Författare Inlägg avKerstin Engstrand

Kerstin Engstrand

581 Inlägg 0 kommentarer

Rosa maskros. Foto: Kerstin Engstrand

Det finns över 500 olika maskrosor i vårt land, i Norden över 900 arter.Ett tiotal är rödlistade i vårt land. Det är en som dominerar, det är den du har i din gräsmatta. Men en odlar jag mer än gärna, och den är rosa!

Fick för många år sedan tag i frön från England och Göteborg och sedan dess har den en särskild plats i mitt hjärta. Den lär ursprungligen komma från de centrala delarna av Asien och mina engelska trädgårdsvänner säger att den dök upp i frölistor någon gång i mitten av 1960-talet.Jag föll direkt, man blir lite av samlare när man gillar växter. Måste ha är en känsla som lätt uppkommer.

Jag har ett problem med den, och det är att någon välvillig trädgårdsvän så gott som varje år glatt utropar att hen har tagit bort en maskros i min rabatt.  Då vet jag vilken, min rosa! Då blir jag inte glad. Min granne odlar också maskrosor, dock den vanliga gula, och då är jag heller inte glad.

Men när den rosa får vara ifred och bjuder på sin unika blomning i mitten av maj då älskar jag maskrosor.

Dess vetenskapliga namn lär vara Taraxacum pseudoroseum  men den återfinns inte i SKUD.

Vågar jag då ha en rosa maskros i min trädgård? Jo,men visst, största problemet är som sagt välvilliga ogräsrensande vänner. Jag låter dem aldrig sprida sina frön, för de samlar jag in.

Första året gav den en blomma, nästa tre och numera kan den ge upp till 20 per planta.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Stilsäkert, snyggt och praktiskt! Potatislandet är inramat med låga buxbomshäckar. Design: Rosemary Verey/Barnsley House Foto: Kerstin Engstrand

Rosemary Verey var en av världens främsta trädgårdsdesigners och hon var välkänd för bland annat sin köksträdgård vid hennes hem, Barnsley House. På Chelsea Flower Show lyfte hon fram den franska köksträdgårdsstilen och fick köksträdgården modern igen. Och hon skapade trädgårdar åt både Elton John och prins Charles. Rosemary finns inte längre med oss och hennes hem är numera hotell men hennes knep finns kvar!

Ett som jag själv använder mig flitigt av är hennes sätt att sätta tidig potatis. Vad använde då Rosemary?  Jo, vanliga svarta sopsäckar!

Knepet fungerar bäst för icke förgrodd potatis. Det fungerar att sätta potatisen lite tidigare än vanligt. Vanligtvis brukar man sätta potatis på friland när körsbärsträden blommar men i en upphöjd bädd fungerar det mycket bra att sätta potatis under svart plast redan när vitsipporna blommat ett tag.

  1. Kratta till jorden och vattna.
  2. Lägg ut potatisarna med 40 cm mellanrum och med de flesta ögonen uppåt.
  3. Täck med svart plast, vanliga svarta sopsäckar går bra. Förankra plasten med stenar i kanterna.
  4. När skotten börjar växa och bukta ut mot plasten klipper man försiktigt hål så att de kan växa ut, så stora att bara plantan kan växa igenom. Alternativt kan man göra hål direkt och lägga ner potatisarna genom dem.
  5. Man ska vara noga med vattningen så att potatisen hålls lätt fuktig. När potatisarna är skördemogna är det bara att lätta på plasten och krafsa fram dem.
  6. Varning! Har man många sniglar i trädgården så trivs de under plasten.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

I Italien äter man efter årstiderna. Man lever efter årstiderna. Här importeras inget i onödan.
En sådan säsongsgrönsak är puntarelle.
Från slutet av oktober fram till vårens slut invaderas Roms grönsaksmarknader och restauranger av just puntarelle. Ibland finns den även att få tag på i svenska grönsaksdiskar. Testa den, och odla den själv!
Puntarelle är en cikoria, som på romerskt vis äts som tillbehör till huvudrätten, som sallad med en dressing gjord av sardeller.

Puntarelle a la romana.  Foto: Kerstin Engstrand
Puntarelle a la romana. Foto: Kerstin Engstrand

 

Blanda 6 msk olivolja med saften av en citron, blanda ner 2 finhackade vitlöksklyftor och 3 hela sardellfiléer som strimlas fint. Har du ingen citron hemma kan den eventuellt ersättas med vitvinsvinäger. Mal över lite svartpeppar. Vill du hetta upp dressingen kan du spetsa den med lite chilipeppar.

Den lata köper den färdigskuren, för den kräver annars mycket jobb. Den är svår att få fri från jord och grus, och den ska skäras i smala, långa remsor.

En tallrik av denna gröna sallad betalar romarna glatt 7– 8 euro för på restaurang. Räknar vi med en euro kostar ca 10 kr, skulle vi betala 80 kr för en sidosallad till lunchen….?

Knappast.
Men priset speglar mycket bra italienarnas syn på hur viktiga primörer är.
Jag har särskilt noterat att det är främst män som beställer in puntarelle. Det är uppenbart en sallat som faller män i smaken. De får något särskilt i blicken när de beställer in puntarelle.

Färdigskuren puntarelle .  Foto: Kerstin Engstrand
Färdigskuren puntarelle . Foto: Kerstin Engstrand

Själv avstår jag.helst puntarelle med sardeller, just den kombinationen smakar nyklippt gräs med lätt smak av salt som jag har lite svårt för. Schifo helt enkelt.
Man kan inte älska allt som är grönt. Men jag smörfräser gärna puntarelle med vitlök.

Varför heter då puntarelle puntarelle? Jo, det syftar på att skotten längst in i plantan de ser ut som sparristoppar.

Man får jobba sig fram till mitten av plantan. och nu börjar knopparna skymta. Foto: Kerstin Engstrand
Man får jobba sig fram till mitten av plantan. och nu börjar knopparna skymta. Foto: Kerstin Engstrand

Det är Cicoria catalogna Puntarelle di Galantina som är den bästa sorten men även Cicoria catalogna Brindisina är bra, den sistnämnda är lättare att få tag på.

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

Längst in finns godsakerna! Foto: Kerstin Engstrand

Att det är en vintergrönsak i Italien beror på att den vill växa svalt, den klarar temperaturer runt 5 grader mycket bra. Och utvecklas som bäst i runt 15 grader. Därför fungerar den ypperligt här under vår och höst. Man kan dra upp plantor inomhus för utplantering när vitsipporna blommar och därefter så en andra omgång i slutet av juli, början av augusti.

En klar fördel med puntarelle är att i kylskåp, i en skål med kallt vatten, håller sig ett huvud sig fräscht i minst två veckor. Och ja, även de utvändes sittande bladen går utmärkt att äta.

Numera finns det även puntarelle att köpa i snabbköpen, färdigskuren och sköld. Foto: Kerstin Engstrand
Numera finns det även puntarelle att köpa i de italienska snabbköpen, färdigskuren och sköljd. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Sådd en kallt snörik marsdag i en jordsäck, en månad senare och det spirar på fint! Att det är granbarr i odlingen beror på att den har skyddats mot katter med resterna av julgranen. Foto: Kerstin Engstrand

Cima di rapa eller brocoletti, broccoli di rape (Brassica rapa Parachinensis-Gruppen ) eller rapini, ja kärt barn har många namn, det här är en kålsort som man inte ser ofta utanför Italien. Av namnet kan man tro att det är en broccoli men broccolirybs är en grön, ganska ful kålväxt som blommar med mängder av gula små blommor som liknar rapsblomman.  Blir cirka 30-40 cm hög och ser ut som en högre sallat som korsat sig med kål. Blommorna smakar svagt syrligt.

Det är de mjälla toppgrenarna man skördar och anrättar. De förvälls i kokande vatten och sauteras sedan i olja smaksatt av vitlök, salt, peppar och lite citron. Serverar den som pastasås eller tillsammans med polenta, då i sällskap med korv. Smaken påminner om sparris, andra säger brytböna.

franchicima40

Det finns flera olika sorter med olika lång utvecklingstid, 40, 60, 90 dagar, till och med 120 dagar  och alla går utmärkt här. Sås direkt på friland, just nu har mina som såddes i mars, i en jordsäck när det var snö ute, ja jordsäcken har stått helt öppet utan någon täckning, grott. Jag föredrar 40-dagars sorten (Quarantina) och den kan sås flera gånger under sommaren. Behöver ingen särskild omsorg, bara vatten vid torka och växer bra även i halvskugga.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Första skörden av den egna sparrisen! Foto: Kerstin Engstrand

Sparris ska avnjuts fem minuter efter skörd. Det är en svårslagen läckerhet som man nästan bara kan få njuta av om man odlar den själv. Ännu en pluspoäng, sparris är en av de tidigaste primörerna vi kan odla. I slutet av april fram till slutet av juni kan man skörda.

Och går att odla långt norrut, vi har fått rapporter om fina skördar i Piteå!

Bestäm dig nu för att odla sparris, den tar lite tid på sig att bli skördefärdig. Efter två till tre år börjar skörden och sedan kan man skörda i minst 10 år framåt, kanske hela 30–40! Låter två år en lång tid? Nja tiden går fortare än man tror och plötsligt en vår har du en maffig skörd.

Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand
Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand

Fler pluspoäng? Jo men visst, på eftersommaren växer de meterhöga plymerna upp. Därför passar sparris utmärkt som kantväxt runt grönsakslandet, där den bildar både en vacker ram och ett bra vindskydd. Vackert är också en rad med sparris längst bak i blomsterrabatten. Eller varför inte ha dem längs husväggen och varva dem med lökväxter som krokus och tulpaner på våren och flammande orange liljor på sommaren?

 

Sorter

Grön eller vit? Grön sparris är samma sort som den vita. Den vita har blekts då jorden kupats upp över den. Den blir träigare än den gröna som är mindre arbetskrävande och godare.

Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand
Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand

Gijnlim är en beprövad sort med smala stänglar. Ä mycket vanlig bland yrkesodlare och brukar också vara en vanlig sort i trädgårdsbutikerna. Är en s.k. hanhybrid.

Prima Verde gör själ för sitt namn, den är mycket ljusgrön, går också under namnet salladssparris då den är god att äta rå. Är en medeltidig sort och är en hanhybrid.

Rambo är som namnet antyder en robust och tidig sort. Har både han- och honplantor.

Nya sorter är problemfria, men sniglar kan ibland skada unga plantor.

Krukodlade plantor eller ”kronor”?
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand

Krukade kostar mer och ger skörd ett år tidigare än kronor, som liknar torra spindlar. När du har köpt dina plantor/ kronor är det viktigt att de inte torkar ut. Kronor förvaras i en plastpåse med små lufthål och svalt, säkrast i kylskåpets svaldel, tills de kan planteras.

Hur många plantor? Minst tio plantor bör man ha och vill man skörda till rejäla måltider bör man ha 30. Det finns både han- och honplantor. Hanplantorna ger ca 30 % större skörd. De sätter heller inte frö som resulterar i mängder av självsådda plantor i trädgården, plantor som du kan använda att bygga upp ditt sparrisbestånd med.  Men honplantornas vackra plymliknande kvistar med röda bär är fina att ha som dekoration.

Var? Soligt och på en plats som är helt fri från fleråriga rotogräs som kirskål och brännässlor. Eftersom sparrisen ska växa på samma ställe i många år bör man välja platsen med omsorg.

Sparris föredrar sandig jord men klarar att växa på andra jordar bara det är väldränerat. För lerjordar är det bäst att anlägga en högbädd där grus och jord läggs ovanpå den ogräsfria marken. Vanlig gräsmattejord, som är sandhaltig, fungerar bra.

Bädd: 120 cm bred, rymmer 2 plantrader och är ändå lätt att nå från båda hållen – för 30 plantor med ett avstånd av 45 cm krävs en bäddlängd på 7 meter, men bädden kan ju med fördel delas upp i flera

Plantavstånd: 45–60 cm

Radavstånd: 45–60 cm

I en pallkrage på 120 x 80 cm får fem plantor plats.

När och hur?   Odlingsbädden kan anläggas hösten innan men våren går också bra. Plantorna planteras på våren, från april och framåt. Förberedelserna är viktiga. Alla fleråriga ogräs ska vara bortrensade före plantering. Första årets skott, som inte får skördas, är nämligen nåltunna och det är näst intill omöjligt att ogräsrensa utan att skada dem.

Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink.  Foto: Kerstin Engstrand
Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink. Foto: Kerstin Engstrand

Före planteringen ska barrotade plantor dra i vatten i 2 timmar och krukade plantor vattnas väl.

Viktigt är att kronorna inte får torka ut.  I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand

Viktigt är att kronorna inte får torka ut. I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand

Lägg först ut en 20 cm hög och 30 cm bred sträng av häst- eller kogödsel. Ovanpå gödslet läggs ett 5–10 cm tjockt lager av sandjord. Vattna rejält så att bädden är fuktig ett par centimeter ner. Lägg ut kronorna och bred ut rötterna i en vid förgrening. Täck varje planta med 15–20 cm sandjord. Vattna igen.

Krukodlade plantor planteras så att de kommer på samma nivå som i krukan.

Skörd
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand

Skördas från maj till midsommar när skotten är 20 cm långa och innan knopparna öppnas. Bryt eller skär av dem alldeles vid markytan. Lättast är att odla grön sparris, som man slipper kupa.

OBS! Planteringsåret och våren därpå får inga skott skördas, plantan måste växa till sig. Tredje våren kan du skörda 1–2 skott per planta, därefter ökar du på skörden till 2–5 skott per planta fjärde våren och därefter 8–10 skott per planta. Krukade plantor kan börja skördas ett år tidigare. Obs! Inga skott får skördas efter midsommar.

Klenare skott är utmärkta att grilla.

Den träigare delen av skotten får man bäst bort genom att hålla skottet i båda händerna och vika det mot mitten. Skottet går av där den träiga delen börjar. I kylskåp håller sig skotten fräscha i 7–8 dagar, inlindade i fuktigt papper.

Skötsel
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand

Efter midsommar: Låt skotten växa upp. Snart har de blivit 1–1,5 meter höga och bjuder på ståtliga vajande gröna plymer. Nu bygger plantan upp sig för nästa års skörd. Gödsla med stallgödsel.

Stöd, plymerna kan behöva stöd, annars blåser de omkull. Sätt upp stödnät, gärna ett runt om mellan fyra hörnstolpar.

Rensa bort alla ogräs. Ettåriga dras upp, eventuella fleråriga tas försiktigt bort så att inte sparrisplantornas rötter störs.

Vattna vid torka, plantorna får inte torka ut. Ta bort alla självsådda småplantor, dem kan du plantera i en ny bädd.

I augusti blir honplantornas bär röda och ser ut som minijulgranskulor!  Foto: Kerstin Engstrand
I augusti blir honplantornas bär röda och ser ut som minijulgranskulor! Foto: Kerstin Engstrand

Sommar: Ett 2–4 cm tjockt lager gräsklipp två gånger varje sommar. Efter första skördeåret behövs ytterligare gödsel som ges i form av ett tunt lager hästgödsel.

Höst: Plymerna blir nu gula. När blasten vissnat ner helt (senast i november) skärs den av så nära marken som möjligt. Täck med kompost, stallgödsel och löv.

 

I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt.  Foto: Kerstin Engstrand
I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt. Foto: Kerstin Engstrand

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Påfågelsöga på oreganoblommor. Foto: Kerstin Engstrand

Tidningen Råd&Rön har testat innehållet i oreganokryddburkar. Det var ingen rolig läsning, eller vad sägs om att en till hälften innehöll olivblad! Har du tillgång till en balkong, terrass, trädgård eller odlings-kolonilott så odlar du din egen oregano. För den är mycket lättodlad, nästan för lättodlad. Och den är ingen nyhet, den lär ha funnits i vårt land sedan mitten av 1650-talet! Den vilda formen, kungsmyntan, växer bland annat i Jämtland. På en planta får du lätt ihop till innehållet motsvarande ett par kryddburkar.

Oregano, egentligen kungsmynta, Origanum vulgare, frösår sig mer än villigt. Oregano är en klassisk pizzakrydda vid sidan av basilika och passar utmärkt till allt med tomat, salsor, köttsås och i potatissallad. Fjärilarna svärmar runt de mörkrosa blommorna. Det finns både låga sorter och lite högre. Plantera några plantor vid grinden så att du snuddar vid dem när du passerar − doftmolnet som stiger upp är ett härligt sätt att bli välkomnad på. Den drar även till sig humlor och bin.

Det är alltid bra att ha växter som oregano i närheten av frukt- och bärbuskar.  Foto: Kerstin Engstrand
Persika och oregano trivs i samma läge. Foto: Kerstin Engstrand

Oregano är flerårig och blir cirka 50 cm hög. Bladen är mörkt gröna och i juli – augusti kommer blommorna som går i rödviolett. Den går lätt att odla fram från frö, eller köp en planta. Eller tigg en självsådd planta av någon som redan har oregano i sin trädgård. Min moderplanta är från 1980-talet, och den har flyttat med många gånger. Den har även övervintrats inomhus i väntan på att kunna planteras ut och har resulterat i mängder av nya plantor som gatans ungdomar fått att sälja, behöver jag säga att de tjänade bra på dem?

Mängder med självsådda fröplantor av oregano kommer du finna i din trädgård. Vill du ha ordning och reda så klipper du av fröställningarna innan fröna är mogna. Foto: Kerstin Engstrand
Mängder med självsådda fröplantor av oregano kommer du finna i din trädgård. Vill du ha ordning och reda så klipper du av fröställningarna innan fröna är mogna. Foto: Kerstin Engstrand

Soligt läge, gärna sandblandad jord, så kallad gräsmattejord trivs den utmärkt i. Den är mycket torktålig, behövs normalt inte vattnas, i regel räcker det regn som kommer under en sommar. Inget gödsel ska den ha, då försämras smaken. Det enda du behöver göra är att klippa ner fröställningarna. Kan det bli bättre?

Klipp ner blomställningarna innan frön har bildats, för oregano självsår sig mer än gärna! Men skulle du få för många självsådda plantor är de lätta att gräva upp och ge bort. Eller plantera vid entrén eller grinden så att man kommer åt dem när man öppnar den och doften stiger emot en.

Förr sade man att kryddor skulle skördas den 24 augusti, på San Bartolomeus dag. Det går alldeles utmärkt att skörda oregano tidigare än så men viktigt är att man skördar blad som man vill torka tidigt en torr, solig och varm morgon. Och bästa smaken får bladen innan blomningen.

Nässelfjärilen trivs bland oreganon. Foto: Kerstin Engstrand
Nässelfjärilen trivs bland oreganon. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Foto: Kerstin Engstrand

Träd och trädgård hör ihop, det hörs ju på namnet men kanske associerar vi stora träd, de riktiga giganterna, trädens träd mest till naturen, till skogen. Som liten fick man lära sig att krama ett träd om man gick vilse och forskning har bekräftat att riktigt stora och gamla träd och mossbelupna stora stenar skänker oss trygghet och ro. De finns där, vakar över oss, lever sitt ganska stillsamma liv. De rubbas inte i första taget. Och man kan krama dem hur mycket som helst.

Träd har något magiskt över sig. Men de ses också som individer vilket otaliga sagor har inspirerats av. Vi planterar vårdträd och minnesträd. Vårdträdet ska vara ett stort  träd, nåväl det var väl litet och ungt när det en gång planterades, eller så har man valt ut ett stort träd, ett lövträd ska det vara, som tomtens vårdträd. Det ska finnas kvar oavsett vad som än händer. Ett vårdträd hugger man inte ner! Och man skyddar det med vatten om fastigheten skulle drabbas av brand. Seden med vårdträd lär ha börjat i slutet av 1800-talet. Trädet ska ha en koppling mellan fastigheten och de som bor där, släktens vårdträd. Det är ett träd som ska ge lycka.

Barken tillhör en ädelcypress som växt sig ståtlig i Bergianska trädgården i Stockholm. Foto: Kerstin Engstrand
Barken tillhör en ädelcypress som växt sig ståtlig i Bergianska trädgården i Stockholm. den planterades 1922. Foto: Kerstin Engstrand

Vi planterar även minnesträd, oftast för en kär vän eller släkting som gått bort. Men idag är det också populärt att ge bort ett fruktträd som gåva till ett nyfött barn. Och många par önskar sig ett bröllopsträd. De två senare är fantastiska i tanken men kanske inte alltid så praktiska, vad gör man när man flyttar? För flyttar gör ju dagens unga.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Har man plats kan man bygga upp en skog, eller i alla fall en skogsdunge, där varje träd symboliserar en person i släkten, eller i alla fall närmaste familjen. Där står morfar, och där borta farfar, gammelmorfar finns också långt där borta och familjens senaste barnbarn växer inte långt ifrån. En sådan stamträdsdunge har jag sett i England, på håll ser den ut som vilken skogsdunge som helst men när man kommer nära så möts man av en bronsskylt som anger trädslag och vem trädet symboliserar. Oerhört vackert och starkt. Valet föll på ekar, med två rödekar, Quercus rubra i mitten föreställande mamma och pappa som skapade denna ”family copse” år 1988. Inga årtal för personerna, bara när dungen skapades. Här är det personernas namn och trädslagen som är de viktiga. Och helheten, stillheten, historien, livskraften, evigheten, framtiden. Att dungen tillhör en av världens rikaste familjer, som har allt materiellt man kan önska sig, gör trädens kraft ännu starkare. Och vackrare än de pampigaste sarkofager.

Alla vill fotografera henne, Judi Dench är oerhört populär. Hennes passion är träd, och ekorrar! Foto: Kerstin Engstrand
Alla vill fotografera henne, Judi Dench är oerhört populär. Hennes passion är träd, och ekorrar! Foto: Kerstin Engstrand

Man kan även plantera sina vänner som inte längre finns i livet. Eller låta några redan existerande träd symbolisera sina närmaste. Det har skådespelaren Judi Dench gjort. För oss svenskar är hon väl kanske mest känd för sin medverkan i James Bondfilmerna. För över 30 år sedan började hon samla sina vänner som träd. Hon drivs även för en passion för den rödbruna vanliga ekorren som har minskat starkt i antal i England, oftast blir den utkonkurrerad av den importerade gråa från Nordamerika. Träd och ekorrar hör ihop. Människor och träd hör ihop. Heter man Judi Dench så får man även möjligheter, som att få en film om sitt intresse, det är en oerhört givande film, My passion for trees är den engelska titeln och den visas fram till 31 mars 2020 även på Kunskapskanalen. Se den, njut av den och se om den! Det är en unik film som skapar visioner.

 Detta är ett lejon, ett riktigt gammalt lejon, lejonträd kallas de riktigt gamla träden i Kew botaniska trädgård i Londons utkant. Och gammalt är det, detta pagodträd är från 1760-talet då det importerades från Kina till Kew. Med lite stöd står den där än idag. Behöver jag säga att besökarna flockas runt det? Det väcker beundran. Vilken kraft! Foto: Kerstin Engstrand

Detta är ett lejon, ett riktigt gammalt lejon, lejonträd kallas de riktigt gamla träden i Kew botaniska trädgård i Londons utkant. Och gammalt är det, detta pagodträd är från 1760-talet då det importerades från Kina till Kew. Med lite stöd står den där än idag. Behöver jag säga att besökarna flockas runt det? Det väcker beundran. Vilken kraft! Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Ramslök, en guldgruva i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand

998 kr kilot står det på jämförprislappen i matbutiken. Och det är inget aprilskämt. 50 gram för 49,90 kr, det blir en krona grammet för svenskodlad ramslök som har blivit en av vårens verkliga delikatesser. Ramslök smakar lätt av vitlök och ska avnjutas rå. Allium ursinium, ramslök, är behovsframkallande. Den skapar begär i dubbel bemärkelse!

I april dyker färsk ramslök upp i matbutiken:

Gotländsk ramslök finns att köpa i matbutiken. Foto: Kerstin Engstrand
Gotländsk ramslök finns att köpa i matbutiken. Foto: Kerstin Engstrand

Och i trädgården så brukar bladen visa sig saftiga och fina när de första tidigtblommande krokussorterna  slagit ut:

Snökrokusen 'Runby Giant' blommar  skuggan, då vet jag att ramslöken  har kommit upp!  Foto: Kerstin Engstrand
Snökrokusen ‘Ruby Giant’ blommar skuggan, då vet jag att ramslöken har kommit upp! Foto: Kerstin Engstrand

Nu är det hög tid att planera för sin egen guldgruva.  Ramslök går att odla i större delen av landet, vild växer den upp till Uppland. Det finns uppgifter om att den vilt har samma utbredningsområde som eken.

Ramslöksblomma och knopp, båda är ätbara. Foto: Kerstin Engstrand
Ramslöksblomma och knopp, båda är ätbara. Foto: Kerstin Engstrand

Blommorna är mycket vackra, klarvita och stjärnformade. Och de går att äta, liksom blomknopparna. De blir vackra i salladen eller på en lammstek.I regel blommar ramslöken i maj.

Ramslökens blad är blanka och trendigt gröna. De liknar liljekonvaljblad men är kraftigare och doftar samt smakar lök, vitlök. Därför ska man för att undvika förväxlingsrisk med liljekonvalj alltid gnugga bladen lite, kommer doften av lök/vitlök så är det ramslök.

Det finns numera ramslöksplantor att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker.  Foto: Kerstin Engstrand
Det finns numera ramslöksplantor att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Foto: Kerstin Engstrand

Bästa sättet att odla ramslök i sin egen trädgård är att köpa plantor. Frön gror sällan, och jag säger i regel så gror inte de frön man köper alls. I välsorterade trädgårdsbutiker finns nu plantor att köpa, oftast 40 kr för en kruka med fyra plantor i.

Leverans av plantor köpta över nätet. Säkerställ innan köpet att de är odlade plantor och inte vildväxande från platser där ramslöken är fridlyst.   Foto: Kerstin Engstrand
Leverans av plantor köpta över nätet. Säkerställ innan köpet att de är odlade plantor och inte vildväxande från platser där ramslöken är fridlyst. Foto: Kerstin Engstrand

Många säljer också barrotade plantor på nätet, priset är då i regel runt 10 kr per lök, lägre om man köper riktigt många. Det finns även möjlighet att köpa lökar på hösten, då utan blast. Ramslök vissnar,som de flesta lökväxter, ner under sommaren.

I en skog i Stockholmsområdet växer ramslöken så här fint i början av maj. Foto: Kerstin Engstrand
I en skog i Stockholmsområdet växer ramslöken så här fint i början av maj. Foto: Kerstin Engstrand

I lövskog och gärna lätt stenig sådan ser man ramslöken växa i naturen. Min erfarenhet är att den trivs ypperligt i trädgårdens lund och i skuggan av avenbokshäckar. Sakta men säker sprider den sig och nu kommer en varning, det finns trädgårdar i Skåne där ramslöken har konkurrerat ut andra växter! Bildar den för stora bestånd så blir även doften av lök mycket intensiv, det blir en konjakseffekt, helt enkelt för mycket av det goda. Då kan man ju passa på att gräva upp och sälja av, eller ge bort plantor.

Nyplanterade plantor köpta “in the green” kan se lite ledsna ut:

Nyplanterade, de repar sig snabbt! Foto: Kerstin Engstrand
Nyplantering på gång, de repar sig snabbt! Foto: Kerstin Engstrand

Året efter så var de så här frodiga:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Efter blomningen i maj/juni vissnar hela plantan ner, detsamma gör de flesta lökväxter som tulpaner.

I köket så använder vi ramslöken rå, hackad och strödd över ris ,sallader och kött. Ramslökssmör blir det också, det är ett bra sätt att ta hand om stora skördar, det går lätt att frysa in liksom pesto på ramslök.

På en del håll är den fridlyst så kontrollera innan du plockar några blad.  Fuktig, mullrik och kalkhaltig jord gillar ramslök.  Dess ursprung är Sibirien och Kaukasus och det var på Gotland 1741 som den först omnämns.Oftast är det just gotländsk ramslök som säljs i matbutikerna.

Har du möjlighet att plocka vildväxande ramslök så lägg dem direkt i en plastpåse, i kylskåpet förvarade i plastpåse håller de sig fräscha i upp till en vecka.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Det finns mängder av balkonger i vårt avlånga kalla och solfattiga land. Oftast faller vi för balkongen när vi väljer lägenhet. Men använder vi den?  Kanske inte så mycket som vi tänkt. Att få fler att använda sina balkonger är syftet med trädgårdsmässan Nordiska trädgårdars balkongutställning. 2016 gjorde jag en balkong och den kan du se här. 

I år var “balkongerna” mycket stora, 13 till antalet och formatet synes mera vara markterrass än balkong. Och alla var de “hörnbalkonger”, med två öppna sidor. Jag har valt ut några favoriter.

Växthusdrömmen juryns och besökarnas favorit
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

I år var juryn och besökarna enade om vilken balkong som de tyckte bäst om. Det blev Willab Gardens sobra svarta balkong där en del bestod av ett litet uterum/växthus. En fin liten minifontän var det många som tog bilder på. Juryns motivering var: “Balkong med flera växtzoner där man odlar på liten yta. Växthuset ger skydd och ro för väder och stadens ljudmiljö.” Kreatörer var Hanna Schagerlöv & Rebecca Strömblad för Willab Garden. De beskrev sin balkong som att se möjligheter istället för begränsningar vilket gjorde  att drömmen om ett växthus blev sann. ” I grönskan på vår balkong flyr man långt från stadens snabba puls till en plats där grönskan & odlandet står i fokus. Att odla även på en liten yta gör stor skillnad både för miljön och dig.”

Med växter i fokus och mest spännande växtval
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

“Stenar och bladverk” var en pärla skapad av trädgårdsmästarstudenterna från Göteborg och västkusten: Isobel Nyström och Pia Anjou. De hade verkligen växterna i fokus, och växterna kom inte mindre än från Gerbianska trädgården.

Deras intentioner var: “Vårt bidrag är en kryddigt färgsprakande balkong med växterna i fokus. Vi har valt att inspireras av Nordafrikas färger på kryddor och tyger som lyfter fram växterna på ett vackert sätt. Våra växtval är vackra i bladverk, siluetter och blommar spritt över året vilket alltid gör balkongen grön och inbjudande. Delen mot husväggen är inspirerad av den klassiska klippträdgården men anpassad till en balkong i staden.Här finns element av stenar och vulkaniskt material för att förhöja känslan av ”natur”. Stenpartier med sina tåliga växter ser vi inte så ofta på balkonger men är högst användbara för att skapa en vacker miljö utanför vårt hem. Den skogsinspirerade delen bjuder på en grön oas som man alltid kan njuta av. Vi vill att man skall känna att det finns något att upptäcka på balkongen året runt. Vår ide är att lyfta fram växtmaterial som lämpar sig väl men som inte används så ofta på balkonger.”

Och jag måste säga att de hade lyckats väl med sina intentioner. Äntligen mängder med växter och ny spännande idé, skam att juryn inte uppmärksammade denna unika balkong!

 

Trasmattecharm och alla årstider är vackra
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Nora Trädgård och  Brita Zettergren  hade skapat en charmig  balkong som de kallade “Trädgård i balkongformat – Alla årstider är vackra”. Den var intressant då man hade tagit med fjolårets vissna fröställningar som på ett poetiskt sätt framställde vårens julrosor som ännu skirare och vackrare. Här fanns också lite rost samt vackra skuggspel.

Deras egen beskrivning om balkong lät  så här: “Idéer om hur vi kan glädja oss själva och andra med vår balkong. Vacker omgivning där vi bor får oss att må bättre och vi kan själva göra det. Med stora eller små medel. Tid är vad som behövs och då växer det av sig själv bara förutsättningar finns. Delad glädje är dubbel glädje, om vi hjälps åt blir det bättre. Samsas om växter och dela på skörden.”

Silver fick den av juryn som motiverade medaljen med följande ord: “En enkel och lugn oas att softa i. Växterna står i fokus.”

Och ett svart utekök
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Svart verkar fortfarande vara “inne”, i alla fall när juryn bedömer. Balkongen “Kökets trädgård” belönades med bronsmedalj, eller rättare sagt bronsdiplom. Den var skapad av Ett rum och kök och Wivi-Anne Bengtsson vars intentioner var: “Balkongen är en yta att frodas i den ljusa tiden på året. Vi flyttar ut rum och kök och fyller det med allt som hör en köksträdgård till. En rofylld plats med luftfyllda detaljer som gör platsen inspirerande och vilosam.” Juryn gav den brons med följande motivering:  “Spännande lösningar för en balkong med god plats för matsysslor och vänner.”

Klassisk John Bauer i modern tappning
Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

“John Bauers sagoskog anno 2018” var skapad av Lena van Rooy och en balkong som också blev flitigt fotograferad. Roligt att det var en balkong för norrläge. Att hon ville radera ut gränsen mellan ute och inne och att det vi vanligtvis förknippar med heminredning har flyttat ut på balkongen var tydligt. eller som hennes slutord var: “Det här är en ständigt grön och lättskött trädgårdsbalkong som trotsar sitt norrläge och som vill att vi stannar kvar i tills frosten biter i oss tårna.”

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Läs också: Intryck från trädgårdsmässan som handlar om idéträdgårdarna.

Av Kerstin Engstrand

Utsikt från en sitthammock, gjord av Hvilan utbildning. Foto: Kerstin Engstrand

Nordiska trädgårdar är Sveriges största publika inomhusträdgårdsmässa. I år gick den i slutet av mars, 22 – 25 mars 2018. Stockholm bjöd på snö, sol, vind och kyla, våren är sen i år! Inne i de två mässhallarna försökte blommorna blidka oss, det kommer en vår men kanske beroende på just den sena våren så dominerade prylarna. Här kommer en första rapport exklusive balkongerna, balkongerna kan du läsa om i artikeln Balkonginspiration från trädgårdsmässan.

Årets publikmagnet
´Picotee Pink´ Foto: Kerstin Engstrand
´Picotee Pink´ Foto: Kerstin Engstrand

Årets pelargon går alltid hem, “alla” vill ha ett exemplar, och nyheten sprids snabbt. I år var den rosa, och riktigt snygg,  zonalpelargonen “Picotee Pink”. Som alla pelargonen platsar den i alla miljöer. Gick att köpa på mässan för cirka 50 kronor.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

En annan växt som väckte uppmärksamhet var denna naverlönn, Acer campestre, som stod där i all sin avlövade nakenhet i Bonsaisällskapets monter. Den blev en rejäl snackis, och fyllde sin funktion, att ge sällskapet möjlighet att förklara hur man skapar en bonsai. Självklart fanns det även bonsaier med blad, också.

Idéträdgårdarna
Nyfikna och pigg på nyheter brukar mässbesökarna vara. Foto: Kerstin Engstrand
Nyfikna och pigga på nyheter brukar mässbesökarna vara. Foto: Kerstin Engstrand

En viktig del på mässan är inspirationen, man betalar ju entré till trädgårdsmässan så man vill ha något extra som man inte kan få i en vanligt butik. I år var de sex stycken. Det spontana intrycket var lite mindre grönt än vanligt och mera prylar i idéträdgårdarna. Flera godbitar fanns i varje trädgård men tyvärr så tänker kreatörerna sällan på att en idéträdgård också bör vara lätt att ta helhetsbilder av, ofta tog den röriga mässomgivningen död på delar av trädgårdarna.

Publikens favorit och juryns brons till Skillebyholm

“Människans möte med det levande”, skapad av Stiftelsen Skillebyholm och kreatören Lena Bäckman, blev publikens favorit. Den fick 34 % av rösterna. Mässans expertjury gav den tredjepris. Magnifik kål, trädgårdsland förstås, Falu röd färg och en gnutta visdom var framgångsreceptet. Samt ett stycke gärdsgård!

Juryns första pris till “Njuterum”
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand


Juryns motivering var “Vi går på upptäcktsfärd i en trädgård som bjuder på en överdos av trädgårdsinspiration. Små och stora idéer för människor, växter och djur. Här får själen ro!”

“Njuterum” var skapad av Formika AB, FUNK trädgård AB och Westin Garden med kreatörerna Sara Ellström, Eva Westin, Anna Maria Hellner och My Selander. Själva beskrev de sin trädgård så här: Enkel skönhet med maxade funktioner. Vi skapar rum för mångfald: Andas ut och njut på ditt sätt.

Det fanns mängder med bra idéer. Här några:

 

Silvermedalj till “Gråtande Pomona”
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Juryns motivering:
“En elegant, stilren trädgård skapad med enkla medel och som kronan på verket – ett trädgårdsskjul upphöjt till lyx. En trädgård för alla sinnen.”

 

“Gråtande Pomona” var skapad av Växtzon4 Valbo Kök&Trädgård AB och kreatörerna Anette Jonsson Sundell och Eva Perpåls  “Gråtande Pomonas tårar är lika uppfriskande som en nyrengnad trädgård en varm vårdag.”

Antikträdgården
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

“Antikträdgården” var skapad av företaget Läjets trä & trädgård och kreatören Daniel Andersson. Den beskrev de så här: “Trädgården är en fikaplats med antika ting i naturlig miljö. Stommen består av ett lusthus fyllt med en massa roliga och spännande saker där växter tar över och skapar harmoni.”

Den var skickligt gjord men kom inte riktigt till sin rätt på mässan, en lugnare omgivning hade gjort den mera rättvisa.

Och två färgstarkta

“Moodroom” skapad av add:design och kreatören Anna Stenberg gick i grönt:

Anna Stenberg valde att beskriv sin idéträdgård med följande ord: ” Idén har lämnat skrivbordet och utvecklats till en trädgård formgiven för olika sinnesstämningar. Mitt moodroom har ett förrumsligat och maxat modus med mixade material som inhemsk mjuk furu och hårt gjutjärn.”

Hon fick färgstark konkurrens av Hvilan utvbildning som var förra årets vinnare. Då satsade de på koboltblått, i år var orange den dominerande färgen:

 

“Utsikt från en sitt-hammock” skapades av Hvilan Utbildning som satte följande ord på sin trädgård:Mjuka växter och hårda ytor. Skarpa kanter och böljande rabatter. Låt fötterna lämna marken en stund och ta in den väv av former och mönster som bildar ditt trädgårdslandskap.”

Smått och gott
Cajsa Carlenius. Foto: Kerstin Engstrand
Cajsa Carlenius. Foto: Kerstin Engstrand

Hon gjorde succé på Formex med sina väggvaser och populära blev de också på trädgårdsmässan. Cajsa Carlenius vaser skapar habegär.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Sköna former där också naturen fick vara med i självklar elegans hittade vi också hos Våges Kluriga Ljusstakar:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Niklas Hjelm från Hemmaodlat var stolt över sin och Nelson Gardens hydroponiska odlingslåda Harvy där basilikan, som var en vanlig ‘Genovese’, växte så det knakade så att man trodde att det var en jättebasilika.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

 

Och Floristutbildarna som 2017 skapade en härligt blå balkong visade i sin monter upp hur kunskap och blommor går hand i hand.

Härliga föreningsmontrar

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...