Vilken doft, så brukar de flesta utropa när man möts av ett stort bestånd av blommande sidenört. Den doftar verkligen ljuvligt, sött, men sidenört, Asclepia syriacea, vars blommor och doft mångt och mycket påminner om krukväxten porslinsblomma, är en mycket invasiv växt och finns på EU:s lista på förbjudna växter.

Den ska inte förväxlas med den röd sidenört  Asclepia curassavica, eller orange sidenört, Asclepia tuberosa som är färgstarka i orange-rött och vanlig i kommunala sommarblomsplanteringar.

Sidenört är listad på EU:s förteckning över invasiva främmande arter, vilket innebär att den är förbjuden att importera, odla och sätta ut i naturen. Hur den en gång har kommit till Sverige är inte direkt känt men den härstammar från Nordamerika. Troligen har den kommit hit via införsel av frö, det är lätt att bli förförd av doften och sidenörten attraherar även bin.

Den blir snabbt mycket hög, runt två meter. Bryter man av ett blad eller en stjälk syns den vita växtsaften tydligt, den kan framkalla allergi.

Ett varmare klimat gör att den gynnas. I många länder är den ett problem, snabbetablerande som den är men den är också giftig för bland annat betande djur.

Du får alltså inte längre odla den, och absolut inte sprida den i naturen. Den är även förbjuden att importera, sälja, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Bäst bekämpar man den genom att ta upp plantorna, det går att rycka upp dem men se till att alla rötter kommer upp. Den sprider sig även med frö även om det inte är lika vanligt som med rotdelar.

Du ska inte kompostera växtdelarna, de ska förbrännas. Ring till din kommuns miljökontor om hur du ska hantera växten. Här finns en bra film: https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Vaxter-och-djur/Frammande-arter/Invasiva-frammande-arter/Invasiva-frammande-arter-som-omfattas-av-EUs-forordning/Sidenort/

Hittar du sidenört i naturen, rapportera då in fynden till Artdatabanken: https://artfakta.se/rapportera/invasiva-arter/skapa

Text och foto: Kerstin Engstrand

Gillar du en liten rufsig trädgård? Eller söker du en växt som bryter av? En växt som väcker uppmärksamhet? Då är säkerligen en liten annorlunda prästkrage något att satsa på. Och kanske har prästkragen äntligen fått ge skäl för begreppet älskar, älskar inte för det är många som anser att en prästkrage ska vara lika med den klassiska vilda.

Sorten ’Beauté Nivelloise’ ser ut som ett misslyckat stekt ägg där vitan blivit fransig. Jag älskar den lika mycket som jag älskar den klassiskt enkla vilda prästkragen men just denna är också en härlig spektakulär blomma som lyfter en bukett. Du kan även finna den i handelns under sortnamnet ’Old Court’.  Är du en i en växtbutik som sorterar växterna efter det vetenskapliga namnet så ska du titta efter Leucanthemum x superbum.

Bli inte orolig om plantan du fyndat ser lite tanig ut, den tillhör den grupp av växter som brukar vara lite tröga i starten, men därefter kommer den att bli en härlig ovanlig juvel i din rabatt.

Kan bli hela en meter hög men den brukar oftast vilja växa parallellt med andra växter. En enda blomma kan bli hela 12 cm i diameter.

Önskar du fler plantor kan du dela en planta som växt till sig.

Behöver ingen extra omvårdnad, klipp bara ned det fjolårsvissna på våren.

Text och foto: Kerstin Engstrand

En perenn som dansar fram i rabatten, det passar väl vid skolavslutningstider? För i början av juni brukar trebladsspiran, Gillenia trifoliata, blomma, och det oavsett hur våren har varit. Detta trots att officiellt ska den blomma först i juli. Men i Stockholmsområdet väljer den början av juni. 2018, som bjöd på en varm vår, då blommade den redan sista veckan i maj.

Bladen och stjälkarna har en svag nyans av brons, blommorna är oskuldsfullt vita med en gnutta blodrött. Jag har en av mina gillenior framför en perukbuske, de blommar samtidigt! Perukbuskens blommor går i mörkt gulbrunt vilket är mycket snyggt mot dess mörkt vinrödbruna blad.

Trebladsspiran är perennen som blir stor som en buske! Man får verkligen valuta för pengarna så det gäller att inte frestas att plantera flera exemplar för nära varandra. 80 cm hög blir den ganska snabbt, och när den är väl etablerad och får extra bra odlingsförhållanden, kan den till och med bli hela 130 cm hög. Blommorna är tredelade, därav namnet trebladsspira.

Fler fördelar? Den trivs i både sol och i halvskugga. Och vind! Den blir nästan vackrast när starka vindar tar tag i den, det synes som om blommorna älskar att åka karusell. Den klarar lägen med enbart förmiddagssol alldeles utmärkt lika så gassande söderläge. Helt vanlig trädgårdsjord tycker den också om.

Blommar fint redan första året efter plantering samt behöver ingen skötsel mer än vattning. Inga växtstöd, ingen beskärning och får heller inte vad jag vet några angrepp av löss eller sniglar.

Låter jag frälst? Ja, trebladsspiran är det lätt att älska. Förutom de goda växtegenskaperna så är det också det lite tuffa bladverket som jag gillar.  Den känns modern.

Vattning vid torka, självklart. På våren klipps de vissna stjälkarna ner, precis som för alla andra perenner. Bli inte orolig om den inte visars sig tidigt på våren, den kommer och när den väl sätter fart går det fort!

Har den något minus? Kanske då avsaknaden av doft men å andra sidan i mitten av juni doftar det gott av kaprifol, tidiga rosor och i viss mån även syren så det är faktiskt skönt att trebladsspiran inte doftar.

Den går inte att fröföröka utan det är vegetativ förökning som gäller.

Gillenia är helt enkelt ett måste att ha i sin trädgård, den bygger broar mellan olika växter, som till min perukbuske. Den ger fyllighet och mycket för pengarna.

Text och foto: Kerstin Engstrand