Taggar Inlägg "Frö"

Frö

Inne eller ute, det är frågan, kan man lyckas med utesådd av tomater? Foto: Kerstin Engstrand
"Innesådden" har grott bra! Det är den 3 april och året 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Jag får många frågor om det stämmer att det går att ”vinterså” tomater utomhus. Alltså utomhus, inte i växthus av något slag. Här kommer en rapport om testsådd av tomaten ’Marmande’ som gjordes våren 2017 och våren 2018. Sådden gjordes enligt odlingspraxis, att man ska så åtta veckor innan planerad utplantering.

Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl.  Foto: Kerstin Engstrand
Små minidrivhusförpackningar inköptes på Lidl. Foto: Kerstin Engstrand

Sorten jag valde var ’Marmande’,  en så kallad biffttomat, den ger rejält stora frukter på över 150 gram. En högväxande fransk sort som växer snabbt. Samt anses vara en tålig frilandstomat, den klarar lite kyla bra, och har exempelvis inga problem med så låga temperatur som 8 grader. Alltså en tomat som fungerar mycket bra på friland. Den ska, som alla andra tomater, förkultiveras åtta veckor innan planerad utplantering. Dessutom är det en sort som nästan alla fröfirmor har i sitt sortiment.

2017 års experiment

Vi köpte två set på Lidl där fröna såddes i den låga plastlådan som följde med. Enligt etiketten så var det 25 frön med och det stämde mer än bra, det var fler frön.

Testorten var Täby, norr om Stockholm. Zon 3.

Startskottet gick den 28 mars 2017. Vad vi då inte visste var att april skulle bjuda på en av de kallaste aprilmånader på länge, med rejält med minusgrader otaliga nätter i rad samt snö! Det blev en spännande månad!

Sådden ”inne” fick de bästa förhållandena, inomhustemperatur på 22 grader och tillgång till extra belysning i form av växtbelysning. Riktigt gosigt och bra.

Set ”ute” placerades ute i kylan, på underhyllan till ett planteringsbord, utomhus i sydvästläge. Bordet stod mot husväggen. Sådden hade inte mycket skydd, bara det enkla lilla plastlocket. Dessutom var jordvolymen inget att skryta om, jorddjupet var ca 1,5 cm. Tuffa förhållanden för en tomat.

Lejonparten av fröfirmorna anger 7 – 12 dagar som groningstid.

"Innesådden" har grott bra!  Foto: Kerstin Engstrand
”Innesådden” har grott bra! Foto: Kerstin Engstrand

Redan den 3 april, bara sex dagar efter sådd, hade alla frön grott inomhus.

Utomhus såg vi då bara svart jord. Mycket svart jord.

Så kom den iskalla april och jag lade faktiskt över ett lager bubbelplast över vår lilla utesådd. Den stod ju verkligen utomhus i det fria och inte i en odlingstunnel eller i ett växthus. April bjöd ju på extraordinära väderförhållanden så det ansåg jag vara ett måste.

12 maj  och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand
12 maj 2017 och det börjar hända saker i utesådden! Foto: Kerstin Engstrand

Först den 12 maj skymtade fina små fröplantor i utesådden. Även här hade alla frön grott. Den 20 maj hade utesådden kommit lite längre än hur innesådden såg ut den 3 april. Men utesådden var nu rejält efter i växtkraft, 1,5 månader är en lång tid i utvecklingen för en ettårig växt som tomat.

Utesådden den 20 maj. Foto: Kerstin Engstrand
Utesådden den 20 maj 2017. Foto: Kerstin Engstrand

Då ska vi notera att innesådden borde ha planterats om redan den 10 april. Nu planterade jag bara om några enstaka då vi ville jämföra lika jordförhållanden.

10 april, innesådden. Foto: Kerstin Engstrand
10 april 2018, innesådden, under växtbelysning. Foto: Kerstin Engstrand

Den 18 april var de omplanterade inneexemplaren mycket livskraftiga:

Omplanterad innesådd planta. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterad innesådd planta. Foto: Kerstin Engstrand

Den 27 april hade innesådden i det lilla odlingskärlet det tufft, jorden var i princip slut och rötterna bildade en tät matta. Men småplantorna fick vara kvar, det gäller ju ett test!

Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
Plantorna i innetestet har det tufft nu när de inte planteras om. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2017, åtta veckor efter start och det dags att jämföra!

Så spännande! De utesådda var friskt gröna i färgen, men ack så små! De innesådda skulle behövt ha omplanteras, om de hade blivit det hade de blivit stora, välmående plantor.Inget svinn fick vi, att de innesådda på bilden var färre beror på att vi hade planterat om ett antal.

27 maj, åtta veckor från start. de utesådda till vänster och de inomhussådda till höger. Foto: Kerstin Engstrand
27 maj 2018, åtta veckor från start. De utomhus sådda till vänster och de sådda inomhus till höger. Foto: Kerstin Engstrand
2018 gjorde jag om testet

Man får inte dö nyfiken! 2018 gick startskottet för sådd den 25 mars, mitt på dagen. Samma sort i år igen, också inköpta på Lidl. Men denna gång sådde jag lite annorlunda.

Det blev tre platser, en inomhus i samma rumsförhållanden som 2017. Samt två sådder utomhus, nu mera öppet.

 

April månad 2018 blev varmare än april 2017. Men utomhus hände ingenting, det var fortfarande för kallt för tomatfröna att gro. Men inomhus hade de grott bra den 2 april. Här de som såddes i en mjölkkartong den 25 mars:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Några dagar senare hade de inomhussådda vuxit till sig snabbt. OBS! De fick ingen tillskottsbelysning! Så här såg de ut den 7 april 2018:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Fortfarande syntes inget av de utomhussådda vilket var naturligt, det var ännu för kallt.

Inomhussådden växte på bra, den 19 april var det dags att plantera om dem. Utomhus syntes ingenting.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Men när hände det något utomhus 2018?

Som du säkerligen kommer ihåg blev det ganska  varmt 2018. Den 4 juni hade tomatsådderna utomhus fått rejält med fart:

I pallkragen som hade täckts med snö tittade denna lilla planta fram mellan spenatbladen:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och samma dag, den 4 juni 2018 såg det ut så här i den upphöjda bädden i sydvästläge:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den upphöjda bädden i sydvästläge visar alltså på bättre tillväxt än sådden i jordsäcken som dels hade mindre jordvolym (10 liters säck) samt låg i ett mera skuggigt läge.

Den 23 juni var plantan i sydvästläge och upphöjd bädd så här stor:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Då var de inomhussådda redan omplanterade flera gånger och växte nu i stora svarta självvattnande krukor. Midsommarhelgen var lite sval men därefter kommer värmen åter, och det rejält! Sommaren 2018 blev en riktig tomatsommar, det kändes som om man bodde i Italien igen. De utomhus sådda var alltså minst två månader efter i utveckling. Men de levde och växte på!

Jag gav dem vatten under exakt samma förutsättningar, ordens fuktighet mättes med mätare och plantorna fick vatten efter deras egna behov. Gödsel gavs samtidigt.

30 juli 2018 – skördedags!
Foto: Kerstin Engstrand
Rolig form, två har vuxit nästan ihop. Foto: Kerstin Engstrand

Den 30 juli kunde jag skörda de första härligt solmogna bifftomaterna, de var också de allra första av alla de olika sorter bifftomater jag odlade 2018. Det var – förstås – på en planta vars frö jag hade sått inomhus den 25 mars. Lite mer än fyra månader efter sådd  vilket stämmer ganska bra med en tomats normala utveckling, åtta veckor från sådd till blomma och därefter ytterligare åtta veckor från blomning till skörd.

Och kunde jag då skörda något från de utomhussådda?

Både ja och nej, den 4 september hade de utomhus sådda stora fina tomater men de var fortfarande gröna men på väg att börja gå mot orange. De var nu lite mera efter i utvecklingen än tidigare, cirka 2,5 månad. Men de var många! De blev till marmelad och några fick eftermogna inomhus.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Vad är då mina tankar av detta test?

Det skrivs mycket på nätet om att man ska vinterså tomater. Oftast är det då sådd under vintern, antingen i tunnelväxthus eller i annan kall miljö men i regel inte verkligen utomhus direkt i jord. Javisst gror fröna men de tappar rejält i utvecklingstid. Det är heller knappast värt alla bekymmer med vädrets svängningar. Iskalla nätter, gassande brännande sol ibland på dagarna. Plantorna är visserligen fina men för små, skörden blir rejält försenad vid utesådd, det krävs en mycket bra sommar och en varm höst för att de vintersådda tomaterna ska hinna ge frukt.

Men testet visar också på att du kan så utomhus i maj och få skörd om än mycket sen. Samt att det även går att så inomhus i slutet av april eller i början av maj och hinna få tomater, om dock lite sent på säsongen, oftast i början av hösten.

Men det är alltid kul att testa!

Och jag gör om testet 2019 igen.

Läs också: Så lyckas du med tomater

Läs också: Tomaterna som odlas på vulkaners sluttningar

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

'Hula Dancer' . Foto: Kerstin Engstrand

Solhatt, ja bara namnet gör att man får associationer till hetta, sydländsk hetta och stark musik. Kanske till och med till salsa. Eller till den polynesiska dansen hula.

Att ha en alldeles egen ’Hula Dancer’ i sin rabatt blir därför något alldeles extra. Numera behöver man inte längre jaga plantor, idag finns det frö att så.

Blek solhatt ‘Hula Dancer’

Echinacea pallida ‘Hula Dancer’ har kronblad som är smala, som gärna leker vinden. Den är en perenn, flerårig växt och sår du den i år så kommer den att blomma nästa år. Denna skönhet är dessutom, när den är väl etablerad, torktålig. Det svenska namnet är blek solhatt ’Hula Dancer’.

Fullvuxen blir den cirka 90 cm hög. Färgen är blekt rosa, ibland nästan vit. Blomningstid: juli till september. Upphöjd bädd, gärna ren sand trivs den bäst i. Den vill ha huvudet i solen och rötterna i halvskugga. Tyvärr älskar mördarsniglar alla rubeckior och även denna.

 

'Hula Dancer' blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand
‘Hula Dancer’ blir bäst om den planteras ganska tätt. Foto: Kerstin Engstrand

Drar du upp plantor från frö så ska du förkultivera dem. Så inomhus i såjord. Täck sådden med plast försett med lufthål och se till att sådden inte torkar ut. Fröna gror vid en temperatur av ca 20 grader. Det brukar ta en vecka innan de gror.

Vågbladig solhatt
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand
Vågbladig solhatt. Foto: Kerstin Engstrand

Vågbladig solhatt, Echinacea simulata, är en annan rudbeckia värd att leta efter. Den vågbladiga solhatten har gult pollen, den bleka har vitt pollen! Många tycker att den vågbladiga är en av de mest intressanta man kan ha i sin trädgård. Kronbladen blir nästan 9 cm långa och de faller fritt ganska rakt ner. Blir ca 80 cm hög. Kan frösås men den tar oftast upp till åtta veckor på sig att gro. Samma växtförhållanden som den bleka solhatten.

Läs mer om andra solhattar:  Dags för en solhatt, som solitär eller i en prärieäng

Text och foto: Kerstin Engstrand

Vattenkrasse. Lägg märke till de små vita blommorna. de går också att äta. Foto: Kerstin Engstrand

Vattenkrasse/ källfräne, Nasturtium officinale (hette tidigare Rorippa nasturtium aquatium) är god till allt där den kan avnjutas nyskördad fräsch men aldrig ihop med något kladdigt som en sås. Lägg den på en bit grillat kött, på fisk eller i salladen. Ju mer man plockar, desto mer växer den!

I större delen av landet får vi odla den som ettårig, skörda skotten när de är späda och har friskt gröna blad. Den får pepprigare smak när den blommar. Blommorna är vita.

Lättförökad med sticklingar som får bilda rötter i ett glas med vatten. Trivs bra i halvskugga och skugga. Går även lätt att dra upp från frö. En påse frö räcker till hundratals plantor. Så fröna på ett djup av  0,5 cm. Sådden får inte torka ut!

Tidig vår och under hösten kan den med fördel odlas i växthus/odlingstunnel.

Blir ca 20 cm hög så välj en vid kruka. Du kan börja skörda när plantan blivit ca 5 cm hög.  Till skillnad mot kryddor (som ska skördas i torrt och varmt väder) blir vattenkrasse godast om bladen skördas när det är svalt ute.

Och som sagt, ju mer du plockar desto fler skott bildar den!

Vill inte torka ut, odla den i balkongjord med krukan ståendes i ett djupt fat där vattennivån alltid är ca 2-3 cm eller med vattenkristaller inblandade i jorden. Gödselvattna en gång per månad.

Trivs utmärkt i halvskugga.

Den kan också i zon 1 odlas på friland, i kanten av en bäck eller en damm/sjö.

Färska nyskördade skott förvaras i 4°, går utmärkt i en plastpåse.

Av Kerstin Engstrand

 

 

 

Oxalis. Foto: K Engstrand

Nu börjar det ljusna och i fingrarna kliar det att få börja med vårbruket. Det gör vi med att odla det absolut trendigast av allt, mikroblad och groddar.

Mycket smak, verkligen koncentrerad och pyttelitet format handlar det om. Vi talar om mikro av våra vanligaste kryddor och bladgrönsaker. De späda skotten älskas av stjärnbeströdda kockar över hela världen som beställer dem dagsfärska varje dag. Bladen ger den där lilla extra piffen eller en överraskande effekt till den enklaste maträtt. Och du kan lätt odla dem själv.

Fröpåsarna innehåller i regel frön till ett helt kompani. Mikroskott är lönsamt i dubbel bemärkelse, snabbt, roligt och lönsamt – i butik kostar mikroskott flera hundra kronor per kilo.

 

Ovanligt vanligt
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.
Groddar av röd rättika tillsammans med rå fisk.

Några är extremt enkla och vanliga, som gräslöksfrön som fått växa sig till en höjd av 4-5 cm. De är särskilt goda på lax , och de ger ett verkligt lyft på en enkel grillad bit lax. Lägg till några små groddblad av gurkört och du får en somrig smak av gurka. Eller vad sägs om att odla basilika, den vanliga ”Genovese”, eller citronbasilika som om det vore krasse? Mycket roligare än att köpa en planta i matvarubutiken. Mikrobasilikan passar suveränt bra till lättstekta ägg.

Vad mer kan fungera? Broccoli har vi prövat på tidigare med bra resultat. Påstås innehålla ämnen (sulforophane) som stimulerar kroppens eget försvar mot cancer. Andra extremt lätta att grodda är rödbetsskott och solrosor som, liksom ärtskotten, sedan länge finns att köpa färdiga i grönsaksdisken men det är roligare att dra upp själv. Ruccola blir extra bra, en riktig primör.  Andra groddar med ”sting” är rädisa och röd rättika samt perilla.

Mikroblad, groddar av röd rättika får man i Japan alltid till rå fisk, men passar till allt som serveras kallt.

wb
Shiso, eller perilla finns i olika färger, vackrast och mildast är den vinröda. I Japan är den en självklarhet att den finns överallt där grönsaker säljs. Foto: K Engstrand

 

Perilla är en ”gammal” trädgårdsväxt som vid förra sekelskiftet var vanlig som kantväxt i våra trädgårdar. Den går också under benämningen ”Shiso”, eller bladmynta på svenska. Finns grön och vackert vinröd och är mycket populär i japansk matlagning där bladen doppas i s.k. tempurasmör för att sedan friteras. Bladen kan också friteras direkt i olja bara de är riktigt torra. Lägg de friterade bladen på en köttbit och strö på lite havssalt så är fredagsmiddagen räddad.

 

Och till glass

wDSC0366

Fast godast är onekligen de blad som smakar nöt. Tahoon, Toona sinensis är känd under mängder av olika namn, på engelska även Chinese Cedar eller Chinese Mahogany, och ibland som dess gamla latinska namn Cedrella sinensis. Tillhör Meliaceaefamiljen, dvs. mahogny, och dess unga späda gröna skott är mycket populära i Kina.  I det fria blir det ett träd på hela sju meter och är inte vinterhärdigt. Tahoon passar även i glass. Fröer till tahoon går knappt att få tag på, dessutom är den svårodlad men hittar du dem så köp! De är väl värda ett försök.

Stevia, sockerplanta med sin söta smak passar också utmärkt i desserter. Den är 30 gånger sötare än socker och i Ryssland gör man en sorts sirap av den. Svenska fröfirmor har den i sitt sortiment. Man får odla stevia men produkter av stevia, som groddplantor eller sötningsmedel, är förbjudet att sälja då det ännu inte är godkänt som sötningsmedel. Enligt Livsmedelsverket är växten stevia, i färsk eller torkad form, inte godkänd som livsmedel inom EU. Detta innebär att produkter som innehåller växten stevia inte får säljas. Inte heller får stevia marknadsföras som kryddväxt, där för återfinns den i trädgårdsbutikernas sommarblomssortiment. Däremot får steviolglykosider, E960, användas som tillsats. Tillsatsen har genomgått omfattande säkerhetsprövningar och får användas som sötningsmedel i begränsade mängder. I EU:s tillsatsförordning står det i vilka livsmedel steviolglykosider får användas och i vilka mängder.

Det finns även mikroskott som smakar ett mellanting mellan gröna alger och kaktus. Den smakar mest saltvatten är mera rolig att titta på än äta. Salicorna heter den, glasört på svenska. Välsorterade fiskhandlare brukar ha den i sitt sortiment.

Oxalis. Foto: K Engstrand
Oxalis. Foto: K Engstrand

 

Och bland de senaste nyheterna är röd oxalis, som vi köper som krukväxt. Kockarna köper in den under namnet Yka Leaves®.  Smaken liknar harsyra. De vinröda bladen är mycket dekorativa och anses vara särskilt god till skaldjur men även till rödbetor.

 

Så lyckas du

wDSC0358

Flera fröfirmor har ett stort utbud av de i artikeln angiva sorterna. Vissa brittiska firmor benämner dem särskilt som ”sprouting seeds” eller groddfrö på svenska.

Yrkesodlingarna odlar skotten i cellulosa från Sverige. Vanlig bomull går lika bra.

Mikroskott odlas med lätthet på fönsterbrädan från början av april. Tidigare behövs extra tillskottsljus, som lysrörsbelysning.

Odla i låga plastaskar, de som köpta körsbärstomater ligger i är utmärkta. Fyll dem bomull. Fukta bomullen rejält, tills den sjunkit ihop till 2/3 höjd av asken. Den ska vara våt. Ställ askarna på fat.

Så därefter mycket tätt, på ytan av bomullen. Ställ odlingen i ett soligt sydvästfönster. Vanlig inomhustemperatur på 21– 22 grader fungerar utmärkt. Håll bomullen fuktig, spraya på med vatten. Fröna får inte torka men ska heller inte dränkas. Dra en plastpåse över odlingen men förslut den inte.

Skörd

Basilika, rödbetor, rödkål, ruccola, broccoli och gräslök blir alla skördefärdiga på 3– 6 dagar efter det att fröna har grott. Snabbast skördeklar blir gurkört, 2–3 dagar efter att de grott, solrosskott och broccoli bör skördas efter 5-–6 dagar. Längst tid tar perilla, som ibland kan ta 1-2 veckor på sig att gro.

Skotten klipps av. Avklippta, skördade skott bryter inte nya blad.

Av Kerstin Engstrand

 

 

 

 

 

.

 

 

 

 

Marie Berglund odlar i Västerås. Bor i växtzon 3. Foto: Privat

Odlare: Marie Berglund, 36 år, odlar i Västerås växtzon 3. Jobbar på Plantagen i Hälla.

Har just blivit med hus med tillhörande tomt på cirka 1600 kvm. Tomten är till häften skogstomt samt ganska bergig. Håller på att flytta alla sina växter från den gamla kolonilotten till sin nya trädgård.

Tidigare jobbade Marie i Stockholm och är nu jätteglad över att slippa tillbringa 40 timmar per månad i bil mellan hemmet och arbetsplatsen. Nu jobbar hon nästan hemmavid.

Marie har också höns och akvariefiskar. Hon har odlat sedan hon var liten, då var det kryddor som fångade intresset. Sedan blev det uppehåll under gymnasietiden.

Läs hennes blogg:  www.metrobloggen.se/mjausmyspys/

Vad odlar du mest?

Ätbart och perenner för att det är snyggt. Drar upp mycket från frö och delar växter.

Hur ser dina planer för sommaren 2015 ut?

Att få ordning på tomten, att skapa rabatter och att bygga ett stenparti.

Har du förkultiverat något i år?

Ja, tomater och chili, Samt kronärtskocka som jag sådde i början av mars. De ser fina ut.

Hur drar du upp dina plantor?

Jag använder godisplastburkar (systern jobbar i mataffär) och plasttråg som man får kött i. Plasttrågen är bra, de läcker inte och de är också utmärkta att sätta krukor i.  Jag förkultiverar också i tetrapack.

Marie brukar inte göra hål i trepacken för hon är duktig på att vattna lagom mycket.

Favorit i år vid sidan av kronärtskockan?

Det är sötverbena, en liten låg kryddväxt som är lättare än stevia. Ska också odla mycket squash och pumpor. Det jag inte hinner äta upp kommer hönsen att få.

Råd till alla som är nyfikna på att odla?

Odla det som passar dig. Har du plats och tid, prova allt du har lust till. Har du mindre med plats och mindre med tid, odla en eller två växter. Viktigast är att det passar dig och att du mår bra av odlandet.

Ditt bästa tips?

Vattna chiliplantor med vatten från akvarium om du har tillgång till sådant. Jag har noterat att då slipper jag löss på chiliplantorna.

 

 

 

Basilika, bästa kryddan! Foto: Kerstin Engstrand

Vi har tagit basilikan till våra hjärtan, eller rättare sagt, till våra magar. Den klassiska italienska, den thailändska, de med smak av anis, citron och kanel. Och när man har fattat tycke för denna spännande bladkrydda, så vill man bara ha mer. Vilken tur att de då är så lättodlade! Samt att du kan så dem även i mitten av juli för ytterligare en ny skörd.

Basilika heter på latin Ocimum basilicum och är en ”kunglig krydda”.  Dess namn kommer från grekiskans kunglig, vasilikos. Bra att veta, om du ska köpa frön i Italien, är att basilika egentligen är ordet för en stor sal, vanligen ett kyrkorum, så på italienska heter kryddan basilico.

Det är bladen man använder på denna kryddväxt som är basen i bland annat pestosås. Dessutom avger bladen vid beröring en vidunderlig doft, så enbart doften gör att det bara är ett måste att ha en kruka basilika i köket.

Egentligen är basilika flerårig, men den är ytterst känslig för kyla och odlas därför hos oss som ettårig. Och när man använder den i matlagning är det bättre att riva eller mortla bladen istället för att klippa, för då kommer aromen bättre till sin rätt. Basilika ska alltid tillsättas i slutet av matlagningen utom när man gör pestosås.

Sorter
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Det finns flera olika sorters basilika, som antingen har en annorlunda form, färg eller smak på bladen: småbladig, storbladig ”sallads”, röd, thai eller med citronsmak. De flesta basilikasorter blir ca 40 cm höga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Den klassiska basilikan, det är den vanliga ’Genovese’. Märkligt att den inte saluförs med namn som pestobasilika. Det är just i trakten runt den italienska hamnstaden Genua som man främst använder basilika och då till den goda spaghettisåsen pesto. Basilika har tagit över som vår favoritkrydda efter oregano och är en härlig krydda i tomatsås och på pizza. ’Genovese’ känns lätt igen på bladens böjning. Gillar du pestosås så går det åt mycket av sorten ’Genovese’. Därför är det lättast att odla den i meterlånga balkonglådor eller i stora krukor.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Småbladig, ibland kallad för klotbasilika, ser ut som ett litet träd. Den är både vacker, lättodlad och god. Just att den har så små blad gör att den passar särskilt bra över nystekta ägg.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Salladsbasilika har enormt stora blad, därav namnet. Det finns även salladsbasilika som har lätt krusade blad. Dess smak är lite faddare än ’Genovese’ och mer rolig i formen än odlingsvärd.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Citronbasilika, även kallad lemon eller lime, har en lätt syrlig smak som passar utmärkt till soppor, fisk och sallader. Citronbasilika har släta, gröna blad.

Kanelbasilika, ’Cinnamon’, har en mycket starkt doft och smak av just kanel. Mest användbar som te. Bladen är mörkt blågröna med röda bladnerver. Högbladen vid blommorna är mörkt röda.

Persisk basilika har blad som går i grönt och rött. Passar utmärkt till lamm och fårost.

Sancta, Christmas är två namn på en och samma basilikasort som ska ha smak av glögg. Nåväl, nja, men smaken är i alla fall lätt fruktig.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Thaibasilika, också kallad för ’Thai Magic’ och ’Holy basilica’ har en mörkgrön färgton och rödtonad stam. Den har en lätt smak av anis – lakrits. Anges basilika som ingrediens i en asiatisk maträtt är det denna sort som gäller och kan inte ersättas med vanlig basilika.  Används i curryrätter, kötträtter och i sallader. Och är förvånansvärt god i vaniljglass!

Det finns även en storbladig sort av ’Thai Magic’ som har mildare smak än den vanliga thaibasilikan.

 

Hur lyckas du bäst med att odla basilika? Läs då denna artikel, klicka här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Under en normal svensk sommar hinner du få tre skördar. Den första sådden startar inomhus i april (och flyttas ut när häggen blommar), den andra utomhus i juni och den tredje i juli, ända till slutet av juli, också utomhus. Inomhus eller i växthus kan du så basilika även i augusti. Då kan du i samma kruka/balkonglåda skörda i slutet av juni, slutet av juli, augusti och även i september. För basilika är en utmärkt krydda att odla i kruka eller i balkonglåda. Den vill ha varmt och soligt läge, söderläge eller sydvästläge är ett måste. Inomhus i ett soligt västerfönster går också bra.

Tips: Har du tillgång till extraljus, i form av ljusrör eller växtbelysning, kan du redan i februari odla basilika inomhus med mycket bra resultat. Du kan även ta sticklingar av köpeplanta, stick ner sticklingarna direkt i jord så kommer de snart att rota sig.

Basilika är törstig och vill växa i mullrik bra jord. En fördel är att den klarar att stå i krukor utan dräneringshål, men den vill ha huvudet i solen. Basilika är mycket känslig för kyla och frost. Ställ därför odlingen i vindskyddat läge och mot en solig husvägg.

Bästa receptet på pestosås: Klicka här!

Du behöver:

Krukor/balkonglådor

Frön

Plastfolie

Såjord och balkongjord/krukväxtjord

Ev. sticketiketter att märka sådden med

Fat

Sprayflaska med vatten

Fyll krukan eller balkonglådan upp till 2/3 med planteringsjord. Därefter fyller du på med såjord upp till 1 cm från kanten. Finessen med denna kombination är att basilikan gror i den lättare såjorden, och när småplantornas rötter sedan tränger djupare ner i jorden når de den näringsrikare jorden. Vattna väl och låt överskottsvattnet rinna av. Jämna till ytan.

Bredså därefter basilika på hela ytan. Fröna ska inte täckas med jord. Spraya vatten över fröna så att de får kontakt med jorden. Nu när fröna är fuktiga syns de lätt, de ändrar färg och blir blågrå. Att basilika klarar att växa mycket tätt ser du på de köpeplantor som finns i matbutikerna. En sådan liten kruka brukar rymma 25 små plantor.

Täck över sådden med plastfolie. Första sådden i april ställer du ut när frostnätterna är över, alla sådder gjorda efter början av juni, dvs. andra och tredje sådden, ställer du ut så fort småplantorna visar sig.

Det tar i regel 5‒7 dagar för basilikafrön att gro och 7 av 10 frön kommer troligen att gro.  Ingen gallring behövs. När plantorna har utvecklat två små halvcirkelformade blad som har två pyttesmå blad mellan sig, är det dags att ta bort plasten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Törstig: Basilika har stor bladmassa och därmed blir de törstiga och behöver mycket vatten. Och de visar när de har behov av vatten, bladen slokar tydligt. Heta sommardagar behöver basilika vatten varje dag. Däremot behöver du inte gödsla basilikan. Gödsel förstör enbart aromen.

Toppa: När plantorna är 8 cm höga ska de toppas. Det gör man främst för att få buskigare plantor och därmed större skörd. Toppskotten kan bilda nya plantor om du sätter dem i en kruka med jord, de rotar sig snabbt.

Skörda: Basilikan ska skördas innan den gå i blom. Skörda hela plantan, även stjälkarna. Skulle någon planta blomma så kan blommorna ätas, de smakar också basilika. Basilika ska avnjutas färsk, såväl torkade som frysta smakar alla sorter som gräs. Däremot går det utmärkt att frysa in pestosås.

Du kan även äta blommorna, de smakar – basilika.

 

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sjukdomar och skadedjur: I regel inga, men vissa somrar händer det att larver av grönsaksfly äter hål på bladen. Larven brukar visa sig i skymningen, så fort det blir ljust gömmer den sig nere i jorden. Upptäcker du hål på bladen kan du ta en blompinne och perforera jorden med. Förhoppningsvis träffar blompinnen larven och du slipper fler angrepp. Annars är det bara att kontrollera bladens undersidor, det är där de gröna larverna brukar sitta.Kläm ihjäl larverna eller lägg dem i en plastpåse som du knyter till väl.

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Nyfiken på olika basilikasorter? Klicka här!

'Indigo Rose' är först gröna, sedan blåsvarta och när de är skördeklara är de nästan röda. © Kerstin Engstrand
De bästa tomaterna odlar man själv

Solvarma tomater är godis. För dig som har kliande gröna fingrar så är det fortfarande möjligt att så tomater i april och få en fin skörd i höst. Är du nybörjare så finns ännu en tröst, tomater är mycket lättodlade bara du har möjlighet att vattna och har en solig plats att odla dem på. Jag odlar alltid mina tomater i stora hinkar som står ute i trädgården. Växthus behövs inte för stor skörd!

Odla tomater och bli rik, på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand
Odla tomater och bli rik, – på solvarma tomater. På italienska heter tomat pomodoro, guldäpple av pomo=äpple, oro=guld. Foto: Kerstin Engstrand

 

Utbudet av sorter är enormt. Namnen frestar, och också formerna. Vad sägs om en randig, en helt grön tomat, eller varför inte en svart, eller en klyfttomat? För att inte tala om smaken, egenodlade tomater smakar absolut bäst, särskilt i vårt klimat.

Mer om mina favoritsorter kan du läsa här.

 

8 är tomatens gylllene tal

Åtta veckor innan man kan plantera ut plantorna ska tomatfrön sås om du inte har tillgång till extraljus och/eller växthus. Inte tidigare, det lönar sig inte. Sår du för tidigt får du enbart gängliga plantor. I slutet av mars i Skåne, i mitten av april i Stockholmstrakten och i slutet av april om du bor i de norra delarna, då är det sådags. Tomater förkultiveras inomhus, dvs. sås och får växa till sig inomhus.

De kan sedan planteras ut beroende på hur försommaren utvecklar sig, men en gyllene regel är att det brukar vara dags att plantera ut tomaterna när häggen blommar.

  • Det tar åtta veckor från sådd till blommande planta.
  • Sedan tar det ytterligare åtta veckor från blomma till skördemogen tomat.
  • Sår du i mitten av april kan du skörda i mitten av augusti. Odlar du på fönsterbrädan kan du skörda ännu tidigare.

 

Tomatblomma, just denna kommer att bli en klyfttomat, vilket syns tydligt på blommans form. Foto; Kerstin Engstrand

Var? Soligt läge, sydvästläge är suveränt. På fönsterbrädan eller utomhus mot en vägg. Du behöver inget växthus men har du tillgång till ett så får du tidigare skörd. Men tomater odlade på friland smakar bättre. Våra långa, ljusa sommardagar och nätter gör att tomaterna utvecklar en unik smak som helt enkelt är oslagbar. Allra helst vill tomater ha en jämn temperatur runt 20–25 grader dygnet runt men en vanlig svensk sommar fungerar alldeles utmärkt.

I vad? I en stor plastgodisburk i det soliga köksfönstret odlade min mor tomater så det knakade även när hon var 80+.  Utomhus, i en stor kruka, i en 10-liters plasthink eller direkt i jorden, mot en solig vägg.

 

Vad behöver jag förutom frön?
Foto:Kerstin Engstrand
  1. Tomma, väl ursköljda mjölk- eller juicekartonger, eller fyrkantiga plastkrukor
  2. Såjord (kallas även för kaktusjord)
  3. Plastpåsar, vanliga genomskinliga
  4. Fat
  5. Sticketiketter eller målartejp för märkning av sådderna

Du bör ha tillgång till ett fönster som vetter mot antingen sydväst eller väster där sådden kan stå i 8-10 veckor. En fördel med att förkultivera i mjölk-/juicekartonger är att du inte behöver plantera om plantorna. De kan växa i dem tills det är dags att plantera ut dem.

  1. Skölj ur kartongerna väl och kapa dem så att de blir 15–20 cm höga. Klipp bort ena hörnet i botten så att överskottsvatten kan rinna av. Eller använd motsvarande stora plastkrukor, gärna fyrkantiga, de tar mindre plats.
  2. Fyll varje till hälften med vanlig planteringsjord, fyll sedan på, ändå upp till kanten, med såjord.
  3. Vattna, och när jorden sjunkit ihop och överskottsvattnet runnit av är det dags att så två tomatfrön i varje kruka. När du nu sår ska krukan vara till hälften fylld av jord.
  4. Täck fröna med 0,5 cm jord och dra över en plastpåse. Gör några lufthål i platspåsen. Lättast är att klippa av hörnen på påsen.
  5. Nu är det bara att vänta, och eventuellt fukta sådden om jorden verkar torka ut. Efter 7 till 12 dagar bör fröna ha grott.
  6. Om båda fröna gror, klipp då bort den svagare plantan när den är 3–7 cm. Dra inte, då är risken att den andra plantan skadas.Men kasta inte de bortklippta fröplantorna, se nedan.
TIPS!

De plantor som du klippt bort blir lätt nya, sätt dem i en egen kruka som du fyller med jord på samma sätt som vid sådd. Tomater har en sällsynt förmåga att rota sig och snart har även dessa tagit sig.

Har du valt en sort som får ”tjuvar” kan även de på samma sätt bli till nya plantor. Tjuvar är sidoskott som bildas mellan bladvecken och stammen. Det brukar stå på fröpåsen om sorten bildar tjuvar.

På samma sätt kan en köpeplanta bli flera plantor.

Allt eftersom plantan växer ska jord fyllas på. Fyll på en gång i veckan, och varje gång upp till halva plantans stjälk. Finessen med denna teknik är att då bildas rötter längs stjälken rötter och du får en stadigare, livskraftigare planta.

Om du sår tomater i små krukor behöver de planteras om flera gånger. Varje gång plantan planteras om sätts den djupare så att fler rötter kan bildas Foto: Kerstin Engstrand

När häggen slagit ut är i regel risken för nattfrost över. Är du osäker är det bättre att vänta en vecka med att sätta ut plantorna. Tomater trivs bäst i 20–25 grader. Kalla nätter kan stressa plantorna. Platsen där tomaterna ska växa ska vara i lä, och soligt, helst söder eller sydvästläge, och jorden ska vara mullrik.

Tomater trivs i fuktighetshållande jord. Jag odlar i vanliga hinkar, utan hål i. Det fungerar alldeles utmärkt. Jorden ska vara mullrik, själv använder jag med fördel s.k. U-jord. Bottna varje kruka/planteringshål med en näve hönsgödsel eller använd efter ett par veckor tomatgödselpinnar.

Håll avståndet, särskilt fuktiga somrar. Avståndet mellan plantorna ska vara 60 cm.

Fuktiga, kalla somrar kan man för att undvika angrepp av bladmögel just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad. Foto:Kerstin Engstrand

 

Plantera ut: Varje tomatplanta ska nu planteras så djupt att jorden når upp precis under det nedersta bladet. Nu kommer tomaten att bilda ännu fler rötter längs stjälken, och ger då bättre skörd. Samt blir mindre torkkänslig.

Gödsla: Gödselpinnar är bekväma då de avger lite gödsel varje gång du vattnar. Först 2-3 veckor efter utplantering i ny fin jord ska gödselpinnar stickas ner. En gödselpinne brukar räcka i två månader, dvs. tills det är dags att skörda.

Färskt gräsklipp, i lager om två cm runt plantorna, är också bra. Gräsklippet ska läggas ut på fuktig jord, men använd inte gräsklipp om du har problem med sniglar, de stormtrivs under gräsklippet!

Vattna: Från att plantorna börjat blomma är de i extra behov av vatten. Det betyder oftast vatten varje dag, ibland såväl morgon som kväll. Från blomma till skördefärdig tomat tar det normalt åtta veckor.

Tomater är självpollinerande, vilket betyder att de inte är beroende av att en annan sort ska växa i deras närhet, vilket gör att det räcker med att vinden eller insekter pollinerar dem.

Viktigt
  • Nyp bort blad som skymmer tomaterna.
  • Skulle plantorna drabbas av bladmögel kan du strippa hela plantan på blad, förutsatt att tomaterna är bildade och på väg att mogna. Mjöldagg kan tomaterna få såväl vid torka som vid fuktigt väder. Om vattningen är ojämn och en planta har fått torka ut angrips den lättare av mjöldagg.

    Bladmögel. För att undvika angrepp av bladmögel kan man just när tomaterna börjar mogna ta bort alla gröna blad.
    Bladmögel. Foto: Kerstin Engstrand

Glöm inte att märka dina plantor. Minnet är kortare än man tror, plötsligt så har man ingen aning om vilken sort som växer i krukan. Och det händer att fåglar leker med märkpinnarna. Jag gör etiketter med målar-/frystejp som jag sätter runt stammen. Skriv tomatsorten med vattenfast tuschpenna eller med blyerts.

Foto: K Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Skörda: Från mitten av augusti. Från sådd till skörd tar det 16 veckor. Tomater som är gröna när frostnätterna kommer kan plockas och få eftermogna inomhus. Lägg dem i fönstret på ett fat, eller ta in hela plantorna och låt dem hänga upp och ner så kommer snart alla gröna tomater att rodna och bli vackert mogna. Eller njut av att ha mängder med gröna tomater att steka eller lägga in. De är en delikatess!

Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand
På italienska heter tomat pomodoro, av pomo=äpple och oro=guld, dvs. guldäpple. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns hur många som helst. Och det är lätt att drabbas av jag-måste-ha-alla sorter. Det finns pyttesmå, enormt stora, runda, avlånga, päronformade, gula, randiga (röd/gula, grön/vita), vita eller blåsvarta.

Man brukar säga att höga sorter passar bäst i växthus medan körsbärstomater och busktomater går ypperligt på friland. Körsbärstomter av de lägre sorterna fungerar också bra inomhus.

Oavsett sommar så ger i regel högväxande sorter den största skörden. En klassisk sort är ‘Gardner’s Delight’, en enda planta kan ge upp till hela 175 små körsbärstomater. Den är en gammal sort, får tjuvar och blir hög varför den behöver stöd i någon form. En bambukäpp eller en tomatspiral fungerar bra.

‘Indigo Rose’
Foto:Kerstin Engstrand

‘Indigo Rose’ är rolig att odla då tomaten först nästan är svart men går tillbaka till rött när den mognar. Har en ganska fadd smak och är rolig en sommar, men inte fler.

 

Mina absoluta favoriter sedan ett par år är:
‘Dasher’ Foto: Kerstin Engstrand

‘Dasher’ blir ganska hög, cirka 1,5 meter och behöver stöd. Tomaterna är avlånga och brukar kallas för babyplommontomat. Smaken är mycket söt och frukten håller sig länge. Har enbart sett plantor av Dasher.

’Toronjina’ är en mycket god orangegul tomat som ger riklig skörd. Den smakar lite bättre än klassikern ‘Sun Gold’.

‘Chocolate Pear’ Foto: Kerstin Engstrand

’Chocolate Cherry’ och ’Black Cherry’ är oerhört goda, särskilt ugnsbakade eller stekta. Pärontomaten ’Chocolate Pear’ är en annan god och rikgivande tomat.

Bifftomater hittar man numera sällan i matbutikerna. ‘Oxhjärta’ är en klassisk bifftomat som är en populär sort i Frankrike och Italien. Den blir tung, och oftast behöver man ge tomaterna stöd, annars bryts grenarna av.

'Oxhjärta'  © K Engstrand
‘Oxhjärta’ Foto: Kerstin Engstrand

De ”lataste” tomaterna är de riktigt lågväxande sorterna av cocktail- och körsbärstomater. De behöver inget stöd och en planta brukar ge hela 50 små tomater. ‘Tiny Tim’ är en klassiker. Regnvåta somrar brukar ’Tumbler’ och ’Red Alert’ klara sig bättre. Tumbler blir cirka 35-40 cm hög och en planta kan ge hela 3–4 kilo tomater. Växtsättet är lätt hängande vilket gör att Tumbler passar utmärkt även odlad i ampel.

Vinbärstomater också kallade pärltomater. Foto: Kerstin Engstrand

Det gör även vinbärstomat som kan ge flera hundra pyttesmå tomater. Lite för små tycker jag och de smakar inte så mycket.

’Red Alert’ provade jag för första gången sommaren 2012 och den gav stor skörd. Smaken var mycket god och söt. Men sommaren 2013 och 2014 som var heta tyckte jag inte ’Red Alert’ utvecklade lika fin smak som kalla och regnvåta 2012.

En klar fördel ’Red Alert’ har tillsammans med ’Tumbler, är att de båda mognar tidigt. Blir ca 45 cm hög och en planta brukar ge runt 2 kilo.

Det finns också lite större sorter av körsbärstomater, som den runda kanadensiska ’Sub-Arctic Plenty’ och den 3–4 cm långa, lätt äggformade italienska ‘Principe Borghese’. Båda ger även kalla somrar riktigt bra skördar på slutet av säsongen. De behöver båda stöd.

Hur du sår och odlar tomater hittar du här.

Kerstin Engstrand

 

del av föreningen Sesams, skatt av ärtor. Foto: Kerstin Engstrand

Reginald Scholz som odlar mer än 30 olika sorters ärter har tack vare sitt medlemskap i Föreningen Sesam möjlighet att få tillgång till köksväxtssorter som inte finns på den öppna marknaden. Själv fick jag kännedom om dem på ett dop. För barnets farfar var medlem i Sesam och hade drösvis av tomatfrön i fickan. Gissa vad jag kom hem med från det dopet? Förutom en livslång vänskap – tomatfrön förstås.

Sesam är en ideell förening som genom praktiskt arbete verkar för att bevara den mångfald som finns bland köksträdgårdens och åkerns växter. I första hand vänder föreningen sig till hängivna odlare som är nyfikna på ovanliga eller gamla köksväxtsorter och andra nyttoväxter.

Kärnverksamheten är att medlemmarna fröodlar dessa sorter då egen fröodling är ett säkert sätt att bevara gamla favoriter även om de försvinner ur handeln. Man odlar en mängd sorter för att få fram fler för av dem.

För utbyte av fröer har Föreningen Sesam kontakter med genbanker, andra bevarandeorganisationer och fröfirmor över hela världen.

Har du en gammal köksväxtsort som du eller någon granne, släkting eller annan som du känner odlat under lång tid? Då vill Sesam gärna veta mer om just dessa sorter.

Föreningen Sesam är en helt fristående organisation och är inte knuten till någon myndighet, institution eller företag. Medlemmarna finns spridda över hela Sverige.

Av Kerstin Engstrand
Mer om Sesam här: Föreningen Sesam

Där kan du på sidan ”Odla eget frö” även läsa boken ”Om fröodling” av Ossian Lundén från 1922

Redaktionens val

Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på...