Låt drömmen bli verklighet! Foto: Kerstin Engstrand
Kliar det i de gröna fingrarna? Då rekommenderar vi att så pelargoner. Det är enkelt och roligt och de ska sås nu i februari.
Det finns frö till rosa, vita, röda och spräckliga. Fröutbudet är inte jättestort som när det gäller sticklingar men ändå helt okej.
Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Pelargonen som växt kan man ha som krukväxt inomhus och utomhus på sommaren. Den tål sol och torka bra. I Medelhavsländerna ser man ofta pelargoner på terrasser och trappor. Dessutom får de sällan ohyra. För att de ska hinna börja blomma till sommarens början måste de sås tidigt, redan i februari. Jag har valt att så vanlig pelargon som saluförs av de flesta fröfirmor.
Foto: Kerstin Engstrand
Ännu en fördel är att nästa år kan du ta sticklingar av årets frösådda. Vilken glädje att få två till tre gånger fler pelargoner, så många att man kan ge bort några stycken. Att kunna ge bort det man har själv drivit upp är kanske den största glädjen med att odla. Läs vår artikel om hur du tar sticklingar, klicka här.
Pelargonerna låter du övervintra på ett svalt och mörkt ställe, även bakom en gardin går utmärkt. Viktigast är att de får minimalt med vatten under vintern.
Pelargonfrön är lite dyra, ca 40 till 50 kronor brukar en påse kosta. Cirka fem till sex plantor kan du räkna med att få från en påse. I början av juni kan du ställa ut dem. Men de är även vackra inomhus.
Här sår vi i jiffybriketter, gjorda av sammanpressad torv, enkelt och bra och man slipper att få in sorgmygg.
Du behöver:
pelargonfrön
jiffybriketter, en till varje planta
plastburk; glass- eller frysburk t ex
blyertzpenna
plastpåse
sticketikett/glasspinne
1 of 2
1. Jiffybriketterna läggs i en bunke. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Ta fram lika många briketter som plantor som ska odlas.
Lägg briketterna med hålet uppåt i en plastburk. Häll lite ljummet vatten på dem och låt dem svälla upp tills de blir ca 4 cm höga. Till en brikett brukar det gå åt ca 0,5 dl vatten och det brukar ta tre till fem minuter för dem att svälla.
En blyertspennas udd brukar vara ett bra verktyg att peta undan lite torv från brikettens mitt. Ca 1/2 cm djup ska gropen vara.
Då pelargonfrön brukar ha en grobarhet på 90% räcker det i regel med ett frö i varje.
När samtliga briketter har erhållit frön tar du fram plastpåsen. I denna gör du på påsens ena långsida sex hål, lufthål, ungefär så stora att en blyertspenna kan träs igenom hålen.
Märk sådderna med sort och sådatum! Skriv med blyets på en glasspinne eller annan typ av såetikett.
Dra plastpåsen över sådden. Nu är pelargonsådden färdig. Ställ sådden varmt, minst 20 graders rumstemperatur och gärna över ett element.
Nu är det bara att följa denna årets första sådd morgon, eftermiddag och kväll. Har det hänt något? Jo, efter 5 – 10 dagar har till 90% säkerhet dina pelargonfrön grott. Nu kan man lätta på plasten, kondens är förödande för småplantor.
6 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Låt dina små pelargonplantor stå i ett ljust fönster, västerfönster är bra men undvik söderläge då vårsolen kan vara starkt och bränna sönder de sköra små plantorna. Har du möjlighet att ge dem extra tillskottsljus så trivs de under lysrör, ledlampa eller lågenergilampa.
14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Viktigt är dock att briketterna inte torkar ut. Vattna direkt i plastburken, då kan du lätt se hur snabbt briketterna suger upp vattnet.
När fröplantorna växt till sig och rötterna genomborrar hela briketten är det dags att plantera om i mindre krukor. Använd planteringsjord och öka succesivt krukstorleken, från jiffybrikett till 7 cm kruka, till 9 cm till 11 cm. Med 7, 9 och 11 cm menas för runda krukor dess diagonal, eller sida om du använder fyrkantiga krukor.
Fröpåsar sorterade i fotofickor. Foto: Kerstin Engstrand
När man läser de otal skatter som frökatalogerna då är det lätt att drabbas av habegär och börja beställa för att kanske senare upptäcka att man köpt fröer som man redan har. Känns det igen? Då är det bra att ha ordning på sina fröpåsar. Vilka har jag? När ska dem sås? Just det, vilka fröer man redan har är ett kapitel för sig. Dels minnet, jag har numera helt enkelt för många, men också att fröpåsar ”försvinner”, eller vad sägs om att de hittas i böcker, som bokmärke?
Under mitt nu över 50-åriga odlingsliv har ordningen varierat rejält. Lättast var det när jag var barn, då var antalet fröpåsar få och lätta att hålla reda på. Men med åren har antalet svällt, och det rejält.
Så här gör jag:
I metallåda och sorterade efter såmånad. Foto: Kerstin Engstrand
Årets urval efter såmånader, de sorter jag bestämt mig för att odla i år brukar jag sortera och placera i mina blåa metallådor. Jag har försett lådorna med mellanskivor av papp som är märkta. Där har jag skrivit månaderna februari till och med augusti samt en för året runt. Några månader har fått en extra mellanskiva, som april som är uppdelad i april- förkultivering inomhus och april- utomhus friland.
Underförstått här är att de fröer som sorteras under februari och mars då är det förkultivering inomhus som gäller. Några av dessa fröer är också krukväxtfröer. För april och maj då sådd på friland börjar bli aktuellt finns det två mellanskivor; en för inomhussådd och en för frilandsådd. Under “året runt” ligger fröer som tex smörgåskrasse, mikrogrönt och annat som spenat.
Inom varje månad sorterar jag fröpåsarna efter sorter, typ tomater, basilika etc. De grupper som jag har flera påsar av buntar jag ihop med en gummisnodd. Jag har två lådor, i den mindre har jag sorterat in blomfröer och i den större grönsaksfröer.
På detta sätt är det lätt att planera sina sådder, såväl inom som utomhus. Jag behöver inte oroa mig över att ha glömt någon sort på grund av oreda. Naturligtvis kan man göra finare mellanväggar, kanske slakta en väggkalender med fina blombilder?
Sorter som kan sås under flera omgångar flyttar jag vidare allt eftersom månaderna passerar. Rädisor som först ligger i april-friland flyttas vidare till maj och juni.
Mellanförvaring, fröer som jag redan sått. Foto: Kerstin Engstrand
Mellanförvaring, när jag sått så har jag flyttat de sorternas fröpåsarna till en mellanförvaring, särskilt nu på våren då många sådder sker inomhus. Det underlättar när man vill gå tillbaka och läsa på fröpåsens faktatext.
“Lagerförvaring” . Foto: Kerstin Engstrand
Lagerförvaring, jag har mängder med bönfröer och ännu fler tomatfröer. Dessa skatter ligger numera i stora genomskinliga förvaringslådor med lock. Tomater ryms i en stor, ärter i en annan mindre och så vidare. Här brukar jag försöka ha dem sorterade efter storlek, körsbärstomater, biff, normalstora och ibland även efter färg. Jag använder då gamla videofilmsfodral. Dock fröpåsar som rymmer stora, bulliga fröer som bönor de får ligga lite huller om buller i sin låda. Jag har åtta lagerlådor frö. Lådorna står i husets svalaste och torraste utrymme. Och mörkt.
Än idag kan man fynda gamla videofilmer för några kronor styck, fodralen är utmärkta att förvara fröer i. Foto: Kerstin Engstrand
Om du vet om att hemmet ibland besöks av små gnagare är det är bra att ha fröpåsarna i metallådor med tättslutande lock.
Har du ett fåtal fröpåsar kan du förvara dem i en burk med tättslutande lock i kylskåpets svaldel. Tar du egna frön så ska de förvaras i bruna papperskuvert eller pappåsar.
Fröpåsar sorterade i fotofickor. Foto: Kerstin Engstrand
När jag hade färre fröpåsar så hade jag dem i pärmar, sorterade i plastfickor för bilder, så kallade fotofickor för stående 10×15 cm bilder. Denna typ av plastfickor finns fortfarande att köpa.
I frysen, rariteterna, ja de förvarar jag i frysen som de gör i genbankerna. Frön klarar det, de går i vila, men de klarar inte att förvaras för varmt, i solen eller i fukt.
Om jag hade plats hade jag haft mina fröer i en separat frö/växtkombinerad kyl och frys!
Och alla fröer ska vara ordentligt torra innan de försvaras. Rätt hantering av dina fröer gör att deras livslängd kan minst fördubblas.
Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand
Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand
Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig. Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.
1 of 2
Har solrosen fått ögon? Nej, det är humlor! Foto: Kerstin Engstrand
En månad senare, humlorna har lämnat och nu har småfåglarna börjat äta sig mätta på solrosfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand
Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand
Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand
De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala groningsförhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.
De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.
I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.
Den himmelsblå blomman tillhör en växt som är en av årets hetaste växttrender. Vågar du odla den, eller några av de andra två?
Lustfylld trädgård vad är det för dig? Är det att sticka handen i en kompost och känna värmen den alstrar? Ja, det kan vara så där extra kittlande lustfyllt, så lustfyllt så att det till och med kanske blir livsavgörande, det har hänt att yrkesval avgörs just när en hand träffar kompostens värme.
Matchande former, i alla fall lutning! från anrika Charleston, England. Foto: Kerstin Engstrand
I italienska och franska renässansträdgårdar stod mer eller mindre ekivoka statyer för det lustfyllda, Boboliträdgården i Florens skapades för fest, bröllop, teater och trädgårdskonst, och där fanns udda inslag som snäckgrottor och skulpturer som ”Nano morgante”, sköldpaddan med den nakne dvärgen på ryggen som är en allegori över slöhet och visdom, vid sidan av Italiens första potatisodling. Kanske var lusten också drivkraften för kardinalerna i Villa Lante i Viterbo, där hemliga vattenstrålar plötsligt sprutade upp under gästernas långa kaftaner. Men det kan ju vara mycket enklare än så. Som gamla knotiga, ståtliga träd, fulla av visdom som matchas med en staty.
I år är det några växter som står för det ekivoka, det lustfyllda.
Himmelsärt
Blomma av himmelsärt. Foto: Kerstin Engstrand
Ärtväxten man ofta ser i asiatiska köksträdgårdar och som är lika lätt att odla här hemma. I Sri Lanka använder man den dels som jordförbättrare, alla ärtväxter fixerar kväve i jorden men man gör också te på den. Kärt barn har många namn, på engelska kallas den bland annat för Asian pigeonwings, bluebellvine, butterfly pea och Darwin pea. Det är främst blommorna som används, dels används de som färgämne, men man gör också te av de torkade blommorna, Butterfly Pea Flower Tea som blir vackert koboltblått! De torkade blommorna är då malda till ett fint pulver. Det tepulver som säljs i Europa är i regel importerat från Thailand. Himmelsärt används också i i ayurvedisk medicin som är ”stort” i Sri Lanka och anses främja hud- och hårhälsa. Men te på himmelsärta smakar knappt något, tillsätts citron ändras färgen från koboltblått till lila.
Fröna har mycket bra grobarhet, även fem år gamla frön gror. Himmelsärt brukar i svenska frökataloger beskrivas som krukväxt. Den växer snabbt, är en klätterväxt och behöver stöd. Går utmärkt att övervintra inomhus. Himmelsärtens vetenskapliga namn är Clitoria ternatea. Linné ansåg att den ursprungligen kom från den indonesiska ön Ternate.
Himmelsärt blir ca 150 – 200 cm hög. Förkultiveras i februari – april för utplantering i kruka i början av juni. Jag drar upp fröna i höga smala plastkrukor, sådana som köpta färska örter säljs i. Jag sår och planterat dem i kokosjord, himmelsärt är vanlig som underplantering i kokosodlingar.
Försök har också gjort att samplantera himmelsärt med elefantgräs, detta för att höja näringsinnehållet på elefantgräset.
Fjärilarna älskar den!
Chilipepparn ’Peter’
1 of 3
1. Blomman ser ut som vilken chilipeppar eller paprikaväxt som helst. Foto: Kerstin Engstrand
2. Redan som ung och grön är den skrynklig. Foto: Kerstin Engstrand
3. Mogna! Foto: Kerstin Engstrand
Den ser ut som en skrynklig spetspaprika, Capsicum annuum ’Peter’ har länge gått att köpa frön till i olika växtgrupper. Från och med i år säljer även svenska fröfirmor den. Tack vare dess utseende kallas den också för penispeppar.
Peter är lättodlad och man får bra skörd även om fröna förkultiveras i början till mitten av april och odlar den i kruka utomhus. Gror bäst om den inte täcks med jord, min erfarenhet är att fröna gror inom 7-8 dagar. Blir ca 70 cm hög och frukterna blir 7 – 10 cm långa. Är en snäll chilipeppar när det gäller styrka, mild-medel i starkhet.
Vinröd sallat, Red Deer Tongue
Foto: Kerstin Engstrand
Läckert formade blad, eleganta med sin pilspetsform, den vinröda varianten av gamla Deer Tongue är så snygg så man knappt vill skörda den. Den tar plats, växer som ett mellanting mellan huvud- och plocksallat. En annan klar fördel är att den kan stå kvar länge på odlingsplatsen som ”skördeklar” utan att den tappar i form eller färg. Enda nackdelen att det ibland dyker upp enstaka blad som går mera i grönt än rött. Du får räkna med att det tar ca 60 dagar från sådd till skörd.
Mars månad, uppkallad efter den romerska krigsguden Mars, månaden när det är krig mellan vinter och vår, är perfekt att börja förkultivera purjolök och även andra matlöksväxter.
Purjolök är för mig lika med den mättande lena franska potatis- och purjolöksoppan som får extra smak av lite rökt sidfläsk. Även om jag använder mycket purjolök i matlagningen så går det högst åt tre per vecka. Är det då lönt att odla? Kanske inte när det gäller ekonomi men det hör till nybörjarens skola att en gång ha försökt odla purjolök, man lär sig mycket om sådd och skörd och det är roligt att odla ingredienserna till sin egen soppa!
Oftast tar det 30 veckor från sådd till skörd. Det finns tidiga, mellan och sena sorter. Välj gärna flera med olika skördetider, det lönar sig. Tidiga sorter blir i regel längre och smalare medan senare sorter är helt enkelt kraftigare. De senare sorterna klarar även att stå kvar i landet under vintern, och kan spettas fram om marken är frusen.
Men märk sådderna väl, för de kommer alla se exakt likadana ut. Det gäller även om du sår gul lök eller silverlök.
Alla matlökar gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
Jag brukar antingen bredså ( dvs. strö fröna jämt över jorden) eller så i s.k. pluggbrätten.
Använd såjord eller kokosjord.
Fyll brättet med jord, vattna och gör en fördjupning i varje brätte med fingret, ca 1,5 cm djupt ska fröet sås. I pluggbrätten kan du så minst tre till fyra i varje hålighet. Bredsår du kan du så mycket tätt.
Täck över med jord och vattna lätt igen, denna gång med sprayflaska. Sätt över ett lock och vänta.
1 of 6
1. Fyll brättet med såjord och vattna väl. Foto: Kerstin Engstrand
2. Gör en fördjupning i varje plugg, lättast är att trycka till med pekfingret, ca 1,5 cm djupt ner. Foto: Kerstin Engstrand
3. Så 3-4 frön i varje plugg. Foto: Kerstin Engstrand
4. Täck med såjord och duscha sådden lätt med fin stril. Foto: Kerstin Engstrand
5. Täck med lock och ställ sådden varmt. Foto: Kerstin Engstrand
6. Efter cirka en vecka börjar purjolöken gro, och de gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
I rumstemperatur om ca 22 grader, och sådden ståendes över ett element så att den får undervärme, brukar det ta 6 – 7 dagar innan de första fröna har grott. Håll sådden fuktig men inte våt. Få nu inte panik, purjolök tar tid på sig, i regel har inte alla grott förrän efter 14 dagar, ibland efter tre veckor.
När lejonparten har grott är det dags att flytta sådden till en ljusare plats. Tillskottsbelysning behövs om du har en inomhustemperatur av 20-22 grader. Kan du ställa sådden ljust och svalt, runt 15 grader, behövs ingen extra belysning.
Lugnt och fint får plantorna växa. De ska inte klippas! Foto: Kerstin Engstrand
Låt plantorna växa vidare i lugn och ro. Tre veckor efter sådd kan du börja ge lite näring, jag brukar ge flytande näring vid varje vattning och då 1/3 av normal dos. Vattna plantorna underifrån!
Man ska inte klippa dem! Men är de för gängliga när man ska plantera ut dem kan man ansa dem, dvs. klippa av dem lite i topparna. Klippet är gott på smörgås men mina erfarenheter är att klippning av såväl toppar som rötter påverkar skörden.
Foto: Kerstin Engstrand
När plantorna blivit minst en tvärhand höga, ca 10 cm men allra helst 15 cm höga, är det dags att plantera ut dem. Det brukar vid sådd i mars bli cirka 10 veckor efter sådd. Purjolök har stora krav på jorden. Den vill ha matig jord, näringsrik jord och jorden ska vara djupt bearbetad. Gräv jorden rejält med en grep och tillför kompostmaterial.
Vattna plantorna väl innan de ska planteras ut. Vattna även de förberedda fårorna i planteringsbädden. Det går lätt att sära på plantorna om de är bredsådda. Bara dra lätt.
Foto: Kerstin Engstrand
Plantavstånd ca 15 cm.
Radavstånd, mellan raderna ska det vara ca 30 cm.
Har du extra gott om småplantor kan du plantera ut dem tätare för att börja skörda lite tidigare. Då skördar man varannan som småplanta, de blir som vårlök.
Foto: Kerstin Engstrand
Raderna ska egentligen vara djupa fåror, 10 cm djupa, då är det lättare att kupa upp jorden längs lökarna. Då får man långa, vita purjolökar. Jag gör hål med en planteringspinne.
Foto: Kerstin Engstrand
Håll plantorna väl vattnade tills de är väl etablerade.Därefter behöver purjolök sällan vattnas, bara vid mycket torr väderlek,
När plantorna har etablerat sig, vanligen i början av juni upp till Uppsalatrakten, senare norrut, kupar man upp jorden allt eftersom de växer till sig.
Där jorden har kupats upp längs stjälken blir purjolöken vit och mjäll. Man kan även ta tomma hushållspappersrullar och trä över plantorna, eller gör skydd av ett gammalt liggunderlag. Det finns också specialskydd att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker, skydd som kan användas i många år.
Foto: Kerstin Engstrand
Glöm inte att gödsla purjon, ge en giva gödsel en gång per vecka. Många tycker att gödsel som håller en NPK-halt av 20-10-10 fungerar bästa för purjo.
Foto: Kerstin Engstrand
Lättast är att skörda med hjälp av en grävgrep. Nyskördad purjolök håller sig fräsch i minst en vecka om rötterna är kvar och löken får stå i en hink med vatten, ibland i hela tre veckor. Och i landet klarar även tidiga sorter att flyttas till en annan växtplats. Men får de stå kvar till nästa sommar kommer de att gå i blom och bli fjärils- och humlemagneter!
Vacker som en tavla är portionsodlingen av mikrogrönt! Foto: Kerstin Engstrand
Smörgåskrasse är en klassiker att odla inomhus under vinterhalvåret. Vad sägs om att odla smörgåskrasse portionsvis?
Den här metoden är rolig för alla åldrar, och får även plats i ett pyttelitet studentrum. Odlingen är dockskåpssöt men synnerligen effektiv! Samla på dig kapsyler och andra mindre föremål som kakformar, enda kravet är att de ska tåla vatten och vara täta.
Smörgåskrasse gror snabbt, oftast inom 24 timmar. Detta blir en rolig stafettodling, skörda en portion och så nästa. Du kan även odla i äggskal men de brukar vara lite instabila. Självklart går det även bra att odla andra sorter av mikroblad med kapsylportionsmetoden, pröva gärna bladrädisa eller basilika.
Rengör kapsylerna och de andra små formarna du valt.
Lägg lite jord, bomull eller en liten bit hushållspapper i botten på varje kapsyl.
Fukta jorden/bomullen/hushållspappret.
Strö över frön.
Fukta lätt igen, bäst fungerar det med en blomspruta.
Håll sådden fuktig.
Redan efter 24 timmar brukar fröna grott. Fyra till fem dagar efter sådd kan skörda din krasseportion!
Ha en rad portioner på gång så kan du skörda en varje dag. Smörgåskrasse är rikt på C- och D-vitamin och gott på smörgås eller som extra krydda i en sallad. Gott också strödd över en soppa.
Metoden passar också att testa grobarheten för gamla fröer man har liggandes.
Idén kommer från Writtle University College som visade upp den på Chelsea Flower Show 2012. En kul och praktisk idé som vi praktiserat sedan dess.
Har du popcornmajs kvar efter Melodifestivalens lördagsmys? Då kan du odla det senaste av mikroskott, majsskott.
Kan man verkligen odla majs av popcornmajs som köps i matbutiken? Jo men visst! Vi har testodlat majsskott och vi valde fyra ”sorter”: Två från matbutiken, en ekologisk, och en “vanlig” samt en supersöt sort avsedd för odling utomhus för att bli extra söta majskolvar. Dessutom sorten ‘Royalty’ som är en F1 hybrid som ska vara särskilt bra att just odla som mikrogrönt.
Klargöras ska att det som i matbutiken säljs som popcornmajs är inte samma sorter som odlas fram till extra söta majskolvar. Popcornmajs är vanligen sorter med mindre smak och med hårdare fröskal.
Foto: Kerstin Engstrand
Vi odlade i ett plasttråg. Såjord fylldes i, upp till en höjd av 2 cm. Jorden genomfuktades och majskornen såddes ut.
Vi sådde ganska glest, man kan när man odlar mikroskott så mycket tätare än vad vi gjorde.
Därefter täcktes fröna med 1 cm såjord, och även detta jordlager genomfuktades och locket sattes på. Dags för ivrig väntan!.
Små piggar tittar fram, majsen börjar gro! Foto: Kerstin Engstrand
Efter fyra dagar hade cirka en tredjedel av fröna grott, det gällde samtliga tre sorter.
Majs är roliga att betrakta när de gror, först kommer små svagt gula piggar upp ur jorden.
Som små rör! Foto: Kerstin Engstrand
Därefter bildar de som smala rör, oftast med en skimrande vattendroppe på toppen.
Efter tio dagar ser de mera ut som timotejblad. Godast är bladen om de skördas när de är ca sju cm höga. Efter en vecka hade i stort sett alla frön grott, bäst grodde supermajsen och Royalty, alla frön av alla, medan popcornmajsen hade en grobarhet av ca 75%. Å andra sidan är popcorns majs billigt.
10 dagar efter sådd, och det var dags att provsmaka. Nu hade Icas vanliga popcornmajs växt till sig mest.
Foto: Kerstin Engstrand
Vad smakar de?
De ekologiska smakade mest som – gräs.
Icas popcornmajs hade en svag smak av ängssyra, en smak vi gillar.
‘Royalty’ smakade bra och hade också en svag smak av ängssyra, Royalty var sötare än de vi hade köpt som popcornmajs men inte så söt som de supersöta.
*Royalty’. Foto: Kerstin Engstrand
Slutligen de extra fina supersöta smakade sött, en av smaktestarna sade honung!
Majsskott är trevligt att variera med gentemot ärtskott, dock är majs just nu lite dyrare att grodda än ärtskott. Vanligen använder man ju vanliga gula kokärter att grodda.
"Innesådden" har grott bra! Det är den 3 april och året 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Jag får många frågor om det stämmer att det går att ”vinterså” tomater utomhus. Alltså utomhus, inte i växthus av något slag. Här kommer en rapport om testsådd av tomaten ’Marmande’ som gjordes våren 2017 och våren 2018. Sådden gjordes enligt odlingspraxis, att man ska så åtta veckor innan planerad utplantering.
Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl. Foto: Kerstin Engstrand
Sorten jag valde var ’Marmande’, en så kallad biffttomat, den ger rejält stora frukter på över 150 gram. En högväxande fransk sort som växer snabbt. Samt anses vara en tålig frilandstomat, den klarar lite kyla bra, och har exempelvis inga problem med så låga temperatur som 8 grader. Alltså en tomat som fungerar mycket bra på friland. Den ska, som alla andra tomater, förkultiveras åtta veckor innan planerad utplantering. Dessutom är det en sort som nästan alla fröfirmor har i sitt sortiment.
2017 års experiment
Vi köpte två set på Lidl där fröna såddes i den låga plastlådan som följde med. Enligt etiketten så var det 25 frön med och det stämde mer än bra, det var fler frön.
Testorten var Täby, norr om Stockholm. Zon 3.
Startskottet gick den 28 mars 2017. Vad vi då inte visste var att april skulle bjuda på en av de kallaste aprilmånader på länge, med rejält med minusgrader otaliga nätter i rad samt snö! Det blev en spännande månad!
Sådden ”inne” fick de bästa förhållandena, inomhustemperatur på 22 grader och tillgång till extra belysning i form av växtbelysning. Riktigt gosigt och bra.
Set ”ute” placerades ute i kylan, på underhyllan till ett planteringsbord, utomhus i sydvästläge. Bordet stod mot husväggen. Sådden hade inte mycket skydd, bara det enkla lilla plastlocket. Dessutom var jordvolymen inget att skryta om, jorddjupet var ca 1,5 cm. Tuffa förhållanden för en tomat.
Lejonparten av fröfirmorna anger 7 – 12 dagar som groningstid.
“Innesådden” har grott bra! Foto: Kerstin Engstrand
Redan den 3 april, bara sex dagar efter sådd, hade alla frön grott inomhus.
Utomhus såg vi då bara svart jord. Mycket svart jord.
Så kom den iskalla april och jag lade faktiskt över ett lager bubbelplast över vår lilla utesådd. Den stod ju verkligen utomhus i det fria och inte i en odlingstunnel eller i ett växthus. April bjöd ju på extraordinära väderförhållanden så det ansåg jag vara ett måste.
12 maj 2017 och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand
Först den 12maj skymtade fina små fröplantor i utesådden. Även här hade alla frön grott. Den 20 maj hade utesådden kommit lite längre än hur innesådden såg ut den 3 april. Men utesådden var nu rejält efter i växtkraft, 1,5 månader är en lång tid i utvecklingen för en ettårig växt som tomat.
Utesådden den 20 maj 2017. Foto: Kerstin Engstrand
Då ska vi notera att innesådden borde ha planterats om redan den 10 april. Nu planterade jag bara om några enstaka då vi ville jämföra lika jordförhållanden.
10 april 2018, innesådden, under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand
Den 18 april var de omplanterade inneexemplaren mycket livskraftiga:
Den 27 april hade innesådden i det lilla odlingskärlet det tufft, jorden var i princip slut och rötterna bildade en tät matta. Men småplantorna fick vara kvar, det gäller ju ett test!
Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2017, åtta veckor efter start och det dags att jämföra!
Så spännande! De utesådda var friskt gröna i färgen, men ack så små! De innesådda skulle behövt ha omplanteras, om de hade blivit det hade de blivit stora, välmående plantor.Inget svinn fick vi, att de innesådda på bilden var färre beror på att vi hade planterat om ett antal.
27 maj 2018, åtta veckor från start. De utomhus sådda till vänster och de sådda inomhus till höger. Foto: Kerstin Engstrand
2018 gjorde jag om testet
Man får inte dö nyfiken! 2018 gick startskottet för sådd den 25 mars, mitt på dagen. Samma sort i år igen, också inköpta på Lidl. Men denna gång sådde jag lite annorlunda.
Det blev tre platser, en inomhus i samma rumsförhållanden som 2017. Samt två sådder utomhus, nu mera öppet.
FOTO:Kerstin Engstrand
1 of 3
1. Utomhussådd i sydvästläge i upphöjd bädd.
2. I en pallkrage där en jordsäck hade lagts i.
Jordsäcken täcktes efter sådd med snö.
April månad 2018 blev varmare än april 2017. Men utomhus hände ingenting, det var fortfarande för kallt för tomatfröna att gro. Men inomhus hade de grott bra den 2 april. Här de som såddes i en mjölkkartong den 25 mars:
Foto: Kerstin Engstrand
Några dagar senare hade de inomhussådda vuxit till sig snabbt. OBS! De fick ingen tillskottsbelysning! Så här såg de ut den 7 april 2018:
Foto: Kerstin Engstrand
Fortfarande syntes inget av de utomhussådda vilket var naturligt, det var ännu för kallt.
Inomhussådden växte på bra, den 19 april var det dags att plantera om dem. Utomhus syntes ingenting.
Foto: Kerstin Engstrand
Men när hände det något utomhus 2018?
Som du säkerligen kommer ihåg blev det ganska varmt 2018. Den 4 juni hade tomatsådderna utomhus fått rejält med fart:
I pallkragen som hade täckts med snö tittade denna lilla planta fram mellan spenatbladen:
Foto: Kerstin Engstrand
Och samma dag, den 4 juni 2018 såg det ut så här i den upphöjda bädden i sydvästläge:
Foto: Kerstin Engstrand
Den upphöjda bädden i sydvästläge visar alltså på bättre tillväxt än sådden i jordsäcken som dels hade mindre jordvolym (10 liters säck) samt låg i ett mera skuggigt läge.
Den 23 juni var plantan i sydvästläge och upphöjd bädd så här stor:
Foto: Kerstin Engstrand
Då var de inomhussådda redan omplanterade flera gånger och växte nu i stora svarta självvattnande krukor. Midsommarhelgen var lite sval men därefter kommer värmen åter, och det rejält! Sommaren 2018 blev en riktig tomatsommar, det kändes som om man bodde i Italien igen. De utomhus sådda var alltså minst två månader efter i utveckling. Men de levde och växte på!
Jag gav dem vatten under exakt samma förutsättningar, ordens fuktighet mättes med mätare och plantorna fick vatten efter deras egna behov. Gödsel gavs samtidigt.
30 juli 2018 – skördedags!
Rolig form, två har vuxit nästan ihop. Foto: Kerstin Engstrand
Den 30 juli kunde jag skörda de första härligt solmogna bifftomaterna, de var också de allra första av alla de olika sorter bifftomater jag odlade 2018. Det var – förstås – på en planta vars frö jag hade sått inomhus den 25 mars. Lite mer än fyra månader efter sådd vilket stämmer ganska bra med en tomats normala utveckling, åtta veckor från sådd till blomma och därefter ytterligare åtta veckor från blomning till skörd.
Och kunde jag då skörda något från de utomhussådda?
Både ja och nej, den 4 september hade de utomhus sådda stora fina tomater men de var fortfarande gröna men på väg att börja gå mot orange. De var nu lite mera efter i utvecklingen än tidigare, cirka 2,5 månad. Men de var många! De blev till marmelad och några fick eftermogna inomhus.
Foto: Kerstin Engstrand
Vad är då mina tankar av detta test?
Det skrivs mycket på nätet om att man ska vinterså tomater. Oftast är det då sådd under vintern, antingen i tunnelväxthus eller i annan kall miljö men i regel inte verkligen utomhus direkt i jord. Javisst gror fröna men de tappar rejält i utvecklingstid. Det är heller knappast värt alla bekymmer med vädrets svängningar. Iskalla nätter, gassande brännande sol ibland på dagarna. Plantorna är visserligen fina men för små, skörden blir rejält försenad vid utesådd, det krävs en mycket bra sommar och en varm höst för att de vintersådda tomaterna ska hinna ge frukt.
Men testet visar också på att du kan så utomhus i maj och få skörd om än mycket sen. Samt att det även går att så inomhus i slutet av april eller i början av maj och hinna få tomater, om dock lite sent på säsongen, oftast i början av hösten.
Solhatt, ja bara namnet gör att man får associationer till hetta, sydländsk hetta och stark musik. Kanske till och med till salsa. Eller till den polynesiska dansen hula.
Att ha en alldeles egen ’Hula Dancer’ i sin rabatt blir därför något alldeles extra. Numera behöver man inte längre jaga plantor, idag finns det frö att så.
Blek solhatt ‘Hula Dancer’
Echinacea pallida ‘Hula Dancer’ har kronblad som är smala, som gärna leker vinden. Den är en perenn, flerårig växt och sår du den i år så kommer den att blomma nästa år. Denna skönhet är dessutom, när den är väl etablerad, torktålig. Det svenska namnet är blek solhatt ’Hula Dancer’.
Fullvuxen blir den cirka 90 cm hög. Färgen är blekt rosa, ibland nästan vit. Blomningstid: juli till september. Upphöjd bädd, gärna ren sand trivs den bäst i. Den vill ha huvudet i solen och rötterna i halvskugga. Tyvärr älskar mördarsniglar alla rubeckior och även denna.
‘Hula Dancer’ blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand
Drar du upp plantor från frö så ska du förkultivera dem. Så inomhus i såjord. Täck sådden med plast försett med lufthål och se till att sådden inte torkar ut. Fröna gror vid en temperatur av ca 20 grader. Det brukar ta en vecka innan de gror.
Vågbladig solhatt
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand
Vågbladig solhatt, Echinacea simulata, är en annan rudbeckia värd att leta efter. Den vågbladiga solhatten har gult pollen, den bleka har vitt pollen! Många tycker att den vågbladiga är en av de mest intressanta man kan ha i sin trädgård. Kronbladen blir nästan 9 cm långa och de faller fritt ganska rakt ner. Blir ca 80 cm hög. Kan frösås men den tar oftast upp till åtta veckor på sig att gro. Samma växtförhållanden som den bleka solhatten.
Vattenkrasse. Lägg märke till de små vita blommorna. de går också att äta. Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkrasse/ källfräne, Nasturtium officinale (hette tidigare Rorippa nasturtium aquatium) är god till allt där den kan avnjutas nyskördad fräsch men aldrig ihop med något kladdigt som en sås. Lägg den på en bit grillat kött, på fisk eller i salladen. Ju mer man plockar, desto mer växer den!
I större delen av landet får vi odla den som ettårig, skörda skotten när de är späda och har friskt gröna blad. Den får pepprigare smak när den blommar. Blommorna är vita.
Lättförökad med sticklingar som får bilda rötter i ett glas med vatten. Trivs bra i halvskugga och skugga. Går även lätt att dra upp från frö. En påse frö räcker till hundratals plantor. Så fröna på ett djup av 0,5 cm. Sådden får inte torka ut!
Tidig vår och under hösten kan den med fördel odlas i växthus/odlingstunnel.
Blir ca 20 cm hög så välj en vid kruka. Du kan börja skörda när plantan blivit ca 5 cm hög. Till skillnad mot kryddor (som ska skördas i torrt och varmt väder) blir vattenkrasse godast om bladen skördas när det är svalt ute.
Och som sagt, ju mer du plockar desto fler skott bildar den!
Vill inte torka ut, odla den i balkongjord med krukan ståendes i ett djupt fat där vattennivån alltid är ca 2-3 cm eller med vattenkristaller inblandade i jorden. Gödselvattna en gång per månad.
Trivs utmärkt i halvskugga.
Den kan också i zon 1 odlas på friland, i kanten av en bäck eller en damm/sjö.
Färska nyskördade skott förvaras i 4°, går utmärkt i en plastpåse.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser.