Han gjorde det igen! Chris Beardshaw blev publikens favorit – igen. 2023 var det hans sjätte publikfavoritpris. Med hans signatur, hav av perenner, ovanligt många träd för detta var en skuggträdgård och med konst som inslag fick han även guldmedalj. Dessutom var trädgårdens budskap i dess namn: Myeloma UK – A Life Worth Living Garden. Chris vet hur man berör.
Vanligen har han skulpturer i sina trädgårdar. Denna gång var det inga för publiken synliga sådana. Utan vad som utgjorde det för ögonen viktiga var två stycken enkla byggnader, som mindre tempel. Själv sa Chris att detta var en slow gardenträdgård och det låg verkligen något i det.
Vid publikens fötter var det perenner planterade i block:
Foto: Kerstin Engstrand
Som alltid när det gäller Chris Beardshaws trädgårdar så finns en harmoni. Samt växter av absoluta högsta kvalitet, denna gång dock inte från hans egna plantskola utan de kom från Deepdale Trees, Hardy’s Cottage Garden Plants och Kelways. 2023 års Chelsea Flower Show var också viktig ur ett annat perspektiv, det var 25 år sedan hans gjorde sin första utställningsträdgård 1998 och det var 25-års jubileum för välgörenhetsorganisationen Myeloma UK. A Life Worth Living visade den verkligen! Jag har följt hans utveckling under dessa 25 år och Chris är alltid att lita på samt oerhört trevlig att ha att göra med. En gyllene regel han alltid haft är att växterna i hans trädgårdar är växter som är som bäst i slutet av maj. Han vägrar specialimportera växter som inte passar in i det brittiska klimatet. 25 år på Chelsea, 40 år yrkesverksam inom hortikultur och faktiskt gjort hela 40 internationella utställningsträdgårdar. Varit programledare för trädgårdsprogram för BBC, fått minst 14 guldmedaljer, sex Best in Show, otaliga gånger blivit publikens favorit med mera! Glömde en sak, han har även skrivit fyra böcker.
Han talade även om att uppskatta de små skeendena i en trädgård vilket oftast blir ännu mera betydelsefulla när man exempelvis blir sjuk i cancer, som blodcancer. Mitt i arbetet med att slutföra det allra sista innan domarna skulle komma så tid han sig tid och talade varmt om det lilla, som en fjäril som plötsligt fladdrar förbi i solen eller ljudet av stilla vattendroppar. Eller blänket från en vattenspegel när ljuset når den.
De två minihusen, nästan som tempel, var sammanbundna. Från långsidan kom man till den första som hade ett fint grönt mönster i plattsättningens skarvar:
Så vatten fanns det, förstås. Det har en stark symbolverkan. Via vattnet kommer man i kontakt med sitt innersta. Från denna leddes man visade, nu på en gång som var mera vanlig. Den ser bred ut på bild men var “bara” 90 cm bred. Meningen var att med tiden ska växterna täcka mera av bredden så att de berör ens fötterna när man går.
Foto: Kerstin Engstrand
Väl framme kom det gröna i stenfogarna fram i ny form. Nu ledande en till ännu ett vatteninslag.
Det är sofistikerat enkelt. Så “enkelt” att det är svårt att skapa. Chris visade upp en ny sida. Denna åttkantiga vattenspegel syntes knappt från utsidan. Den låg där som en önskebrunn.
Foto: Kerstin Engstrand
Huvudbyggnaden, var det ett tempel eller ett kapell?, skimrade ibland plötsligt i guld. Något därinne glimrade till beroende på hur solens strålar nådde den. Vad var det som skapade detta skimmer? Jo, guldsprayade blad. Blad med samma form som de växter som fanns i trädgården. En idé att ta efter!
En lugn trädgård. En lugnande trädgård. En trygg plats där man kan dra sig undan för att samla kraft. Där växterna bäddade in en med sin grönska. Något som behövs när man drabbas av livshotande sjukdom. Totalt var det nio träd planterade, bland annat en ginkgo.
En som i regel alltid brukar vinna guld och publikens favoritpris och är en välkänd mästare på just cottage gardens. En som var på Chelsea för första gången och siktade på guld men fick “bara” silver. Fick dock revansch när publikens favoritpris tilldelades. Vilken av dem var bäst på perenner? Läs och se själv:
The Perennial Garden ‘With Love’
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Richard Miers Konstruktion: Stewart Landscape Construction Sponsor: Perennial – Helping People in Horticulture Storlek: 10 x 22 m. Fick silvermedalj och publikens favorit.
Det var en vacker trädgård men vad som gjorde att den stod ut lite extra var detta av Alfred Lord Tennyson:
If I had a flower for every time I thought of you
Den föll man för! Trots att skylten var en neonskylt och upptog fonden. Dessutom så uttalade Richard det så fint. Ofta ser man ett längre citat: “If I had a flower for every time I thought of you…I could walk through my garden forever.” Sponsor till denna trädgård var Perennial, en 183 år gammal välgörenhetsorgansiation som stöttar trädgårdsarbetare som har drabbats svårt ekonomiskt.
Foto: Kerstin Engstrand
Utformning var klassisk men med de moderna inslagen, som ljusskylten och sittmöblerna lyftes dess design att bli mera elegant. Skulpturer bidrog också till den känslan men det var en “sval” trädgård trots mängden växter. Avenbokshäckar ramade in.
Foto: Kerstin Engstrand
Som “tak” fanns åtta hagtornsträd alla elegant plattan i formen. Skulpturerna är skapade av Tom Stogden och Jack Eagan.
Foto: Kerstin Engstrand
Även fyra flergrenade papegojbuskar, Parrotia persica, som verkligen är mycket odlingsvärda och rubriceras som ett framtidsträd fanns planterade. Dock är de som vackrast på hösten. Mer om papegojbuske kan du läsa här.
Foto: Kerstin Engstrand
Richard var inte helt glad över silvermedaljen men fick i slutet av veckan pris som publikens favorit.
Som god tvåa i publikomröstningen kom The RNLI Garden skapad av Chris Beardshaw (se mera här nedan) och på tredje plats bland publikens favoriter kom Morris & Co av Ruth Willmott som du kan läsa om här.
The RNLI Garden – Chris Beardshaw tog guld – igen!
Foto: Kerstin Engstrand
Design: Chris Beardshaw Konstruktion: Cultura Group, EGIDOS och James Gray
Sponsor: Royal National Lifeboat Institution och Project Giving Back Storlek: 10 x 22 meter.
Jag har slutat hålla räkning på hur många guldmedaljer Christ fått under åren. Hans design är alltid ett säkert kort. Vad som kännetecknar hans design är dels mängder av perenner men han var också tidig med att införliva konst i form av skulpturer eller prakturnor.
Foto: Kerstin Engstrand
Årets trädgård var skapad för RNLI, Royal National Lifeboat Institution. En viktig detalj var lampan i byggnaden. Just en sådan lampa används på land för att man ska hitta hem. Paviljongen var byggd i ek.
Foto: Kerstin Engstrand
Stenläggningen var också en klass i sig, vacker att titta på och skön att gå barfota på! Purbecksten och är en sten som man brutit sedan romartiden. En kalksten som fått sitt namn efter ön Purpeck i Dorset.
Tall och Kinesisk alm, Ulmus parvifolia, var två stora träd som fanns med, träd valda för att de förr, i början av 1800-talet, användes vid livbåtsbyggande.
Rakt ska möta runt, sträv struktur ska möta släta ytor, det är två ”mantra” som gäller för bra trädgårdsdesign och även för stadsplanering. Chris Beardshow är en av världens främsta trädgårdsdesigners och du kanske har sett honom på tv, han medverkar ibland i BBCs trädgårdsproram. 2019 gjorde han i mitt tycke den bästa trädgården han någonsin gjort.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården var skapad för Morgan Stanley, en sponsor som Chris har haft i många år. I år var hans tema att få med så många ”gröna produkter” som möjligt. Det innebar krukor gjorda av återanvänt material, en särskild konstruerad grävmaskin som drevs av laddningsbara batterier istället för diesel samt motsvarande redskap. LED-belysning förstås men även marksten gjort av återanvänt material, porslin! Här fanns även ett träddäck skapat av limträ och bambu. Möblerna av metall var från Tom Faulkner.
Foto: Kerstin Engstrand
Iris ‘Kent Pride’ är en populär växt i många trädgårdar och varit så i många år.
“Smoky and sultry” beskrev Chris trädgårdens färger som, rökig och kvav, onekligen en högst annorlunda beskrivning.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lila toner blandades med orange. Skärmlavendel och andra kryddor som salvia. Silver med kungsljus, Verbascum ‘Clementine’, färgväppling och stora planteringar med silverbladiga kardon. Samt puddingformer som Chris beskrev dem, formklippta låga lätt ovala buskar av idegran. Så läckert!
Foto: Kerstin Engstrand
Idegransbuskarna är enormt svårflyttade. Faktiskt svårare än träden. Varför det? Jo, varje idegransbuske har ett enormt rotsystem. Enligt Chris gick rötterna 70 cm rakt ner i jorden men sträckte sig också över två meter horisontellt, han trodde nästan 2,5 meter! Och då är trädgården 10 x 22 meter stor.
Foto: Kerstin Engstrand
Att han kallade dem för puddingar berodde på formen, de skakade som jelly (britterna älskar jelly som dessert) vilket tillsammans med rotsystemet medförde att de inte kunde lyftas in med typ bärselar som är brukligt utan fick manövreras in i trädgården helt manuellt. Det var ett av de svåraste momenten han någonsin varit med om vid uppbyggandet av en trädgård.
Foto: Kerstin Engstrand
I bakgrunden en häck av purpurfärgad bok. Den fanns där, elegant och lite lätt diskret. Men det som alla såg var trädet som gav en lugn känsla, lite japanskt stilen, en svagt böjd svarttall, Pinus nigra. Svarttallen anses vara härdig upp till växtzon 4 och är både mycket torktålig och tål salt bra. Det är barkens svarta färg som gett denna tall sitt namn.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lägg märke till hur fint han bäddar in gången med växter.
Foto: Kerstin Engstrand
I mitten, en gång, med en liten bäck.
Att få se en amerikansk hästkastanj i blom, Aesculus pavia, är inte vanligt! Den går att få tag på i Sverige, är härdig upp till växtzon 2. Blir cirka fyra meter högt och blommar i maj. Vill växa i djup, näringsrik jord i soligt till halvskuggigt läge.
Till vänster skymtar blommande amerikansk hästkastanj. Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården fick guld. Det ska påtalas att den är även byggd av Chris eget företag vilket i sig är ovanligt. I regel är det en fristående firma som ansvarar för anläggandet. Så Chris kan hela kedjan, anläggning, växter och design.
Och denna vallmo hänförde besökarna, mer om den kan du läsa här.
Ja, då drabbades man av habegär. Det sker ibland när man tittar en växt djupt i ögonen. Eller var det växten som tittade på mig med en blick som sade du kommer inte glömma mig?
Det var nog både och, vi blev ett par där när jag såg den vaja lätt för vinden i Christ Beardshow trädgård The Morgan Stanley Garden på 2019 års Chelsea Flower Show.
Elegant vinröd med en gnutta svart. Det finns de som tycker att de svarta fläckarna ser ut som ögon och det stämmer nog! Samma färg som mina älskade vinröda extremt högklackade skor i sammet och lack som jag en gång trippade fram på Paris gator i. Nåväl, så elegant var nog inte min framfart , skorna var urläckra men ont gjorde de. Då är det bättre med en vallmo. Lauren’s elegans förstärks av det klassiska för opievallmo svagt olivgröna bladverket.
Foto: Kerstin Engstrand
Lauren’s Grape ger mig bara välbehag. Och ger mig en längtan efter henne, måtte det snart bli sommar så du slår ut! Och att jag är hemma när Lauren blommar. Annars får jag väl sätta en webbkamera på henne.
Vem var då Lauren? Det sägs att hon är uppkallad efter den amerikanska trädgårdsskribent Lauren Springer och ursprunget, hör och häpna, ska vara några vallmofrön från ett bröd, en klassisk bagel, som hon ska ha strött ut i sin trädgård i Colorado, USA. Och de ska ha grott! Bland alla plantor ska denna unika färgkombination och utsökta blomma dykt upp. Nåväl, kanske tog hon frön som hon köpt, som kryddor, för inte kan de vara från en bagel som gräddats i ugnen, de fröna gror nog inte efter att ha varit i 225 graders ugnsvärme. Jag det var vallmofrön från en kryddburk, de brukar gro och det har jag själv testat. Dock fick jag inga världsunika blommor sorgligt nog. I sex år höll hon på att odla dem innan hon blev nöjd, innan hon fick fram den vallmo vi idag åtrar så djupt, Lauren’s Grape.
Kryddfröer sägs vara ursprunget till Lauren’s Grape. Foto: Kerstin Engstrand
Lauren’s Grape är en opievallmo, Papaver somniferum. Räknas som ettårig men frösår sig mer än gärna. Frösår man den själv brukar det ta 14 veckor från sådd till blomning. Vallmo vill i regel inte flyttas så det är bäst att så henne där du vill att den ska växa. Man brukar säga att vallmo ska man så och sedan glömma för att plötsligt få en chock när de blommar. Läget ska vara soligt, jorden ska vara mullrik. Hon blir tanig i mager jord och matig.
Foto: Kerstin Engstrand
Sår du 1 april kommer plantorna att blomma i mitten, slutet av juli. Blir ca 90 cm hög.
Man kan förkultivera, så då i februari – mars men så då i stora krukor, minst 11 cm breda då vallmo är en växt som inte tycker om att planteras om. Fröna är mycket små och är ljusgroende, det vill säga de ska sås på jordytan och inte täckas med jord. Ett bra knep är att strö ut vermikulit på ytan och strö fröerna på det. Man brukar då låta krukan stå tolv timmar i kylskåpet för att sedan tas ut i rumstemperatur i 12 timmar och så tillbaka till kylskåpet i12 timmar igen, tillbaka till rumstemperatur och så fortsätter man tills fröna gror. Bli inte orolig, vanligen tar det 14 till 30 dagar innan fröerna gror. Du kan förstås även ställa krukan utomhus.
Foto: Kerstin Engstrand
Men vanligen brukar man så vallmo direkt på växtplatsen, i april – maj, eller redan i mars om du bor i södra Sverige då fröna behöver lite svalt väder för att väckas till liv. De behöver inga minusgrader men svalt, som kylskåpstemperatur. Strö ut där du önskar dem växa. Ett bra knep är att markera området med fin sand och så på den ytan. Då opievallmo mer än gärna självsår sig innebär det att man även kan så på hösten. Vid höstsådd så kommer Lauren’s Grape att blomma tidigare än vid direktsådd på våren. Men var noga med att växtplatsen är helt fri från ogräs.
Gallra först till ett plantavstånd på 20 cm för riktigt unga plantor, sedan gallra igen till ett avstånd på 30 till 35 cm. Låt bara de kraftigaste plantorna vara kvar. OBS! Sniglar och snäckor älskar dessa småplantor. Fröställningarna är vackra att torka.
Blommar vanligen i slutet av juni, mitten av juli eller till och med i början av augusti beroende på var du bord. Hon är vacker helt ensam och lika vacker om hon får växa i mängder och bilda vågor av elegans.
Var det de praktfulla rhododendronbuskarna som gjorde det? Det var länge sedan de fanns i en idéträdgård på Chelsea. Eller suveräna träd och intensiv växtlighet? Oavsett så fick Chris mest poäng av de trädgårdar som fick guld, och fick äran att få skrinet, priset för Best in Show.
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Som vanligt hade han skulpturer i trädgården, i år inte riktigt min smak men helt ok.
Foto: Kerstin Engstrand
Och sist men inte minst, en glad Chris, som släppte vattenslangen en stund när han fick sin utmärkelse. Well done och vi hoppas få njuta av din trädgårdskonst många gånger till. Chris brukar alltid bli publikens favorit, men inte i år, den äran gick i år till Yorkshire. Man kan inte få allt!
I år dominerade torktåliga trädgårdar, vilket just nu också är högaktuellt för många svenska trädgårdsägare denna torra vår och försommar 2016. Och då ganska moderna torktåliga. På delad andra plats, lunden och mormorstäppan.
Brons är färgen nummer ett i växter och föremål, en färg som passar särskilt bra i glödande solnedgångsljus. Tidigare år har vi sett mycket orange och det är just orange som nu fått en bränd ton mot brons.
1 of 5
Foto: Kerstin Engstrand
Helt matematiskt utförd fontän. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och på sten ska vi sitta:
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Ett bra hantverk, oavsett material, pil är på stark frammarsch.
Pil i form av staket och skulpturer är tillbaka. Foto: Kerstin Engstrand
I år har man slagit på stort, hela 17 stora visningsträdgårdar bjöd på inspiration för alla smaker. Kvalitén var ovanligt hög i år, ingen fick bronsmedalj eller blev utan. Lejonparten av de stora trädgårdarna hade måtten 10 x 22 meter. Onekligen intressant vad mycket man kan göra på enbart 220 kvm. Bara det är en inspirationskälla för många trädgårdsägare. Kerstin Engstrand var där och rapporterar här om Chelseas stora trädgårdar, kategorin “show gardens”.
The Telegraph Garden
Sponsor: The Daily Telegraph
Designer: Andy Sturgeon
Anläggare: Crocus
Andy Sturgeon är en av Englands skickligaste trädgårdsdesignerns, känd för sin stora kunskap i både växter och “hard landscaping”. Han är en av de som bäst klarar modern designs balansgång, konsten att skapa en trevlig trädgård att vara i samtidigt som ytterst moderna material används. På Chelsea har han tidigare fått sex guldmedaljer samt fick 2010 den åtråvärda titeln Best in Show.
I år hade Andy fått äran att göra den brittiska dagstidningen The Telegraph:s trädgård. Enorma kalkstensblock och växter från 32 olika länder, som alla trivs i samma klimat, dominerade årets trädgård. Premiär var det också för många växter som aldrig tidigare har visats på Chelsea. Metall använder sig gärna Andy av och i år blev det bronsbelagda stålformationer. Andy fokuserar också på det hantverk som utförs när man skapar en trädgård, smidesarbeten, stenhuggare, växtodlare och konstruktörer är några. Efter Chelsea kommer träden att planteras i ett nytt område skapat till Capability Browns ära. Skulpturerna är sålda till en privatperson.
Här ovan ser du skissen, trädgården var 10 x 22 meter, och så här blev den i verkligheten:
Foto: Kerstin Engstrand
Mer om Andys vinnande trädgård, Best in Show, kan du läsa i en separat artikel här.
The M&G Garden
Sponsor: M&G
Designer: Cleve West
Anläggare: Swatton Landscape (som fick utmärkelsen “Bästa anläggare)
Ännu ett av de stora designernamnen, Cleve West som i år fått äran att skapa Chelsea Flower Shows huvudsponsors trädgård. Cleve började sin karriär med att arbeta för David Hockney’s studio. Tills i år har han erhållit fem guldmedaljer på Chelsea, och två Best in Show (2011 och 2012). I år blev det ännu ett guld och det var stora ekar som dominerande objekt samt sandsten. Att det blev ekar är dels beroende på ett av hans barndomsminnen från tonåren, av Exmoorheden. Ekarna symboliserar även de värdeord som sponsorn MGM arbetar efter: styrka, tillväxt, långsiktighet och trovärdighet. Storlek: 10 x 22 meter.
Foto: Kerstin Engstrand
Cleves guldmedaljbelönade trädgård presenteras mera i detalj här.
Rosy Hardy gjorde debut – utomhus!
I 25 år har plantskoleägaren Rosy Hardy ställt ut i det stora tältet, och det med stora framgångar, 20 guldmedaljer har de åren resulterat i. Nu kastade hon sig i vattnet och gjorde för första gången en stor utomhusträdgård, Brewin Dolphin – Forever Freefolk
Sponsor: Brewin Dolphin
Fokus ligger på naturresursernas utsatthet och bland annat utlovas en kalkstenså, av jordens 200 finns 160 av dem i England. Det lät mycket vackert och poetiskt med kalkstensån, men det blev något helt annat. Nåväl, smak ska man inte diskutera.
Så här blev det i verkligheten. Det sägs att Rosy enbart stod för växterna och hon hade inget med den hårda utformningen att göra. Fick silvermedalj. OBS! Medaljens grad har inget med smak att göra, trädgårdarna bedöms efter de ritningar och beskrivningar man lämnat in och efter kvalitén på arbete och växter. Storlek: 10 x 22 meter.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lite besviken, bara silvermedalj, Rosy Hardy får lite medlidande av BBC:s programledare. Foto: Kerstin Engstrand
The Cloudy Bay Garden
Sponsor: Cloudy Bay
Designer: Sam Ovens
Anläggare: The Outdoor Room
Den triangelformade platsen där Dan Pearson 2015 hade sin Best in Showträdgård är en svår plats, här saknas avgränsningar, trädgården kan ses från alla håll. Och i år hade nykomlingen Sam Ovens fått just denna plats, men han fick dela den med Diarmuid Gavin och dennes excentriska trädgård. Cloudy Bay firar 30 år av vinframställning i Marlboroughregionen i Nya Zealand och deras trädgård fokuserar på hur en jordtyp bäst kommer till sin rätt i en trädgård. Trädgården fick förgyllt silver.
Chelseaklassiker, fingerborgsblomma och kvanne. Foto: Kerstin Engstrand
Och se, en av förra årets favoritväxter på Chelsea. Foto: Kerstin Engstrand
Och på gräsmattan fick man gå med skoskydd. Foto: Kerstin Engstrand
Sponsor: Gardena and Husqvarna
Designer: Charlie Albone
Gardena och Husqvarna, svenska företag men återigen är det deras företag på andra sidan jordklotet, Australien, som står för en av idéträdgårdarna. I år med en trädgård tänkt att vara belägen i Melbourne. En trädgård som ska reflektera ett modernt liv. Man hade siktat på guld men fick förgyllt silver. Det blev en blandning av typiskt engelskt, typisk italienskt och en del växter från Australien. Snyggt men saknade “det”, och kändes som Chelsea Flower Show för 10-15 år sedan. Frågan är, kommer de tillbaka en tredje gång för att äntligen få sitt guld? Vi hoppas det!
Storlek: 10 x 22 meter.
The Hartley Botanic Garden
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Sponsor: Hartley Botanic
Designer: Catherine MacDonald
Här får vi äntligen se en trädgård med växthus! Men vi är i England, och här har man stor förkärlek till växthus som ligger i anslutning till en mur. Men även follies, som Hartley Botanic även anger att det ska fungera som. Fick silvermedalj,troligen fick de minuspoäng för att de inte hade reningsverk i dammen som innehöll fiskar.
The Harrods Eccentric British Garden
Sponsor: Harrods
Designer: Diarmuid Gavin
Det anrika varuhuset Harrods har varit med på Chelsea i ett par år nu, men då i kategorien ”Fresh”. I år tog de steget fullt ut och satsade på en stor visningsträdgård. Och inte nog med det, de hade anlitat den excentriske trädgårdsdesignern Diarmuid Gavin. Diarmuid är känd för sina ytterst extrema trädgårdar, mera uppseendeväckande än kanske användbara, vilket dock inte hindrat honom att få en drös medaljer, ett guld, två förgyllda silver och en bronsmedalj har han tidigare erhållit på Chelsea. I år, efter tre års frånvaro från Chelsea, överraskade han med att skapa trädgården med titeln “ Harrods Eccentric British Garden”. Och jag skulle nog säga att detta är nog den mest traditionella trädgård som Diarmuid någonsin skapat. Men självklart hade han med överraskningsmoment, annars vore detta inte en Diarmuidträdgård. Mer om dessa effekter och trädgården kan du läsa här:
”A Modern Apothecary”
Jekka McVikkar är drottningen av kryddor, hennes tidigare plantskola har varit den självklara leverantören av kryddväxter till alla stora trädgårdar i decennier. Dessutom har Jekka 14 guldmedaljer för sina utställningar i det stora tältet, och totalt har Jekka erhållit hela 62 guldmedaljer från RHS:s olika utställningar.
Nu gjorde Jekka debut med en stor idéträdgård, ” A Modern Apothecary” som sponsrades av St John’s Hospice. Växterna levereras av Crocus. Hippocrates ord om att låta växterna bli din medicin är ledorden för trädgårdens form. Efter Chelsea kommer trädgården att återuppbyggas på St John’s Hospice.
Anläggare: Crocus
Jekka fick förgyllt silver, minuspoäng för träden som inte var helt utslagna. Drottning Elisabeth II gillade hennes trädgård, och fick veta att liljekonvaljens röda bär är giftiga… om nu hennes “underståtar” skulle vilja använda sig av dem. Drottningen fyllde 90 år i år och kommer alltid till Chelsea Flower Show, oftast i sällskap med lejonparten av sin familj.
Foto: Kerstin EngstrandFoto: Kerstin Engstrand
LG Smart Garden
Sponsor: LG Electronics
Designer: Hay Hwang
Anläggare: Siddeleys
Intelligenta hem har vi sett länge på mässor, nu kommer den intelligente trädgården som kan styras via ens smartphone eller surfplatta, sätt igång fontänen, bevattningen, utebelysningen eller varför inte dagens välkomstmusik. Denna trädgård ska föreställa en ‘Scandinavian lifestyle’ garden, vi var nyfikna på hur den kommer att te sig i verkligheten! Kommer vi att känna igen oss?
Den var ljuvlig och fick förgylld silvermedalj, tekniken såg man inte mycket av.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
The L’Occitane Garden
Sponsor: L’Occitane
Designer: James Basson
Anläggare: Peter Dowle
James Basson läser certifikatet: Guld! Till höger i röd skjorta, en glad Peter Dowle som varit anläggare. Foto: Kerstin Engstrand
James Basson har gjort succé i flera år och 2015 var det många som ansåg att han borde ha fått titeln Best in Show. I år var han tillbaka, återigen för den franska firman L’Occitane som i år firar 40-års jubileum. Landskapet runt Haute Provence, där Olivier Baussan en gång startade verksamheten var fokus för årets trädgård. Och vi blev inte besvikna, trion James Basson, Peter Dowle och L’Occitane har visats sig vara en superb kombination. 200 olika växter återfanns. Detta är konst att kunna återskapa verkligheten. Och på kritiken att trädgården liknade förra årets svarade James kort: Det är milsvid skillnad, det vet alla som har sett hela Provence.
1 of 12
Och se där, en bro. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Ett stycke natur tagen från norra Provence. Foto: Kerstin Engstrand
Och provence snäckor fanns på plats, detta är konst, trädgårdskonst! Foto: Kerstin Engstrand
Oliviers favorit, fikonträdet som slagit rot i stenmuren. Så Medelhavet! Foto: Kerstin Engstrand
Och en liten bäck. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Oliviers andra favorit, hur vallmon växte på sidan av lavendel och lin. Foto: Kerstin Engstrand
Lin med vallmo, något att kopiera! Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Olivier Bausson, grundare av L'Occitane. Foto: Kerstin Engstrand
The Morgan Stanley Garden for Great Ormond Street Hospital
Sponsor: Morgan Stanley
Designer: Chris Beardshaw
Anläggare: Chris Beardshaw Ltd.
Chris, som ofta blir publikens favorit, brukar göra trädgårdar som får återuppstå efter Chelsea, så också i år, årets kommer att återfinnas på Great Ormond Street Hospitals område.Trädgården, utan skulpturerna, ska byggas upp på sjukhusets tak och är tänkt som rekreationsplats för de barn som är inlagda på sjukhuset. Här ska de få njuta av livsgivande grönska. Japan var inspirationskälla.
Så här blev den, fick guldmedalj. En skuggträdgård som är mycket typisk Chris stil. Taket blev inte med sedum utan istället ett vackert lövmönstrat. I dammen växte iris. Storlek 15 x 10 meter.
1 of 10
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och takets fina lövmönster speglar sig i vattnet. Foto: Kerstin Engstrand
Hugo överraskade alla när han 2014 för första gången skapade en Chelseaträdgård, och fick direkt guld! Royal Bank of Canada arbetar med att fokusera på jordens vattentillgång och självklart stod just vattenbrist i fokus även i år, och då triangeln vatten, människan och livet, därav alla triangelformade inslag, vilket var svårförståerligt för många. Hugos erfarenheter från Royal Botanic Garden i Amman, Jordanien har varit en viktig faktor i utvecklandet av årets trädgård. Hugo fick förgyllt silver. Storlek: 10 x 22 meter.
Foto: Kerstin EngstrandHugo Bugg med sin medalj. Lite besviken på att det inte blev guld, ja. Foto: Kerstin Engstrand
Qatari Diar – The Chelsea Barracks Garden
Sponsor: Qatari Diar
Designer: Jo Thompson
Anläggare: Landform
Jo Thompson har fått äran att skapa en trädgård på ett nytt område inom showen. Rosor och perenner dominerade Jo:s trädgård som är en tänk offentlig trädgård. Fick guld, denna trädgård hade mycket svåra konstruktioner. Men många blev besvikna på designen, de hade hoppats mera av Jo.
Foto: Kerstin Engstrand
1 of 3
Chelsea Barracks ligger granne med mässområdet. Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Guldglädje, det är som att vara på en fotbollsmatch när det blir mål. Foto: Kerstin Engstrand
The Winton Capital Beauty of Mathematics Garden
Sponsor: Winton Capital
Designer: Nick Bailey
Utförare: gardenlink
Matematik och algoritmer, kan det bli en trädgård? Jo,visst! Se bara gyllene snittet, men att trädgården också har Winton Capital som sponsor bidrar självfallet till temat. Flygande band av koppar var ett signifikant inslag, och även här dominerade Medelhavsväxter. Det var Nick Baileys första Chelseaträdgård.
1 of 5
Foto: Kerstin Engstrand
Patinan på bronsen är gjort med- äggröra! Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Helt matematiskt utförd fontän. Foto: Kerstin Engstrand
Aha, jag vet varför jag inte fick guld, det får bli nästa gång! Foto: Kerstin Engstrand
Welcome to Yorkshire – God’s Own Country – A Garden for Yorkshire
Sponsor: Welcome to Yorkshire
Designer: Matthew Wilson
Fick silver men blev publikens favorit.Hela trädgården kan du läsa om här.
Foto: Kerstin Engstrand
Vestra Wealth – The Garden of Mindful Living
Sponsor: Vestra Wealth
Designer: Paul Martin
Anläggare: Beautiful Horizon Landscape
Fick guld! Något som upprörde många, bland annat för att huset ena vägg var ett foto. Men som RHS svarade, smak ska man inte diskutera.
Skulptur i brons av Anna Gillespie. Foto: Kerstin Engstrand
Även denna skulptur är av Anna Gillespie. Foto: Kerstin Engstrand
En spricka i gångbeläggningen? Nej,det är floden Themsen som är inritad! Foto: Kerstin Engstrand
Ena kortsidan har väggar av stål. Materialvalet anknyter till East Londons skeppsbyggnadshistoria. Foto: Kerstin Engstrand
Den himmelsblå irisen 'Mer du Sud' är en av Chris absoluta favoriter. Den behåller färgen hela tiden den blommar. Foto: Kerstin Engstrand
Han är en av publikens absoluta designfavoriter, Chris Beardshow. Oftast är hans trädgårdar både blomrika och färgstarka. I år verkade hans planteringar dock lite väl hopträngda. Samt han möter sin publik. Chris är också programledare för trädgårdsprogram i brittisk tv.Detta år hade han skapat en trädgård där skulpturer hade en viktig del. Skickligt utnyttjade han trädgårdens diagonaler. Här hittar vi också klassiska låga buxbomshäckar vars form liknar vänskapsknutar. För övrigt var det idegran som var vanligare än buxbom i år. Efter Chelsea kommer trädgården (dock ej skulpturerna) att byggas upp i stadsdelen Poplar i East London. Trädgården fick guldmedalj.
The Homebase Urban Retreat Garden
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Designer Adam Frost. En av de få trädgårdar som hade en bit gräsmatta och denna hade mest gräs av alla. Här återfanns även kärrtistel och buxbom. Fick guldmedalj.
The Telegraph Garden
1 of 9
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Gul praktgemsrot i ett block, blåaste bergklint i blocket bredvid. Foto: Kerstin Engstrand
Illröd tulpan, 'Red Hat' Foto: Kerstin Engstrand
Vit jättesäpplilja och blomsterkörvel. Foto: Kerstin Engstrand
Det är onekligen härligt att en stor dagstidning satsar på trädgård. Och det har The Daily Telegraph gjort i många år. De började 1992 och 2009 anlitade de vår svenska designer Ulf Nordfjell, som även kammade hem en Best in Show titel till tidningen. Hela åtta BiS har tidningens trädgårdar fått sedan 1992. Dessutom 2009-2010-2011 tre år i rad! I år hade de valt Marcus Barnett som designer. Detta var hans femte Chelseaträdgård och i år fick han guldmedalj. The Dailty Telegraph är också framåt på flera andra sätt. De var den första brittiska dagstidningen som satsade på en hemsida och även först ut med en iPhone-app.
I år blev det en Mondrianinspirerad trädgård som fungerade ovanligt bra även i busvädret. Planteringarna var i block, med en färg i taget. Mest iögonfallande var den gula praktgemsroten som blommade intensivt i en botten av euphorbia, Pionerna hade dock inte hunnit slå ut.
2015 års Chelsea Flower Show bjöd på ny variation när det gäller växtvalet. Det har skett ett skifte.
Här är några växter som dominerade:
Fjällkvanne. Foto: Kerstin Engstrand
Flockblommiga växter dominerade stort. Fjällkvannen med sin limegröna färg fanns i mängder av trädgårdar, antingen i full blom eller enbart som planta. Inte ett enda exemplar av den purpurfärgade syntes till och det är ovanligt, den brukar alltid återfinnas i minst en trädgård. Kvannen är tvåårig.
Det är synd att det är svårt att få tag på frön till Blomsterkörveln i Sverige för den är en mycket bra ettårig växt. Den är många designers favoritväxt och finns närmare presenterad här.
Flockblommiga
1 of 3
Bäcktisteln i sällskap med det kultiverade hundkäxet Anthriscus 'Rawenswing' Foto: Kerstin Engstrand
Orlaya grandiflora var stor redan år 2014, och dessförinnan. Och så även i år. Foto: Kerstin Engstrand
Hundkäx. Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblommor är klassiska på Chelsea, de är enkla att få fram fina exemplar av till mitten av maj. I år såg vi också att kungsljusen börjar komma tillbaka. Bäcktisteln som var stor redan förra året återfinns också i nästan varenda trädgård.Läs mer om bäcktisteln här.
Puderrosa kungsljus Verbascum ‘Merlin’ lila lupiner Lupinus ‘Masterpiece’, några ljusblå camassia plus bäcktistel i en rabatt skapad av Chris Beardshow. Foto: Kerstin Engstrand
Även purpurlysingen återkom i stor mängd. Läs mer om purpurlysing här.
Hässlebrodd heter det limefärgade gräset. De orangebruna bladen till höger är Libertia 'Taupo Sunset' Foto: Kerstin Engstrand
Iris 'Kent Pride' Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Fingerborgsblomman ‘Apricot’ är helt ny och skapade habegär. Flera i denna serie såg vi. Det är en solälskande fingerborgsblomma, och steril, vilket gör den relativt trogen och mera långlivad än vanliga fingerborgsblommor. En hallonfärgad använde Sarah Eberle sig av i sin ena trädgård, klicka här.Serien slog igenom 2012 då den rosa varianten blev Årets växt. Den rosa kan du se här nedan, bilden är från Beth Chattos terrass.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK