda till vänster och de sådda inomhus till höger. Foto: Kerstin Engstrand
2018 gjorde jag om testet

Man får inte dö nyfiken! 2018 gick startskottet för sådd den 25 mars, mitt på dagen. Samma sort i år igen, också inköpta på Lidl. Men denna gång sådde jag lite annorlunda.

Det blev tre platser, en inomhus i samma rumsförhållanden som 2017. Samt två sådder utomhus, nu mera öppet.

 

April månad 2018 blev varmare än april 2017. Men utomhus hände ingenting, det var fortfarande för kallt för tomatfröna att gro. Men inomhus hade de grott bra den 2 april. Här de som såddes i en mjölkkartong den 25 mars:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Några dagar senare hade de inomhussådda vuxit till sig snabbt. OBS! De fick ingen tillskottsbelysning! Så här såg de ut den 7 april 2018:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fortfarande syntes inget av de utomhussådda vilket var naturligt, det var ännu för kallt.

Inomhussådden växte på bra, den 19 april var det dags att plantera om dem. Utomhus syntes ingenting.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Men när hände det något utomhus 2018?

Som du säkerligen kommer ihåg blev det ganska  varmt 2018. Den 4 juni hade tomatsådderna utomhus fått rejält med fart:

I pallkragen som hade täckts med snö tittade denna lilla planta fram mellan spenatbladen:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och samma dag, den 4 juni 2018 såg det ut så här i den upphöjda bädden i sydvästläge:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den upphöjda bädden i sydvästläge visar alltså på bättre tillväxt än sådden i jordsäcken som dels hade mindre jordvolym (10 liters säck) samt låg i ett mera skuggigt läge.

Den 23 juni var plantan i sydvästläge och upphöjd bädd så här stor:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Då var de inomhussådda redan omplanterade flera gånger och växte nu i stora svarta självvattnande krukor. Midsommarhelgen var lite sval men därefter kommer värmen åter, och det rejält! Sommaren 2018 blev en riktig tomatsommar, det kändes som om man bodde i Italien igen. De utomhus sådda var alltså minst två månader efter i utveckling. Men de levde och växte på!

Jag gav dem vatten under exakt samma förutsättningar, ordens fuktighet mättes med mätare och plantorna fick vatten efter deras egna behov. Gödsel gavs samtidigt.

30 juli 2018 – skördedags!
Foto: Kerstin Engstrand
Rolig form, två har vuxit nästan ihop. Foto: Kerstin Engstrand

Den 30 juli kunde jag skörda de första härligt solmogna bifftomaterna, de var också de allra första av alla de olika sorter bifftomater jag odlade 2018. Det var – förstås – på en planta vars frö jag hade sått inomhus den 25 mars. Lite mer än fyra månader efter sådd  vilket stämmer ganska bra med en tomats normala utveckling, åtta veckor från sådd till blomma och därefter ytterligare åtta veckor från blomning till skörd.

Och kunde jag då skörda något från de utomhussådda?

Både ja och nej, den 4 september hade de utomhus sådda stora fina tomater men de var fortfarande gröna men på väg att börja gå mot orange. De var nu lite mera efter i utvecklingen än tidigare, cirka 2,5 månad. Men de var många! De blev till marmelad och några fick eftermogna inomhus.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Vad är då mina tankar av detta test?

Det skrivs mycket på nätet om att man ska vinterså tomater. Oftast är det då sådd under vintern, antingen i tunnelväxthus eller i annan kall miljö men i regel inte verkligen utomhus direkt i jord. Javisst gror fröna men de tappar rejält i utvecklingstid. Det är heller knappast värt alla bekymmer med vädrets svängningar. Iskalla nätter, gassande brännande sol ibland på dagarna. Plantorna är visserligen fina men för små, skörden blir rejält försenad vid utesådd, det krävs en mycket bra sommar och en varm höst för att de vintersådda tomaterna ska hinna ge frukt.

Men testet visar också på att du kan så utomhus i maj och få skörd om än mycket sen. Samt att det även går att så inomhus i slutet av april eller i början av maj och hinna få tomater, om dock lite sent på säsongen, oftast i början av hösten.

Men det är alltid kul att testa!

Och jag gör om testet 2019 igen.

Läs också: Så lyckas du med tomater

Läs också: Tomaterna som odlas på vulkaners sluttningar

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Det finns blommor och det finns blommor, några bär på en wow-faktor, andra är mera stillsamma. Honungsrosen bjuder på både och. Honungsrosen, Rosa helenae hybrida,...