Med vårsolen slår vårkänslorna ut och vi njuter mer än gärna av den men långt innan dess, redan i januari är den starka, ljuvliga solen förrädisk, särskilt för vintergröna växter som rododendron och tuja, men även för rosor och kaprifol. Den tinar upp bladen som i sin tur kräver vatten från rötterna, som fortfarande befinner sig i en frusen jordklump. Följden blir frostsprängningar och rejäla vinterskador. Det är fler växter som dör av solen i januari–mars än av kyla. Skydda dem med säckväv, s.k. skuggväv.
Vårens växter är typexempel på snabb erhållen blomprakt- verklig ”instant gardening”. Drivna lökväxter är givna (se Inga-Lills lökfrossa) och vackra tillsammans med de tidiga jordvivorna, förgätmigej, bellis och små violpenséer som finns att köpa i alla butiker så här års. Penséer tål både vår- och höstfrost, hela 10 minusgrader om de sköts, torkar de ut klarar de kylan sämre. De småblommiga klarar sig bäst och längst, även på en söderbalkong. De återhämtar sig snart om de i juni klipps ner tills bara ett bladpar återstår och ges lite näring. Obs! jordvivan vill inte torka ut.
Cineraria, som säljs som krukväxt under senvåren, finns i intensivt blå och lila färger och kan bli ett fint färgtillskott på balkongen i maj månad. Den tål lätt frost men vill inte torka ut. Även bukettranunkel, 20–25 cm hög, i starka färger eller pasteller, tål några minusgrader.
Hyacinten är en av de bästa balkongblommorna, låg och knubbig som den är. Den finns idag i mängder av spännande färger, som aprikos och djupaste blålila. Tänk på att den behöver en blompinne som stöd. Hyacintlöken är en av de mest känsliga för kyla och ska därför alltid sättas i krukans mitt.
Det lönar sig inte att försöka få drivna lökväxter att fortsätta växa på balkongen. Har man tillgång till kolonilott eller sommarställe kan man plantera ut dem där när bladen har vissnat ner. Förse dem med en extra giva benmjöl vid utplanteringen.
I mitten av april är det också hög tid att så egna violpenséer. Tidigt sådda kommer att börja blomma i augusti och då kan du plantera dem exempelvis tillsammans med prydnadsgräs. Så dem inomhus eller i krukor på balkongen, och se till så att de inte torkar ut.
Lökfrossa
I mitten av mars, när blomsterbutiken på hörnet har fått in mängder med drivna lökväxter, då är Inga-Lill Örtengren där och frossar. Det bästa med tidiga lökväxter är att blommorna ofta är mycket frosttåliga. Med färdigdrivna lökar blir kostnaden nästan densamma som att driva själv och du får garanterat ett lyckat resultat. Många är vi som har försökt driva lökar, satta på hösten i lådor och krukor, i blom. De brukar tyvärr oftast ruttna när de under våra högst omväxlande vintrar ömsom tinar, ömsom fryser.
Inga-Lill kompletterar med några drivna kvistar som ger höjd åt kompositionerna. En kvist forsythia, där de gula blommorna slår ut på bar gren, eller en knotig kastanjekvist, där man på nära håll kan beskåda hur knopparna brister. Blomknoppar tål frost bättre än en utslagen blomma, oavsett sort. Inga-Lill är allergisk mot dofter, därför får födelsedagsliljan stå ute. På kvällarna trär hon en klädgarderob över växterna, snabbt och effektivt bildar den en skyddande kåpa, och om natten förväntas bli extra kall ryms lätt en tjock dagstidning under som extra skydd. Och dagarna avnjuts med en filt över axlarna och en god bok i den ljuva vårsolens sken.
Text och foto: Kerstin Engstrand
