En mycket älskad jordviva! Foto: Kerstin Engstrand
Strax innan påsk brukar den dyka upp överallt där krukväxter säljs, den lilla charmiga och numera färgstarka jordvivan och oftast under namnet primula. Den är en bra investering! Plantera ut den i rabatten så har du snart fler!
Primula betyder “den lilla första”. Passande namn för denna lilla krukväxt som, när den har blommat färdigt inomhus, kan planteras ut i trädgården. Där kommer den snabbt att acklimatisera sig, ja den trivs bättre i rabatten än inomhus. Nästa vår kommer den att blomma, oftast redan i april ute i trädgården. Ett annat namn är jordviva, Primula vulgaris.
F1 hybriden ‘Double Apricot’. Foto: Kerstin Engstrand
Inomhus kanske den blommar i 2-3 veckor. Den vill stå svalt och ljus. Dock, den är känslig för torka och man får inte glömma att vattna den.
Utomhus, i rabatten klarar den torrare perioder betydligt bättre men plantera den allra helst i halvskuggigt läge. Den är fin under buskar och träd. Efter ett par tre år har den växt till sig och kan då med lätthet delas, så snart har du en hel primularabatt! Men vänta med att plantera ut dina krukväxtexemplar tills risken för nattfrost är över.
Plötslig är det mängder med vita tussar som rör på sig! Foto: Kerstin Engstrand
Plötslig så ser man små vita tussar på en krukväxt eller ute i trädgården. Ibland sitter tussen still, ibland rör den på sig. Din växt har drabbats av ullöss. Antingen den vanliga ullusen, citrusullusen, Planococcus citri, eller den långsvansade och även kallade växthusullusen, Pseudococcus longispinus.
En ullus suger växtsaft. Om du inte upptäckt dem i tid och bekämpat dem brukar man få uppleva att krukväxten plötsligt får gula blad och tappar dem. Ullusen föredrar att slå sig ner vid bladförgreningar och andra ställen på växten där det är lite trångt men kan också angripa rötter.
Inomhus, vid en temperatur av 20 grader C så är en ullus livscykel cirka en och en halv månad. En hona hinner då lägga upp till 600 ägg.
Till skillnad mot sköldlusen så saknar ullusen sköld. Det som, gör att denna lus ser ”ullig” ut är vax som täcker lusens ”hud”. Tittar man riktigt noga ser lusen också randig ut. Ullöss är små, oftast bara 3-4 mm långa. Det är under vaxet som ägg och larver ligger skyddade.
Och som andra luskompisar som bladlus och sköldlus avger även ullusen honungsdagg. Här finns dock en markant skillnad i mängd honungsdagg, det är sällan man som första tecken på angrepp upptäcker klet av honungsdagg på fönster eller fönsterbräda.
Ullöss återfinns i regel på krukväxter som clivia (mönjeblomma), doftranka, fikus, gullranka, hibiskus, flamingoblomma, kaktusar, kroton, ormbunkar och saintpaulia. Jag har även sett angrepp av ullöss på lupiner utomhus i trädgården.
Bekämpning
Ullöss på lupin. Foto: Kerstin Engstrand
För ullöss som sitter på plantan är det samma saneringsknep som för sköldlöss:
Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.
Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.
Plocka bort alla ullöss du kan hitta, görs bäst med pincett.
Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader. OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.
Såpsprit mot ullöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.
Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot sköldlöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.
Det finns även så kallade insektpinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten. Lössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.
Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.
Rotlöss
Ser också ut som vita tussar. Att få in rotlöss är inte roligt, de angriper bland annat även pelargoner. Har en växt fått rotlöss rekommenderas det att kasta växten. Men ta gärna sticklingar av den innan den slängs.
Gemensamt för ullus och rotlus är att de är lite ljusskygga, så kontrollera även krukan och krukfatet samt eventuell ytterkruka.
Sköldlöss håller på att bekämpas. Foto: Kerstin Engstrand
Plötsligt så ser man brungula knottror längs grenar, stammen, på bladen och på bladskaften på ens krukväxter. Hjälp, vad har min växt drabbats av är det många som frågar oss.
Grattis, du har fått sköldlöss på din växt.
Jag hann bli 60+ innan jag drabbades. Och det var på en krukväxt som hade tillbringat sommaren utomhus. Jag är idag väldigt glad över att det tog så lång tid innan mina växter fick detta oväntade besök.
Men det går att få bukt på dem.
Som vanligt gäller det att utrusta sig med en rejäl portion tålamod. Samt effektiv teknik.
De krukväxter som främst drabbas av sköldlöss är agave, citrus, dracena, fikus, hibiskus, kroton, murgröna, nerium, palmer samt orkidéer. Även ormbunkar kan drabbas. Det var en hibiskus jag fick sköldlöss på.
Tecken som du ska titta efter:
Växtens blad har blivit glansiga och klibbiga.
Du upptäcker ett genomskinligt klet på fönster och/eller fönsterbrädan.
Små, oftast brunröda knottror på växten. Vanligen längs stjälkar och stam men även på bladen.
Det glansiga och klibbiga, det är sköldlössens avföring, som är sockerhaltig. Det brukar kallas för honungsdagg och det avger även vanliga bladlöss.
Knottrorna är lössens sköldar, därav namnet sköldlöss. Oftast är de runt 5 mm men kan även vara så små som 2 mm. Det är honorna som sitter där, och under skölden lägger de sina ägg. Det finns uppgifter att en hona kan lägga så många som 3000 ägg. Och i regel är det jungfrufödsel som gäller. Men det finns också hannar, de brukar man kunna se röra sig fritt på plantan. Och ja, en sköldlus brukar inomhus ge upphov till flera generationer under ett år.
Om du skulle se en svart hinna på bladen så är det sotdaggssvamp som dykt upp i honungsdaggen. Denna svarta hinna hindrar ljuset som är så viktigt för din växt, vilket medför att din planta kommer att få sämre tillväxt. Vanligen dyker sotdaggssvamp upp om växten står i fuktig miljö, som i växthus.
Bekämpning
Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.
Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.
Plocka bort alla sköldlöss du kan hitta, görs bäst med pincett. Eller dra med nageln. Du kan också doppa en tops i T-röd och med topsen gnida bort sköldlössen.
Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader. OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.
Såpsprit mot sköldlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.
Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot ullöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.
Det finns även så kallade insektspinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten. Sköldlössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.
Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.
Dessutom:
En växt som är frisk och välskött klarar angrepp bättre än en som kanske inte fått ny jord och gödning på länge. Bäst är att alltid tillsätt lite näring varje gång man vattnar, enligt den så kallade milliliter metoden (1 ml flytande näring per liter vatten).
Ta för vana att granska växterna innan du köper dem!
Och utrusta dig med tålamod, trägen vinner gäller när det handlar om bekämpning av sköldlöss.
Låt drömmen bli verklighet! Foto: Kerstin Engstrand
Kliar det i de gröna fingrarna? Då rekommenderar vi att så pelargoner. Det är enkelt och roligt och de ska sås nu i februari.
Det finns frö till rosa, vita, röda och spräckliga. Fröutbudet är inte jättestort som när det gäller sticklingar men ändå helt okej.
Pelargonfrö. Foto: Kerstin Engstrand
Pelargonen som växt kan man ha som krukväxt inomhus och utomhus på sommaren. Den tål sol och torka bra. I Medelhavsländerna ser man ofta pelargoner på terrasser och trappor. Dessutom får de sällan ohyra. För att de ska hinna börja blomma till sommarens början måste de sås tidigt, redan i februari. Jag har valt att så vanlig pelargon som saluförs av de flesta fröfirmor.
Foto: Kerstin Engstrand
Ännu en fördel är att nästa år kan du ta sticklingar av årets frösådda. Vilken glädje att få två till tre gånger fler pelargoner, så många att man kan ge bort några stycken. Att kunna ge bort det man har själv drivit upp är kanske den största glädjen med att odla. Läs vår artikel om hur du tar sticklingar, klicka här.
Pelargonerna låter du övervintra på ett svalt och mörkt ställe, även bakom en gardin går utmärkt. Viktigast är att de får minimalt med vatten under vintern.
Pelargonfrön är lite dyra, ca 40 till 50 kronor brukar en påse kosta. Cirka fem till sex plantor kan du räkna med att få från en påse. I början av juni kan du ställa ut dem. Men de är även vackra inomhus.
Här sår vi i jiffybriketter, gjorda av sammanpressad torv, enkelt och bra och man slipper att få in sorgmygg.
Du behöver:
pelargonfrön
jiffybriketter, en till varje planta
plastburk; glass- eller frysburk t ex
blyertzpenna
plastpåse
sticketikett/glasspinne
1 of 2
1. Jiffybriketterna läggs i en bunke. Foto: Kerstin Engstrand
Häll vatten på dem och efter 3-5 minuter har de svällt. Foto: Kerstin Engstrand
Ta fram lika många briketter som plantor som ska odlas.
Lägg briketterna med hålet uppåt i en plastburk. Häll lite ljummet vatten på dem och låt dem svälla upp tills de blir ca 4 cm höga. Till en brikett brukar det gå åt ca 0,5 dl vatten och det brukar ta tre till fem minuter för dem att svälla.
En blyertspennas udd brukar vara ett bra verktyg att peta undan lite torv från brikettens mitt. Ca 1/2 cm djup ska gropen vara.
Då pelargonfrön brukar ha en grobarhet på 90% räcker det i regel med ett frö i varje.
När samtliga briketter har erhållit frön tar du fram plastpåsen. I denna gör du på påsens ena långsida sex hål, lufthål, ungefär så stora att en blyertspenna kan träs igenom hålen.
Märk sådderna med sort och sådatum! Skriv med blyets på en glasspinne eller annan typ av såetikett.
Dra plastpåsen över sådden. Nu är pelargonsådden färdig. Ställ sådden varmt, minst 20 graders rumstemperatur och gärna över ett element.
Nu är det bara att följa denna årets första sådd morgon, eftermiddag och kväll. Har det hänt något? Jo, efter 5 – 10 dagar har till 90% säkerhet dina pelargonfrön grott. Nu kan man lätta på plasten, kondens är förödande för småplantor.
6 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Låt dina små pelargonplantor stå i ett ljust fönster, västerfönster är bra men undvik söderläge då vårsolen kan vara starkt och bränna sönder de sköra små plantorna. Har du möjlighet att ge dem extra tillskottsljus så trivs de under lysrör, ledlampa eller lågenergilampa.
14 dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand
Viktigt är dock att briketterna inte torkar ut. Vattna direkt i plastburken, då kan du lätt se hur snabbt briketterna suger upp vattnet.
När fröplantorna växt till sig och rötterna genomborrar hela briketten är det dags att plantera om i mindre krukor. Använd planteringsjord och öka succesivt krukstorleken, från jiffybrikett till 7 cm kruka, till 9 cm till 11 cm. Med 7, 9 och 11 cm menas för runda krukor dess diagonal, eller sida om du använder fyrkantiga krukor.
En "airplant" i en annorlunda gran, en rumsgran. Bilden tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus under julutställningen 2018. Foto: Kerstin Engstrand
När Bergianska trädgården hade sin julutställning hade de dekorerar en rumsgran med coola kulor. Det var tillandsia som de hade lagt i öppna kulor. Tillandsia är en växt som växer i luften. Den behöver ingen jord! Däremot trivs den om den får en lätt dusch då och då. Den vill torka upp mellan varje dusch.
Att den växer i luften betyder att det är en epifyt. Vild växer den på trädgrenar och alla botaniska trädgårdar brukar ha tillandsia i sina ormbunks- och orkidérum.
Foto: Kerstin Engstrand, bilden är tagen i Bergianska trädgårdens stora växthus.
Öppna tomma julgranskulor brukar finnas i hobbybutiker. I trädgårds-och blombutiker finns särskilda glaskärl för just växter som tillandsia. Du kan hänga din tillandsia i princip i vilken behållare som helst. Och efter jul så trivs de lika bra som “airplant” hängandes i ett fönster.
Nyfiken på att ha en rumsgran? Mer om rumsgran kan du läsa här.
Numera finns det glitter gjort av cellulosamaterial. Foto: Kerstin Engstrand
Numera finns det biologiskt nedbrytbart glitter, glitter som är helt fritt från mikroplaster. Det marknadsförs under namn som Bioglitter eller Ecoglitter. Bioglitter är ett biologiskt nedbrytbart glitter som tillverkas av en cellulosaprodukt från eukalyptus. Träden som används är odlade enligt PEFC-standard. ”Vanligt” glitter är gjort av polyesterfilm som inte bryts ner.
Så fråga när du köper en jul- eller nyårsblomma med glitter om det är bioglitter på den!
Echeveria målad i rött och guld. Foto: Kerstin Engstrand
Echeveria är en fetbladsväxt, suckulent, som vanligen är grågrön, blågrön eller helt grön. Det är en ytterst torktålig krukväxt som har sitt ursprung i Mexiko. Vill stå ljust och klarar vanlig rumstemperatur bra men trivs bättre om det är lite svalare. Behöver knappast vattnas och ska torka upp rejält mellan varje vattning. Viktigt är också att inget vatten blir stående i bladrosettens mitt.
Echeveria i vita och silvertoner. Den andra till vänster brukar säljas som Echeveria Miranda “Snö”. Foto: Kerstin Engstrand
Till jul, nyår och halloween säljs ofta behandlade echeveria, målade med olika färger. Till jul -och nyår oftast i silver eller sprayade med glitter men även olika röda toner, vitmålade och till och med champagnefärgade finns att köpa. Färgen tar inte död på växten, allt eftersom bladen växer kommer växtens naturliga bladfärg ta över.
Sedan är det förstås tycke och smak om man vill ha målade växter. Många ungdomar gillar dem och kanske blir just en sådan här dekorerad växt inkörsporten till ett nytt intresse.
När den målade echeverian växer till sig ser man snart den nya fräscha tillväxtens naturliga färg. Foto: Kerstin Engstrand
Man kan också försiktigt skrapa av målningen, lättast med nageln. Oftast hittar man en del av bladet där det gärna redan har börjat visa sig.
De mindre echeverierna som är målade är ofta av sorten ‘Miranda’ som är en mycket trevlig sort som omålad!
Man faller som en fura, borstaloens bladverk är elegant och nästan gnistrande. Det är en ren njutning att ha ett exemplar vid arbets- eller köksbordet. Den ger mig en känsla av välbehag och förundran över att något så enkelt kan vara så vackert!
Aloe aristata är det vetenskapliga namnet, och sorten ’Magic’ är den vackraste. Det är en suckulent växt som brukar finnas i butikerna från november och framåt våren. Ursprungligen kommer den från Sydafrika där den lär växa på hög höjd vilket gör den mycket tålig. Tyvärr har jag aldrig sett den växa på sin naturliga växtplats men det står på min bucketlist!
Små knottror och lite borst gör att ljuset reflekteras fint. Foto: Kerstin Engstrand
Vad är det som gör att den ser ut att gnistra? Jo, på de mossgröna bladen sitter små vita ”vårtor” som reflekterar ljuset. Varför heter den då aristata? Aristata är latin för borst och tittar du noga på de sågtandade bladen finns det faktiskt något som liknar borst på dem.
Mycket lättskött
Borstaloe som den såg ut när den var nyinköpt i början av 2018. Foto: Kerstin Engstrand
Ljus vill den ha, jag har mina i ett stort västerfönster och där trivs de året runt. Under vintern vill de knappt ha något vatten alls, under sommarhalvåret ska den vattnas, och när den vattnas ska det vara ordentligt men den ska inte stå i vatten. Viktigt är att den får torka upp rejält mellan varje vattning.
Är mycket torktålig, jag har ett exemplar som jag köpte i början av året som jag inte alls vattnat, och då var sommaren 2018 extremt varm! Då märks det att de är från Sydafrika där deras sommar, det vill säga vår vinter, lätt kan bjuda på temperaturer om 40 grader medan deras vinter kan erbjuda så låga temperaturer som plus fem grader.
Samma borstaloe som inte fått något vatten alls efter det att den köptes i början av 2018. Nästan ett år utan vatten! Foto: Kerstin Engstrand
Jag har inte lyckats få mina att blomma, i alla fall inte ännu, men när borstaloen blommar får den som alla aloeväxter en lång, nästan en halv meter lång stängel med avlånga blommor. Blommornas färg är rödorange.
OBS! Borstaloe påminner mycket om Haworthia som man ibland i butikerna också kan ses säljas som.
Tuvväxande
“Barn” på gång! Foto: Kerstin Engstrand
Den växer som en lite tuva, som sagt en mycket elegant tuva, och när den fått lite storlek, vanligen en diameter på 20 centimeter, bildar den flera mindre ”barn”, nya bladrosetter.
Vad gör jag då med sidoskotten? Jo de planterar jag om och ger bort! Nu i jul blir det två trevliga presenter, jag tycker borstaloen är en grevlig julblomma! Försiktigt lossar jag de nya bladrosetterna och innan de planteras o i nya krukor med så-/kaktusjord så har de fått torka ett par dagar.
De nya sidoplantorna lossas försiktigt från huvudplantan. Foto: Kerstin Engstrand
Vilken färg tycker du en julstjärna ska ha? Klassik röd? Elegant vit? Rentav blå? Glittrig? När Bergianska trädgården i Stockholm, som är en av Sveriges botaniska trädgårdar, hade sin julutställlning visade de några julstjärnor med annorlunda färger.
Burgundy är vinröd
Foto: Kerstin Engstrand
Pink är förstås rosa
Foto: Kerstin Engstrand
Och ‘Autumn Levaes’ går i brända toner
Foto: Kerstin Engstrand
Av de här tre så är troligen ‘Autumn Leaves’ svårast att få tag på. Bergianskas julstjärnor kom från Bosse Rappnes Slottsträdgården Ulriksdal.
Vad trånar man efter mitt i mörka november och december? Jo, efter en fjäderhibiskus, Hibiscus schizopetalus, som ursprungligen lär ha påträffats i Kenya, Mocambique och Tanzania. Just denna är fotograferad i Mexiko där den växer som ett mellanstort träd. På engelska kallas den ibland ”Japanese lantern”. Den har ett lätt hängande växtsätt, den verkligen anstränger sig för att böja sig ner mot de som passerar och säger: Titta på mig, är jag inte fin? Och när man väl har fått ögonen på den så vill man omgående ha ett eget exemplar!
Annars är hibiskus Hawaiis blomma, symbolblomman för det färgstarka, njutningsfulla livet. En underbar blomma att sticka i håret, eller dekorera bordet eller drinken med. Hibiskus är det snabbaste sättet att bli sommarvacker på eller skapa festkänsla med enkla medel.
Det var Linné som gav den det vetenskapliga namnet Hibiscus rosa-sinensis. Rosa-sinensis betyder lik en ros från Kina. Hibiskus, som älskas av kolibris, är en malvasläkting, och är i länder med tropiskt klimat mycket vanlig som häckväxt eller får växa som små träd. Här hemma får vi i regel nöja oss med den som krukväxt men det är inte fy skam det heller.
Att hibiskus, de enkla och fjäderhibiskus, är fågelpollinerade ser man dels på grund av den oftast röda färgen men också av de långa stiften. Foto: Kerstin Engstrand
Hibiskus är krukväxten som stormtrivs att få komma ut under sommaren. Ut med dina hibiskusar, ställ dem i färgstarka, glaserade ytterkrukor och den tropiska sommaren har kommit till dig. Släpp dem fria och de tackar dig med att hålla sig fria från ohyra. Sätt ut dem på terrassen så fort risken för järnnätter är över. Sedan får de stå där tills frostnätterna börjar komma.
1 of 2
Det finns även XXL-hibiskus. Denna lyckades jag övervintra ett par år, nergrävd i grönsakslandet under vintern. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Det finns hibiskus med enkla, som fyllda och dubbla blommor. Pistillen är som en kolibrifågel som tittar fram. Och tittar fram gör hibiskusens pistill från lackröda, lackrosa, aprikosgula, blekt rosa, vita eller starkt orange blommor. Särskilt de med vita, enkla blommor brukar vara åtråvärda. En till två dagar är varje blomma utslagen.
Och visste du att man kan putsa skorna med blommorna? På Jamaica kallas den även för skoblomma. Kanske är det männens dansskor i svartaste lack som dammas av med en hibiskus.
Rosellhibiskus kan man dra upp av frö men den får lätt angrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Det te som säljs under beteckningen hibiskuste är gjort av foderbladen av rosellhibiskus, också kallat malvate. Rosellhibiskus vetenskapliga namn är Hibiscus sabdariffa. Det har en stark röd färg och kan också användas att tvätta med, tillsätts ibland i ekologiska tvålar.
I varmare länder är hibiskus vanlig som häck. Foto: Kerstin Engstrand
Ta sticklingar och gör små träd
Liten uppstammad hibiskus på Waldemarsudde. Foto: Kerstin Engstrand
Den bästa hibiskusen får du om du startar med en stickling. Det tar visserligen lite längre tid innan du har fått en meterhög stor planta, men det är det värt. De blir de bästa exemplaren, de som fått vänja sig vid just ditt hemklimat. Ta slanka skott, utan knoppar och blommor och spara två blad i toppen, du tar bort de nedersta bladen så att du får en lång stjälk. Det är från de borttagna bladfästena som rötterna kommer att bildas. Stick ner i jord, längs krukans kant, sätt krukan i en plastpåse och placera odlingen ljust och varmt. Skulle ditt exemplar har mycket stora blad kan man halvera dem, allt för att sticklingen ska må bättre.
1 of 2
Bästa rötterna får man om man sticker ner sticklingen i jord. Och sätter krukan i en plastpåse som på bilden. Foto: Kerstin Engstrand
När rötter visar sig genom krukans bottenhål är det dags att plantera om. Här skulle de ha tagits lite tidigare men det gick fint att plantera om dem ändå. Foto: Kerstin Engstrand
Har du ingen jord hemma så kan du mellanlagra sticklingen i ett glad vatten, eller i en vas med vatten. Om glaset/vasen är mörk och ogenomskinlig så bildas rötter snabbare. Rötter som bildas i vatten är känsligare än de som bildas i jord och de kallas för vattenrötter.
Hibiskus som matchar pizzeriaskylten. Foto: Kerstin Engstrand
Då kan du också välja att stamma upp och få ett miniträd. Låt då sticklingen växa rakt upp tills den fått den höjd du vill ha på stammen. Under den tiden tar du bort alla sidoskott som växer ut från stammen. När plantan fått önskad stamhöjd så toppar du den. Nu kommer den snabbt att förgrena sig i toppen.
En av de mest snabbväxande är Malvaviscus arboreus Cav, även kallad Achania malvaviscus eller Hibiscus malvaviscus. Den heter på svenska bärmalva, men kallas på grund av sina blommors form vanligen för turkmössa. Den ser ut som en hibiskusblomma som inte orkat slå ut. Men ståndare och pistiller visar den tydligt vilket glädjer fjärilar, kolibris och bin.
Bärmalva. Foto: Kerstin Engstrand
På engelska kallas den även för Turkcap, Turk’s Turban, Wax Mallow och Ladies Teardrop. Är ursprungligen från Mexiko, Centalamerika, södra delen av USA och Sydamerika. Sköts som vanlig hibiskus men turkmössan är betydligt mera snabbväxande och mycket enkel att på en sommar skapa ett manshögt träd av. Den tål mycket hård beskärning och kan också lätt formas till en tät buske.
Lättskött
Beskär i februari. Foto: Kerstin Engstrand
Hibiskus är också tydliga, de visar när det är dags att vattna, bladen slokar – dags att vattna.
Under tillväxtperioden ges näring varje vecka, särskilt när blomknopparna kommer. Däremot behöver man inte ge näring under vintervilan. Får den för mycket näring så blir det mest blad och knappt några blommor alls. Vintertid trivs hibiskus mycket bra i vanlig inomhustemperatur på 22 grader, men om luften är för torr kan den drabbas av spinn. Vid spinnangrepp brukar blomknopparna falla av. Vet du om att du har mycket torr inomhusluft är det bra att duscha plantan minst en gång i veckan samt ställ krukan på ett fat med vatten och lekakulor. Ibland får den även bladlöss, antingen på hösten när man tar in den igen, eller på våren när blomknopparna kommer. Kläm ihjäl bladlössen och/eller behandla med insektsmedel.
Vintertid trivs den i ett sydvästfönster för den behöver så mycket ljus den kan få under våra mörka månader. Beskär den i februari – mars, den tål rejäl beskärning och omplantera och ge ny jord vid behov. Vid omplantering går man bara upp ett steg i krukstorlek. Hibiskus trivs bäst om den får lite trångt om fötterna. Då tackar den dig genom att blomma mera. En hibiskus blir utan problem 30 år och äldre.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK
Föregående
