I matbutiken säljs den som ’Szechuan buttoms’, de knappt tumnagelstora gula blommorna med ett trådigt inre. Dessa små tunna trådar, bara två tre stycken, blandar man in i maten och effekten blir elektrisk! Det känns faktiskt som om man får små stötar i munnen, först på tungan för att sedan gå vidare till kinderna, ungefär som en lättare bedövning. En av världens mest kända restauranger, den trestjärniga El Bulli i Barcelona, lät lura sina gäster till att tro att maten var tillagad med elektrisk chockverkan, det var just några trådar av denna lilla frukt man hade blandat i.
Vilt växer parakrassen i Sydamerika där den anses döda eventuella parasiter i blodet. Den kallas också för tandvärksplanta då tandvärk lär motverkas om man tuggar på bladen. Odla den i ampel, i en kruka på terrassen eller i växthus. Jag brukar samodla den med djungelgurka i en stor 40-literskruka som står i sydvästläge på terrassen i Stockholm.
Förkultivera inomhus i mars. Fröna är små och och ska sås på ytan, de ska inte täckas med jord. Fukta såjorden, strö ut fröna och duscha lätt med sprayflaska. Vanligen tar det 5-15 dagar för fröna att gro.
Utplantera när risken för nattfrost är över. Utvecklas mycket bra i soligt läge och är mycket lättskött. Vid sådd i mars blommar den redan i slutet av juni och fortsätter så tills frosten tar den.
Inte den vackraste växten men definitivt rolig att odla! Och visst liknar den ett öga, utomlands namnges den ibland som Peek-A-Boo, Electric Daisy, Toothache Plant och Australian Cress.
Ur parakrasse kan spilanthol utvinnas som lär förekomma i skönhetsmedel, även kallat naturens egen botox. Parakrassen, Acmella oleracea, förekommer även under andra vetenskapliga namn som Bidens fervida Lam och Spilanthes olerace. Jag har inte prövat dess antirynkeffekt, däremot sägs det att både Michelle Obama och Kate, hertiginnan av Cambridge använder det.
Läs om hur du odlar djungelgurka, klicka här (länken öppnas i nytt fönster).
Innan de moderna treglasfönstren gjorde entré lade man vadd mellan fönstrets dubbla glas. Och pyntade vadden med rosa jätteeterneller, sommaren varade på så sätt hela vintern.
Eterneller, evighetsblommor, det är växter som genom vanlig lufttorkning blir tidlösa. De hör till det som kommer och går bland trenderna och nu är de på väg tillbaka. På slottet i Stockholm återfinns de, där skapar slottsmästaren Claes Carlsson och floristen Fredrik Larsson estetiska vaser av eterneller. Fredrik Larsson skapar även blomklot av just det, eterneller, förstås.
Att odla och torka eterneller är ett sätt att förlänga sommarens blomsterprakt. De flesta växter går att torka och teknikerna är många. En del är lättare att torka än andra, speciellt när det gäller att bevara blommornas färg och form. Och man kan göra så mycket med dem − några enkla buketter som hänger i taket, stora avancerade arrangemang, spröda kombinationer eller kraftfulla … Dessutom går alla eterneller utmärkt att odla i rabatter eller i grönsakslandet. Väldränerad växtplats är ett måste för de flesta. Mer om hur du lyckas att odla eterneller och hur de bäst torkar dem kan du läsa här.
Romantiska pasteller och mustiga jordiga toner
Blåaste blått, dimblå toner, silvergrågrönt, gult som guld, docksött rosa, vitaste vitt, jordnära brungult eller lysande citrongult − allt från mild pastell till intensiv färgprakt går att få. Det finns ett tjugofemtal ettåringar och ett antal tvååringar och perenner som lämpar sig särskilt väl. Vanligast är roseneternell, brudslöja och romerska riddarsporrar. De flesta fröfirmor brukar ha minst ett femtontal olika sorter i sortimentet. Några brukar man också kunna finna som plantor.
Praktröllika ser ut som en jätteröllika med stora, guldgula blommor. Den ska förkultiveras i mars−april och sådden ska ske ytligt, praktröllikans frön är ytgroende. Efter ca två veckor har de grott. Släktingen pastellröllika ‘Summer Pastels F2’ är också mycket odlingsvärd. Båda är fleråriga och härdiga.
Blå bolltistel är en flerårig växt som första året bildar en grön bladrosett. Andra året kommer blommorna i juli−augusti. Bolltistel är mycket härdig och klarar sig bra ända upp till de södra delarna av Norrland. Ska skördas när blomhuvudet fortfarande är hårt och runt som ett klot. Har blomman slagit ut faller den sönder vid torkningen. Ståtlig, 150 cm hög, och platsar längst bak i rabatten. Blommorna älskas av både bin och fjärilar.
Guldeternell är intensivt lysande gul. De luddiga bladen skvallrar om att den är mycket torktålig och den härstammar också från Australien. Förkultiveras i april eller direktsås i maj. Bäst utvecklas den om plantavståndet är 20 cm. Guldeternell blir 30−40 cm hög och blommar redan 60 dagar efter sådd, från juli till långt in i september. Är lite ömtålig som torkad.
Sideneternell är med sina silverfärgade yttre fjäll en mycket graciös eternell, som dessutom doftar som honung. Den sås på friland med ett plantavstånd på 10 cm. Lätt sandblandad jord ska det vara, på styva jordar kan den drabbas av mögelangrepp. Den blir ca 30 cm hög och har som de flesta eterneller en lång blomningstid, från juli till september. Blommorna är i olika toner av rosa. Sideneternellen måste kollas varje dag för skörd. Plocka den när två, tre blommor har slagit ut. Måste hanteras varsamt vid torkning.
Vit roseneternell. Foto: Kerstin Engstrand
Roseneternell är otroligt rikblommig, så det räcker med en löpmeter av den. Trots namnet finns roseneternellen med sina stora dubbla blommor inte enbart i rosa nyanser utan även i vitt, rött och i vitrosa toner med gul mitt. Den blir 40 cm hög och har en lite kortare blomningstid än de andra, juli−augusti.
Jungfrun i det gröna är en oerhört tacksam växt. Med sina blå eller vita blommor passar den in överallt och kan också sås i omgångar direkt på växtplatsen under hela säsongen, från april till långt in i oktober. Den kan ta upp till 14 dagar på sig att gro. Vid höstsådd brukar den blomma i slutet av juni nästa år och då kan man en månad senare skörda de första vackra fröställningarna. Blir ca 45 cm hög.
Jungfrun i det gröna har två släktingar som också odlas för sina fröställningar: Spanska jungfrun blir ca 45 cm, har himmelsblå blommor och långa, hornliknande fröställningar. Det finns även vita sorter. Orientaliska jungfrun blir 60 cm hög och blommar i juli−september med små, gula blommor. De avlånga fröställningarna liknar skålformade horn. Orientaliska jungfrun tar oftast tre veckor på sig att gro.
Romersk riddarsporre finns med både enkla och dubbla blommor och alla är de ljuvligt romantiska. Djupblå, milt ljusblå, vita eller godisrosa brukar de vara. De är härliga i rabatten och även vackra som snittblommor. Romersk riddarsporre direktsås i april och blommar i juli−september. Den är ganska lättodlad men behöver under växtsäsongen mer vatten än de andra eternellerna. Blir vanligen ca 80 cm hög, men det finns också lägre sorter på ca 35 cm. Romersk riddarsporre skördas när de nedersta blommorna slår ut medan de översta fortfarande är i knopp. Låter man några stå kvar och bilda fröställningar självsår den sig och kommer tillbaka år efter år.
Jätteeternell doftar gott och lite jordigt. Den lär höra hemma i Australien och är väl den mest kända eternell som finns. Det finns vit, lila, gul, röd, orange, brungul, till och med äppelblomsrosa jätteeternell och både höga och låga sorter. Den blommar i juli−september med sina 5 cm stora blommor. Kan direktsås i maj men förkultivering rekommenderas. Tar upp till 15 dagar på sig att gro. Jätteeternellen är nog den mest lättodlade av alla eterneller. Plantorna blir stora med många blommor. Stjälkarna kan vara svaga, men mullhaltig, näringsrik jord, soligt läge och stort radavstånd brukar ge kraftigare stjälkar. Blommorna skördas när de två första raderna av kronbladen har slagit ut. Bladen ska tas bort från stjälkarna. Torkas hängande, snabb torkning i värme ger stadigare stjälkar.
Klotamarant har små, runda blommor på korta stjälkar. Den trivs också inomhus som krukväxt om placeringen är ljus. Som alla amaranter bör den förkultiveras och tar oftast upp till två veckor på sig att gro. Klotamaranten blir 30 cm hög, blommar i juli−september och klarar de flesta jordar. Om de första knopparna plockas bort blir blomningen rikare. Den ska skördas i full blom men kan vara lite svår att torka. Den är mycket frostkänslig. Har man tur kan man finna frön av de ovanligare släktingarna guld- och silveramarant.
Harsvansen är mjuk, gullig och gosig. Sås direkt på växtplatsen, som ska vara mager. 90 dagar efter sådd slår axen ut. Harsvansen blir 30 cm hög.
Av eterneller kan man göra mycket, kransar, buketter och varför inte som på kungliga slottet i Stockholm, där Claes Carlsson från hovet och Fredrik Larsson från Bloem, skapade vaser av eterneller. Mer om dessa kan du läsa här.
1 of 2
Sådd
De flesta sorter sås direkt på växtplatsen så fort jorden kan bearbetas, dvs. i april−maj. Tidig sådd är viktig för att växterna ska hinna i blom innan frosten slår till. Täck gärna sådden med odlingsväv. Från odlingszon 3−4 och uppåt kan det vara en fördel att förkultivera inomhus för senare utplantering. Det gäller speciellt amarant och risp. Växtplatsen ska vara torr och solig med väldränerad jord. De flesta sorter vill ha mer näring än man tror. På våren, ca tre veckor före sådd, kan man gödsla växtplatsen med kogödsel och gödning med NPK-förhållande (kväve, fosfor, kalium) 7-5-9. Någon mer gödsel behöver inte tillföras. Vattning är bara nödvändig om sommaren blir mycket torr. Om man undviker att så fröna för tätt behövs ingen gallring av sådden. Många sorter skördas också under en längre tid och på så sätt sker gallringen naturligt.
Skörd och torkning
Skörd Just när nattens dagg har torkat upp är rätta tiden för skörd. Det är mycket viktigt att växterna är helt torra när man plockar dem. Grundregeln är att de flesta sorter ska plockas innan de är fullt utslagna. Sprickfärdiga knoppar kommer att slå ut under torkningen. Ta bort överflödiga blad och bunta ihop till buketter som hålls samman med vanliga gummisnoddar.
Torkning Torrt, mörkt och luftigt ska knipporna sedan hänga, och då upp och ner. Solljus får dem att blekna. Några bambukäppar vilande på krokar i taket brukar fungera bra. När eternellerna väl är torra är det bara att frossa i arrangemang. Enklast och bäst är att begränsa antalet sorter till tre eller fem. Välj gärna blommor vars färg och form kontrasterar.
Blå, blåare, blåast, den väcker habegär, Afrikas blå lilja, Agapanthus praecox, som också kallas för kärlekslilja. I England kallas den också för Nilens lilja. Varför väcker den ens habegär? Är det för den har de vackraste av blåa färger? Eller är det för att den blir så hög, och ser så obekymrad ut? Eller rent av för att den är så elegant? Eller för att den är dyr och svår att få i blom? Oavsett vad ditt svar är så är den en dröm som går att förverkliga.
Ju större planta desto bättre
Det finns en mängd namnsorter, de smalbladiga är härdigare och lättare att övervintra än de bredbladiga. För namnsorter,se längst ner i denna artikel.
Köp allra helst plantor som är odlade i 2,5 liters krukor, de kommer i regel blomma samma år eller året efter. De är självfallet dyrare i inköp, upp till dubbla priset gentemot 9 cm krukor men när det gäller agapanthus så lönar det sig. Plantor som vid köpetillfället är odlade i mindre krukor, 9 cm, ska direkt omplanteras till en större kruka och ska få växa i denna över minst ett år, en sommar och en vinter.
Blomningstid: Blommar i juli–augusti och oftast en bra bit in i september. Det finns även sorter som börjar blomma redan i juni.
Köp stora plantor med stora kraftiga rötter om du önskar snabb blomning.
Färger: Finns i blått, vitt, blå-vitt och olika blålila toner.
Foto: Kerstin Engstrand
De vitblommande gör sig bra mot en mörk bakgrund, som mörkbladig perukbuske eller en mörk mur och varför inte svarta konstrottingmöbler.
Vill du ha många planterade på lite avstånd, för att skapa en känsla av en blå hägring, passar de mellanblå bäst:
Höjd: Beroende på sort, 45–120 cm.
En bra tumregel är att en planta brukar med åren bli lika bred som hög och att det tar två till fem år innan plantan når sin maxhöjd.
Växtplats
Det allra bästa soligaste läget, söder eller sydväst. Lättast är att odla dem i kruka, då är de lätta att lyfta fram när de blommar och lätta att flytta undan för vintern. För när de inte blommar är de lite tråkiga.
Experterna rekommenderar en jordblandning bestående av 1/3 smågrus och 2/3 jord. PH-värdet spelar ingen roll. Plantorna ska stå så trångt som möjligt, och inte omplanteras varje år. Ställ ut krukorna när risken för nattfrost är över.
Vanligen blommar plantan bra tre år i följd, därefter brukar det bli dags att plantera om.
Härdighet
De smalbladiga sorterna går att övervintra i rabatten de sydligare delarna av Sverige om platsen är väldränerad samt att ett rejält (minst 30 cm, gärna mer) lager vintertäckning av torra löv och ris läggs på. ”Kronan” ska vara 5 cm under jord.
Annars får man övervintra plantorna frostfritt, svalt (ca 5 till 10 grader) och ljust.
1 of 2
I Sydafrika, där den sprider sig som ett ogräs, växer den i sydsluttningarna längs vägarna. Där blommar den som bäst under vår vinter, dvs. deras sommar, runt jul. Då är temperaturen runt 25 till 30 dagar på dagen och runt 18 grader på natten. Under denna tid är det mycket torrt. Viloperioden inträffar under vår sommar, så vintertemperatur innebär mellan 5 och 10 grader på natten och 23 grader i skuggan på dagen.
Väl etablerade plantor tål fuktigare odlingsvillkor än nya.
Skötsel
Ge näring, gärna flytande, vid varje vattning tills knopparna börjar visa färg. Rosgödsel gillar de.
Ge rikligt med vatten särskilt efter det att de har blommat fram till hösten men låt jorden torka upp mellan vattningarna.
Omplantering och delning
Görs antingen i maj eller på hösten efter avslutad blomning. När rötterna tränger ut ur krukans botten och ingen jord finns kvar i krukans ovandel, dvs. när du ser rötterna som nästan försöker klättra ut ur krukan, då är det dags att plantera om till en kruka som bara är en storlek större än den gamla. Testa storleken genom att sätta den gamla krukan i den nya, ett finger ska du kunna få mellan krukorna, inte mera.
1 of 2
De klarar även med att delas, men det ska man inte göra oftare än vart fjärde till sjätte år. Enklast är att dela den med en vass spade, eller kniv, mitt i plantan. Ja, rötterna klarar det.
Hösten och vintern
Ta in krukorna så fort nattfrosten närmar sig. De klarar enstaka natt med minus fem grader, det finns även de som anger att de klarat enstaka ännu kallare nätter men det är inget man ska räkna med. Minusgrader påverkar nästa års blomning.
De smalbladiga sorterna vissnar ner helt under vintervilan. Bäst är om de får stå svalt, under 10 grader under vintern. Står de för varmt under vintern kommer inga nya blommor nästa sommar.
På våren får de smalbladiga fart när det är dags att vattna igen.
Eller gräv ner krukorna i rabatten, täck med ett lager ris, som björkris så att det blir luftigt över plantorna. Täck därefter över med löv. Och glöm inte att sätta ner en skylt med uppgift om vad du har grävt ner.
De bredbladiga sorterna behåller sina blad över vintern, och ska också övervintras svalt, i 5-10 grader men de vill också stå ljust under hela vintern.
Fröförökning
Fröplantor av namnsorter kommer inte att bli identiska med originalet. Det tar i regel minst tre år för en fröplanta att komma i blom. Samla in frökapslarna när de blivit bruna.
Agapanthusfrön är ganska små så det är bäst att kapslarna får spricka upp inomhus. Fröna förvaras i kylskåpet tills de sås på våren. Groningstemperaturen är 15 grader.
De flesta plantor vi köper är mikroförökade. Så här ser en mikroförökad babyplanta ut:
Tänkt att flera gånger i veckan börja dagen med att i morgonrock gå ut i sin alldeles egen snittblomträdgård och skapa nya, fräscha buketter. Och det från sen vår, tidig försommar till långt in på hösten. En dröm som enbart kommer att förbli en dröm? Nej, inte alls, Sarah Raven och Tricia Guild lär dig knepen!
Text och foto: Kerstin Engstrand
Trädgården“The Colour Cutting Garden” på årets RHS Chelsea Flower Show 2017 var skapad för Anneka Rice som länge, varje lördag från 2012 fram till februari 2017, var programledare för BBC 2 Radio Saturday Morning Breakfast Show. Idag har hon en ny show, The Happening. Anneka är också konstnär. Färg är hennes signatur och trädgården var en av fem som skapades för att fira BBC ” Radios 50 års jubileum.
1 of 2
Sarah är läkaren som för lite över 25 år sedan började hon intressera sig för växter och färgstarka sådana. Hon sadlade om. Hennes färgval väckte uppmärksamhet för då var det lugna pasteller som gällde. Sarah blev direkt omtyckt för hennes livfulla kombinationer, en kärlek som hennes kunder fortfarande håller kär, liksom hon själv. Idag är hennes företag mycket tongivande och framgångsrikt. Hon är även skicklig skribent och har gett ut flera böcker med färg som tema. Dessutom medverkar hon regelbundet i den ansedda trädgårdstidningen Gardens Illustrated och hon är sedan något år tillbaka även medlem i det brittiska trädgårdssällskapet RHS:s styrelse.
Sarah är känd för sina fantastiska färgkombinationer, ”bold och brillant”, och trots att hon om någon borde klara av att skapa trädgården helt själv så tog hon hjälp av en annan färgernas mästarinna, Tricia Guild. Tricias Designer’s Guild säljer tapeter och tyger över hela världen och hon är mångas färgguru. Vilken trio! Vad blev det?
Blommor, blommor och åter blommor
Varje kvadratcentimeter upplevs vara fylld av blommor i sin skönhet. Men det finns faktiskt både gångar, en sittplats och ett mycket trevligt trädgårdsskjul, allt på 10 x 10 meter, det vill säga hälften så stort som de stora trädgårdarna.
Gå gärna ut i morgonrock!
Åtta bäddar består trädgården av, var och en 2,5 meter i sida. Varje säng har en egen färgton. Varma färger i framkant, därefter mera fyllda toner till lysande längst bak. Foto: Kerstin Engstrand
Detta är ingen artig trädgård. Det är en intensiv, livfull trädgård.
Fokus har varit på växter som återkommer, “cut and come out again” växter som Sarah kallar dem för. Finessen är att du ska kunna klippa dig en bukett på måndagen för att senare i veckan, på torsdagen, kunna skapa nästan samma bukett igen.
− Gå gärna ut i morgonrock!, säger Sarah med ett skratt, bättre start på dagen finns inte än att just njuta av trädgården och samtidigt få skörda och skapa något vackert.
En av Tricia Guilds favoritkombinationer är blåaste riddarsporrar med en underplantering av daggkåpa.
Släpp in en partyförstörare!
Hur skapar man då en trädgård som denna, hur tränar man lättast upp sin färgförmåga?
− Lättast är att börja smått, sätt ihop några olika färger I en bukett, prova i en kruka och sedan kan du lätt skapa dem i trädgården. På så sätt lär man sig vad som fungerar ihop och inte. Och de här knepen använder jag än idag, de inspirerar till experiment, öppnar ens ögon.
Men så tillägger hon: Att skapa en bra kombination är som att bjuda in gäster till en fest eller middag. Det ska vara några som harmonierar ihop och en som skapar något oväntat, en ”party chrusher”.
Purpurlysingär en populär växt på Chelsea. Lägg märke till elegansen och tempot i planteringen.
Linnévallmo, Papaver nudicaule, är försommarens bästa snittblomma. Doppa stjälkarnas snittytor 10 sekunder i kokande vatten och de håller länge. Särskilt rekommenderar Sarah sorten ‘Champagne Bubbles’ som är den av alla de hon provodlat som har de största blommorna och som dessutom varar längst som snittblomma.
Rosenskäraär också ett måste i en snittblomträdgård. Den kan ge ett femtiotal blommor per kvadratmeter. Och idag finns det ett stort utbud av olika sorter, dessutom lätt att själv dra upp från frö. Mörkt sammetsröda ‘Rubenza’ är en av hennes favoriter, så också min. Sarah tipsar också om ‘Click Cranberries’ som dock kan vara svår att få tag på.
Triss i blomning
Växterna är de som Sarah vet fungerar, växter som hon själv i decennier odlat i sin egen snittblomsträdgård Perch Hill i Sussex. De är valda för att de ger maximalt antal stjälkar per meter, ja här är det löpmeter som räknas. Hon är generös när det gäller färg och mängden växter men det ska även vara ekonomiskt nyttigt. Samt att de ska vara de vackraste och lättaste att odla! Triss i blomning helt enkelt. Det är växter som blommor från sen vår genom hela sommaren och långt in på hösten. Samt nog så viktigt, de ska vara rika på nektar. Och det märktes, hennes trädgård var full av humlor och bin.
Färgpalletten är fylld av varma toner, från varmt aprikos, persikofärg till djupt burgunderrött och portvinsrött samt kardinalrött. Till det några intensivt ljusgröna toner och en uns vitt.
En person som förlöste hennes färgtänkande var legendariska Christopher Lloyd som hon praktiserade hos en sommar. Han hade redan chockat de brittiska trädgårdsentusiasterna med sin tropiska trädgård, som han skapade efter att tagit bort sin klassiska rosträdgård. Bara det, att gräva bort rosor var på den tiden mycket chockerande. Roligt, öppet med att tänja på gränserna, där hade de något gemensamt. Fast enligt mitt tycke är Sarah mera kvinnlig i sina kombinationer än Christo, Christopher Lloyd. En annan inspirationskälla just inför denna trädgård på Chelsea Flower show var Monets trädgård.
Och Chelseaträdgården skulle förstås vara färgstark, generös, självsäker och stark.
Och Sarah understryker: − Gör din snittblomsträdgård stor, yvig, stark och full av växter och du kommer helt enkelt att skapa något mycket vackert. Det går då bara inte att misslyckas.
Spontant tänker jag på många av våra koloniområden där växtprakten också kännetecknas av samma mantra. Och vackert blir det.
Sarah älskar de vad hon kallar för de venezianska färgtonerna, biskopslila, rödorange och djupt rosa. Men hon är numera också intresserad av starkt blå och gröna toner. De sistnämnda är Tricia Guilds signaturfärger. Det blev förstås en mycket lyckad kombination. Ett plus ett blev inte två, utan tre, eller fem. På Chelsea blev publiken hänförda av denna synergieffekt.
Även Anneka blev hänförd och fick upp ögonen för andra färgkombinationen än vad hon var van vid.
− Tänk att man kan kombinera aprikos, kaffelatte och persika med ett stänk av djupt crimsonrött, det är faktiskt helt enkelt underbart!
Smyrnium, numera vingloka på svenska, Smyrnium perfoliatum, som syns på bilden ovan längst till höger, var en av Christopher Lloyds favoriter och den brukar självså sig flitigt och den trivs mycket bra även i skugga. Dess ljusgröna färg är verkligen vårens färg. den är vacker länge, oftast från sen vår och flera månader framåt samt dessutom –förstås- en suverän snittblomma. Håller oftast hela tre veckor i vas! För ljusgröna inslag föredrar Sarah smyrnium före daggkåpa och törel.
Och ett kryddmått vitt
Trädgården har fått en lätt pudring av vitt. Några enstaka mörkt rödbladiga hundkäx, Anthriscus sylvestris ’Ravenspring’, en likörrot som inte är så vanlig i Sverige, Athamanta vestina, det är allt. För vitt är helt enkelt för dominerande, säger Sarah som faktiskt är gift med en sonson till Vita Sackville West, hon med sin berömda vita trädgård på Sissinghurst. När jag undrar om denna krock med släkthistorian skrattar hon och säger: Vitt är underbart med vitt men inte annars!
Att skapa denna trädgård för Chelsea var inte lätt. Det var med kort varsel de fick förfrågan, i mars och det tar tid att få fram växter. Perennerna skulle drivas fram i blom fyra veckor tidigare än deras normala blomning. Andra, som ettåringarna hela tio veckor tidigare.
Det är ganska nytt för Sarah att använda sig av perenner. Mycket för att ettåringar kräver sol, och det är då perenner kommer in i bilden. Det finns en hel del perenner som är vackra i skugga. Bland hennes perennfavoriter finns flera skuggälskare som anagrambräcka, Tellima grandiflora och alunrot, Heuchera.
Törelsläktet har alltid varit populärt I engelska trädgårdar. Sarah använder sig främst av två som inte är vanliga i Sverige, Euphorbia oblongata och Euphorbia ceratocarpa. Den sistnämnda blommor i England nästan hela året. Den förökas med sticklingar medan den förstnämnda förökas med frö.
Dahlior, i England har klimatet ändrats så mycket att hemma hos Sarah i Sussex så övervintrar numera dahliorna. Dahlior är som luktärter, de producerar fler blommor allt eftersom du plockar dem.
Guldbröllopsfärger
Stänk av guld, ett måste i en trädgård som firar ett jubileum, guld är färgen för 50 års äktenskap, guldbröllop. BBC Radio 2 firade i år 50 år.
Uteplatsen
Och till sist, vi kikar in i skjulet
Foto: Kerstin Engstrand
Och det är förstås fyllt av färgstarka vaser från Sarahs webbshop.
1 of 8
Det är bra att låta blommorna vila över natten i en stor hink i ett svalt utrymme. För det har man förstås en vask i sitt trädgårdskjul!
En trädgård är full av liv. Den förändras över dagen, över veckan, över månaden, över året. För många av oss är trädgården något av njuta av, eller ett ställe att utöva sin hobby. På RHS Hampton Court Flower Show 2016 fanns en trädgård som fångade besökarna extra mycket. Kathies Garden hette den.
Det var inte enbart för att rosa dahlior är vackra som de var just rosa.
En liten trädgård för sina snittblommor. En liten trädgård som är ens verkstad. Just denna som blev så älskad var skapad av Katies Lymphoedema Fund till minne för Katie Wohlrab Oliver som 2001 vid en ålder av 35 år dog i cancer. Det var inte enbart en vacker trädgård som speglade Katies intressen, snittblommor, den förde även ut budskapet om denna cancerfond.
Foto: Kerstin Engstrand
Det var som om hon fanns kvar, på staket fanns finurliga små tittskåpshyllor. Personligt arrangerade som om hon just var i trädgården.
Om man skulle vilja plocka alla blommor på en gång hade det blivit över 500 stycken. Och som brukligt i England så plockas blommorna tidigt på morgonen, och får sedan stå och dra vatten över natten i en sval lada. Budskapet var även att brittiska snittblommor är minst lika bra som de importerade.
Växterna i blombäddarna var sinnliga, mjuka och alla som en liten bukett var för sig. Opiumvallmons fröställningar samsas med chokladblomma, rosa stjärnflocka skymtar i bakgrunden.
I trädgården fanns också detta klassiska brittiska floristbord i ek som numera finns i nyproduktion.
1 of 3
Och i mitten, en stor kruka med näckrosor? Nej, rosa dahlior flyter runt.
Vattenarrangemanget var inte bara vackert utan var en del av budskapet, rosa blommor för cancer och flödet, att blommorna cirkulerade runt symboliserade kroppens blodsystem.
Och vem vill inte ha denna i sin trädgård! OBS! De roterar inte av sig själv utan det finns en motor i vattnet.
För Katies mamma, Pat Wohlrab, Noemi Mercurelli och Carolyn Dunster var budskapet viktigast, de fick även silvermedalj och vann publikens pris. Carolyn är florist och driver firman Simply Roses. Noemi är trädgårdsdesigner, utbildad vid KLC School of Garden Design där hon vann Great Dixter Award och hon har även varit nominerad till RHS Young Designer of the Year.
Rosenskära, Cosmos bipinnatus, är bara ett måste, så sirlig och fin och ytterst blomvillig. Den kallas även för Cosmos eller mexikansk aster. I Mexiko är ursprungssorten inhemsk, och ses växa som små buskar i områden med vulkanisk jord. Och där, på andra sidan världshaven, i Mexiko och södra delarna av USA anses den till och med vara ett ogräs. Den självsår sig gärna, även i vårt klimat. Som trädgårdsblomma lär den ha odlats i ett sekel. Och ändå känns den som ny, och blir allt modernare i färg och form för varje år som går.
‘Apricot Lemonade’ är vår absoluta favorit. Att den för några år sedan, 2020, blev Fleuroselect Approved Novelty Winner var självklart. Den är framtagen av Thompson & Morgan. Plantorna blir kompakta, små buskliknande och varje blomma är 7,5 – 10 cm i storlek. ‘Apricot Lemonade’ blommar i regel tidigare än andra rosenskäror och är, som alla rosenskäror, en utmärkt snittblomma. En planta blir 50 till 70 cm hög och 40 cm bred. Sorten är skyddad fram till och med 31 december 2025.
‘Apricotta’ var ny 2021. Den går en dov rosa nyans. Vissa beskriver den som aprikosrosa men jag har då aldrig sett aprikoser med den rosa tonen! ‘Apricotta’ är mycket populär bland snittblomsodlare. Den är lite trögare att gro än andra rosenskäror, den tar helt enkelt lite mer tid på sig att gro men gror gör den. Blir 70 till 90 cm hög. Den är framtagen av Van Hemert & Co och även den blev vald till årets nykomling. Van Hemert & Co har skyddat den till och med 2035-12-31.
2016 utsågs till rosenskärans år och det är den väl värd! Det är en av de mest tacksamma sommarblommorna och en blomma man ska vara generös med. Fin att så i långa rader, i blomrabatten eller bland potatisen. Bladverket är friskt grönt, ser ut som dill. Att den heter Cosmos lär vara på grund av en spansk missionärspräst som ansåg att dess blomma var lika perfekt som just – cosmos.
När ‘Cupcakes White’ kom sålde den snabbt slut och fortfarande är Cupcakessorterna de rosenskäror som Thompson & Morgan säljer mest av. Inte undra på det, de är riktiga snackisar, de 10-12 cm stora blommorna i vitt eller ljusrosa ser verkligen ut som om de vore gjorda av papper. Höjd 70-90 cm.
Även gula ’Xanthos’ är en ”måste ha” växt. Kanske, kanske inte, gult är för många en svår färg. Men att rosenskära är populär är det ingen tvekan om, ett normalår brukar de totalt sälja runt 120 000 förpackningar rosenskärafrö. Xanthos är grekiska och betyder, just det – gult. Att denna gula skönhet också förärats guldmedalj är inte förvånande. Det är Fleuroselect som givit sorten högsta betyg gällande skönhet, nyhetsvärde, användningssätt och växtsätt. Passar även utmärkt i kruka. Troligen kommer handeln även att sälja plantor av den, den är kompakt och låg, som gjord att transportera. Dessutom en härlig svavelgul färg. ‘Xanthos’ är rosenskäran för dig som vill ha mera sol i trädgården. Dess färg är unik, för att vara en rosenskära, citrongul med en tunn kant i vitt. Men en gul rosenskära är väl inget nytt tänker du kanske nu, för länge sedan fanns ‘Yellow Garden’ men den försvann ganska snabbt från marknaden beroende på att den var mycket sen att blomma, oftast först i slutet av september, början av oktober. Sverige är inte det enda land i Europa som har kort sommar så marknaden vill ha en rosenskära som börjar blomma i juli, och det gör ’Xanthos’. Blommorna är ca 6 cm stora. Grobarheten ska vara 90 %. Växthöjd ca 60 cm. ’Xanthos’ blommar 70 dagar efter sådd. Plantavstånd: 25 cm.
Sorter: Rosa, vita, polkagrisfärgade, enkla som fyllda. Finns även halvfylld, med kronblad som ser ut som kråskragar. Sonatavarianterna är lägre, runt 50 cm höga.
Blomningstid: Beroende på sort och vart i landet blommar rosenskäran från juli fram till oktober. Den sätter knopp först när dagarna blir kortare.
Växtplats: Sol – halvskugga, i inte allt för näringsrik jord.
Odling
Rosenskärans frön är långa och tunna, de ser ut som små svarta nålar. Storleken gör att de är lätta att hantera så sådden blir inte något pillergöra som exempelvis när man sår petunior.
Förkultiveras inomhus i 20-22 °C, i såjord mars – april. 3 – 5 mm djupt ska fröet sås . Täck gärna fröna med vermikulit istället för jord. Håll sådden fuktig men inte våt. Rosenskära kan ta två veckor på sig att gro. Vid 20 graders temperatur gror den på 5–10 dagar.
Första tiden ska småplantorna stå ljus och i en temperatur av 20 grader. När plantorna blivit ca två cm höga ska sådden allra helst stå svalare, men fortfarande ljust, ljus och svalt, runt gärna 15 grader men18 är också okej. Allt för att få knubbigare plantor. När plantorna blivit ca 10 cm höga ska de omplanteras en och en, 7,5 cm stora krukor fungerar bra.
Förkultiverade plantor bör inte planteras ut förrän risken för nattfrost är över, vilket i växtzon 3 brukar vara i början av juni.
Kan även sås direkt på växtplatsen i april – maj, så fort som jorden reder sig. Men den börjar inte sätta knopp förrän dagarna blir kortare men blommar sedan från juli tills frosten tar den. Blir beroende på sort 50 −100 cm hög. Rosenskäran blir extra blomvillig om jorden inte är alltför näringsrik.
Låt den gärna bilda en minihäck runt grönsakslandet, den attraherar humlor och bin och fördelen med att låta rosenskäran växa i större grupper är att plantorna då ger varandra stöd. Detta gäller särskilt för de högre sorterna som blir ca 80 cm höga.
Skötsel: Ska inte gödslas, då uteblir eller försenas blomningen och växten producerar bara blad. Klipp bort vissna blommor så svarar den med att sätta nya knoppar.
Låter du den bilda fröställningarna kommer den att fröså sig. Och den kan även höstsås.
Rosenskäran är en utmärkt snittblomma. Foto: Fleuroselect
Några sorter:
‘Rubenza‘ är en av mina absoluta favoriter, och det är för den mörkt röda färgens skull. Den är mera sofistikerad än de andra, mera elegant. Blir 60 – 75 cm hög.
‘Double Click Snow Puff’, numera finns det rosenskära som liknar pom-pom dalior och som även ger riktigt fyllda blombollar av frösådda plantor. ‘Double Click Snow Puff’ är en spektakulär vit fylld rosenskära som rodnar lätt i rosa. Trots att blommorna är lite tyngre än de enkelblommande sorterna så håller de sig upprätt. Höjd 80 cm, rad- och plantavstånd 30 cm.
‘Doble Click Rose Bonbon’, en riktig skönhet med stora, dubbla blommor i en rosa ton som går mot lavendel. Plantorna förgrenar sig väl och är stadiga. Höjd ca 80 cm, rad- och plantavstånd 30 cm
’Double Click Bicolour Pink’
‘Sweet Sixteen’ är en iögonfallande rosa rosenskära, särskilt bedårande för de små extrabladen i mitten av varje blomma och snabbt en favorit.
’Rosetta’, höjd 90 cm, från sådd till blomma tar det 80 dagar. Grobarhet 85 %. Plantorna bör sättas med att plantavstånd på 40 cm. En kvadratmeter kräver 10 plantor.
Andra i släktet
Gullskäran, Cosmos sulphureus, påminner om rosenskäran men har inte en lik graciös och självklar blomform, och ofta är blommorna halvdubbla, samt mindre än rosenskäran. Här är det orange toner som är tongivande.
‘All Sorts Mixed’ är en blandning för den som har svårt att bestämma sig, eller som vill ha en tropisk fruktblandning i sin trädgård. Den innehåller såväl enkla som fyllda sorter.
’Britghtness Mixed’ liknar inte den klassiska rosenskäran, den är av en Cosmos sulphureus och är ett ypperligt alternativ för den som önskar sig växter som har tagetes färgtoner men som inte kan med tagetesens form och doft. ‘Brightness Mixed’ är nog den gullskära som är den mest blomvilliga. Denna blandning innehåller olika toner av citrongult, orange, guldgult och rött. En onekligen självlysande färgkombination!
‘Ladybird Mixed’ är en låg gullskära, bara ca 30 cm hög.
Jätteverbena, Verbena bonariensis, sträcker upp sina ljust violetta blommor mot himlen, de sirliga stjälkarna syns knappt. Satsa på många eller på enbart en enda planta, oavsett antalet så kommer du att bli nöjd. Blommorna sitter som i en liten flock högt upp på de höga stänglarna och är blålila. Blir hösten mild kommer den att blomma långt in i november. Jätteverbenan har tagit oss med storm och är för många av oss ett måste i trädgården. Känner du att dina rabatter saknar det lilla extra nu när du kommit hem från semestern så är jätteverbenan ett säkert kort. Den piffar upp vilken rabatt som helst, och stortrivs även i kruka. Och den finns att köpa i stora, blommande exemplar. Och en varm sommarkväll kan man även känna att den doftar svagt.
Den är rikgrenig, vilket gör att man upplever en planta som fler än en. Och att blomningen synes öka i intensitet. I kruka är den ursnygg samplanterad med låga växter som mörkt lila, småblommiga petunior, silvernjurvinda eller mörkbladig revsuga. Läget ska vara soligt.
Jätteverbenan blir 150 cm hög och är lite gänglig, vajar graciöst vid minsta vindil men är ändå stadig. Den välter inte ens en regnig sommar som 2015. Trivs i sol−halvskugga och börjar blomma i juli–augusti och fortsätter därefter tills frosten har nupit den rejält. Milda höstar kan den blomma långt in i november. Dessutom är den en fjärilsmagnet av stora mått.
Foto: Kerstin Engstrand
Hos oss är den ettårig, och den är svårsådd, så det är bättre att köpa några plantor. Köp då rejäla plantor och ta sticklingar av dem. Sticklingarna rotar sig snabbt och på så sätt kan en planta snabbt bli tre eller fyra. Oftast hittar man plantor i slutet av maj, början av juni, när butikerna börjar sälja sommarblommor. Då ser den ganska oansenlig ut men den växer snabbt till sig, blir hög och frodig och plötsligt så lyser de blålila blommorna som stjärnor i rabatten. Och när den väl satt igång fortsätter den att blomma, och blomma och blomma, utan att du behöver göra någonting utöver att vattna om det är torrt.
I rabatten klarar sig jätteverbena – när den är etablerad – oftast med det regn som kommer. Däremot är det viktigt att ha koll på den när den är nyplanterad, men den visar tydligt när den vill ha vatten, hela plantan slokar då betydligt. Jätteverbenans blommor dansar högt över rabatten på sina smala men stadiga stjälkar, vilket ger känslan av att blommorna svävar.
Jätteverbenan självsår sig gärna. De självsådda plantorna blommar visserligen lite senare, just när frosten brukar komma men det är bara att tacka och ta emot. Om vintern blir mild händer det att den övervintrar i de södra delarna av Sverige.
Som en ridå, jätteverbenan minglar med rosa dahlior och mörkblå stormhattar i Helen Dillons trädgård i Dublin. Foto: Kerstin Engstrand
Ha många, och låt dem växa som luftiga draperier. Stilsäkra Helen Dillon i Dublin anser att jätteverbenan är så utsökt att den tävlar med stjärnorna på himlen. Hon låter den väva en lätt gardin framför rosa dahlior.
Övervintra: Stora plantor är dyra i inköp så de är väl värda att övervintra. Odlar du dem i kruka så ställ in krukan som den är i ett svalt men frostfritt utrymme. Kylskåpets svaldel fungerar också utmärkt för att övervintra knölarna i, där kan du förvarar dem som dahlior. Innan du gräver upp plantan ska du skära ner stjälkarna så att bara någon decimeter är kvar. Övervintra i torrt och svalt, frostfritt utrymme och lägg lite torr, fin sand kring rötterna.
Sticklingar: Köp en planta och klipp av toppskotten, sätt dem direkt i jord och de kommer snabbt att rota sig.
1 of 4
Sådd: Jätteverbenan blommar ca 110 dagar efter sådd, eller 80–90 dagar efter att fröet grott, så den måste sås tidigt på året. Mer om hur du lättast lyckas med sådd av jätteverbena kan du läsa i artikeln Fröså jätteverbena.
Ännu mer inspiration om hur du kan skapa med får du i artikelnSkapa en oas av jätteverbena(klicka på länken så öppnas artikeln i ny flik).
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK