Så elegant, så mjuk, så fräsch, det var en japan som tog första priset när det gäller nyintroducerade växter. Välkända Ushio Sakazaki, som bland annat tagit fram hängpetunior i Surfiniaserien, fick första pris för sin vitblommiga nästan spetsliknande hortensia, Runaway Bride Snow White. Den har ett hängande växtsätt vilket gör den utmärkt för krukor. Klarar även en svensk vinter utan problem, i alla fall i zon 3 växandes i en rabatt, kan jag rapportera.
Jag föll direkt, dels för den blommar så generöst och att den får blommor både på ändskott och i varje bladveck samt på fjolårsved, vilket ger både en säker och riklig blomning. Blir cirka 70 cm hög och lika bred. Troligen härdig upp till och med växtzon 4. Föredrar halvskugga. Utsökt i kruka! Jag ångrar att jag inte köpte fler.
Och en blå taggig skönhet
Eryngium ‘Blue Waves’ Foto: Kerstin Engstrand
Som god tvåa kom denna marton och jag måste säga att martorn faller jag alltid för, särskilt om de är blå. Blue Waves kommer från en öppet pollinerad fröplanta som såddes 2002. Ibland händer under, denna pollinering skedde mellan två växter som växte bredvid varandra, en spansk martorn, Eryngium bourgatii och en alpmartorn, Eryngium alpinum ‘Superbum’ “Bröllopet” skedde i plantskolan Dove Cottage Nursery beläget i Yorkshire. Totalt grodde elva frön, och en planta kom att bli en klass för sig. Med en stark stjälk och blommor som sitter i vågor var det ingen tvekan, en ny härlig växt hade fötts! Och 16 år efter pollineringen finns den nu att köpa för var och en. Säg nu inte att växter är dyra!
‘Blue Waves’ blir cirka 50 cm hög och den behöver inget stöd. Martorn drar till sig humlor och bin. Trivs bäst i soligt läge.
‘Blue Waves’ i kruka i Hilliers trädgård. Foto: Kerstin EngstrandHär syns så fint den växter, Blue Waves gör verkligen skäl för namnet! Hilliers har här samplanterat den med blågröna prydnadsgräs. Foto: Kerstin Engstrand
En gul knep tredje priset
Är gult fult? Solrosen, Helianthus annuus ‘Sunbelievable Brown Eyed Girl ‘ (‘Sunbeliv01’) är i alla fall produktiv sägs det. Den lär blomma i brittisk klimat i alla fall från maj tills frosten tar den, och håll i dig nu, lär ha givit så många som ett tusen (1000) blommor på en och samma planta. Kan det verkligen vara sant? Jag ska i alla fall försöka få tag på den. Ska även vara mycket torktålig men är utan pollen, vilket är mindre bra för humlor och bin. Den är främst framtagen för att odlas som snittblomma, därav av att den är pollenfri.
Helianthus annuus Sunbelievable Brown Eyed Girl (‘Sunbeliv01’). Foto: Kerstin Engstrand
Sunbelievable Brown Eyed Gir är framtagen av Thompson & Morgan och ska vara världsunik. Den är steril, så det blir inga frön. Förökning sker med sticklingar och sägs vara lättförökad. Varje enskild blomma är cirka 10 cm i diameter. Det har tagit T&M elva år att få fram den. 10 000 plantor och så dök det upp en som var “perfekt”. Året det skedde var 2015. Är också den enda evighetsblommande solrosen, bor du i en frostfri zon ska den blomma året runt!
Han gjorde det igen,Kazuyuki Ishihara, som numera är en riktig Chelsea veteran. Hans trädgård O-mo-te-na-shi no NIWA -The Hospitality Garden blev den mest fotograferade och fick utmärkelsen Best in Show i kategorin hantverksträdgårdar. Så här glad blev han när han fick utmärkelsen av det brittiska trädgårdsällskapets direktör, Sue Biggs:
Som alltid är hans trädgårdar perfekta in i minsta detalj. Vatten, lönnar och mossa är hans signum. och publiken står alltid stilla, länge, blixtstilla och njuter in i minsta detalj medan hans porlande bäck försöker överrösta Londons trafikbrus,
The Claims Guys: A Very English Garden blev publikens favorit
Här ett hantverk perfekt in i minsta detalj på ett helt annat sätt än den japanska. Hårdare men elegant.
Foto: Kerstin Engstrand
Stenmurar gjorda utan gjutning, så kallade kallmurar, återfanns i flera trädgårdar i år. Jag har nog aldrig sett så många av denna typ som just i år. Och vilket hantverk! Se den böjda formen,oerhört skickligt gjort av Andrew Loudon som byggt den. Trädgården hyllar Arts and Crafts rörelsen, denna trädgård är skapad för hålla över tid, vara i tiden samt helt enkelt bara vara vacker. Design av Janine Crimmins och trädgården blev Publikens favorit i denna kategori.
Inspiration från Indien: British Council Garden – India: A Billion Dreams
Foto: Kerstin Engstrand
Sarah Eberle är en annan veteran, och den enda designer som fått medalj, och då menar vi guld, i samtliga kategorier! I år återfanns hon på tre ställen, den största trädgården gjorde hon för Hillier’s . I år var det cricket på menyn! Med inspiration från utsökt stenhantverk som du ser på bilden ovan skapade hon en trädgård som hyllade sport. Tekniken kallas för pietra dura, stenintarsia eller florentinsk mosaik efter staden Florens. Just dessa i trädgården är skapade i Jaipur, Indien.
Bergvallmo har en sällsynt vacker turkosblå färgton. Foto: Kerstin Engstrand
Bergvallmo, Meconopsis var en av växterna och dessutom vald för att just denna sort hittades 1922 av en brittiskt växtexpedition ledd av George Leigh Mallroy. I träden hängde Vandaorkideer, Vanda coerulea som första gången samlades in av en britt uppe iKhasibergen. Rosor prydde även trädgården.Rosen är vanlig som motiv, även Taj Mahal har rosmotiv på fasaden.
Foto: Kerstin EngstrandPietra dura Foto: Kerstin EngstrandOch Sarah snyggade till trädgården in i sista stund. Här strax innan de verkliga VIP:erna skulle komma, den brittiska kungafamiljen. Foto: Kerstin Engstrand
The Supershoes, Laced With Hope Garden
Laura Anstiss gjorde debut på Chelsea med denna tankeväckande och färgstarka trädgård där graffiti drog ögonen till sig. Men särskilt ett par skor, ett par handmålade som symboliserade hur unga många är när de får en cancerdiagnos. Färg var ett självklart val för henne, för barn och ungdomar dras till färg och färg inger hopp.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
The Viking Cruises Wellness Garden
Så gjorde en bastu entré på Chelsea Flower Show. Är det bara jag som tycker att byggnaden är väldig inspirerad av Hasselfors växthus? Nordiska växter, och vårt friska liv som vi lever i Sverige och Norge ska vara inspirationskällan men jag kände inte igen mig. Nåväl, trädgården fick en guldmedalj.
1 of 3
The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
Paul Hervey-Brookes, designer av The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
The Viking Cruises Wellness Garden. Foto: Kerstin Engstrand
Bladlössangrepp på inomhusodlad sallat. Foto: Kerstin Engstrand
Så har det hänt, jag har fått bladlöss på mina frösådda plantor! Detta är första gången i min odlingshistoria jag drabbats av bladlöss på mina frösådder. Och jag har odlat sedan barnsben vilket betyder nästan sex decennier! Och odlat under en mängd olika förhållanden. Först nu, just i år (2019) så fick jag bladlöss.
En tröst i bedrövelsen är att många med mig är drabbade i år.
Vad beror min invasion av? Ingen aning. När de dök upp hade jag inte tillfört något nytt mer än frösådder gjorda i olika odlingsmedia som pluggar av kokos och mineralull. Ingen ny gjord hade då kommit in i huset, inte heller några nya krukväxter och utomhus var det fortfarande minusgrader. Inomhus var det samma temperatur som vanligt, 22 grader.
Jag upptäckte dem först på mina sallatsplantor som odlades hydroponiskt. Usch, och så synd om de fina plantorna men insåg direkt att bladsallatshuvudens fina veck och skrymslen bjuder på optimala bladlusförhållanden så det blev till att ta bort dem helt.
Bladlöss på kronärtskocksblad. Foto: Kerstin Engstrand
Därefter blev det en mera noggrann okulär besiktning. Man känner verkligen att ögonnerven tränas när man är på bladlusspaning. Kletet från bladlössen är ju lätt att hitta men de plantor som bara hade några enstaka löss på sig var ju svårare att granska. Kronärtskockplantorna gillar de, några chiliplantor likaså samt någon enstaka aubergine. Men citrongräset nej. En planta kan vara omgiven av bladlusangripna och stå där helt fri och stolt.
Blad som knottrat sig och har inböjda kanter synar jag först. Bladlössen sitter då i regel på undersidan men kan också påträffas på bladens översida. Bladen är vänliga nog att rulla in kanterna så det bildar ett skydd mot den lilla koloni som slagit fäste där.
De trivs också längs stjälkarna.
Vad gör jag då?
Liten bladlusfamilj på en äggplantas blad (översidan). Foto: Kerstin Engstrand
Jo, jag klämmer ihjäl dem, fingrarna är ett bra vapen, men försiktigt för att inte skada plantorna.
Och jag ökar luftfuktigheten med hjälp av luftfuktare och sprayar växterna med vatten. samt jag har en fläkt som går igång med jämna mellanrum. Bladlöss älskar nämligen torr inomhusluft och vindstilla.
Samt jag håller avstånd mellan plantorna.
Det finns mängder av knep och recept på behandlingar mot bladlöss men min far, som var ostmästare, talade om att grädde var ett effektivt medel. Och det är det!
Gräddspray! Grädde med en fetthalt på 35-40% späds ut med vatten ( 1/3 dl grädde till 2/3 dl vatten). Gräddblandningen sprayas ut. Spraya även på lössen på jorden. I regel sitter bladlössen på toppskottet och på de nedersta bladens undersida. När lössen får gräddblandningen på sig blir det samma effekt som såpsprit. Spraya enbart när växten är i skugga. Jorden kommer att se lite grå ut men det påverkar inte växten.
Man kan också blanda till såpsprit, och sprayar bladen med.
Såpsprit mot bladlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
Bladlöss andas genom huden och både gräddspray och såpsprit tar bort deras förmåga att andas.
Efter ett dygn av bekämpning och petig granskning hade angreppet lugnat ner sig.
Vecka 1: Nu var det också dags att plantera om alla pluggplantor till små krukor med jord. Det blev köpt blomjord. Jag fortsatte min dagliga granskning, morgon, middag, sen kväll, tidig gryning, frukostdags, lunchtid, middagstid och sen kväll, så rullade den okulära besiktningen på. Det var lugnt i en vecka, vilket jag visste det skulle bli. Visserligen föder en bladlushona 4-6 levande ungar per dag men jag hade ju rensat rejält. Ungarna är vuxna redan efter en vecka!
Vecka 2: Var det ett nytt, men väsentligt mindre utbrott, cirka en tiondel från ursprunget, troligen också för att den goda sallaten nu var borta. Men jag fortsatte med fingrar och med gräddspray och såpsprit samt sprayade även på jordytorna. Några plantor fick även gammalt nässelpulver som extra jordtäckning. Det lär vara bra sägs det och jag hade en burk hemma.
En bladlushona föder 4- 6 levande ungar per dag! Och efter en vecka är det dags för barnen att föda egna. Här en liten familj på undersidan av en äggplantas blad. Foto: Kerstin Engstrand
Vecka 3: Antalet var nu minimalt men inte helt borta. Det är fortfarande samma växter som är angripna. Samma sorter och samma växtexemplar. De är snälla de små liven som inte hoppar över till grannen. De växer ju mycket tätt, bara cirka 8 cm mellan varandra så det är lätt för dem att byta bostad. Det sägs att om bladlössen tycker det är för trångt om utrymmet så byter de plats. Uppenbarligen tycker de att jag berett dem lagom med plats då de inte hoppar vidare till de andra, mycket närliggande växterna.eller så är de närliggande mera motståndskraftiga och inte så attraktiva.
Vecka 4: Nu känns det som om de är borta men det är de nog inte. Det räcker med att en är kvar så kommer en ny invasion om jag inte håller efter. Och hålla efter kommer jag att göra. Det är god träning av finmotoriken och närsyntheten! Och jag undrar så varför jag drabbades i år. Det sägs att bladlöss kan transportera sig på jetströmmar och på så sätt lätt ta sig fram hela 100 mil.
Inrullade bladkanter och fläckiga blad är tydliga tecken på bladlusangrepp. Foto: Kerstin Engstrand
Läs också:
Om nyttodjur som bekämpning av bladlöss: Nyttodjur mot bladlöss (länken öppnas i nytt fönster)
Man kan också köpa biologisk bekämpning. Enda nackdelen med dem är att inte sänds när det är minusgrader ute.
Ibland hittar man guldögonsländor inomhus. Var snäll mot dem, larverna äter mer än gärna bladlöss och de äter alla sorter av bladlöss samt mjöllöss (vita flygare). Foto: Kerstin Engstrand
Plötslig är det mängder med vita tussar som rör på sig! Foto: Kerstin Engstrand
Plötslig så ser man små vita tussar på en krukväxt eller ute i trädgården. Ibland sitter tussen still, ibland rör den på sig. Din växt har drabbats av ullöss. Antingen den vanliga ullusen, citrusullusen, Planococcus citri, eller den långsvansade och även kallade växthusullusen, Pseudococcus longispinus.
En ullus suger växtsaft. Om du inte upptäckt dem i tid och bekämpat dem brukar man få uppleva att krukväxten plötsligt får gula blad och tappar dem. Ullusen föredrar att slå sig ner vid bladförgreningar och andra ställen på växten där det är lite trångt men kan också angripa rötter.
Inomhus, vid en temperatur av 20 grader C så är en ullus livscykel cirka en och en halv månad. En hona hinner då lägga upp till 600 ägg.
Till skillnad mot sköldlusen så saknar ullusen sköld. Det som, gör att denna lus ser ”ullig” ut är vax som täcker lusens ”hud”. Tittar man riktigt noga ser lusen också randig ut. Ullöss är små, oftast bara 3-4 mm långa. Det är under vaxet som ägg och larver ligger skyddade.
Och som andra luskompisar som bladlus och sköldlus avger även ullusen honungsdagg. Här finns dock en markant skillnad i mängd honungsdagg, det är sällan man som första tecken på angrepp upptäcker klet av honungsdagg på fönster eller fönsterbräda.
Ullöss återfinns i regel på krukväxter som clivia (mönjeblomma), doftranka, fikus, gullranka, hibiskus, flamingoblomma, kaktusar, kroton, ormbunkar och saintpaulia. Jag har även sett angrepp av ullöss på lupiner utomhus i trädgården.
Bekämpning
Ullöss på lupin. Foto: Kerstin Engstrand
För ullöss som sitter på plantan är det samma saneringsknep som för sköldlöss:
Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.
Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.
Plocka bort alla ullöss du kan hitta, görs bäst med pincett.
Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader. OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.
Såpsprit mot ullöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.
Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot sköldlöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.
Det finns även så kallade insektpinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten. Lössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.
Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.
Rotlöss
Ser också ut som vita tussar. Att få in rotlöss är inte roligt, de angriper bland annat även pelargoner. Har en växt fått rotlöss rekommenderas det att kasta växten. Men ta gärna sticklingar av den innan den slängs.
Gemensamt för ullus och rotlus är att de är lite ljusskygga, så kontrollera även krukan och krukfatet samt eventuell ytterkruka.
Sköldlöss håller på att bekämpas. Foto: Kerstin Engstrand
Plötsligt så ser man brungula knottror längs grenar, stammen, på bladen och på bladskaften på ens krukväxter. Hjälp, vad har min växt drabbats av är det många som frågar oss.
Grattis, du har fått sköldlöss på din växt.
Jag hann bli 60+ innan jag drabbades. Och det var på en krukväxt som hade tillbringat sommaren utomhus. Jag är idag väldigt glad över att det tog så lång tid innan mina växter fick detta oväntade besök.
Men det går att få bukt på dem.
Som vanligt gäller det att utrusta sig med en rejäl portion tålamod. Samt effektiv teknik.
De krukväxter som främst drabbas av sköldlöss är agave, citrus, dracena, fikus, hibiskus, kroton, murgröna, nerium, palmer samt orkidéer. Även ormbunkar kan drabbas. Det var en hibiskus jag fick sköldlöss på.
Tecken som du ska titta efter:
Växtens blad har blivit glansiga och klibbiga.
Du upptäcker ett genomskinligt klet på fönster och/eller fönsterbrädan.
Små, oftast brunröda knottror på växten. Vanligen längs stjälkar och stam men även på bladen.
Det glansiga och klibbiga, det är sköldlössens avföring, som är sockerhaltig. Det brukar kallas för honungsdagg och det avger även vanliga bladlöss.
Knottrorna är lössens sköldar, därav namnet sköldlöss. Oftast är de runt 5 mm men kan även vara så små som 2 mm. Det är honorna som sitter där, och under skölden lägger de sina ägg. Det finns uppgifter att en hona kan lägga så många som 3000 ägg. Och i regel är det jungfrufödsel som gäller. Men det finns också hannar, de brukar man kunna se röra sig fritt på plantan. Och ja, en sköldlus brukar inomhus ge upphov till flera generationer under ett år.
Om du skulle se en svart hinna på bladen så är det sotdaggssvamp som dykt upp i honungsdaggen. Denna svarta hinna hindrar ljuset som är så viktigt för din växt, vilket medför att din planta kommer att få sämre tillväxt. Vanligen dyker sotdaggssvamp upp om växten står i fuktig miljö, som i växthus.
Bekämpning
Vid upptäckt isolera direkt den angripna växten.
Klipp bort de växtdelar som är hårt angripna.
Plocka bort alla sköldlöss du kan hitta, görs bäst med pincett. Eller dra med nageln. Du kan också doppa en tops i T-röd och med topsen gnida bort sköldlössen.
Spruta också hela växten med såpsprit. Denna behandling ska du upprepa var 7:e till 10:e dag och i regel behöver man göra den under lång period, oftast över flera månader. OBS! När växten är nybehandlad med såpsprit ska den närmaste efterföljande dagen inte stå i solen.
Såpsprit mot sköldlöss: Blanda 10 dl vatten med 20 cl såpa (gul eller grön) och 10 cl T-röd.
Torka också av alla ytor som har haft kontakt med den angripna växten.
Du kan också använda biologisk bekämpning, det är rovskalbaggen Cryptolaemus montrouzieri man kan köpa. Den kallas även för brunsvart nyckelpiga och är även effektiv mot ullöss. Biologisk bekämpning köps vanligen per postorder och de levereras när det är plusgrader ute.
Det finns även så kallade insektspinnar, säljs under namnet Provado. Pinnarna sticks ner i jorden och vid varje vattning avger de ett ämne som tas upp av växten. Sköldlössen får i sig giftet när de suger cellsaft. Men det tar ett tag innan insektspinnarna ger effekt så du bör också göra manuell bekämpning.
Om en växt har drabbats av sotdaggssvamp är det enklast att först ta bort de angripna bladen, samt behandla växten. Om man har fått bort lössen och några blad fortfarande har kvar den svarta beläggningen kan man tvätta bladen rena.
Dessutom:
En växt som är frisk och välskött klarar angrepp bättre än en som kanske inte fått ny jord och gödning på länge. Bäst är att alltid tillsätt lite näring varje gång man vattnar, enligt den så kallade milliliter metoden (1 ml flytande näring per liter vatten).
Ta för vana att granska växterna innan du köper dem!
Och utrusta dig med tålamod, trägen vinner gäller när det handlar om bekämpning av sköldlöss.
Mitsumatabusken blommar på bar kvist från februari till april. Foto: Kerstin Engstrand
Har du använt washitejp så kanske den var gjord av barken från denna väldoftande och spektakulära buske vars bark även används till rispapper, och som bland annat återfinns i japanska sedlar!
Varför ska du då odla denna?
Jo, för att den är så fint härligt citrongul
För att den har sådan spännande form på knoppar och blommor.
För att den doftar så gott, en behaglig sötaktig doft som av klöverhonung.
Och barken är kanelfärgad.
Den lyser verkligen som en sol, den blommar från februari till april så detta är en buske för zonknäckare. Har du ett uterum eller växthus så anser jag att matsumatabusken är ett måste! Eller om du bor i växzon 1 eller 0, låt den växa mot en vägg eller mur som vetter mot söder eller väster. Denna buske ska inte växa i österläge då den tidiga förmiddagssolen lätt skadar den.
Mitsumatabuskens gyllene blommor. Detta är ‘Grandiflora’. Foto: Kerstin Engstrand
Den härstammar från Himalaya och Kina där mängder av våra mest attraktiva växter en gång har hittats av så kallade växtjägare. Klimatet och odlingsbetingelserna där verkar trigga fram de vackraste av växter.
Edgeworthia chrysantha är dess vetenskapliga namn men den återfinns även under namnet Edgeworthia papyrifera. Den är släkt med tibast. Edgeworthia har den fått efter dess upptäckare, Michael Pakenham Edgeworth, som var en trädgårdsamatör och tillika amatörbotanist och arbetade för East India Company och det var hans syster, Maria Edgeworth, han tänkte på när namnet gavs. Han samlade in den under ett av sina besök i Himalaya. Tack vare honom kom den till Storbritannien någon gång i mitten av 1800-talet. Chrysantha från grekiska chrusos som betyder gyllene, och ‘anthos’ som syftar på blomma. Gyllene blomma alltså och det stämmer ju mycket bra. Den lyser som guld i motljus och blir extra spektakulär om busken växer mot en mörk bakgrund.
Det är sorten ’Grandiflora’ som är lättast att få tag på. det finns även en rödblommande, ‘Ruby Splash’, som dock är svår att få tag på.
Bark från mitsumata används till papper. Dessa visas på Östasiatiska museet i Stockholm, i utställningen Paper Stories. Foto: Kerstin Engstrand
Barken används till pappersframställning, så kallat rispapper (som inte behöver vara gjort av ris) och sedan 1879 görs japanska sedlar av papper från just mitsumatans bark. På engelska kallas busken också för orientalisk pappersbuske. Den har långa fibrer vilket gör det extra smidigt och hanterbart. i regel använder man sig bara av bark från unga buskar. När de blivit sju år brukar man sluta avverkningen.
Detta exemplar är från 1999 och växer i Kew i London, världens främsta botaniska trädgård. Foto: Kerstin Engstrand
Storlek: Med tiden, och om den får optimala växtförhållanden, kan den bli en 150 cm hög och lika bred buske.
Växtplats: Solig till halvskugga. Bör inte växa i österläge då den blommar tidigt på säsongen. Ska klara temperaturer ner till minus fem grader.
Blomning: Den tidiga blomningen gör den attraktiv för vårpigga insekter. Blomställningarna blir som gula bollar, och vanligen har de en diameter på cirka 5-6 cm. Blomställningarna är vita på utsidan, lite luddigt vita som ger intryck av lätt frost.
1 of 5
Blomknoppar är först platta. Foto: Kerstin Engstrand
De slår försiktigt ut. Foto: Kerstin Engstrand
Det vita håriga höljet gör att man får intryck av frost. Foto: Kerstin Engstrand
Det är roligt att följa en blommas utveckling! Foto: Kerstin Engstrand
Allra vackrast är den när den är ung, detta är ett cirka 20 år gammalt exemplar. Men doften den är lika fin oavsett buskens ålder! Foto: Kerstin Engstrand
Förökning: Den går att föröka med frö men jag har inte hört någon som lyckats med det. I regel tar det ett år innan fröna gror. Man kan även rota rotskott tagna under sommaren.
Växtfynd på lantbruksmässa i Sankt Petersburg. Foto: Kerstin Engstrand
Den är en av de första som dyker upp på våren. Lite försiktigt, redan i de första dagarna mars – om det är barmark – visar den sina breda gröna blad mitt ute i en av min trädgårds rabatter. Det var på en lantbruksmässa i Sankt Petersburg 2001 jag fann en bredbladig lök. När jag frågade min ryska tolk, Ludmila, om den, sken hon upp som en sol. Den var hennes favoritlök! Slizun kallade hon den för, sibirisk kantlök på svenska. Den återfinns även i Linnés herbarium!
Glad säljare, vi förstod varandra utan att tala varandras språk. Foto: Kerstin Engstrand
Och numera är den även min favorit. Den odlar jag och använder som klippgrönt i omeletter istället för purjolök. För fördelen med den att den är trogen, år ut och år in kommer den. Mina plantor har jag nu haft sedan 2001 och de har fått flytta några gånger. Smaken påminner om ett mellanting mellan purjolök och gräslök. Utmärkt att göra soppa på och blomklasarna älskas av bin, humlor och fjärilar.
Behöver jag säga att mina kollegor som var med på resan efter att sett mitt fynd rusade och köpte de lökar som var kvar? Och en, som kom för sent till säljaren, fick några lökar av oss andra?
Början av mars och barmark, min ryska sibiriska kantlök är redan på gång. Foto: Kerstin Engstrand
Bladen är 2 cm breda, saftiga och har en svagt nötaktig vitlökssmak. Beroende på växtförhållanden blir bladen mellan 30 och 50 cm höga.
Blomningstid: Slutet av juli – mitten av augusti. Sibirisk kantlök blommar andra året med ljust vitrosa blombollar. Tillväxten minskar då men den dör inte ut. Även blommorna är ätliga. Låt inte alla plantor gå i blom, några bör man låta blomma då de är riktiga insektsmagneter!
Foto: Kerstin Engstrand
Växtplats: Väldränerad, lätt jord. Trivs med andra örter som timjan. Väl etablerad klarar sig den utan vintertäckning, bara den växer väldränerat.
Härdighet: Mycket härdig, sibirisk kantlök är flerårig.
Förökning: Man kan hitta lökar och frö hos firmor med lite exklusivare sortiment. Så direkt på växtplatsen i april månad, eller på hösten. Markera sådden, fröna behöver oftast en köldperiod för att gro.
Lökar kan sättas både på hösten och på våren.
Plantavstånd: 10 cm.
Skötsel: Ingen extra gödsel eller vattning behövs. Dela plantan vart tredje, fjärde år. Och dela då med dig till andra som älskar purjolök!
Skörd: Smaken är bäst på våren och försommaren. Den är tidig, i zon tre visar den sig redan i början av mars, och i regel innan de första krokusarna blommar. Skörda inte den första sommaren.
Även blomknopparna smakar bra. Foto: Kerstin Engstrand
En pizza som väcker smaker till liv. Vi toppar den med rotsaker, potatis, jordärtskocka, palsternacka och svartrot. Och allt kan du odla själv i den egna täppan. Ingredienserna finns också i varje snabbköp. Pricken över i:et är mascarpone som ger en härlig syrlig smak till de rustika rotfrukterna. En ingrediens som till och med imponerat på självaste Jamie Oliver! Pizzan passar som drinktilltugg, förrätt, varmrätt eller som mellanmål. Den är också god dagen efter, uppvärmd i mikron.
Och vill du ha lite kött på så passar pancetta, bacon eller chorizokorv.
Köp färdig pizzabotten, jag gillar färdiga stenungsbakade pizzabottnar eller gör din egen. Man kan också köpa pizzadeg hos den lokala pizzerian. För pizzadeg, se längst ner.
Fyllning:
Om pizzan görs med tre rotsaker behövs 120 gram per rotsak, dvs
1 medelstor potatis ,av fast sort
1 medelstor palsternacka
1 ca 30 cm lång svartrot
2 – 3 jordärtskockor
Väljer du att göra pizzan med fem rotsaker, det vill säga inkluderar även persiljerot, brukar det går åt ca 70 gram per rotsak/pizza. Persiljerot har en pepprigare smak än de andra.
Vill du göra en pizza med två smaker föreslår jag jordärtskocka och potatis. Palsternacka och svartrot har en sötare smak.
0,5 silverlök, finns inte silverlök i din butik kan man ta scharlottenlök
0,5 rödlök
10 körsbärstomater
rosmarin, allra helst färsk
salt
nymald svartpeppar
1/2 burk, ca 125 gram Mascarpone
Om du vill ha lite mustigare smak och äter kött: Pancetta, ½ paket bacon, som jägarbacon klippt i bitar eller 1 chorizokorv.
För att pensla rotfrukterna med: vitlöksolja
0,5 dl olivolja
2 större eller 3 mindre vitlöksklyftor. Har du egenodlad vitlök så har den starkare smak än den importerade.
Hacka vitlöksklyftorna och låt dem dra i oljan medan du förbereder pizzan. Ju längre vitlöken får dra i oljan desto godare smak.
Denna pizza är stor som en vanlig långpanna, ca 33 x 42 cm
Börja med degen om du inte köper färdig, degrecept hittar du längst ner.
Har du köpt färdig pizzabotten, eller deg så är det bara att rulla ut degen direkt på plåten.
Jordärtskocka, potatis, silverlök, rosmarin och bacon
Palsternacka med tomat och bacon/chorizo och rosmarin
Svartrot är som palsternacka mycket mild och passar också ihop med tomat och bacon/korv.
Persiljerot är svårare att få tag på och bjuder på en mycket pepprig smak.
Jamie Oliver i pizzaskapartagen. Mascarpone hade han inte använt på pizza, med det gör vi! Foto: Kerstin Engstrand
En plåt pizza brukar räcka till 2-3 personer om den är huvudrätt. Den är lätt att dela in i olika fyllningar.
Alla rotfrukter ska skivas tunt, i maximalt 2 mm tjocka skivor. Om de är förkoka fungerar även 5 mm tjocka skivor. Det räcker med att låta de färdigskurna rotsakerna koka lätt i några minuter innan de läggs på pizzan. Alla rotsaker ska läggas i kallt vatten som får koka upp.
Skölj och ansa rotfrukterna. Den enda rotfrukt som behöver skalas är svartrot och jordärtskocka. Svartroten skärs i tunna stavar medan de andra rotfrukterna i skivor.
Löken kan vara 2–4 mm tjocka skivor eller finhacka den. Men ringar blir snyggare.
Ta ut plåten/ugnspanna från den varma ugnen. Lyft över degen. Botten blir godare om den läggs på en het plåt.
Lägg ut de olika rotfrukts- och lökfyllningarna på pizzabotten men vänta med tomater och bacon/korv rosmarin, salt och peppar.
Pensla alla rotfrukter och all lök med vitlöksoljan. Har du inte gjort vitlöksoljan så pensla med olivolja och sprid ut finhackad vitlök.
Fördela tomater, bacon och korv. Strö över rosmarin, salta lätt och dra några varv med svartpepparkvarnen.
Klicka ut mascarpone. 125 gram räcker gott till en hel pizza, tar du mer blir pizzan för blöt.
Sätt in i 225 graders varm ugn, och grädda i 10 –15 minuter om du har gjort min pizzadeg, annars följ den köpta degens/bottens anvisning. Placera plåten i den övre delen av ugnen.
Lyft ut, ta fram en sax och klipp upp pizzan i bitar. Smaklig måltid!
Pizzadeg
5 dl ciabattamjöl
3 dl vetemjöl
3 dl vatten
25 gram jäst eller 3 tsk torrjäst
1 krm salt
1,5 tsk socker
3 msk olivolja
samt ett bakplåtspapper, 33 x 42 cm.
Denna deg räcker till en långpanna. Man kan göra en större sats och sedan frysa in varje pizzabotten färdigutkavlad.
Lös upp jäst och socker i vattnet som ska vara ljummet.
Blanda ihop mjölsorterna och saltet.
Tillsätt jästblandningen pö om pö till mjölblandningen och varva med att tillsätta olivoljan. Det går utmärkt att göra degen i en matberedare eller med en handvisp med degkrokar.
När degen är fast och smidig så låt den jäsa på ett varmt och dragfritt ställe i 30 minuter. Täck den med en fuktig ren kökshandduk .
(Medan degen jäser förbereder du fyllningen)
Sätt på ugnen på 225 grader. Ha långpannan i ugnen så att den blir het, då blir pizzabottnen knaprigare.
Lägg ut degen på ett bakplåtspapper och kavla ut degen så att den blir 5 mm tjock. Inte tjockare.
Har du köpt färdig pizzabotten, eller deg så är det bara att rulla ut degen direkt på plåten.
Fikonplantor på friland, bilden är tagen i slutet av maj månad. Plats: Katrinetorps landeri, Malmö. Foto: Kerstin Engstrand
Att få bita i ett varmt, gosigt mjukt fikon, plockat direkt från trädet borde vara en mänsklig rättighet, alla borde minst en gång i livet få unnas denna sköna synd. För det är en sensuell upplevelse, både för gom, öga och känsla. Fikon kallas också för filosofernas frukt och det stämmer, man kommer i en särskild sinnesstämning när man njuter av den smaksensation som solmogna fikon bjuder på. Den sensationen är ljusår från torkade fikons smak.
Är det då värt att odla fikon i Sverige? Ja, absolut. Fikon är vackra som plantor. Och de fikon vi köper i matvarubutiken har skördats omogna och fått mogna under resans gång. Den resan sätter sina spår i smaken. Kan du övervintra trädet inomhus är fikon värt att prova på. Om du nu inte bor I Skåne, på Öland eller Gotland för där kan du odla dem utomhus året om.
Fikon är mycket näringsrika – och sockerhaltiga.
Fikon odlas i hela medelhavsregionen och är mera utbredd än olivträdet. Fikon ÄR Medelhavet i koncentrat.
För lejonparten av oss är det fikonodling i kruka som gäller. Vilket fungerar bra, fikon trivs med att ha det trång om rötterna. Bor du i Skåne, på Öland eller Gotland och har tillgång till en södervägg, där huset är uppvärmt under vintern, kan du odla fikon mot den väggen. Det är snyggt att spaljera upp fikonet mot väggen. Men där klarar sig de flesta sorter också ute i trädgården. Bara fikonet står vindskyddat och i soligt läge.
Med mycket god vintertäckning (fikonbusken blir med tiden ett stort träd) kan man lyckas också med att odla fikon i extrem skyddade lägen i växtzon 2. Från växtzon 2 och uppåt odlas fikonplantan normalt i kruka, ståendes utomhus från maj till höstfrosten. Under vintern måste den stå frostfritt, i ett svalt utrymme. Jag har under flera vintrar haft mitt fikonträd i vardagsrummet, då har det fungerat som ”julgran”.
Fikonen kommer alltid i bladvinklarna. Foto: Kerstin Engstrand
Lite fikonspråk: Ett fikon är både blomma som frukt på en och samma gång för fikon är en skenfrukt. Ett fikon består av en uppsvälld blombotten och insidan är beklädd med enkönade blommor, vad vi äter är honblommorna. Blomman sitter alltså inne i själva frukten. Fikonen växer alltid ut i bladvinklarna, det ser ut som om de växer direkt på grenarna.
Odling
Fikon planterade längs husväggen vid Katrinetorps Landeri, Malmö. Utsökt matchade med vanliga röda bondpioner! Foto: Kerstin Engstrand
Fikon tycker om hett klimat, men inte hög luftfuktighet. Det är ett lövfällande träd vilket gör att de klarar någon enstaka natt med några minusgrader. Detta är fikonets stora fördel, i och med att det fäller bladen klarar det att övervintra såväl ljust som mörkt. Frostfritt ska det vara, men temperaturen bör hålla sig runt 10-15 grader. Det klarar även att stå en hel vinter i runt fem plusgrader. Fikon behöver denna svalare viloperiod. Även Spaniens och Greklands vintrar är svala.
Problemet brukar vara att med tiden blir ditt fikon så stort att det kräver allt större kruka – och du måste hyra gaffeltruck för att orka få in krukan inför vintern. Eller att fikonträdet växer dig över huvudet och att det därmed inte längre kan vinterförvaras inomhus. Men ta det problemet när det kommer. Det kan ju vara roligt att få skänka bort ett fikonträd.
Men vänta med att sätta in ditt fikonträd tills det har fällt sina blad. Det ska vattnas även på vintern, annars torkar grenarna.
Fikonets normala lövsprickning sker i mars-april, ibland redan i februari och då är det för kallt i vårt klimat för att ställa ut det permanent. Är krukan mindre kan du börja med att ställa ut det på dagarna men min erfarenhet är att fikon klarar av att gå direkt från övervintringsstället ut i det fria.
Sorter
Foto: Kerstin Engstrand
I vårt nordiska klimat är det fikon tillhörande Adriafikon och San Pedrofikongruppen som kommer att ge frukt. De kommer att bilda fikon utan pollinering. De är så kallade partenokarpa sorter. De är goda, och vackra.
’Précote de Dalmatie’ är ett fikon tillhörandes Adriafikon-gruppen. Det klarar att växa på friland i växtzon 1 liksom de som betecknas som Bornholmsfikon. Bornholmsfikon är dock ingen sort i sig. En annan bra sort är ’King’ (San Pedro). En planta av San Pedrosorterna är emellertid fyra gånger dyrare än ett från Adria-gruppen.
’Brown Turkey’ klarar även några minusgrader. Till och med enstaka kall natt ner mot minus tio.
Smyrnafikon kallar vi dem ännu, de utsöktaste av alla fikonsorter. Det vetenskapliga namnet för fikon är Ficus carica, Carica=Karien, det landskap där Smyrna (idag Izmir) låg. Man har i närheten av Jordanfloden hittat fossil av fikon från 9000-talet för Kristus. Turkiet och Egypten är de länder som idag har de största kommersiella fikonodlingarna. De utsökta Smyrnafikon kan inte ge frukt i Norden. De måste pollineras av fikonsteklar, som inte lever i Norden.
Har du ett fikonträd som inte ger frukt kan det bero på att det är just av en sort som behöver befruktas. De sorter som odlas söderöver befruktas av fikonstekeln, som inte lever i Sverige. Eller så står trädet helt enkelt för bra, det kan kanske ha fått för mycket gödsel. Att blomma och sätta frukt har med en växts överlevnad att göra.
OBS! Fikon är laxerande, de innehåller mycket fiber och kalcium.
Rötterna
Skulle rotsystemet till slut bli för stort att det inte längre går att flytta på krukan kan du nästa vår beskära rotsystemet så att det passar till krukan. Fikon är tåligare än man tror, man blir inte tusenårig för intet. Både beskärning av grenar som rötter kan också medföra att fruktsättningen blir rikare just det året beskärningen genomförs. Så det betyder att du lugnt kan ha ditt fikon i en 40-60 cm kruka och få frukt. Större krukor är visserligen vackra, men då får du väl hyra en gaffeltruck för att ta in dem på hösten.
Vatten och näring
Fikon är, när det väl kommit igång, ganska starkväxande och får en rejäl bladmassa vilket medför att det behöver rikligt med vatten under sommaren. Att då och då under sommaren också få lite flytande näring i vattnet tackar det gärna för. Men du ska inte vattna fikonträdet när frukterna håller på att mogna, då ruttnar frukterna oftast.
Mitt fikonträd på Ibiza gödslades enligt traditionen med åsnegödsel. I brist på tillgång till åsnor så går kogödsel på påse lika bra. Ge trädet ett rejält lager gödsel på våren, 3-5 cm tjockt ska gödsellagret vara.
Beskärning
Foto: Kerstin Engstrand
Fikon beskärs på våren, när du ser att det börjar bryta nya skott. Du behöver inte beskära för att få frukt, men en kraftig beskärning kan sätta fart på ett fikons fruktsättning. Vanligen beskär man för att få en vackrare planta. Första åtgärd brukar vara att toppa mittskottet, då får plantan en vackrare, oval form. Då kommer också mer luft och ljus in i plantan och frukten blir av högre kvalitet. En för tät planta bjuder in fukt bland bladen och gör att fikonen lätt ruttnar.
Kommersiella odlare brukar tunna ut plantorna samt beskära alla skott cirka 5 cm in. Ytterbeskärningen gör att skottsättningen uppmuntras. Man bör undvika att ta bort för tjocka grenar. Det bästa är då att se till att inga grenar blir för tjocka. Man kan i november, när bladen har fallit, ta bort alla grenar som är fem år gamla.
Skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Omogna fikon står upp. När fikonen hänger ner, då är de skördemogna. Ett annat kriterium är att skalet ska börja se lite fult ut, de flesta sorter får vita sprickor i skalet när de är perfekt mogna. Mera poetiskt är det gamla uttrycket:
Fikonet ska likna en änkas öga och en tiggares kappa.
När trädet har producerat sin andra skörd för säsongen fäller det sina blad.
Fikon ger frukt både på årets nya skott som gamla. I medelhavsklimat kan man skörda två gånger per år, den första i juni/juli och då är det de övervintrande fruktanlagen som mognar. Nästa skörd, som är de nya årsfrukterna, börjar i augusti och pågår till och med oktober. Här kan vi i regel skörda de första mogna fikonen i juli och sedan successivt in på hösten. De fikon vi brukar kunna skörda är de som övervintrat som anlag på plantan sedan förra hösten. Dessa små anlag är av storleken grön ärta. Skulle ditt träd på hösten ha kvar större omogna fikon än så bör de tas bort, för de brukar ruttna. Är din planta planterad utomhus brukar de större fikonen som är kvar när trädet fäller sina blad heller inte klara vinterns kyla.
Fikon Zacharias
Uttrycket myntades i tidningen Söndags-Nisse. Året var 1862 och det anspelar på Sackeus, tullindrivare i Jeriko som för att se Jesus bättre, klättrade upp i ett mullbärsfikonträd. Jesus uppmanade dock honom att klättra ner.
Vi använder idag uttrycket för någon som blivit lurad på konfekten.
Ta sticklingar
Fikon klarar att växa på de mest oväntade ställen. Det händer även att fikon frösår sig. Denna planta har slagit rot i en mur på Sicilien. Foto: Kerstin Engstrand
Har du en vän med ett suveränt fikonträd som ger mycket frukt så ska du absolut tigga en bit för att göra om till sticklingar. Vaddå tigga en bit? Jo fikon är som vinbär och vin, oerhört lättrotade. Av en gren kan man lätt göra flera sticklingar, som i sin tur blir egna småplantor.
Ta en kruka, vanlig plastkruka gärna fyrkantig och ca 20 cm hög. Bottna med ett lager om 2 cm lecakulor (fikon hatar att stå med våta fötter) och fyll upp med vanlig krukväxtjord. Blanda gärna in perlit i jorden. Vattna och låt överskottsvattnet rinna av. Jorden ska nu vara rejält fuktig men inte våt.
Nu tar du den färska grenen och klipper den en i bitar om 10-15 cm. Stick ner dem i krukan, längs kanten, och vid krukans hörn. Av någon anledning så rotar sig alltid sticklingar snabbare om de står mot kanten. Trä en plastpåse med lufthål över krukan. Låt stå svalt, och i skuggan. Efter några månader börjar sticklingarna skjuta skott. Fyll då på med mera jord så att sticklingen är täckt ända upp till den nedersta delen av bladet. När rottrådarna börjar sticka ut ur krukans botten är det dags att försiktigt plantera om sticklingarna. Akta de tunna, fina rötterna.
Man kan också ta sensommarsticklingar och ställa i rumstemperatur om 20-22 grader. Efter en månad brukar de rota sig. Dessa skott ska dock övervintra svalt och ljust.
Fikon kan också förökas via avläggare. Det brukar fungera bra under högsommaren.
Ja, du läste rätt. Du kan ha en kaktus i din trädgård, och det kommer att imponera på de flesta. Dessutom är den ytterst lättskött!
Satsa på en opuntia som är ett stort kaktussläkte med närmare 500 arter. Vild växer de i såväl Kanada som Sydamerika och det finns tuffingar som klarar −35 grader.Vanligast i trädgårdsbutikernas sortiment är krypopuntian, Opuntia humifusa, som är härdig, i alla fall i zon 4, och har hemma hos mig klarat sig bra under mängder av vintrar. Min har gula blommor, men frilandsopuntia kan också ha rosa och röda blommor. Andra tuffingar är sköropuntia, Opuntia fragilis, som har 1−2 cm långa taggar och vanligen gula blommor. Krypopuntian lär klara fukt bättre än sköropuntian och det finns de som odlar den i Dalarna.
Det speciella med krypopuntian är att den skrumpnar ihop under vintern, oftast redan på hösten. Den tömmer sig på vätska, viker sig ner mot marken och blir torr och ful för att på våren sedan sakta resa sig upp och bli grön igen. För att klara sig ska den växa väldränerat, gärna i en sluttning och helst med ett skydd över huvudet.
Den kan planteras överst på en liten grushög eller i grusblandad jord mot husväggen under ett takutsprång, ett litet skärmtak eller liknande. Viktigast är att rötterna och plantans bas är skyddade. Man kan också plantera växten lätt vinklad, så att rötterna och den nedersta delen av plantan kommer under en sten. Sedan är det bara att vattna vid planteringen − och glömma bort den. Du kommer ihåg din opuntia igen när den plötsligt blommar i slutet av juni−början av juli med stora blommor i gult-orange-aprikos.
Bladsticklingar av olika opuntior. Foto: Kerstin Engstrand
Skulle en del av opuntian gå av när du planterar den kan den delen också planteras. Det är bara att sticka ner den i sandblandad jord. Det är just så, vid sidan av frö, som opuntian förökar sig i naturen.
Kaktusar klarar sig under en ”normal” svensk sommar utan vattnas. Inte heller behöver de tillföras någon näring. Men hösten, särskilt september månad som ofta för med sig en hel del regn, är farlig. Då passar kaktusar på att dricka så mycket vatten de någonsin kan få − och suger de upp för mycket vatten ruttnar de. Ibland kan de också spricka. Därför är det extra viktigt att en kaktus planteras skyddat och väldränerat.
Frö av krypopuntia. Foto: Kerstin Engstrand
Opuntia kan också sås. Fröna är ganska stora, och hårda! Många experter filar på fröskalet för att få fröet att gro snabbare. Man kan också bötlägga det ett dygn innan sådd. Det sägs att man ska låta sådden stå kallt i en vecka eller två, i kylskåpskyla men mina har grott i vanlig rumstemperatur.
Det finns också katusmixfröer att köpa, de brukar i regel innehålla kaktusar som ska stå inomhus under vår svenska vinter.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK