Taggar Inlägg "Perenner"

Perenner

Axnepeta ’Blue Carpet’ innan den blommar. Se så vackert bladverk den har! Foto: Kerstin Engstrand

Det är bladverket jag först föll för. Bladen är skimrande blankt gröna och fint formade, så vackra att man inte direkt känner något större behov av att få plantan i blom. Man vill direkt när man ser den att den ska bilda en matta i rabatten. Men axnepetan ’Blue Carpet’ har också en annan härlig egenskap, blommorna är ovanligt blå!

Ja, det är en nepeta, tillhör ”kattmyntorna” men den har inte samma starka doft som de andra vilket gör att jag inte sett en enda av alla de katter som kommer till min trädgård rulla sig i den som de gör i exempelvis kantnepetan. Nepeta nervosa ‘Blue Carpet’ anses vara den blåaste av dem alla. I slutet av juni börjar den slå ut och kan blomma i omgångar fram till augusti.

Och när blommorna slår ut är de ovanligt blå. Blåa växter är svårt att få rätt färg på bild, i verkligheten har de en metallisk skimrande blå färg. Foto: Kerstin Engstrand
Och när blommorna slår ut är de ovanligt blå. Blåa växter är svårt att få rätt färg på bild, i verkligheten har de en metallisk skimrande blå färg. Foto: Kerstin Engstrand

Den är lågväxande, blir cirka 20 cm hög utan blomstänglar, 35 cm med. Går även lätt att föröka med frö! Kan sås nu på hösten eller förkultiveras inomhus på våren för senare utplantering. Köper du plantor så sätt dem på ett avstånd av 35 cm mellan varandra. Soligt läge och väldränerat vill den ha. Den vilda formen av axnepeta växer i Kashmir.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Silverstånds 'Angel Wings'. Foto: Kerstin Engstrand

Med blad stora och silverskimrande som änglavingar gör den succé så fort den visar sig. Smyckar som solitärväxt i en fin kruka eller lyser upp i rabatten, den storbladiga ’Angels Wings’ är en av nästa sommars ”måste-ha” växt. Den reflekterar både solens strålar och månsken!

Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand
Detalj bladverk. Foto: Kerstin Engstrand

Silverstånds är ett svenskt namn som används även om det inte ännu är officiellt. Dess vetenskapliga är Senecio candicans ´Angel Wings´. Den växer till sig snabbt och kan på en sommar bli 60 cm hög när den blommar. Blommorna är gula och vill du ha fokus på bladverket kan du klippa av blomstängeln så fort den dyker upp.

'Angels Wings' på väg att blomma.  Foto: Kerstin Engstrand
‘Angels Wings’ på väg att blomma. Foto: Kerstin Engstrand

Utan blomstängel bör du räkna med en höjd på 30 cm. Och den syns! Bladen är eleganta, växer på ett intressant sätt, de sveper fram över växten vilket gör att ljuset reflekteras på flera olika sätt på en och samma växt. Silverstånds ’Angels Wings’ vill växa i full sol, det gör alla växter som har silverfärgade blad, och vill ha mager och väldränerad jord. Kryddrabatten eller en kruka är bra växtplats.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Vinterhärdigheten är lite osäker, det finns uppgifter att den klarar ner till minus tio grader bara den slipper en vinter som bjuder på ömsom minusgrader, ömsom plusgrader – då ruttnar den, vilket även många  kryddväxter gör en sådan vinter. Bör vintertäckas, granris över fungerar bra. Men den ger så mycket lyskraft under en sommar så den är väl värd att även betraktas som en ettåring som kanske överlever vintern. ’Angels Wings’ trivs även i kustbandet och klarar salta vindar bra.

'Angel Wings' i svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.
‘Några plantor av Angel Wings’ i en stor svart kruka är en enkel och sofistikerad kombination som gör garanterat succé. Foto: crocus.com.

’Angel Wings’ säljs även under sortnamnet Senaw.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Korallpions fröställning. Foto: Kerstin Engstrand

Augusti och september bjuder på små underverk Aldrig är krasse och ringblommor så vackra när förgängelsens tid börjar närma sig. De är nästan genomskinliga men ändå självlysande. Det är som de vet att snart kommer frosten att nypa dem så hårt att deras spänstiga kronblad blir till en sladdrig, oformlig massa. Våra käraste trädgårdsblommor kämpar på in i de sista för att säkra nästa års avkomma.

Krassens fröer kan man lägga in som kapris!  Foto: Kerstin Engstrand
Krassens fröer kan man lägga in som kapris! Foto: Kerstin Engstrand

Tittar man noga ser man att nästan alla har fröställningar. En riktigt vacker, torr, klar höstdag med mycket syre i luften är det speciellt roligt att förbereda nästa års sådd. Känslan att samla in sina egna fröer är mycket speciell. Höstdagar brukar bjuda på starka dofter och ekorren inom en känns stark. Kan man känna sig närmare naturen?

Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder.  Foto: Kerstin Engstrand
Pipörtens fröställning ser ut som att ha en fjäder. Foto: Kerstin Engstrand

Man förundras över alla de märkligaste former som fröställningarna har. De är så vackra, som små konstverk i sig.  Indiankrassen bildar en spiral runt sin lite bulliga frökapsel, formationen är märklig och liknar nästan en navel. Man kan nästan se vilken kraft den får av spiralen för att kunna borra sig ner i jorden och självså sig. Pipörtens frön balanserar fint på tå med sina små balettkjolar eller är det fallskärmar? Solrosorna försöker böja ner sina frötyngda huvuden men talgoxarna är ändå där och plockar frön, ett efter ett. Tittar man närmare ser man solroskakans fina spiralmönster.

Egentligen behöver man inte samla in frön. Liksom krassen sår ringblommor sig mer än gärna själva. En gång ringblommor, alltid ringblommor. Det gäller även de flesta vallmosorter. De av talgoxen tappade solroskärnorna gror långt innan man inomhus börjat förkultivera nya. De ligger ju där i jorden och kan vänta in exakt rätt groningstidpunkt. Ibland bjuder dessa självsådda frön på de märkligaste skådespel. De kan ligga flera år och vänta på rätt tillfälle vilket många som har grävt om gamla rabatter har blivit varse om. De självsådda brukar dessutom bli mycket livskraftigare. Spara därför några fröställningar om du vill ha dem växa på samma plats även nästa år. Annars kan man samla in mogna frön för att så nästa år på en annan plats eller rentav ge bort. Fördelen med trädgård är just att man alltid har något att ge, något smått i form av några frön eller något stort i form av skörd.

Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand
Dill, frö. Foto: Kerstin Engstrand

Väl mogna frön är oftast bruna till svarta i färgen. Vid minsta beröring faller de lätt ur sin frökapsel. Paradisblomster har långa smala frökapslar medan många pioners kan vara färgstarka.

Paradisblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Paradisblomster. Foto: Kerstin Engstrand

 

Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand
Elegant som få är paradisblomsterns frökapsel som här just har spruckit upp och reda att släppa sina frön. Foto: Kerstin Engstrand

 

Lätt att samla in!
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Foto: Kerstin Engstrand
Timvisarens frö är här på väg att samlas in i ett kuvert. Nyfiken på timvisaren, läs vår artikel, klicka här. Foto: Kerstin Engstrand

Samla in vid torrt väder, en vanlig enkel papperspåse eller kuvert är utmärkt att samla in fröer i och lätt att märka med sort och insamlingsdatum. Låt påsarna stå öppna i en till två veckor tills fröerna är riktigt torra, annars möglar de lätt. De små plastpåsarna med förslutning och skrivfält som man kan finna i välsorterade pappershandlare är även de utmärkta.

Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling.  Foto: Kerstin Engstrand
Krollilja! Nylonstrumpor är utmärkta att använda för fröinsamling. Foto: Kerstin Engstrand

Ser man några riktigt åtråvärda fröställningar som man absolut inte vill missa kan man tidigt dra en nylonstrumpa över dem, knyt till och på så sätt få fröna uppsamlade.

Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand
Så här såg krolliljans fröställning ut under nylonstrumpan. Frökapslarna har börjat spricka upp , de små tunna pappersliknande fröerna sprids lätt om man inte sätter på en strumpa. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa stället att förvara sin fröer är i en tättslutande burk, en vanlig bra plastburk med snäpplock är utmärkt, som sedan får stå i kylskåpets svaldel. Ett bra tips är att sortera gärna dina fröpåsar efter såmånad, det brukar underlätta väsentligt när såivern sätter in. Riktigt torra fröer kan även förvaras i frysen.

Underblomma. Foto: Kerstin Engstrand
Underblomma.Läs mer om underblomman i vår artikel, klicka här.  Foto: Kerstin Engstrand

De ettåriga växternas frön är det inget problem att så nästa vår. Så fort jorden reder sig så kan man försiktigt mylla ner dem på den tänkta växtplatsen. Grundregel för nästan all sådd är att sådjupet ska vara lika med tre gånger fröets storlek. De allra minsta, som kornvallmo, är ytgroende det vill säga de sås direkt ovanpå lucker jord. Naturligtvis kan man, som naturen själv, så redan på hösten. Frön från fleråriga är däremot lite vanskligare. Här gäller det att ha kunskap om deras optimala gronings­förhållanden. En del, som julros, vill ha en period av kyla för att gro medan andra gror när som helst. Aklejor korsar sig obekymrat med varandra men så kan de nästan se ut hur som helst. De mest fantastiska skönheter uppstår med en eller flera kjolar, korta eller långa sporrar och de mest fantastiska färgkombinationer. Många aklejor gror direkt men de som normalt är vilda eller växer uppe i bergen behöver en tids kyla för att gro.

De som kräver en period av kyla sås antingen direkt på hösten eller först inomhus på våren. Inomhussådden får stå ett par dagar inomhus innan krukorna flyttas ut. Ställ krukorna i husets närhet och se till att de aldrig torkar ut, de får gärna täckas av ett lager snö.

I din egen trädgård får du samla in hur många frön som helst. Men aldrig i andras trädgårdar eller i botaniska trädgårdar, de använder sina frön till undervisning och i vetenskapliga utbyten mellan andra botaniska trädgårdar världen över.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

Våren och sommaren 2018 har, än så länge (den 23 juli 2018), inneburit för lejonparten av oss som har trädgård i Sverige, att vatten är en stor bristvara. Hur mycket vatten behövs det egentligen är det många som i år har frågat oss denna torra sommar. Många har upptäckt att vattenbehovet är betydligt större än man tidigare tänkt på. Särskilt om man bor på en plats där det enbart tillåts att vattna med kanna. Då upptäcker man vad många 10-liters vattenkannor som behövs, och att varje kanna väger hela 10 kilo.

Kanske är det första gången du odlar och har en trädgård under en riktigt torr sommar och inte har någon tidigare erfarenhet. Eller det är första gången du har fått uppleva verklig torka. Jag ska här försöka ge en liten vägledning som kan vara bra att ha inför kommande växtsäsonger, och för den del av sommaren som är kvar. Jag har odlat i riktigt medelhavsklimat så jag är van att ha vattenbrist. Min trädgård är också till en tredjedel gammaldags romantisk trädgård, en tredjedel modern a la Ulla Molin och en tredjedel Medelhavsträdgård. Men jag har också vuxit upp i Söderköping som oftast hade och har väl fortfarande under somrarna vattningsförbud och varit många somrar på Gotland, där också vattningsförbud är vanligt. Vattningsförbud inträder i regel på grund av att dricksvattnet tas från grundvattnet. I kommuner som tar sitt dricksvatten från exempelvis Mälaren är det sällan vattningsförbud. Och du som har egen brunn, tänk på att eventuella närbelägna grannar delar på samma grundvatten.

”Lagom med vatten”
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand
Vin klarar torka bra om det är rätt bevattnat vid planteringen. Lavendeln är ytterst torktålig. Foto: Kerstin Engstrand

Hur paradoxalt det än kan låta så är det vanligtvis fler växter i våra trädgårdar och krukväxter i våra hem som har dött av för mycket vatten än för lite. Alla har vi väl någon gång råkat vattna krukväxter som står i en ytterkruka lite väl mycket och för sent upptäckt att växten har dött, på grund av att den står i vatten. Rötterna har dränkts, de har fått syrebrist.

Det finns växter som trivs i vatten, så kallade vattenväxter och det finns ytterst torktåliga som exempelvis kaktusar och lavendel men merparten vill ha vatten.  ”Lagom” innebär att växtmiljön blir bördig. Egentligen är det fukt som växterna behöver, de behöver fukt i jorden, rötterna tar upp fukten. Och vanligen står regn, dagg och bevattning för denna livsviktiga fukt. Vissa jordmåner håller fukt bättre än andra, lerjord till exempel. Täckodling är också ett bra sätt att hålla fukten ”på plats”, i år har det dock varit mycket ont om gräsklipp. Man kan också lägga på barkmull, som ska läggas på fuktig jord. Mer om täckodling kan du läsa i vår artikel om torka samt om hur mästerodlaren Börje Remstam odlar.

Men lagom, vad innebär då det? Jo, under en normal odlingssäsong räcker i regel inte enbart regn och marktäckning till för att få ett riktigt lyckat odlingsresultat. Vattning måste till, antingen genom att man samtidigt tillsätter flytande gödsel, eller enbart som vatten.Om du ska gödsla så tänk på att inte ge gödsel på torr jord.

Lagom, det innebär att ska man vattna, så ska man vattna rejält är en grundregel som är särskilt viktig vid nyplantering. Det är jorden runt och under växten, där rötterna finns, som ska ha vattnet. Inte bladen. Detta för att växtens rötter ska gå ner på djupet. Skvättbevattning vid nyplantering innebär att rötterna lägger sig strax under ytan. Och växten blir mycket mera känslig för torka. De växter som tidigare har vattnats på rätt sätt klarar årets torka betydligt bättre än de som inte fått etablera sig så bra. Vin är en sådan växt som du säkerligen sett odlats i sluttningar runt Medelhavet. Vinets rötter går oftast över sju meter djupt ner i marken så rätt etablerade klarar vinet torkan bra. Dock kan man nog se att druvorna blir mindre i storleken än tidigare år, vilket gäller alla bär och frukter i år. Troligen kommer vindruvorna däremot att ha en starkare smak än vanligt.

Mellan vvå gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen!   Foto: Kerstin Engstrand
Mellan två gamla vattenpumpar växer denna syren. Den flämtar i värmen! Foto: Kerstin Engstrand

Men det finns växter som har naturligt grunda rotsystem, syren är en sådan vilket du säkerligen märkt om du har en syrenhäck. Syren skjuter också gärna rotskott. Och den visar när den inte har fått tillräckligt med fukt, bladen hänger tydligt ner. Vilket de gör i år. Vilket de gjorde på många håll i landet sommaren 2016, eller sommaren 2014, eller… Syrenen brukar klara detta galant! Syren växer bland annat vilt i Toscana, Italien.

Bladgrönsaker som sallat har grunda rotsystem och tål torka dåligt, dessutom blir sallat bitter och går lätt i blom. Morötter och andra rotfrukter, särskilt de som är sena sorter, har djupa rotsystem och vill ha mycket vatten men sällan och klarar torka bättre. Mycket kan också odlas i skugga, särskilt när det är så här varmt!

En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand
En dröm för många sommaren 2018, att rosens blad ska få kantas av regndroppar. Foto: Kerstin Engstrand

En rejäl rotblöta motsvarar minst 20 mm regn. Allra helst 30 mm. Om man ska vattna motsvarande en rejäl rotblöta innebär 20 mm regn att 20 liter vatten ska fördelas på en kvadratmeter. 30 mm regn innebär 30 liter per kvadratmeter, dvs två till tre 10-litersvattenkannor per kvadratmeter. 20 till 30 kilo vatten. Det motsvarar ungefär en yta av en normalstor pallkrage, 120 x 80 cm.

Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkannor är utmärkta! Foto: Kerstin Engstrand

Det fungerar utmärkt att vattna med kanna, en metod som jag föredrar för då vet jag hur mycket vatten jag givit växterna. Samt att det är lätt att få vattnet vid rötterna. Jag vattnar inte växternas bladverk! Samt använder inte stril till fullvuxna växter. Och får starka armar på köpet. Jag vattnar heller inte allt på en gång, utan ger vattnet till växten i omgångar, då tar jorden upp det bättre. Cirka en tredjedel per gång, så under en bevattningsrunda passerar jag en och samma växt tre gånger. Ja, det tar tid men samtidigt njuter jag av mina växter och hinner studera dem i närbild.

Men en 10-liters kanna är tung, och har du svårt att lyfta är ett alternativ att vattna med slang fast utan munstycke. Och dessförinnan räkna hur lång tid det tar för slangen att fylla en 10-liters kanna. Jag brukar hinna till 25 men det är ju helt beroende på vattentrycket.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En spridare som täcker en yta på cirka 20 kvm, och går med maximalt vattentryck, förbrukar i regel 1 kubikmeter vatten per timme, det är 1000 liter per timme! Är man snäll säger man att det går åt 150 liter på 20 minuter. Då är det lätt att förstå att många kommuner med vattningsförbud tydligt anger att man inte får använda spridare men man får vattna med kanna. Och att man inte får vattna gräsmattan. Man brukar ange att minst två timmar åt gången ska en normalstor spridare stå på för att vattningen av gräsmattan ska få någon verkligt effekt.

Är det däremot utfärdat totalt vattningsförbud får du heller inte vattna med kanna. Då blir det extra viktigt att ta hand om allt gråvatten man kan.

Stödvattna
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand
Blommande växter är viktiga för insekterna. De är viktiga att stödvattna så att växten klarar att producera nektar. Busken på bilden är en fjärilsbuske. Foto: Kerstin Engstrand

Kommuner och kyrkogårdsförvaltningar vattnar i regel med spridare typ spjut som pulserar runt. Här kan vi nämna att Enköpings kommun, som är kända för sina fantastiska parker, och som vanligen tar vatten från Enköpingsån, i år, 2018, enbart vattnar sina planteringar en gång per vecka, och då under en timme. Detta som de anger, är den grad av vattning som behövs för att hålla planteringarna vid liv. För 2018 bjuder på extrem värme, verklig hetta, mängder med soltimmar och oftast också kraftiga vindar som effektivt torkar ut. Det är väl bara brännhet siroccovind som kan torka ut mera. Eller scirocco som den kallas för i Italien, då färgas himlen rosa, och det regnar sand. Den vinden kommer från Nordafrika och är brännhet samtidigt som sanden gör att det känns som man träffas av synålar.

Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand
Den här fuktmätaren har jag haft så länge jag minns! Den fungerar utan batterier och är ovärderlig när man känner sig tveksam om hur mycket fukt det finns i jorden. Foto: Kerstin Engstrand

Hur vet jag om växten fått tillräckligt med vatten? Jo, bäst är att köpa en fuktmätare som sticks ner i jorden, den på bilden finns fortfarande att köpa och kostar lite mer än en hundralapp. Den visar snabbt om det är torrt, fuktigt eller vått. Och se efter hur växten mår efter en timme eller två. Buskar och träd tar längre tid på sig att visa att de har fått vatten. Du kan även gräva en provgrop vid någon växt. Är jorden fuktig minst 20 cm ner är det bra, 10 cm kan vara ok.

Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt  få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma!  Foto: Kerstin Engstrand
Katsuran är känslig för torka, och brukar om den står torrt få höstfärger redan under sommaren. Men då doftar den kardemumma! Foto: Kerstin Engstrand

Katsura och magnolia är två finare buskar och träd som är mycket känsliga för torka och som du förhoppningsvis har prioriterat när du vattnat. Den gång jag förlorade en magnolia var för att jag hade glömt att vattna den en sommar. Rosor brukar klara torka bra, särskilt vresrosen som tyvärr har blivit invasiv i många kusttrakter. Rosor är också solälskare.

Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga.  Foto: Kerstin Engstrand
Gräsmattan ska varken klippas eller vattnas. Dock växer gräset bättre där det är skugga. Foto: Kerstin Engstrand

Att gräsmattans rötter ligger grunt vet de flesta men gräsmattan är i regel uppbyggd av flera olika sorter gräs och i en gräsmatteblandning finns det även sorter som är valda för att klara torka. När regnet kommer så kommer vi att få uppleva hur fort en gräsmatta blir grön igen! För en sedan länge etablerad gräsmatta slutar att växa när det blir torrt och varmt, den går in i vila. En gulbrunbeige gräsmatta ska aldrig klippas! Det stör gräsets vila och dessutom är det risk att en gnista från gräsklipparen kan få gräset att antändas.

Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand
Längs Mälaren kan man se att en del björkar nu börjar få en svag gul ton. Foto: Kerstin Engstrand

Att många träd och buskar nu plötsligt får gula blad betyder i år med stor säkerhet inte att de har övervattnats utan för att de reagerar på torkan. De släpper bladen för att klara sig. Björk är en riktigt klassiker, björkar gulnar lätt vid torka. Men de brukar klara sig. Sedan finns det andra, som städsegröna barrväxter, som inte visar något förrän de helt plötsligt är supertorra. Städsegröna växter och bambu bör du stödvattna.

Jag undrar hur många av kommunernas dagvattenavlopp som kommer att bli igensatta på grund av alla sommarfällda blad. För inte tror jag de har upphandlat lövuppsamling under sommaren. Och har du träd som börjat fälla blad, se över dina hängrännor så de inte är tilltäppta när regnet kommer!

Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand
Drivor av vissna löv i slutet av juli, det ser ut som höst! Foto: Kerstin Engstrand

Vanligen vattnar offentliga anläggningar träden de första tre åren. I år kommer rapporter att flera kommuner nu förlängt bevattningsperioden och även inkluderar träd som planterats för fem år sedan. Kommunerna använder sig av smarta vattensäckar, ofta kallade bevattningspåse, som också finns att köpa för privatpersoner. De rymmer 70 liter vatten eller mer och är så konstruerade att vattnet sakta sipprar ut ner till rötterna.

Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand
Rotvattnare. Foto: Kerstin Engstrand

 

Rotvattnare är också suveränt bra att äga, det är ett spjut som man sticker ner i jorden vid växten så att vattnet går direkt ner till rötterna. Det sticks ner djupt i jorden, maximalt ca en halvmeter, och som kopplas till vattenslangen. Vattnet går direkt ner till rötterna och man kan vattna mitt på dagen. Vattentrycket ska vara ganska lågt, annars pressas vattnet bara uppåt. En rotbevattnare är dessutom billig med tanke på nyttan, runt  450 kronor och den håller i många år. Jag är inne på min andra, den första gick sönder när jag använde den som spett…

Uppe med tuppen, eller?
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand
Magnolian behöver stödbevattnas. Foto: Kerstin Engstrand

Vattna tidigt på morgonen, i regel är det som svalast vid klockan fyra eller fem men det är kanske för tidigt att gå upp? Att vattna på morgonen är bäst för växterna, och sämre för sniglarna. Eller vattna på kvällen, efter klockan åtta på kvällen brukar det vara rejält svalare fast i år är det som vid Medelhavet, först vid klockan tio på kvällen är det ”normal” temperatur. Kvällsvattning gillar sniglar och snäckor, ja de finns i din trädgård även när det är torrt. Mitt på dagen en torr, het dag kan så mycket som 30 % av vattnet avdunsta, särskilt om man vattnar med spridare. Men behöver en växt akut med vatten så är det bättre att vattna mitt på dagen än inte alls. Det brukar ta en timme för en mycket slokande tomatplanta som man glömt bort en dag att repa sig efter en akutbevattning.

Efter klockan 20 kan man också se om växterna verkligen slokar. Varför skriver jag verkligen? Jo för många repar sig några timmar efter det att solen inte längre träffar bladverket. Det brukar man tydligt kunna se på tomater och zucchini samt pumpa.

Och när regnet kommer, och om du då får vattna, så är det suveränt bra att vattna före regn, just när ett fint regn börjar.

Dagar med hög luftfuktighet, vi har haft flera i år på runt 70%, då upptäcker man att växterna behöver betydligt mindre vatten. Detsamma kan man uppleva om man har trädgård nära havet, som på Gotland.

Skulle några perenner ha lidit svårt av extrem torka kan man ta sekatören och klippa bort allt som har vissnat. De repar sig sedan snabbare när de får regn och vatten. Det var legendariska Beth Chatto som lärde mig sekatörknepet, om henne och hennes torra grusträdgård där växterna enbart vattnas när de planteras kan du läsa om här.

Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand
Vänta med att plantera nyinköpen! Foto: Kerstin Engstrand

Har du buskar och träd i kruka som ännu inte har planterats så står de bäst kvar i krukorna, och i skuggan. Glöm inte att ge dem vatten! Jag brukar ställa krukorna i en murarbalja.

Odlingar i kruka är en fördel i år, de kan lätt flyttas till ett skuggigare läge. Parasollet fungerar även för växter!

Nyplanterad och så kom århundrandets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt kiv chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad!  Foto: Kerstin Engstrand
Nyplanterad och så kom århundradets värmebölja. Trots ordentlig vattning vid plantering så fick denna buske sitt livs chock, tre veckor utan vatten och med starka vindar, och brännhet sol. Men med fiberduk och vatten så har den efter 14 dagar nu börjat repat sig. Den bryter nya blad! Foto: Kerstin Engstrand

En buske eller ett träd som har drabbats hårt av torkan kan du skugga med säckväv eller fiberduk och även ge det vatten. Rör inte de torra bladen, växten släpper dem i regel självmant. Oftast brukar buskarna snart skjuta nya skott och blad när de efter en akut torka får vatten och skugga Då, när de nya bladen bryter fram kan du, om du vantrivs med att se torra blad, försiktigt ta bort de torra.

Gråvatten
Inget regnvatten att samla denna sommar!  Foto: Kerstin Engstrand
Inget regnvatten att samla denna sommar! Foto: Kerstin Engstrand

Går det att använda diskvattnet? Ja, det går det. Liksom duschvattnet. Förutsatt att du inte använder kopiöst med tvål eller starka diskmedel, miljömärkta går bra och som sagt, förutsatt att du inte tillsätter mängder i vattnet. Använd detta vatten till buskar och prydnadsväxter och vanligt vatten till grönsakslandet. Även vattnet från torktumlaren fungerar. Bräckt vatten klarar växterna i mycket liten mängd.

En sommar som 2018 märker man hur mycket vatten ett hushåll faktiskt använder. Som när man duschar eller spolar för att få kallt eller varmt vatten. Eller när man borstar tänderna. Allt detta vatten kan man samla ihop. Om du har sommarställe utan indraget vatten så kan du detta med hur mycket vatten man egentligen behöver. Enligt Norrvatten, som förser Stockholmsområdet med vatten, förbrukar en person 25 liter per dag bara när hen låter vattnet rinna när hen borstar tänderna. Det är vatten till fem stora mycket törstiga tomatplantor! Sex liter per minut räknar de att en kran ger.

Torra somrar: Luckra, vattna och marktäck när jorden är fuktig. Då gräsklipp är en bristvara i år kan man köpa barkmull och lägga på jord som först har vattnats rejält.

Regniga somrar: Luckra jorden extra mycket.

Och inför kommande somrar, läs vår artikel om vattensäng!

Text och foto: Kerstin Engstrand

Buskvallmo. Foto: Kerstin Engstrand

Har du varit i England eller Frankrike  i slutet av juni eller början av juli så har du säkerligen lagt märke till den ståtliga vita vallmoliknande blomman som mera liknar en buske fylld med steka ägg. Och säkerligen har du då drabbats av habegär.

Buksvallmo, Romneya coulteri, tillhör vallmosläktet och är bördig från Kalifornien. Den går att få att trivas även här, vi vet flera som har stora exemplar upp till växtzon 2–3, då oftast på väldränerade växtplatser, som sluttningar i söderläge. Och med stora menar vi verkligt stora plantor som har djupa rötter. Trivs buskvallmon så är den inte lätt att flytta på, eller gräva upp delar av. Men det kan man nog leva med för detta är en magnifik växt.

Att dra upp egna plantor från frö är däremot mycket svårt. Många är vi som försökt, och många är vi som inte lyckats, och många är vi som lever på hoppet att en gång lyckas med frösådd av denna praktfulla växt. Någon enstaka har fått fröna att gro men inte fått de små fröplantorna att överleva den första vintern. Det sägs att buskvallmons frön gror efter brand, den kommer ju från Kalifornien. Att strö vedaska över fröna är ett trick att få fröna att gro. Fröna är som alla vallmofrön små, och dessa är svarta.

Buskvallmo.  Foto: Kerstin Engstrand
Buskvallmo. Foto: Kerstin Engstrand

Men tills den lyckan inträder så blir det att köpa plantor.Blommorna blir minst en hand stora, så de kommer att synas i din trädgård! Dessutom blir plantan manshög, oftast runt 180 cm hög. Här hemma blommar den i regel i mitten av juli.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Detta är en vacker svanunge, och det är baksidan som är vackrast! Hur många växter har du i din trädgård där du föredrar att se dem bakifrån? Säkerligen inte många men detta är en växt som man vill man ha många av! Anemone ’Wild Swan’ har en två färgad baksida, i vitt och ljuslila.

Dessutom trivs den i lätt skugga och sprider sig inte. Den blir inte invasiv som vissa höstanemoner, som den liknar, kan bli.

‘Wild Swan’ blev årets växt på Chelsea Flower Show 2011, för övrigt det andra året som denna utmärkelse existerade. Då hade den provodlats i cirka tio år innan de kom ut på marknaden. Nu har den vunnit mark världen över och är i år lätt att få tag på även här i Sverige.

Den är ursprungligen framtagen av Elizabeth MacGregor, vid den plantskola hon driver i Skottland. Där hittades den som en spontansådd.

White Swan är helt enkelt ”lovely”, vacker, elegant, förvånande och långblommande. Har man tur börjar hon blomma redan i juni och fortsätter sedan glatt att visa upp sina utsökta blommor en bra bit in på hösten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna är cirka 7 cm stora men som sagt, det är för baksidan man odlar denna. Och när blommorna sluter sig mulna dagar, eller på kvällen, då framträder de ljuslila stråken extra bra.

Blir ca 50 cm hög.

Härdighet : C

Text och foto: Kerstin Engstrand

Månskensvit klematis för din sluttning. Foto: Kerstin Engstrand

Vem drömmer inte om en månskensträdgård, så där extra romantisk en sen sommarkväll som bjuder på varm lätt bris och ett ljus som gör att man absolut inte vill gå in. Vitblommande växter är extra vackra just i vårt nordiska ljus och det finns de som blommor överdådig år efter år, klematis  ’Summer Snow’ är en sådan. Den sviker aldrig. Egentligen heter den ’Paul Farges’ och är en vitalbaklematis  som även går under namnet ’Summer Snow’, ett namn som ger den bättre rättvisa. En sann nordisk lian som aldrig sviker dig.

På en sommar blir den lätt sju meter hög. Till och med högre, eller längre för den är en utmärkt marktäckare. Testa den längs en sluttning, jag har den just som marktäckare och ja, den täcker allt i sin väg. Just nu är den på väg mot poolen, och upp i päronträdet. För den har redan fyllt sluttningen med sin sky av gräddvita blommor. Mycket vill ha mer!

Päronträdet och klematis 'Paul Farges' har inget emot varandra.   Foto: Kerstin Engstrand
Päronträdet och klematis ‘Paul Farges’ har inget emot varandra. Foto: Kerstin Engstrand

Dessutom är den en snäll klättrare, inga taggar, och de växter den tar stöd i klarar det galant. Den är en suverän latmansväxt.

Plantera den, låt den växa, vattna väl vid planteringen och därefter behöver du bara skära ner den på våren. Och det är roligt! Man känner sig som om man vore i en djungel!

Ja, de är verkligen starkväxande.

Den trivs som alla klematis även i skugga!

Låter du den täcka en husgavel så är den en snäll klätterväxt och förstör inga fasader. Men tvestjärtar trivs i dess grönska och ja, du måste klippa ner den på våren. Den täcker också snabbt in ett staket men där kan det bli lite bökigt att skära ner den på våren, allt beroende förstås hur staketet är utformat. Därför rekommenderar jag den som marktäckare. Man får mycket för pengarna, en planta brukar kosta mellan 150 till 200 kr.

Blommar från slutet av juni till september, ibland även en bit in i oktober!

Är mycket härdig, klarar minst växtzon 5 utan problem.

Humlor och bin älskar den!

Plantering

Fötterna i skuggan och huvudet i solen så vill klematis ha det. Gräv en rejäl grop, 60 cm bredd och 60 cm djup, minst 45 cm från husvägg eller annat som kan göra att regnvattnet inte når plantan. Bottna med häst- eller kogödsel, fyll på med bra planteringsjord och blanda i några nävar benmjöl och väl uppblött torv.

Vattna ordentligt de första 6 veckorna. Jorden ska vara ordentligt våt, är den torr 10 cm under jordytan behöver plantan vatten.

Och ta det lugnt första året efter plantering, om den mot förmodan inte skulle visa några livstecken så betyder det inte att den är död.  Det händer att klematis just tar det lugnt det första året och kommer tillbaka med stor kraft följande år.

Skötsel
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område.   Foto: Kerstin Engstrand
Sluttningen i början av juli. En enda planta täcker in ett stort område. Foto: Kerstin Engstrand

Första våren efter planteringen skärs plantan ner till ca 30 -50 cm. Det gör du när den börjar den på våren när bladknopparna börjar gå i grönt. Om du inte skär ner den kommer den ta över. Skulle du glömma den tidiga vårbeskärningen så klarar den att skäras ner även senare på våren och även på försommaren.

På våren är klematis extra törstiga och hungriga. Genomvattna först plantan rejält, och ge hönsgödsel utblandat med vatten, två nävar till 10 liter vatten. Därefter behöver den absolut ingen mer gödsel, den på bilden har inte fått gödsel sedan den planterades och det är över tio år sedan.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Oh, men så vacker!  Så brukar det låta när någon ser eldkrassen för första gången. Den är en juvel i din trädgård, rubinröd som den är. Den slänger sig vigt upp i tujor och andra barrväxter, den är nästan självlysande, pockar på uppmärksamhet samtidigt som den inte är vulgär, den är riktigt elegant. Dessutom är den en ”snäll” klättrare och stormtrivs i din rododendron. Eldkrassen är värd att satsa på.

En fin varm sommar kan den utan problem bli fyra meter hög, och det utan att skada växten den klättrar fram på. För det är eldkrassens första plus, liksom klematis behöver den inget artificiellt stöd, den klättrar bäst på andra växter utan att skada dem.

Som ett halsband klättrar den lätt upp i gärna vintergröna växter. Foto: Kerstin Engstrand
Som ett halsband klättrar den lätt upp i gärna vintergröna växter. Foto: Kerstin Engstrand

Ett andra plus är att den blommar länge, från juli ända in i oktober.

Det tredje , även bladen är vackra.

Rötterna är tjocka, liknar mera knölar än rötter, och den sprider sig med hjälp av sin långa jordstam. Det betyder att det plötsligt, om den trivs, kan dyka upp fler plantor en bit ifrån. Inget man tycker är ett problem, snarare tvärtom för har man upplevt en sommar med eldkrasse , där det ser ut som om vintergröna buskar ha fått sommarhalsband, så vill man ha mer av den.

Men har den inga minus? Jodå, det har den. Den brukar vara trög i starten. Och den kräver ett lite speciellt sätt att planteras på.

Plantera på våren, förbered växtplatsen väl. Gräv en minst 60 cm djup, gärna hela 80 cm djup och minst 40 cm bred grop. Bäst lyckas du om du placerar eldkrassen då djupt i gropen att den översta delen av plantan är 40 cm från gropens topp. Allt efter som plantan växer till sig fyller på med grovt grus och lucker jord längs med plantan tills markytan är nådd. Jorden ska vara bästa tänkbara, lövkompost exempelvis.  Den trivs också vi foten av rododendron. En fördel med att samplantera den vid en rododendron är att rododendron har liten rotklump så det går lätt att plantera eldkrassen i dess närhet utan att riskera skada rododendronbusken.

På hösten vissnar den ner för att åter komma till liv nästa vår. Den kan ta tid på sig på våren så krafsa inte i onödan runt din planta.

Eldkrassen, Tropaeolum speciosum, bör täckas första vintern, ett rejält lager löv brukar räcka om du planterat den så djupt som jag rekommenderar. Jag har sett fina exemplar som klarat även barmarksvintrar i zon 4. Snörika vintrar har exemplar klarat sig bra i zon 5.

Eldkrassen är som gjord att växa tillsammans med rododendron. Foto: Kerstin Engstrand
Eldkrassen är som gjord att växa tillsammans med rododendron. Foto: Kerstin Engstrand

Har du tålamod kan du så frön. Eldkrassens frö tar tid på sig att gro, och de brukar gro lite ojämnt. Du kan så fröna redan under vintern, så i krukor som du helt enkelt ställer ut. Bästa stället utomhus är en plats där den tidiga vårsolen inte når fram till. Ett lager grovt grus på sådden är bra. Ha du tur gror några frön redan samma vår, men i regel får man vänta ett år eller två. Det går även att så på hösten i krukor som ställs ut för att stå kvar över vintern. Groning sker på våren samma år eller året därpå.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Cikoria. Foto: Kerstin Engstrand

Den är verkligen himmelsblå och den öppnar sig bara i solsken som för att stämma av att färgen på himlen är den rätta.Cikoria, Cichorium intybus, står där hög och lätt vajandes i vinden. Det sägs att det är blåögda flickor som har blivit omvandlade till cikoriablommor då deras väntan på sin livs älskade tog allt för lång tid. Nåväl, det är sagans värld. En släkting, endiviasallaten, odlar många i trädgårdslandet. Annars ser man fortfarande cikorian som kaffe­surrogat i franska speceributiker. Den har en kraftig rot som kan rostas, dessutom lär de förr även ha ansetts vara bra mot gikt. Skördar man den inte kommer den följande år att gå i blom. Från slutet av juli till en bit in i september slår blommorna ut, oftast bara en till två åt gången.

Cikoria kallas också för vägvårda. Den syns flitigt längs vägkanterna på Gotland så den trivs i torrt läge. Blir circa 80 cm hög. Tänker du plantera flera så håll ett plantavstånd på 30 cm mellan plantorna.

Blåblommande cikoria förökas vanligen från frö. Det finns även pluggplantor att köpa. Det finns även en rosa cikoria , ‘Rosea’ som än så länge är lite svårt att få tag på, specialplantskolor har den ibland i sitt sortiment.

Rosa cikoria, 'Rosea'.  Foto: Kerstin Engstrand
Rosa cikoria, ‘Rosea’. Foto: Kerstin Engstrand

Cikoria frösås vanligen direkt på växtplatsen. Du kan även förkultivera inomhus I februari eller mars för att få fram plantor till utplantering. Det kan hända att förkuyltiverade plantor bjuder på blomning redan första året, annars kommer blommorna påföljande år. Fröna gror bäst om de ytsås, det vill säga de ska ligga på jordytan utan att ha någon jord över sig. Ett annat alternativ är att i maj så i krukor utomhus, de plantorna planteras då ut på sin fasta växtplats redan på hösten eller nästföljande vår.

Behöver vi säga att den älskas av humlor och bin?

Den är utsökt, cikorians blå blomma. Foto: Kerstin Engstrand
Den är utsökt, cikorians blå blomma. Foto: Kerstin Engstrand

Om du får plantor av någon, säkerställ då att det är verkligen cikoria du får och inte parksallat. De kan synas vara lika men skillnaden är enorm! Läs mer om parksallat här.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Trädgårdskantlök, Allium 'Millenium'. Foto: Kerstin Engstrand

Trädgårdskantlök, det låter väl gediget och lite tråkigt? Men det är det inte! Trädgårdskantlök är det svenska namnet på en ny allium, Allium ’Millenium’ som blev utsedd till årets perenn 2018 av amerikanska Perennial Plant Association (PPA). Sorten är framtagen av lökförädlaren Mark McDonough, från USA. Hösten 2020 blev den även i Sverige utsedd till Årets perenn 2021.

OBS! I USA och i andra länder anges den heta Allium ‘Millenium’ medan i SKUD, den svenska databasen för växter anges den i första hand heta Allium ‘Millennium’, dvs med två n. De anger att den även förekommer som Allium ‘Millenium’. Hur detta har uppkommit är oklart men det är samma växt det handlar om. I SKUD är heller inte det i Sverige använda svenska namnet, trädgårdskantlök infört.

Detta är en lök som är mera en perenn växt. Den blommar i juli och fortsätter långt in på hösten, till september, vilket är ovanligt för allium. Den är låg, blir cirka 30 cm hög, när den blommar ca 60 cm, och trivs även utmärkt i kruka.

Trädgårdskantlök 'Millennium' . Foto: Kerstin Engstrand/Orres trädgård
Trädgårdskantlök ‘Millenium’ i kruka. Foto: Kerstin Engstrand/Orres trädgård

 

Man brukar sätta tre lökar tillsammans. Lökarna sätts på hösten men i och med att trädgårdskantlöken växer som en perenn saluförs också plantor i välsorterade trädgårdsbutiker i början av säsongen, på våren.

Den älskas av humlor och fjärilar!

Humlor står i kö! Foto: Kerstin Engstrand
Humlor står i kö! Foto: Kerstin Engstrand

Millenium’ trivs i soligt läge, blommorna älskas av humlor, bin och fjärilar. Växtplatsen ska vara solig, väldränerat men ändå gärna lerhaltig jord. Plantavståndet ska vara 35 cm.

En "köpeplanta" av trädgårdskantlök full med knopp. Foto: Kerstin Engstrand
En “köpeplanta” av trädgårdskantlök full med knopp. Foto: Kerstin Engstrand

Att den passar så bra som just kantväxt är att den behåller sina gröna blad, till skillnad mot vanliga allium vars blad vissnar ner, ibland till och med före blomningen. ’Millenium’ har blad som kommer fram på våren och blir kvar hela växtsäsongen. Även det mycket ovanligt för alliumväxter.

På väg att slå ut! Foto: Kerstin Engstrand
På väg att slå ut! Foto: Kerstin Engstrand

Och som alla alliumväxter doftar den, lök, som i matlök. Dock inte så starkt.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...