Taggar Inlägg "Jul"

Jul

Strutar hör julen till. Och alla rymmer inte godis. Foto: Kerstin Engstrand

Vi fortsätter med blomsterkreatören Gunnar Kajs fina tips om julblommor.

Bästa sättet att få tröga hyacinter att blomma är att ge dem lite mörker. En klassisk strut gör susen. Mörkret gör att blomknoppen skjuter fart och inte fastnar i bladen. Snyggt också som extra dekoration.

Ett annat knep att få hyacinterna att se extra vackra ut är att sätta dem i hyacintglas. Spola bort all jord från lökarna innan du sätter dem i vatten.

Hyacintglas. Foto: Kerstin Engstrand
Hyacintglas. Foto: Kerstin Engstrand

Fylliga härliga hyacinter. Foto: Kerstin Engstrand

Ordet advent kommer av det latinska ordet adventus som betyder ankomst, väntan. Vi väntar på julen och Jesu födelse. Under adventstiden skulle man ta det lugnt och invänta just julen. Men inte är det vår lugnaste tid på året, nej nu fylls kalendrarna med julfester, julbord, julstök, luciafirande och så klappjakten på julklappar. Och ibland får man vänta på att hyacinterna man köpt slagit ut.

När du väljer lök så välj en som är helt grön men där knoppen syns.

Alla hyacinter doftar, och det finns tre styrkor av doft, svag, medel och fyllig. Doftstyrkan anges på etiketten.

Plats: Utvecklas bäst i svalt rum, och trivs på fönsterbrädan.

Vattning: Vattnas sparsamt men regelbundet, att vattna är viktigt för att få fram en vacker blomma.

Och allra vackrast blir din hyacint om du planterar om den till en lite större kruka med jord i.

 

Inspiration från Gunnar Kaj. Foto: Kerstin Engstrand
Inspiration från Gunnar Kaj. Foto: Kerstin Engstrand

Och vad göra om dina hyacinter inte slagit ut när gästerna kommer?

Gör då som blomsterkreatören Gunnar Kaj, som i många år ansvarat för Nobelfestens blomarrangemang, han lägger kakformar på lökarna. Och genast blir lökarna en snackis.

Av Kerstin Engstrand

 

Till julen hänger vi upp en mistel i dörröppningen och väntar, i alla fall några av oss, ivrigt på att någon ska komma och kyssa oss. Den traditionen lär komma från druiderna, de hängde upp den i dörröppningar, dels för att den var fruktbarhetssymbol och dels troddes skydda hemmet mot onda makter.

Det var Plinius den äldre som gett oss den äldsta berättelsen om misteln.  Han skrev under det första århundradet att keltiska druider plockade mistel. Han lär ha nämnt att de växte i ekar vilket är föga troligt. Dock visste han att mistelns vita bär är giftiga, i alla fall om de intas i större mängd. Druiderna lär ha trott att mistel hade läkande verkan och att denna skulle gå förlorad om mistelns bär vidrörde jord.

Men kyrkan förbjöd all användning av mistel, folket trotsade och fortsatte tro på dess läkande verkan. Under senare delen av medeltiden lär, på grund av dess effekt på just fruktsamhet, som sedan att kyssa varandra under en mistel uppkom. Andra ansåg att det var ett bra sätt att kontrollera allt kyssande… Det var i England som misteln först fick sin plats under julen. Och varför då? Jo, Jesu födelse och fruktsamhet, där har du sambandet.

Å andra sidan har de också en tradition att ha pingviner på sina julkort!

Vad är då en mistel?
Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Den är Sveriges enda trädlevande parasit. Dess växtsätt är gaffelgrenigt och med tiden bildas ett stort klot, oftast en meter i diameter, ibland hela två.

Mistel, Viscum album, är vintergrön. Den blommar på våren oansenliga blommor som är svåra att få se, oftast växer mistel mycket högt upp i träden. Den är tvåbyggare, dvs. den har antingen han- eller honblommor.

Insekter måste pollinera dem och det är den honliga som bildar bär. Trots att mistel lär vara giftig för oss människor så äter fåglarna mer än gärna bären. Inuti bären finns en vit, delvis genomskinlig seg massa och allra innerst i den ligger fröet. Slemmet gör att fåglarna smetar av sig mot trädstammen, och vips så får fröet fäste. Andra anser att de frön som passerar en fågels mage gror bättre. De frön som fastnar på tunna, släta kvistar lär gro bäst men mistelfrö har dålig grobarhet, vilket är tur, misteln är ju en parasit.

Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Om fröet gror så tar det tid på sig, först kommer två så kallade fästskivor och de bildar ett sugorgan. Detta sugorgan fäster sig i sin tur till ledningsvävnaden. Då börjar misteln suga näring av trädet.

Fridlyst

 

Foto Kerstin Engstrand
Foto Kerstin Engstrand

Flest mistlar hittar vi i Mälardalen och i Smålands östra delar. Oftast växer den på apel, lönn och lind. I Sverige växer den inte på ek. Mistel är Västmanlands landskapsblomma. Den är fridlyst.

Vår allas Carl von Linné nämnde 1755 misteln i sin Flora Svecica. På hans tid lär man ha använt bärens klibbiga innandöme med att göra lim av, ett lim som man lär ha använt att fånga just fåglar med. Eller som Linné skrev: ”fåglarna träckar till sin egen olycka”.

Mistel i din egen trädgård
Södermosat mistelfrö. Foto Kerstin Engstrand
Södermosat mistelfrö. Foto Kerstin Engstrand

Ett tag kunde man köpa äppelträd med mistel men de har på senare år blivit allt svårare att få tag på. Det ska sägas att trädet mår inte bra att ha denna parasit på sig. Man kan pröva med bären från en köpemistel, dessa är importerade från Polen, Frankrike och Holland. Då fröet har låg groningsförmåga behöver man många bär.Ta minst fem stycken och kleta ut på en tunn, slät gren. markera platsen för det brukar ta hela fem år innan du ser att fröet har bildat en mistel. Men därefter går det fort, en mistel brukar dubblera sin tillväxt för varje år.

 

Juldekoration skapad av Gunnar Kaj. Foto Kerstin Engstrand
Juldekoration skapad av Gunnar Kaj. Foto Kerstin Engstrand

 

Av Kerstin Engstrand

Amaryllis i lerkrukor, och en och annan liten tall, skogen möter julblomman. Så här är det vanligt att man arrangerar amaryllis i Japan. Bilden är tagen på Nederländska ambassaden julen 2014. Foto: K Engstrand

Knubbiga, tjocka lökar ligger där i butiken och väntar på dig. Bara det, att hålla en amaryllislök i handen är en upplevelse i sig. De kan synas vara helt utan liv men djupt där inne slumrar de ljuvligaste blomklockor. Ska du försöka driva en enda blomma till jul då är amaryllis ett säkert kort.

Gammal klassiker

Frågan är om Bellman hade sett en amaryllis när han skrev den numera klassiska raderna som börjar ”Opp Amaryllis!”. Blomman har odlats sedan 1700–talets mitt men Bellmans amaryllis var en kvinna, Amaryllis är ett gammalt grekiskt flicknamn som fanns redan under antiken.

Vild växer den i Syd- och Mellanamerika samt i Sydafrika och blommar där under våren och försommaren.

Vill du ha din amaryllis i blom till jul så tar de flesta 3-8 veckor på sig, där lökarna från Sydafrika är snabbast, medan de med mycket tunna kronblad oftast inte blommar förrän efter 10-15 veckor, de får du oftast njuta av efter jul vilket inte är fel, vi behöver färgstark blomning även i januari-februari.

 

Tittar man noga kan man hitta stänk av guld. Foto: K Engstrand
Tittar man noga kan man hitta stänk av guld. Foto: K Engstrand

För amaryllis väcker uppmärksamhet och gör en glad. Det finns ett 60-tal vildväxande arter och mängder av framkorsade hybrider och det är namnsorterna, vi idag främst träffar på i butikerna. Limegrön, oskuldsfull vit med svag rosa kant, liten och låg eller nästan meterhög, ja det är lätt att i sin iver att pröva så ovanliga sorter som möjligt att glömma bort de klassiskt röda. Men gör inte det!

För tittar du riktigt noga så har den vanligaste, den orangeröda ’Souvereign Gold’ faktiskt stänk av guld på sina vackert formade kronblad. De skimrar till och med i det svaga decemberljuset. Ibland kan man också hitta vita som också bjuder på samma effekt. Så de passar utmärkt in på Carl von Linnés beskrivning av blomman år 1742: ”Ingen blomma har fått så hög couleur och lysande glantz som denna sköna Amaryllis”.

Förr kallades den också för riddarlilja, äkta makar eller Adam och Eva, syftande på att blomklockorna vänder ryggen mot varandra –som man sade ”som så ofta sker i äktenskap”.

Ju större desto bättre
Knubbiga amaryllislökar i butiken. Foto: K.Engstrand
Knubbiga amaryllislökar i butiken. Foto: K.Engstrand
  • Köp fasta lökar och gärna lökar där en knopp tittar fram. Blomknoppen är lätt att känna igen som en tunn ljusgrön tunga som skymtar i allt det torra. Ju större lök, desto fler blomstänglar och fler klockor per stängel, du får vad du betalar för.

Plantera så här:

  • Innan du planterar löken så kan du låta den dra vatten ett dygn men det är inte ett tvång, vanligtvis lyckas löken mycket bra att utveckla nya rötter om den planteras direkt i jord.
  • Ta bort torrt lökskal och rötter som är grå och sladdriga men akta de som är ljusa och saftiga. Plantera löken i en kruka så bred att det blir knappt två centimeter kvar mellan löken och krukkanten.
  • Krukan ska vara så hög att rötterna kan hänga rakt ner när man fyller på jord.
  • Vanlig krukväxtjord duger bra och minst en tredjedel upp till halva löken ska synas ovanför jorden.
  • Vattna och ställ krukan ljust i vanlig rumstemperatur, 20 – 22 grader.

Efter planteringen:

  • Nu gäller det att hålla vattningsnerverna i schack! Inte förrän blomknoppen syns i sin helhet och börjat svälla ska du vattna på nytt. För vattnar du tidigare kan det hända att det bara blir blad. Likaså kan för mycket vattning innebära att stängeln blir oredligt lång.
  • Sedan, allt medan blomstängeln växer till sig och blir allt längre så vattnar man enbart när jorden blivit torr.
  • När så första blomknoppen äntligen slår ut, ja då är det dags att gödselvattna en gång i veckan.

 

Foto: K. Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och i sommar kan du plantera ut dina lökar, gärna under en buske. När risken för nattfrost närmar sig tar du in dem och driver dem på nytt.

Av Kerstin Engstrand

Foto: Granboken/Johan Lygrell

Varje år säljs det 3 miljoner julgranar, av dem är ca 80 % den vanliga sorten, rödgranen. Dessutom tror man att minst lika många huggs på egen mark.

Rödgranen doftar mest, en doft som många förknippar med just julen. En julgran av normalstorlek har en halv miljon barr. Rödgranen är också den gransort som barrar mest. Det är också den gransort som anses vara miljövänligast, särskilt om den är närodlad. Det lär gå åt mindre gödsel när man odlar fram rödgranar än exempelvis en kungsgran.

Kungsgran. Foto Granboken/Yessica Thor

Kungsgran. Foto Granboken/Yessica Thor

Kungsgranen kan nog idag kallas Citygran för det är i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö den är populärast.  80% av alla granar som säljs i dessa tre städer är just kungsgran. Kungsgran kallas också för Disneygran, eller granens Rolls Royce, men heter egentligen nordmannsgran. Den introducerades på 1980–talet. De första levererades av Domänverket till Kungliga slottet. Och när man året därpå började sälja dem till allmänheten började man kalla den för kungsgran. Kungsgranen barrar knappt och kan faktiskt klara sig att stå ända till midsommar! Doftar knappt något alls.

Läs också: Anna Bensons bästa skötseltips

 

Tall blir allt mer populärt, har en viss doft och anses vara ganska allergivänlig. Tallen behöver också en julgransfot, och snyggt är att sätta tallen i en stor korg.

 

Tall. Foto: Smålandsgran
Tall. Foto: Smålandsgran

 

 

Rumsgran ser man i många inredningsreportage och i många skyltfönster. Dess latinska namn är Araucaria heterophylla och den tillhör familjen araukariaväxter. På Norfolköarna utanför Australien växer den vilt, man kan även se den växa på Madeira och Kanarieöarna. Här har vi den som krukväxt året om.  Rumsgranen är en skir och mycket vacker barrväxt som sägs ge lycka i äktenskap. Grenverket är ganska glest, och klenare än den vanliga rödgranen. Den vill stå ljust och svalt under vintern, men inte i direkt sol. Jorden ska vara lätt fuktig. Vattnas med kalfritt vatten och den trivs med att få en lätt dusch då och då.

Rumsgran Foto: Plantagen
Rumsgran Foto: Plantagen

 

Mycket jobb bakom din julgran

Granodlingarna måste skyddas från älg, rådjur och hjortar som gärna äter de saftiga småplantorna. Alla odlingar är därför rejält inhägnande, också för att skydda småplantorna för vildsvinens härjningar.

Foto Granboken/Johan Lygrell
Foto Granboken/Johan Lygrell

Efter planteringen av småplantorna kommer två känsliga år då den unga plantan kan angripas av snytbaggen. Din julgran har i regel vuxit i minst 6–10 år. Under dessa år ska de skötas, ogräs ska tas bort och många odlare låter då får beta mellan plantorna.

Granarna ska också ansas, ingen julgran har blivit naturligt julgransaktig utan klippning.  Två gånger per år, under vår och höst fram till våren innan de ska säljas, klipps de blivande julgranarna maskinellt med vad som kan sägas vara en sorts häcksax.

Text: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 19, 2015

Anna Benson har i år med sin bok Granboken blivit hela Sveriges fru Julgran. Dessutom driver Anna tillsammans med sin bror företaget Smålandsgran som i Stockholm och Göteborg levererar granar direkt till dörren. Granarna kommer från pappas KRAV-märkta granodling i Småland. de var nog först med att leverera hem i stor skala, numera har flera trädgårdsföretag denna service, som kedjorna Blomsterlandet och Plantagen.

 

Foto: Johan Lygrell
Foto: Johan Lygrell

Anna har fått gran nästan i bröstmjölken, hon har också stått på torget och sålt granar. Trenden att ta in granen allt tidigare ökar, det finns tre stora ”köpa julgransköpeperioder”,  till första advent, till Lucia och den 22–23 december.

Din barndoms julgran, hur såg den ut?

– Hemma i Småland hade vi en vanlig rödgran och den pyntades med allt, våra egengjorda smällkarameller, glitter och annat pynt.

Och idag, när du är superproffs på julgranar, har du julgran hemma?

– Ja, jag har en kungsgran som jag tar in redan till första advent. Men den är inte klädd med pynt, utan enbart med ljus. Den står i ett atrium i min lägenhet.

Vad gör du kvällen innan julafton, klär du då din gran eller blir du en soffpotatis i soffan efter veckor av intensivt granförsäljande?

– Ha,ha, nej, det blir bara ljus, inget pynt, för jag brukar resa bort under julen.

Foto: Smålandsgran
Foto: Smålandsgran

Och vad är det ovanligaste du gjort med en julgran?

– Ett år experimenterade jag med hur länge en kungsgran klarade av att vara inomhus. Den höll till midsommar!

Annas 5 knep för en barrfri jul
  1. Fråga försäljaren när granen är huggen, den ska vara ”färsk” och en färsk julgran är huggen i slutet av oktober och fram mot slutet av november.
  2. Mellanförvaring är viktig, om det är minus 20 grader ute, och granen ska in till rumstemperatur om 20 grader, låt den mellanlanda i svalt utrymme någon dag så att den får vänja sig. Den kan stå kvar med nätet på.
  3. Såga av stammen nedtill, plant ,rakt av gör Anna och hennes familj. Detta för att granen lättare ska kunna suga upp vatten. Yxa kan behövas för att få granen att passa i julgransfoten.

    Foto: Granboken/Johan Lygrell
    Foto: Granboken/Johan Lygrell
  4. Låt den gärna dra vatten i en hink innan det är dags att ställa den i en julgransfot. Vattna granen, under de två första dygnen kan en rödgran dra hela två liter, en kungsgran fem liter, men också knappt något alls.
  5. Ställ granen på en sval plats, inte i närheten av ett påslaget element eller där det finns golvvärme.

Och glöm magnesyl, snittblomsnäring och sockerbitar, de är alla myter hälsar Anna.

Läs också: Inte bara rödgran, vilken sorts gran väljer du?

Text: Kerstin Engstrand

Publ. Dec 19, 2015, uppdat Dec 15, 2018

Julstjärnor tolkade av Karl Fredrik från Eklaholm. Foto: Lina Arvidsson/Stars for Europe

Här får du 5 bra tips om hur du lyckas med din julstjärna, råd som börjar redan i butiken.

1. I affären

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Titta redan i butiken lite extra noga på hur plantan ser ut. Friska gröna blad under de färgrika högbladen samt knoppiga gulgröna blommor visar att det är ett bra exemplar. Blommorna på julstjärnan är inte de färgglada högbladen utan de små gula blommorna i dess mitt.

Kontrollera om plantan är väldigt torr eller genomblöt. I så fall har plantan inte blivit regelbundet vattnad och rotskador kan ha uppstått.

Julstjärnan är känslig för låga temperaturer och drag, välj därför blommor som stått väl skyddade i butiken. Köp aldrig plantor som säljs utomhus!

2. Hem från butiken: Genom kyla och blåst hem? Nej tack!

Även om julstjärnans namn indikerar att den trivs på hösten och vintern vill stjärnan ha det varmt och ombonat. Julstjärnans hemland är faktiskt Mexiko och där är vintrarna milda. Se därför till att julstjärnan är väl inpackad under transporten hem.

3. Ljus placering

Julstjärnor tolkade av Karl Fredrik från Eklaholm.  Foto: Lina Arvidsson/Stars for Europe.
Julstjärnor tolkade av Karl Fredrik från Eklaholm. Foto: Lina Arvidsson/Stars for Europe.

Julstjärnan trivs bäst när den placeras ljust och i normal rumstemperatur. Den ideala temperaturen är plus 20 grader. Julstjärnan klarar att stå nära värmekällor som element, men undvik att ställa den i direkt drag.Ska julstjärnan placeras långt in i rummet kan det vara bra att ge lite extra ljus från en växtlampa.

4. Vattning: Less is more

När det handlar om vattning gäller ”less is more”: små regelbundna doser av ljummet vatten är bra. Vattna gärna med svag näringslösning så håller färgen längre. Undvik “våta fötter” där kvarstående vatten finns kvar i ytterkrukan eller fatet.

5. Fin som snitt

Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe
Med sina stjärnformade högblad sprider julstjärnor julstämning. Här har en stjärna placerats i en liten glödlampsformad vas och hänger i en julgran, förstås! Foto: Blomsterfrämjandet/Stars for Europe

Vad många inte vet är att julstjärnor också ser fantastiska ut som snittblommor: i en bukett eller i små vaser blir de pricken över i på julbordet.

För att julstjärnor ska hålla sig fina som snitt är det viktigt att stoppa den vita mjölksaften som sipprar ut från snittytan. Doppa den avskurna stjälken i 60-gradigt varmt vatten och håll nere snittytan i ca 5 sekunder. Direkt därefter doppas snittytan i kallt vatten. Med denna behandling förblir skotten från julstjärnan strålande vackra i cirka två veckor.

Läs också: Julstjärnan, nytrendig klassiker med spännande historia

Vill du göra något roligt med julstjärnor? Läs då: Roligt med julstjärnor

Text: Kerstin Engstrand

Julen närmar sig med stormsteg. Är du sugen på att skapa julens hetaste trend med skogen som tema passa då på att utnyttja de ovanligt varma decemberdagarna med att samla kottar och grenar till årets juldekorationer.

w2015-poinsettia-classic-dining-room-02-en_zoom
Tallkvistar och ett gammal renhorn skapar rustik julkänsla. Foto: Stars for Europe

 

 

 

 

 

 

 

Foto: K Engstrand

 

Trenden är skogen, sagoskogen, den spännande men också vänliga skogen. Och ingen trend passar väl bättre till jul än denna. Med julblommor och mossa som bas kan du lätt skapa denna trendriktiga juldekorationer. Och en fördel efter november och decembers stormar är att det är lätt att hitta kottar som är en viktig detalj i julens julgrupper.  

Om du kombinerar med något närodlat och ätbart slår du två flugor i en smäll, och du får även stadsodlingstrenden med i ditt julpyssel. Kan ju vara skönt att vara effektiv så här års när julstressen sätter sina spår.Kanske har du några hela rödbetor liggandes, plantera dem i en lerkruka och de sätter snart nya blad.

wjul
Foto: K Engstrand

 

 

Julkransar är populärt, köp färdiga halmstommar och dekorera dem med vad du har i din egen trädgård. Här får du tre fina exempel gjorda av Bergianska trädgården i Stockholm:

Hyacinter är lätta att leka med, Lerkrukor som har fått patina får pryda trappan. Kottar av alla de slag är enkla att skapa stämning med.

 

 

Även julstjärnan blir jordnära med tall- och grankottar. Komplettera gärna med några småstubbar av björk, ved och kanske krukväxten plättar i luften.

!
Julstrut

Julen är omtankens högtid. Ge dina gäster en alldeles egen juldekoration, som först pryder julbordet, eller rättare sagt stolen, och sedan får följa med gästen hem. Dessutom skapar dessa dekorationer utan tvekan flera småleenden!

Täck jorden runt de små plantornas rötter med fuktig mossa, linda in i plastfolie och placera dem sedan i struten. Vira en dekorativ tråd runt struten och fäst dem i stolarna. Strutarna kan vara dekorerade med band och julpynt, extra fint blir de om en liten namnlapp fästs vid varje strut så att gästerna hittar sin plats. Foto: Stars for Europe

 

 

Söt jul

Att duka till fest med julstjärnor är alltid ett sant nöje. En söt dukning med julstjärnebuketter i polkagrisvaser gör garanterat succé hos barnen, och även vi vuxna.

För att skapa vasen behövs två glasvaser av samma form men i olika storlek. Placera den mindre vasen i den större och fyll på med godis i mellanrummet. Fyll därefter vasen med en bukett julstjärnor. Polkagrisar är fint till julstjärnor men det fungerar naturligtvis lika bra med annat färgstarkt godis. Foto: Stars for Europe

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...