Författare Inlägg avKerstin Engstrand

Kerstin Engstrand

570 Inlägg 0 kommentarer

Magnolia 'Leonard Messel'. Foto: Kerstin Engstrand

Växtplats: Västerläge är bäst. Läget får gärna vara sol som strilar genom ett lövverk. Plantera aldrig en magnolia i österläge med morgonsol. Den tidiga blomningen gör att de är känsliga för vårsolens starka brännande strålar. Därför bör de inte planteras i österläge. Om så, bör du på våren skydda buskarna med säckväv eller fiberduk. Annars kan det hända att knopparna kastar av sin pälskappa för tidigt. Särskilt de vitblommande magnoliorna är känsliga för frost, de gnistrande bländvita blommorna blir brunsvedda i kanterna.

Jord: Magnolior är riktiga gottegrisar. Våra rekommenderade sorter trivs i vanlig mullrik jord, men de trivs inte om jorden är för kalkhaltig. Allra helst vill de växa i riktigt fin lövkompost.

Plantering: Sen vår till försommar är bästa planteringstiden, då hinner den etablera sig till nästa säsong. Gräv en grop som är lite större än krukan som magnolian står i. Fyll på med jord men stampa aldrig till den utan tryck till jorden med  händerna och det försiktigt, rötterna är sköra.

OBS! De flesta magnolior man köper står i kruka, men de är sällan krukodlade. Det märker du när du ska plantera växten. Rötterna ligger lösa i jorden, växten är inte rotad. Detta gör att de är extra känsla för uttorkning de första månaderna efter plantering. Köp om möjligt ett exemplar som verkligen har rotat sig i krukan.

Vattning: Förutom vindskyddat läge är vattningen A och O när det gäller magnoliaodling. Vattna när det är torrt, framför allt på våren och under sommaren. Vind ökar uttorkningsrisken. Magnolia är mycket känslig för torka. Det är nog fler magnolior som dött av torka än av kyla.

Gödsling: Ett lager höstlöv vill den gärna ha runt fötterna när vintern kommer men ta bort det på våren. Julgranens barr kan du också gott lägga ut runt dina magnolior. Ge inte benmjöl eller aska – det är enbart de första åren man bör ge lite gödsel, och då är snabbverkande kvävegödsel bra. Jag brukar strö ut hönsgödsel runt mina på våren men aldrig efter midsommar, för sen gödsling gör att magnolian växer när den istället ska avstanna i tillväxt inför vintern. Ger du gödsel efter midsommar hinner den inte avmogna, den hinner helt enkelt blir starkare inför vintern, med vinterskador som påföljd.

Ansning: Normalt behöver ingen beskärning ske, ta bara bort grenar som eventuellt korsar varandra. Det är bara att vänta på blomningen och som tur är brukar även ett nyplanterat litet träd ge några blommor redan första säsongen.

Samplantera med: För att hålla jorden fuktig är marktäckare bra, särskilt de som blommar i blått, som t ex ormöga, blir extra vackert. Samplantera dem gärna tillsammans med rododendron, idegranar och tujor. Efter blomningen lägger man inte märke till magnolian. Växter med mörk färg, som en idegranshäck, som bakgrund, gör att knoppar och blommor framträder bättre.

Läs mera: De bästa magnoliasorterna.

Av Kerstin Engstrand

'Leonard Messel' Foto: Kerstin Engstrand

I minst 125 miljoner år lär magnolians blommor bevarat sin inre struktur och därmed överlevt dinosaurierna. Och nu är vi förförda av hennes skönhet.  Har du också drabbats av begär efter en magnolia? Denna ypperligt eleganta växt vars blommor slår ut på bar kvist. Välkommen då in i gänget som tycket det ska vara stängt mellan magnolians och syrenens blomning. Det finns ingen vackrare vårväxt att fira vårens verkliga höjdpunkt med.

Fem fördelar med magnolia:

  1. Underbar blomning
  2. Blommar tidigt på våren
  3. Behöver inte beskäras
  4. Blommar redan som liten buske
  5. Det räcker med tre blommor på en buske och man blir lycklig

Det går rykten om att magnolia är ”svår”. Det är fel. Kanske kommer detta rykte från att vi är vana vid att se den utomlands. Men magnolior är härdigare än man tror. Och de har gamla anor, de lär ha växt vilt i Norden redan för flera tusen år sedan. Upp till växtzon 3-4 är det absolut inga problem att odla flera olika sorter. Enstaka klarar sig bra även ända upp i zon 6, som i Östersund, för det är mikroklimatet på odlingsplatsen som är avgörande. Det kan man som tur är lätt förbättra. På en innergård mot en husvägg förbättras oftast klimatet i upp till två växtzoner. För vindskyddat ska det vara, nordanvindar gillar inte magnolian.

'Leonard Messel' Foto: Kerstin Engstrand
‘Leonard Messel’ Foto: Kerstin Engstrand

Vi rekommenderar:

Hybridmagnolia, Magnolia x loebneri, ‘Leonard Messel’ är en korsning mellan den japanska magnolian och stjärnmagnolia och klarar sig bra i zon 4 utan extra skydd.  ’Leonard Messel’ har ljust puderrosa blommor som är ganska stora, normalt 10–13 cm i diameter. Knopparna kan förvilla då de är intensivt ceriseröda. Den har en avlång elegant form och växer långsamt men kan med tiden bli ett litet träd.

Det finns även en vit hybridmagnolia, ’Merrill’ som har lätt purpurfärgade strimmor på utsidan. Den doftar, men doften kan vara svår att känna kyliga vårdagar – det behövs ordentligt med sol för att avnjuta den. Eller ta in en blomma och ha på matbordet! Då kan du känna söt doft som vissa säger påminner om citrus, andra om vanilj. Särskilt om kvällen doftar de flesta magnolior mer. ’Merrill’ växer snabbare än ’Leonard Messel’, blommorna är 12–15 cm stora. Blir också med tiden ett litet träd och klarar växtzon 4 utan extra skydd.

Stjärnmagnolia, Magnolia stellata, blir normalt 1,5–3 meter, ibland hela 4 meter hög och klär in sina knoppar i grå päls. I april–maj, samtidigt som vårlökarna som t ex den himmelsblå scillan blommar, slår den flikiga, stjärnformade blomman ut. Därefter glömmer man oftast bort magnolian om man inte har planterat en klematis som får slänga sig upp i den på sommaren, och som påminner om det under man har fått uppleva! Växtzon 4.

Japansk magnolia. Foto: Kerstin Engstrand
Japansk magnolia. Foto: Kerstin Engstrand

Kobus, Magnolia kobus, också kallad japansk magnolia, får vita blommor i april, maj och är en av de härdigaste, klarar zon 4 utan problem, men tar ett år på sig, ibland rentav tio, innan den blommar! Köp därför extra stora, äldre exemplar. Doftar, 10–15 cm stora blommor. Liksom alla vitblommande magnolior vissnar de inte lika vackert som de färgade.

'Sunsation'  Foto: Kerstin Engstrand
‘Sunsation’
Foto: Kerstin Engstrand

Hybriden ‘Sunsation’ (Magnolia x brooklynensis ‘Woodsman’ x M.’Elizabeth’) är en ny sort som registrerades år 2000. Här talar vi inte om stjärnformade blommor utan mera tulpanformade. Färgen skiftar från grönt till svagt rosa på en ljusgul botten. Mycket härdig, stormtrivs i Östersund och i Umeå, dvs. klarar växtzon 5-6.  Slår ut i juni i södra Sverige, i början av juli i norr.

 

Läs hur du lyckas med magnolia här.

Av Kerstin Engstrand

The Daily Telegraph Garden, Chelsea Flower Show 2014. Foto: Kerstin Engstrand

Det var mycket italienskt på 2014 års Chelsea Flower Show. Tommaso del Buonos trädgård var en modern italiensk där italiensk renässans mötte modernism.

Detta var andra gången som Tommaso del Buono och Paul Gazerwitz designade en trädgård för Chelsea Flower Show. 2008 gjorde de en otrolig organisk köksträdgård som är en av de vackraste jag sett. Den köksträdgården fick förgyllt silver.

I fonden skymtar vattenväggen. Foto: Kerstin Engstrand
I fonden skymtar vattenväggen. Foto: Kerstin Engstrand

Travertin, som bildas när grundvattnet pressas samman och som bryts i stora fyrkantiga block, var deras val av hårt material. Mycket snyggt när det är nytt, men det åldras inte så bra utomhus. Luftföroreningar och fukt gör att stenen blir allt gråare. Det är bara att titta närmare på Petersplatsen i Rom, kolonnerna där är mer gråsvarta än sandfärgade eller vita. Men på Chelsea var travertinen bländade vacker. Och kändisarna flockades framför travertinväggen, bänken erbjöd dem också en stunds vila.

Trädgården innehöll även andra klassiska former. Den var lätt nedsänkt, ett steg till två steg ner beroende på vilken del av trädgården man befann sig i, vilket förstärkte effekten att man gjorde entré i den.

Onekligen var detta en exklusiv trädgård men lite opersonlig. Den var snygg, väldesignad men saknade i mitt tycke något som gjorde att man tappade andan. Samtidigt mycket engelsk, kanske för det välskötta gräsmattan som prydde trädgårdens mitt. Jag fick känsla av ambassadträdgård. Andra tyckte den var maskulin. Kanske det, vad nu en maskulin trädgård är för något. Onekligen var det en trädgård som inbjöd till lugna samtal och eftertanke.

Lindarna ramar in ena kortsidan. Foto: Kerstin Engstrand
Lindarna ramar in ena kortsidan. Foto: Kerstin Engstrand

Det fanns även en intention att lära ut några designknep till besökarna. Främst då med placeringen av lindarna som växte längs ena kortsidan. De skapade både en avgränsning och en möjlighet att kika in. De gav trädgården perspektiv.

Det klassiska designknepet att rakt ska möta runt återfanns även här. Lindarna var ett exempel (stammen kontra grenverkets form), det andra buxbomen som ramade in trädgården mot den ena långsidan.

Skugga är viktigt i en italiensk trädgård och att vi vanligen inte designar våra trädgårdar för möjlighet att få skugga har nog många av oss upplevt de senaste heta somrarna. I fonden fanns en pergola med en porlande vägg. Intentionen var att vattnet inte skulle kännas men väl höras. Men London bjöd stundom på riktigt heta dagar och då upplevde man tydligt den sköna svalka som vattenväggen erbjöd. Och där återfanns de obligatoriska citronträden i stora terrakottakrukor.

I förgrunden gurkört, i bakgrunden buxbomsklot. Foto: Kerstin Engstrand
Skir gurkört, fänkål och euphorbia mot stram buxbom.. Foto: Kerstin Engstrand

Färgvalet var grönt, med inslag av ljusblått och lime. Iris, nepeta, violer och gurkört var några av de blå växterna. Här och var dök också starkt ceriserosa sabelilja upp.

Trädgården var designad av Del Buono Gazerwitz Landscape (Tommaso del Buono & Paul Gazerwitz) för dagstidningen The Daily Telegraph och fick guldmedalj.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Tomasso gratuleras till guldet  av BBCs Nicky Chapman. Foto: Kerstin Engstrand
Tomasso och Paul gratuleras till guldet av BBCs Nicki Chapman. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Att som trädgårdsdesigner få uppdraget att skapa champagneföretaget Laurent-Perriers trädgård är få förunnat. Det är enbart de som håller absolut toppklass som får äran. Laurent-Perrier har förstått vikten av att synas i olika livsstilssammanhang. En Chelseaträdgård är dessutom en utmärkt plats att bjuda in viktiga kunder till.

Luciano Giubbilei. Foto: Kerstin Engstrand
Luciano Giubbilei. Foto: Kerstin Engstrand

2014 gick uppdraget igen till den italienskfödde men i England verksamme designer Luciano Giubbilei och det var företagets 16:e Chelseaträdgård. Luciano har tidigare fått två guldmedaljer på Chelsea, 2009 och 2011, också då för trädgårdar skapade åt Laurent-Perrier. Även denna gång fick han guld samt den mycket välförtjänta titeln Best in Show.

Luciano är känd för att arbeta med skikt, skikt av ljus, av form, av textur. Resultatet blev en lugn, harmonisk, meditativ trädgård som för mig kändes såväl ultramodern som japansk. Som alltid hade Luciano träffat mitt i prick.

Han lät elementen samspela. Och samspelet förstärktes av den geometriska designen. Ganska enkel men oerhört effektfull. Men mycket svårare att skapa än vad det ser ut. Totalt var trädgården uppbyggd av sex trianglar. Och där igen känns den japanska enkelheten igen. Bara en mästare klarar denna balans. En stark önskan att bjuda in besökaren att utforska samspelet mellan stillhet och rörelse låg bakom. Rörelsen av de olika materialen, särskilt stilla porlande vatten som hade två mynningar. Allt förstärktes av kontraster i form och struktur.

Skulptur av Ursula von Rydingsvars. Foto: Kerstin Engstrand
Skulptur av Ursula von Rydingsvars. Foto: Kerstin Engstrand

Rörelsen fanns också i Ursula von Rydingsvars skulptur gjord av cederträd i olika lager. Liksom i sol–skugg effekterna. De två häggmispelträden bidrog till att skapa en vandrande skugga. Samtidigt som träden skapade lugn, de stillade vinden. Himlen speglade sig i vattenspegeln och ljuset fångades upp av de gula och vita växterna.

Lupinerna strävar mot vattnet. Foto: Kerstin Engstrand
Lupinerna strävar mot vattnet. Foto: Kerstin Engstrand

Växtvalet var sparsmakat men planteringarna var generösa. Månskensgula lupiner, Lupinus ‘Chandelier’ vällde fram i två motställda rektangulära planteringar. Här hade Luciano påverkats av lupinerna på Great Dixter. Storbladiga växter som rodgersia fångade också ljuset medan gräset fångade vinden. Syftet var att skapa besökarens uppmärksamhet. Och det fick den, även drottning Elisabeths som uppskattade trädgårdens lugn. Samt bombhundarnas, de fyrbenta vännerna badade till Lucianos förskräckelse i vattenspegeln. För det var innan domarna hade sett trädgården.

I trädgården återfanns två av mina personliga favoritväxter, två mycket bra mingelväxter:

Blomsterkörvel. Foto: Kerstin Engstrand
Blomsterkörvel. Foto: Kerstin Engstrand

Blomsterkörvel, Orlaya grandiflora, ser ut som en vit spetsnäsduk. Jag har odlat den sedan 1990-talet och då var den svår att få tag på. Ulf Nordfjell använde sig av Orlaya i krukplanteringarna ute på Rosendals trädgårdar under Kulturhuvudstadsåret 1998.  Den används flitigt på Chelsea Flower Show och är också en av Carol Kleins favoritväxter.

Blomsterkörvel är ettårig. Sås direkt på växtplatsen i maj, blommar då från juli och hela hösten lång. Ca 90 cm hög. Utmärkt snittblomma. Fröställningarna kan torkas. Impecta brukar ha frö.

Hässlebrodd och vit akleja. Foto: Kerstin Engstrand
Hässlebrodd i tidigt morgonljus. Foto: Kerstin Engstrand

Hässlebrodd, Milum effsum ’Aurerum’ är i Sverige sällan använt gräs vilket är synd då det skänker mycket glädje. Jag fick min första planta av Christopher Lloyd och har den än. Den sprider sig sakta men säkert. Även Adrian Bloom och Beth Chatto använder sig flitigt av denna gulbladiga form av hässlebrodd.

Hässlebrodd är mycket härdig, bladen är limegulgröna och blommorna går i samma ton. Blomningstid slutet av juni–juli. Blir ca 90 cm hög, ibland högre. Trivs i halvskugga och lätt fuktig jord. Härdighet A.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fantastiskt porträtt av Mandela. Foto: Kerstin Engstrand

Chelsea Flower Show: Sydafrikanska Kirstenbosch hade skapat en monter där bergen skymtade i bakgrunden. Men det som tilldrog allas blickar var porträttet av Madiba, Nelson Mandela. När man kom riktigt nära upptäckte man att det var gjort av torkade blombottnar av protea, Sydafrikas nationalblomma. Framför porträttet växte papegojblomma och självklart var det Strelitzia ’Mandela’s Gold’. Montern fick förgylld silvermedalj och det var den 39:e gången som Sydafrika ställde ut på Chelsea Flower Show. Efter Chelsea visades portättet på Garden World’s vårfestival i Johannesburg som hölls juli–augusti 2014.

wwmandeladetaljdSC0192
Blombottnar, och åter blombottnar av protea. Tillsammans blev de Mandela. Onekligen en stark symbolik i detta konstverk. Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Bäcktisteln fortsätter sitt segertåg. Foto: Kerstin Engstrand

Vinrött, purpur, svart − inga nybörjarfärger direkt, men sedan millenniumskiftet vågar vi! Purpur är en nyans mellan lila och vinrött. Under antiken utvanns purpurfärgen ur snäckor. På 2014 års Chelsea Flower Show återfanns särskilt två purpurfärgade växter i flertalet av idéträdgårdarna. Och det är en tacksam färg för den bjuder på spännande skiftningar allt eftersom ljuset förändras. I motljus lyser purpurfärgade växter som granater och glödande rubiner, medan de i skugga blir närmast svarta med en ton av kaffe eller choklad.

Purpurlysning och bäcktistel tillsammans med rodgersia. Foto: Kerstin Engstrand
Purpurlysning och bäcktistel tillsammans med rodgersia.
Foto: Kerstin Engstrand

En hel rabatt med vinröda växter ska man absolut undvika. Färgen blir helt död och rabatten riskerar att se ut som en jätteskål med kattmat. Men tillsammans med andra toner, som lime, vitt, rosa och framför allt blått tänder purpur lite extra. Gräs som går i guld förhöjer elegansen. Purpurfärgade växter är särskilt tacksamma att blanda med växter med helt annan struktur.

Två växter förekom flitigt i rabatterna på 2014 års Chelsea Flower Show:

 

Som en tavla, sammetsblå iris, läppstiftsrosa pioner i knopp och så pricken över i:et, bäcktisteln.  Foto: Kerstin Engstrand
Som en tavla, sammetsblå iris, läppstiftsrosa pioner i knopp och så pricken över i:et, bäcktisteln.I underkant skymtar bronsfänkål, till höger akleja ‘Black Barlow’. Foto: Kerstin Engstrand

Bäcktistel, Cirsium rivulare ‘Atropurpureum’ är en snäll tistel, den har knappt några taggar. Många kallar den också för purpurtistel  och det är ett högst passande smeknamn då blommorna är just purpurröda. Den slog igenom på Chelsea Flower Show år 2000 när Piet Oudolf och Arne Maynard flitigt använde den i deras millenniumträdgård. Där samsandes bäcktisteln med rubinröd  stjärnflocka.

Bäcktisteln är en bergsväxt som är vildväxande i hela Centraleuropa. Den vill växa på fuktiga ängar, dikes- och bäckkanter (därav namnet rivulare) och har vuxit vild i Sverige men är numera utdöd. Den lär ha upptäckts växa nära sjön Runviken i Bogsta socken i Södermanland 1882 och har även påträffats i Röddinge socken i Skåne. Enligt Artdatabanken samlades den in ett flertal gånger men har efter 1954 inte påträffats vild.

Bäcktisteln förökas genom delning vilket gör att det tar tid för växtnäringen att få fram plantorna. Blir upp till 1,2 m hög och blommar i juni–juli. Blommorna är 15–20 mm långa och purpurröda. Är också en riktigt bra snittblomma.  Härdighet: C

 

Purpurlysning med vit stjärnflocka. Foto: Kerstin Engstrand
Purpurlysning med vit stjärnflocka.
Foto: Kerstin Engstrand

Purpurlysing, Lysimachia atropurpurea är en dramatiskt växt som utstrålar självförtroende. Det är kombinationen  silvergröna blad med vinröda, nästan svarta blomax som bidrar till det stolta intrycket. Väl utslagna skimrar blommorna som om de vore gjorda av sammet.

Är inte så vanlig i våra trädgårdsbutiker. Man kan även dra upp egna plantor från frö. I regel behöver fröna en period av kyla för att gro. Ett par veckor i kylskåpet brukar göra underverk.

Även mycket trevlig i kruka och som snittblomma. Blommar juli–augusti. Trivs i soligt till halvskuggigt läge. Blir 45–65 cm hög. Härdighet: D

 

Text och foto: Kerstin Engstrand

Fleråriga växter s.k. perenner delas in efter hur de klarar att övervintra. Foto: Kerstin Engstrand

Härdighetsangivelser för perenner:

A =Fullständigt härdig i hela landet utan extra åtgärder.

B= Kan odlas i hela landet på skyddat och väldränerat läge.

C= Kan odlas i stora delar av landet på skyddat och väldränerat läge. Hit hör även arter med sen blomning.

D= Kan bara odlas i landets gynnsamma delar. Krav på värme och dränering, även vinterskydd kan behövas.

 

Växtzoner enligt Riksförbundet Svensk Trädgård

Svensk Trädgårds zonkarta – en vägledning för växtval Svensk Trädgårds zonkarta gäller för fruktträd och för en mängd vedartade prydnadsväxter, buskar och träd.

Sverige är indelat i åtta odlingszoner och med hjälp av zonkartan kan du se i vilken odlingszon din trädgård ligger. Zon 1 finns i landets mildaste delar och zon 8 i de kärvaste regionerna. Ju högre zontal som anges på en växt, desto härdigare anses den alltså vara. Det är inte självklart att de “högsta” zonerna alltid finns i norra Sverige. Hav och stora sjöar har utjämnande inverkan på temperaturen och klimatet brukar bli mildare i stora vattens närhet. Höjden över havet påverkar också och vegetationsperioden förkortas ju högre upp man kommer. Det finns också trädgårdsodlare som är ”zonknäckare”, som testar sådana växter som egentligen inte passar, men ändå kan gå, om de lokala förhållandena är gynnsamma.

Kartan upprättades ursprungligen för att hjälpa äppelodlare med härdighetsanvisningar. Läs mer om zonkartan på www.tradgard.org. Eftersom klimatet håller på att förändras kan det i Sverige t ex komma att innebära mildare vintrar, mer nederbörd och längre odlingssäsong. Nya växter kan trivas och flytta in i trädgårdar och parker, men det kan också skadeinsekter, svampar och andra sjukdomar.

Här kan du titta närmare på zonkartan: Riksförbundet Svensk trädgårds zonkarta.

Foto: K. Engstrand

Hur är det, har vi vinter? Eller är det fortfarande höst eller rentav redan vår? SMHI har koll. Titta här!

När är det vår?

Den meteorologiska definitionen av vår är att dygnsmedeltemperaturen ska vara stigande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader. SMHIs definition av vår innehåller ytterligare ett villkor. Starten på våren får inte ske före den 15 februari. Detta är normalt tiden för högvintern i sydligaste Sverige.  (Källa SMHI)

Enligt SMHI brukar våren normalt anlända:

Kiruna 1 maj
Östersund 11 april
Stockholm 16 mars
Malmö 22 februari

När är det sommar?

Den meteorologiska definitionen av sommar är att dygnsmedeltemperaturen varaktigt ska vara minst 10 grader. Enligt SMHI brukar sommaren normalt anlända:
Kiruna 18 juni
Östersund 29 maj
Stockholm 13 maj
Malmö 8 maj

Guccis "Flora" på Chelsea Flower Show. Foto: Kerstin Engstrand

Modehuset Gucci är känt för sina blommönster. Och vad passar då inte bättre än att ställa ut på ansedda Chelsea Flower Show. Chelsea kallas också för trädgårdsvärldens cat walk.

Det var landskapsarkitekten Sarah Eberle som fått det hedervärda uppdraget att skapa liv i deras kanske mest kända mönster med det passande namnet  ’Flora’. Deras idéträdgård återfanns i avdelningen ”Fresch Gardens”. Sarah Eberle är en mycket ansedd trädgårdsdesigner och har belönats med åtta guldmedaljer på RHSs olika utställningar samt fick även 2007 på Chelsea titeln ‘Best in Show’. Det roliga är att Sarah annars är den minst uppklädda designern på Chelsea. Hon brukar i regel vara klädd i blåställ. Dock inte denna gång, nu var det Gucci som gällde, från topp till tå. Sarah gillar att i sitt arbete som designer gå utanför sin bekvämlighetszon. Vi kan konstatera att hon verkade trivas i sin utstyrsel.

Gucci grundades i Florens, Italien år 1921 och var ursprungligen en liten väskbutik. Ägaren Guccio Gucci var influerad av England och framför allt London. Han hade arbetet på fashionabla Hotel Savoy i London. 1966 skapades Floramönstret till Grace av Monacos ära. Vid ett besök i deras butik i Milano ville Rodolfo Gucci ge henne en present. Efter ett tag tackade hon ja, och frågade efter en scarf. Men den önskan gjorde Rodolfo Gucci stressad. Han tyckte helt enkelt att de inte hade en scarf vars mönster passade Grace. Resultat blev att han kontaktade illustratören Vittorio Accornero för att skapa ett mönster som skulle passa deras kända kund. Redan dagen efter återkom Accornero med en målning,  ‘Flora’ och därmed var mönstret skapat. Sedan blev den en succé.

Att Gucci deltog på Chelsea Flower Show berodde på att deras kreativa chef Frida Giannini tyckte att det var dags att skapa nytt liv i mönstret. Det förekommer även på väskor samt har även varit inspirationskälla till några av Guccis parfymer.

Det är 37 färger i scarfen och dessa, liksom de fyra årstiderna, hade Sarah använt sig av. Bland blommorna märktes tulpaner, liljor, rosor, vallmo, iris, pioner, anemoner och alströmeria.

För att fira lite extra skapade Gucci i samband med idéträdgården två nya exklusiva handväskor i deras serie ”Lady Lock” med Floramotivet.. På Guccis hemsida kan du se alla produkter mönstret återfinns på. Vad sägs om ett par sneakers?

Till sin hjälp hade Sarah Eberle floristerna Athena Duncan och  Mairead Curtin från Rebel Rebel. Merparten av snittblommorna var uppdragna av Kelways.

Idéträdgården fick förgylld silvermedalj.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...