Mimosa, vårens ankomst i gult och blått

Provence färger är gult och blått, solen och havets färger. Men i februari är det gyllengul mimosa mot klarblå himmel. Och när våren äntligen kom efter en ibland osedvanligt kall vinter, så firar man. Tänk vad kyla kan göra gott! För efter en särskild sträng vinter med minusgrader ner till minus tio grader resulterade i att en av de trevligaste festivalerna föddes!

Nu börjar mimosa bli februaris blomma även här hemma. Alla trendiga butiker säljer numera plantor. Vårens ankomst på Franska Rivieran, det är lika med mimosans blomning. Mimosan, denna gula mjuka men kanske inte så vackra blomma anses i flera Medelhavsländer symbolisera kvinnlig vänskap. Och när det gäller blomsterspråk anses mimosan säga “Den stora sköna själ som bor i Dig har sin grund i Din ädla, allvarsamma stolthet.”

Det lär vara självaste Kapten Cook som var orsaken till att mimosan växer på Franska Rivieran. Den ska ha införts till Frankrike i mitten av 1800-talet, och det via en av Kapten Cooks resor  till Australien. Och den trivdes och blev ganska snart en viktig produkt att odla. Av Frankrikes totala produktion av 18 miljoner mimosakvistar kommer cirka 60% från Alpes-Maritimes regionen. Och 50% av regionens produktion, eller cirka en tredjedel av den totala franska, odlas i  kommunerna Mandelieu La Napoule och Pégomas. De ligger vid kanten av Medelhavet, mellan Esterel-massivet och skogsmarkerna i Tanneron.

Men hur pass tålig är då mimosan?

I Frankrike växer den främst uppe i bergen, längs sluttningarna, och särskilt runt staden Mandelieu-le-Napoule. Några kalla vintrar, som den år 1929, orsakade en hel del skada, det var en längre period med temperatur runt -10° C, vilket resulterade i att blommorna frös. Det året blev det ingen solskensblomning men två år senare hade större delen av mimosaträden repat sig. Och det firade man 1931 med att organisera den första mimosafestivalen. Och än idag fortsätter man med denna folkkära festival.

Livfull festival

Det är i februari man firar, och det är en fest med mycket glam och stoj. I hela tio dagar hyllas mimosan. Här väljs Mimosadrottningen, “Notre Dame des Mimosas”, eller ”Miss Mimosa”, musikkårer från olika delar av Frankrike liksom från grannländerna kommer och deltar i paraderna. Barn och professionella akrobater samsas sida vid sida. Fantasifulla kan man gott säga att paraderna är. Och självklart är en mycket viktig del att man kastar ut mimosakvistar till publiken. Jag har själv fått nöjet att göra det och att se allas enorma lycka över att få en kvist gör att man blir varm i själen.

1 of 4

 Egentligen silverakacia

Acacia dealbata var. subalpina är den mimosa vi köper blommande kvistar av i februari. Det folkliga namnet mimosa kommer från Mimosaceae, som är den växtfamilj akacian tillhör. Dess svenska namn är egentligen silverakacia. Silvret återfinns i bladens undersida. Blommorna är som små ljusgula bollar och doften är fräsch, de doftar vår. Ganska intensivt av vår, och man förstår att blomman har varit en stor tillgång till parfymtillverkningen i staden Grasse. Bladen är typiska för acaciasläktet, de är finflikiga och påminner om fjädrar. Mimosa vill växa i full sol och odlingsplatsen ska vara mycket väldränerad. I södra Frankrike ser man träden växa längs sluttningarna. Den kan övervintra i skyddade och väldränerade lägen i zon 1-2. Men det är svårare att få den att blomma, men det gör kanske inte så mycket, bladen är mycket dekorativa i sig. Annars klarar den vintern i ett inglasat uppvärmt uterum. Men den kan bli ett stort träd, upp till 30 meter! Nåväl, det är i hemlandet Australien. Där är den också är angiven som invasiv växt, men här blir den vara en maximalt tre till sex meter hög. Den är snabbväxande, och klarar att beskäras. Jordmånen ska vara neutral eller lätt sur. Är jorden för sur tenderar bladen att bli gula. Vattna sparsamt vintertid. Odla från frö  I välsorterade fröfirmors utbud kan man hitta frö till Acacia dealbata men yrkesodlarna, de kallas för  “mimosistes”, förökar mimosan var. subalpina med sticklingar tagna av halvförvedade grenar. De bör vara minst 15 cm långa, och ska stickas ner i en hög, smal kruka. Ta bort alla blad som kommer under jord, det är där de suttit som rötterna utvecklas. Luftfuktigheten är viktig, sticklingen får inte torka ut så en plastpåse över krukan är nödvändig. Subalpina är en hybrid och frön ger inte rätt avkomma. En sticklingsförökad planta brukar blomma andra året. Det finns även Acacia dealbata ‘Gaulois Astier’ som är framtagen av franska mimosaodlare just för att den har snyggare blomning. Denna har också grönare blad än var.subalpina. Som alltid när det gäller träd så behövs en del tålamod om man vill så frön. Dess ursprung är Australien och där är stora bränder ganska vanliga. Det kan vara orsaken till att mimosan i det vilda gror bäst efter en skogsbrand. Vi kan använda kokhett vatten istället. Häll kokhett vatten över fröna och låt de därefter ligga i blöt ett dygn innan de sås. Vanlig så-kaktusjord fungerar utmärkt. Akacian som snittblomma I Provence blommar silverakacian i februari−mars. Först kommer de som säljs som snittblommor. Senare sorter används inom parfymtillverkningen. Parfymstaden Grasse ligger i utkanten av mimosadistriktet. Välj kvistar där bara en tredjedel av blommorna har slagit ut. Doften är stark, och kan irritera allergiker. Mimosan ska du ha som den är, för blommorna avsöndrar ett ämne som påverkar andra snittblommors hållbarhet. Vill du kombinera, välj då en snittblomma med lång hållbarhet. I Provence ser man ofta buketter med mimosa och röda tulpaner eller röda rosor. Snitta kvistarna och ställ dem i ett kärl med hett vatten, gärna med lite snittblomsnäring tillsatt. Alla blad som hamnar under vatten ska tas bort. Om de får stå svalt nattetid brukar de hålla sig fräscha i 5-6 dagar. Spraya gärna blommorna med vatten.

Text och foto: Kerstin Engstrand