Sådd en kallt snörik marsdag i en jordsäck, en månad senare och det spirar på fint! Att det är granbarr i odlingen beror på att den har skyddats mot katter med resterna av julgranen. Foto: Kerstin Engstrand
Cima di rapa eller brocoletti, broccoli di rape (Brassica rapa Parachinensis-Gruppen ) eller rapini, ja kärt barn har många namn, det här är en kålsort som man inte ser ofta utanför Italien. Av namnet kan man tro att det är en broccoli men broccolirybs är en grön, ganska ful kålväxt som blommar med mängder av gula små blommor som liknar rapsblomman. Blir cirka 30-40 cm hög och ser ut som en högre sallat som korsat sig med kål. Blommorna smakar svagt syrligt.
Det är de mjälla toppgrenarna man skördar och anrättar. De förvälls i kokande vatten och sauteras sedan i olja smaksatt av vitlök, salt, peppar och lite citron. Serverar den som pastasås eller tillsammans med polenta, då i sällskap med korv. Smaken påminner om sparris, andra säger brytböna.
Det finns flera olika sorter med olika lång utvecklingstid, 40, 60, 90 dagar, till och med 120 dagar och alla går utmärkt här. Sås direkt på friland, just nu har mina som såddes i mars, i en jordsäck när det var snö ute, ja jordsäcken har stått helt öppet utan någon täckning, grott. Jag föredrar 40-dagars sorten (Quarantina) och den kan sås flera gånger under sommaren. Behöver ingen särskild omsorg, bara vatten vid torka och växer bra även i halvskugga.
Första skörden av den egna sparrisen! Foto: Kerstin Engstrand
Sparris ska avnjuts fem minuter efter skörd. Det är en svårslagen läckerhet som man nästan bara kan få njuta av om man odlar den själv. Ännu en pluspoäng, sparris är en av de tidigaste primörerna vi kan odla. I slutet av april fram till slutet av juni kan man skörda.
Och går att odla långt norrut, vi har fått rapporter om fina skördar i Piteå!
Bestäm dig nu för att odla sparris, den tar lite tid på sig att bli skördefärdig. Efter två till tre år börjar skörden och sedan kan man skörda i minst 10 år framåt, kanske hela 30–40! Låter två år en lång tid? Nja tiden går fortare än man tror och plötsligt en vår har du en maffig skörd.
Sparris är dessutom snygg på sensommaren och som gjord att samplantera med lökväxter eller som här stäppliljor. Foto: Kerstin Engstrand
Fler pluspoäng? Jo men visst, på eftersommaren växer de meterhöga plymerna upp. Därför passar sparris utmärkt som kantväxt runt grönsakslandet, där den bildar både en vacker ram och ett bra vindskydd. Vackert är också en rad med sparris längst bak i blomsterrabatten. Eller varför inte ha dem längs husväggen och varva dem med lökväxter som krokus och tulpaner på våren och flammande orange liljor på sommaren?
Sorter
Grön eller vit? Grön sparris är samma sort som den vita. Den vita har blekts då jorden kupats upp över den. Den blir träigare än den gröna som är mindre arbetskrävande och godare.
Gijnlim kan man finna på skördemarknader, ett bra sätt att prova på vad man tycker om dess smak. Foto: Kerstin Engstrand
Gijnlim är en beprövad sort med smala stänglar. Ä mycket vanlig bland yrkesodlare och brukar också vara en vanlig sort i trädgårdsbutikerna. Är en s.k. hanhybrid.
Prima Verde gör själ för sitt namn, den är mycket ljusgrön, går också under namnet salladssparris då den är god att äta rå. Är en medeltidig sort och är en hanhybrid.
Rambo är som namnet antyder en robust och tidig sort. Har både han- och honplantor.
Nya sorter är problemfria, men sniglar kan ibland skada unga plantor.
Krukodlade plantor eller ”kronor”?
Det är roligt att plantera sparris! Foto: Kerstin Engstrand
Krukade kostar mer och ger skörd ett år tidigare än kronor, som liknar torra spindlar. När du har köpt dina plantor/ kronor är det viktigt att de inte torkar ut. Kronor förvaras i en plastpåse med små lufthål och svalt, säkrast i kylskåpets svaldel, tills de kan planteras.
Hur många plantor? Minst tio plantor bör man ha och vill man skörda till rejäla måltider bör man ha 30. Det finns både han- och honplantor. Hanplantorna ger ca 30 % större skörd. De sätter heller inte frö som resulterar i mängder av självsådda plantor i trädgården, plantor som du kan använda att bygga upp ditt sparrisbestånd med. Men honplantornas vackra plymliknande kvistar med röda bär är fina att ha som dekoration.
Var? Soligt och på en plats som är helt fri från fleråriga rotogräs som kirskål och brännässlor. Eftersom sparrisen ska växa på samma ställe i många år bör man välja platsen med omsorg.
Sparris föredrar sandig jord men klarar att växa på andra jordar bara det är väldränerat. För lerjordar är det bäst att anlägga en högbädd där grus och jord läggs ovanpå den ogräsfria marken. Vanlig gräsmattejord, som är sandhaltig, fungerar bra.
Bädd: 120 cm bred, rymmer 2 plantrader och är ändå lätt att nå från båda hållen – för 30 plantor med ett avstånd av 45 cm krävs en bäddlängd på 7 meter, men bädden kan ju med fördel delas upp i flera
Plantavstånd: 45–60 cm
Radavstånd: 45–60 cm
I en pallkrage på 120 x 80 cm får fem plantor plats.
När och hur? Odlingsbädden kan anläggas hösten innan men våren går också bra. Plantorna planteras på våren, från april och framåt. Förberedelserna är viktiga. Alla fleråriga ogräs ska vara bortrensade före plantering. Första årets skott, som inte får skördas, är nämligen nåltunna och det är näst intill omöjligt att ogräsrensa utan att skada dem.
Så kallade sparriskronor ser ut som bäckfiskar. Snart ska de få bada innan det är dags att plantera dem. En balkonglåda är då bättre än en hink. Foto: Kerstin Engstrand
Före planteringen ska barrotade plantor dra i vatten i 2 timmar och krukade plantor vattnas väl.
Viktigt är att kronorna inte får torka ut. I toppen på varje syns redan de första skotten komma. Foto: Kerstin Engstrand
Lägg först ut en 20 cm hög och 30 cm bred sträng av häst- eller kogödsel. Ovanpå gödslet läggs ett 5–10 cm tjockt lager av sandjord. Vattna rejält så att bädden är fuktig ett par centimeter ner. Lägg ut kronorna och bred ut rötterna i en vid förgrening. Täck varje planta med 15–20 cm sandjord. Vattna igen.
Krukodlade plantor planteras så att de kommer på samma nivå som i krukan.
Skörd
Kupar du sparrisen, och ser till att den får optimala förhållanden, blir den så här vit och tjock. Foto: Kerstin Engstrand
Skördas från maj till midsommar när skotten är 20 cm långa och innan knopparna öppnas. Bryt eller skär av dem alldeles vid markytan. Lättast är att odla grön sparris, som man slipper kupa.
OBS! Planteringsåret och våren därpå får inga skott skördas, plantan måste växa till sig. Tredje våren kan du skörda 1–2 skott per planta, därefter ökar du på skörden till 2–5 skott per planta fjärde våren och därefter 8–10 skott per planta. Krukade plantor kan börja skördas ett år tidigare. Obs! Inga skott får skördas efter midsommar.
Klenare skott är utmärkta att grilla.
Den träigare delen av skotten får man bäst bort genom att hålla skottet i båda händerna och vika det mot mitten. Skottet går av där den träiga delen börjar. I kylskåp håller sig skotten fräscha i 7–8 dagar, inlindade i fuktigt papper.
Skötsel
Plymerna blir höga och behöver ibland stöd. Foto: Kerstin Engstrand
Efter midsommar: Låt skotten växa upp. Snart har de blivit 1–1,5 meter höga och bjuder på ståtliga vajande gröna plymer. Nu bygger plantan upp sig för nästa års skörd. Gödsla med stallgödsel.
Stöd, plymerna kan behöva stöd, annars blåser de omkull. Sätt upp stödnät, gärna ett runt om mellan fyra hörnstolpar.
Rensa bort alla ogräs. Ettåriga dras upp, eventuella fleråriga tas försiktigt bort så att inte sparrisplantornas rötter störs.
Vattna vid torka, plantorna får inte torka ut. Ta bort alla självsådda småplantor, dem kan du plantera i en ny bädd.
I augusti blir honplantornas bär röda och ser ut som minijulgranskulor! Foto: Kerstin Engstrand
Sommar: Ett 2–4 cm tjockt lager gräsklipp två gånger varje sommar. Efter första skördeåret behövs ytterligare gödsel som ges i form av ett tunt lager hästgödsel.
Höst: Plymerna blir nu gula. När blasten vissnat ner helt (senast i november) skärs den av så nära marken som möjligt. Täck med kompost, stallgödsel och löv.
I Tyskland är sparris stort och på våren finns det alltid sparris på menyerna, ofta serverad tillsammans med serranoskinka eller sidfläsk. Här är det grön och vit sparris i en och samma rätt. Foto: Kerstin Engstrand
Ramslök, en guldgruva i trädgården. Foto: Kerstin Engstrand
998 kr kilot står det på jämförprislappen i matbutiken. Och det är inget aprilskämt. 50 gram för 49,90 kr, det blir en krona grammet för svenskodlad ramslök som har blivit en av vårens verkliga delikatesser. Ramslök smakar lätt av vitlök och ska avnjutas rå. Allium ursinium, ramslök, är behovsframkallande. Den skapar begär i dubbel bemärkelse!
I april dyker färsk ramslök upp i matbutiken:
Gotländsk ramslök finns att köpa i matbutiken. Foto: Kerstin Engstrand
Och i trädgården så brukar bladen visa sig saftiga och fina när de första tidigtblommande krokussorterna slagit ut:
Snökrokusen ‘Ruby Giant’ blommar skuggan, då vet jag att ramslöken har kommit upp! Foto: Kerstin Engstrand
Nu är det hög tid att planera för sin egen guldgruva. Ramslök går att odla i större delen av landet, vild växer den upp till Uppland. Det finns uppgifter om att den vilt har samma utbredningsområde som eken.
Ramslöksblomma och knopp, båda är ätbara. Foto: Kerstin Engstrand
Blommorna är mycket vackra, klarvita och stjärnformade. Och de går att äta, liksom blomknopparna. De blir vackra i salladen eller på en lammstek.I regel blommar ramslöken i maj.
Ramslökens blad är blanka och trendigt gröna. De liknar liljekonvaljblad men är kraftigare och doftar samt smakar lök, vitlök. Därför ska man för att undvika förväxlingsrisk med liljekonvalj alltid gnugga bladen lite, kommer doften av lök/vitlök så är det ramslök.
Det finns numera ramslöksplantor att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker. Foto: Kerstin Engstrand
Bästa sättet att odla ramslök i sin egen trädgård är att köpa plantor. Frön gror sällan, och jag säger i regel så gror inte de frön man köper alls. I välsorterade trädgårdsbutiker finns nu plantor att köpa, oftast 40 kr för en kruka med fyra plantor i.
Leverans av plantor köpta över nätet. Säkerställ innan köpet att de är odlade plantor och inte vildväxande från platser där ramslöken är fridlyst. Foto: Kerstin Engstrand
Många säljer också barrotade plantor på nätet, priset är då i regel runt 10 kr per lök, lägre om man köper riktigt många. Det finns även möjlighet att köpa lökar på hösten, då utan blast. Ramslök vissnar,som de flesta lökväxter, ner under sommaren.
I en skog i Stockholmsområdet växer ramslöken så här fint i början av maj. Foto: Kerstin Engstrand
I lövskog och gärna lätt stenig sådan ser man ramslöken växa i naturen. Min erfarenhet är att den trivs ypperligt i trädgårdens lund och i skuggan av avenbokshäckar. Sakta men säker sprider den sig och nu kommer en varning, det finns trädgårdar i Skåne där ramslöken har konkurrerat ut andra växter! Bildar den för stora bestånd så blir även doften av lök mycket intensiv, det blir en konjakseffekt, helt enkelt för mycket av det goda. Då kan man ju passa på att gräva upp och sälja av, eller ge bort plantor.
Nyplanterade plantor köpta “in the green” kan se lite ledsna ut:
Nyplantering på gång, de repar sig snabbt! Foto: Kerstin Engstrand
Året efter så var de så här frodiga:
Foto: Kerstin Engstrand
Efter blomningen i maj/juni vissnar hela plantan ner, detsamma gör de flesta lökväxter som tulpaner.
I köket så använder vi ramslöken rå, hackad och strödd över ris ,sallader och kött. Ramslökssmör blir det också, det är ett bra sätt att ta hand om stora skördar, det går lätt att frysa in liksom pesto på ramslök.
På en del håll är den fridlyst så kontrollera innan du plockar några blad. Fuktig, mullrik och kalkhaltig jord gillar ramslök. Dess ursprung är Sibirien och Kaukasus och det var på Gotland 1741 som den först omnämns.Oftast är det just gotländsk ramslök som säljs i matbutikerna.
Har du möjlighet att plocka vildväxande ramslök så lägg dem direkt i en plastpåse, i kylskåpet förvarade i plastpåse håller de sig fräscha i upp till en vecka.
Mars månad, uppkallad efter den romerska krigsguden Mars, månaden när det är krig mellan vinter och vår, är perfekt att börja förkultivera purjolök och även andra matlöksväxter.
Purjolök är för mig lika med den mättande lena franska potatis- och purjolöksoppan som får extra smak av lite rökt sidfläsk. Även om jag använder mycket purjolök i matlagningen så går det högst åt tre per vecka. Är det då lönt att odla? Kanske inte när det gäller ekonomi men det hör till nybörjarens skola att en gång ha försökt odla purjolök, man lär sig mycket om sådd och skörd och det är roligt att odla ingredienserna till sin egen soppa!
Oftast tar det 30 veckor från sådd till skörd. Det finns tidiga, mellan och sena sorter. Välj gärna flera med olika skördetider, det lönar sig. Tidiga sorter blir i regel längre och smalare medan senare sorter är helt enkelt kraftigare. De senare sorterna klarar även att stå kvar i landet under vintern, och kan spettas fram om marken är frusen.
Men märk sådderna väl, för de kommer alla se exakt likadana ut. Det gäller även om du sår gul lök eller silverlök.
Alla matlökar gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
Jag brukar antingen bredså ( dvs. strö fröna jämt över jorden) eller så i s.k. pluggbrätten.
Använd såjord eller kokosjord.
Fyll brättet med jord, vattna och gör en fördjupning i varje brätte med fingret, ca 1,5 cm djupt ska fröet sås. I pluggbrätten kan du så minst tre till fyra i varje hålighet. Bredsår du kan du så mycket tätt.
Täck över med jord och vattna lätt igen, denna gång med sprayflaska. Sätt över ett lock och vänta.
1 of 6
1. Fyll brättet med såjord och vattna väl. Foto: Kerstin Engstrand
2. Gör en fördjupning i varje plugg, lättast är att trycka till med pekfingret, ca 1,5 cm djupt ner. Foto: Kerstin Engstrand
3. Så 3-4 frön i varje plugg. Foto: Kerstin Engstrand
4. Täck med såjord och duscha sådden lätt med fin stril. Foto: Kerstin Engstrand
5. Täck med lock och ställ sådden varmt. Foto: Kerstin Engstrand
6. Efter cirka en vecka börjar purjolöken gro, och de gror dubbelvikta! Foto: Kerstin Engstrand
I rumstemperatur om ca 22 grader, och sådden ståendes över ett element så att den får undervärme, brukar det ta 6 – 7 dagar innan de första fröna har grott. Håll sådden fuktig men inte våt. Få nu inte panik, purjolök tar tid på sig, i regel har inte alla grott förrän efter 14 dagar, ibland efter tre veckor.
När lejonparten har grott är det dags att flytta sådden till en ljusare plats. Tillskottsbelysning behövs om du har en inomhustemperatur av 20-22 grader. Kan du ställa sådden ljust och svalt, runt 15 grader, behövs ingen extra belysning.
Lugnt och fint får plantorna växa. De ska inte klippas! Foto: Kerstin Engstrand
Låt plantorna växa vidare i lugn och ro. Tre veckor efter sådd kan du börja ge lite näring, jag brukar ge flytande näring vid varje vattning och då 1/3 av normal dos. Vattna plantorna underifrån!
Man ska inte klippa dem! Men är de för gängliga när man ska plantera ut dem kan man ansa dem, dvs. klippa av dem lite i topparna. Klippet är gott på smörgås men mina erfarenheter är att klippning av såväl toppar som rötter påverkar skörden.
Foto: Kerstin Engstrand
När plantorna blivit minst en tvärhand höga, ca 10 cm men allra helst 15 cm höga, är det dags att plantera ut dem. Det brukar vid sådd i mars bli cirka 10 veckor efter sådd. Purjolök har stora krav på jorden. Den vill ha matig jord, näringsrik jord och jorden ska vara djupt bearbetad. Gräv jorden rejält med en grep och tillför kompostmaterial.
Vattna plantorna väl innan de ska planteras ut. Vattna även de förberedda fårorna i planteringsbädden. Det går lätt att sära på plantorna om de är bredsådda. Bara dra lätt.
Foto: Kerstin Engstrand
Plantavstånd ca 15 cm.
Radavstånd, mellan raderna ska det vara ca 30 cm.
Har du extra gott om småplantor kan du plantera ut dem tätare för att börja skörda lite tidigare. Då skördar man varannan som småplanta, de blir som vårlök.
Foto: Kerstin Engstrand
Raderna ska egentligen vara djupa fåror, 10 cm djupa, då är det lättare att kupa upp jorden längs lökarna. Då får man långa, vita purjolökar. Jag gör hål med en planteringspinne.
Foto: Kerstin Engstrand
Håll plantorna väl vattnade tills de är väl etablerade.Därefter behöver purjolök sällan vattnas, bara vid mycket torr väderlek,
När plantorna har etablerat sig, vanligen i början av juni upp till Uppsalatrakten, senare norrut, kupar man upp jorden allt eftersom de växer till sig.
Där jorden har kupats upp längs stjälken blir purjolöken vit och mjäll. Man kan även ta tomma hushållspappersrullar och trä över plantorna, eller gör skydd av ett gammalt liggunderlag. Det finns också specialskydd att köpa i välsorterade trädgårdsbutiker, skydd som kan användas i många år.
Foto: Kerstin Engstrand
Glöm inte att gödsla purjon, ge en giva gödsel en gång per vecka. Många tycker att gödsel som håller en NPK-halt av 20-10-10 fungerar bästa för purjo.
Foto: Kerstin Engstrand
Lättast är att skörda med hjälp av en grävgrep. Nyskördad purjolök håller sig fräsch i minst en vecka om rötterna är kvar och löken får stå i en hink med vatten, ibland i hela tre veckor. Och i landet klarar även tidiga sorter att flyttas till en annan växtplats. Men får de stå kvar till nästa sommar kommer de att gå i blom och bli fjärils- och humlemagneter!
Glödande som en vulkan, Mt Aso väcker habegär. Foto: Kerstin Engstrand
Än är det vinter, än sover vår lilla videung men snart väcks den upp. Vita, nästan silverfärgade, men kanske också en rosa! Den rosa väcker ett absolut habegär.
Det är främst i blomsterbutikerna man i januari och februari kan finna kvistar av rosa sälg. Sorten Mount Aso är skapad av den japanska blomsterindustrin och blev direkt en stor hit inför Alla hjärtans dag den 14 februari samt till mors dag i länder där mor firas tidigt på våren. Dess kissar är större än vanlig vide men som buske blir den inte så hög, normalt runt 1,5 meter hög. Namnet har den efter Japans största vulkan Aso som också är en av världens största, och är aktiv.
Foto: Kerstin Engstrand
Så hittar du den i blomsterbutiken så köp! De står länge fina i en vas, oftast i över en månad. Sätter du kvistarna som snittkvistar i vatten kommer de vanligen inom en vecka att bilda rötter och det visar att du kan plantera dem. I en mörk vas bildar de snabbare rötter än i en genomskinlig. Hantera rötterna försiktigt, plantera kvistarna med rötter i höga smala krukor fyllda med vanlig såjord.
Kvist som stått i vas med vatten i ett par veckor har bildat så här långa rötter. Foto: Kerstin Engstrand
Vill du inte ha kvistarna som snittgrönt kan du sätta dem direkt i jord. I jord bildar de bättre rötter än i vatten. När tjälen har gått ur jorden kan du plantera ut dem. Sedan är det bara att hoppas att de etablerar sig väl och överlever nästa vinter. Väl värt att pröva!
Ibland har även välsorterade trädgårdsbutiker och plantskolor buskexemplar. De är i regel ympade och säljs under namnet Salix chaenomeloides ‘Mt Aso’ (inget svenskt namn) men man kan även finna den som Salix gracilistyla ’Mt Aso’. Läget ska vara väldränerat och soligt. Enligt flera ska de ympade klara upp till växtzon 5. Om plantan beskärs hårt efter vårblomningen får man flera rosa kissar påföljande vår.
Den lilla ljuvliga snödroppen är som gjord att älskas, vårens första budbärare som den är. Vi låter den sväva fram.
Kokedama är en japansk blomsterkonst. Ordet lär betyda mossboll och kommer från en stil där man svepte in trädens rotsystem i just mossa. På japanska blomsterutställningar kan man se orkidéer planterade uppe på en liten mossboll, då oftast vitmossa.
En kokedama kan även ställas på ett bord, se bara till att bordsskivan tål fukt. Foto: Kerstin Engstrand
Sedan några år tillbaka är kokedamas populära även i våra hem. Och vad passar inte bättre än att låta en späd snödroppe lyftas fram i svävande mossa? Eller en krokus, eller rentav en späd tulpan?
Vad behöver du?
En växt med rotsystem, eller lök. I trädgårds- och blombutiker finns vårlökar i kruka, snödroppar, våriris, späda botaniska tulpaner.
Mossa, vitmossa (spagnum, inte fönsterlav). Vitmossa kan vara både grön och vitgul.
Snöre eller s.k. myrtentråd, en tunn ståltråd som florister använder. Myrtentråd finns i flera färger, välj en som antingen matchar mossan eller välj en som bryter av, allt efter din smak.
Lyft växten ur krukan. Försök att låta så mycket av jorden vara kvar runt växtens rotsystem.
Ta mossan och klä in rotjordklumpen i mossa. Det ska göras så tätt som möjligt, inga lufthål får finnas. Mossan hålls på plats med myrtentråd, snurra tråden runt mossbollen. Kom ihåg att spara en bit tråd till upphängningen!
För att undvika att mossan torkar ut är det lättast att duscha mossan med vatten. Man kan också lyfta ner kokedaman och doppa mossbollen snabbt i vatten. Viktigt är då att vattnet verkligen får rinna av innan kokedaman hängs upp igen.
På bilden svävar snödroppen utomhus, bilden är tagen i Chelsea Physic Garden i London men här, just nu när det råder isdygn i hela Sverige får den hänga inomhus.
Vattenkrasse. Lägg märke till de små vita blommorna. de går också att äta. Foto: Kerstin Engstrand
Vattenkrasse/ källfräne, Nasturtium officinale (hette tidigare Rorippa nasturtium aquatium) är god till allt där den kan avnjutas nyskördad fräsch men aldrig ihop med något kladdigt som en sås. Lägg den på en bit grillat kött, på fisk eller i salladen. Ju mer man plockar, desto mer växer den!
I större delen av landet får vi odla den som ettårig, skörda skotten när de är späda och har friskt gröna blad. Den får pepprigare smak när den blommar. Blommorna är vita.
Lättförökad med sticklingar som får bilda rötter i ett glas med vatten. Trivs bra i halvskugga och skugga. Går även lätt att dra upp från frö. En påse frö räcker till hundratals plantor. Så fröna på ett djup av 0,5 cm. Sådden får inte torka ut!
Tidig vår och under hösten kan den med fördel odlas i växthus/odlingstunnel.
Blir ca 20 cm hög så välj en vid kruka. Du kan börja skörda när plantan blivit ca 5 cm hög. Till skillnad mot kryddor (som ska skördas i torrt och varmt väder) blir vattenkrasse godast om bladen skördas när det är svalt ute.
Och som sagt, ju mer du plockar desto fler skott bildar den!
Vill inte torka ut, odla den i balkongjord med krukan ståendes i ett djupt fat där vattennivån alltid är ca 2-3 cm eller med vattenkristaller inblandade i jorden. Gödselvattna en gång per månad.
Trivs utmärkt i halvskugga.
Den kan också i zon 1 odlas på friland, i kanten av en bäck eller en damm/sjö.
Färska nyskördade skott förvaras i 4°, går utmärkt i en plastpåse.
De brukar blandas ihop de två, troll- och ormhasseln. Oftast är det ormhasseln som blir kallad för trollhassel. Troligen för att få har sett trollhasseln blomma, de flesta har sett ormhasseln som är vanligare i våra trädgårdar. Ändå är det svårare att se en ormhassels blommor! Krångligt?
Trollhasseln blommar tidigt, oftast redan i januari i Skåne och i februari eller mars längre upp i landet. Foto: Kerstin Engstrand
Trollhasseln är en buske som man brukar säga blommar med snö på huvudet. Den blommar vanligen redan i februari, men man kan också få uppleva att den blommar redan i december. Skulle det komma en period av kallare väder så tar den bara paus och fortsätter att blomma när det blir mildare igen.
Vild växer den i centrala och östra Kina. I England kallas den för trettondagsblomma då den där oftast blommar på trettondagen efter jul. Den anses frambringa de tre vice männens gåvor, guld, rökelse och myrra. Blommornas gula färg symboliserar guldet, doften som känns om man tar in en kvist symboliserar rökelse och barkens bittra ämnen myrra.
Blommorna ser lustiga ut, som små gula rufsiga bollar. De är inte stora, ca 2 cm men så här tidigt på året syns de väl. Trollhassel rivs i humusrik, fuktighetshållande och något sur jord. Trollhasseln är lättskött, ingen beskärning behövs och trivs den blir den med tiden som ett litet träd. Den är också fin att driva några kvistar av på våren. I värme känner man att blommorna doftar lätt.
Trollhasselns blad får fina höstfärger. Foto: Kerstin Engstrand
Det finns tre varianter av trollhassel som är vanliga i våra trädgårdar, kinesisk (Hamamelis mollis), japansk (Hamamelis japonica) samt hybridtrollhassel, Hamamelis x intermedia, som är en korsning av H. japonica och H. mollis, och brukar rekommenderas av trädgårdsbutikerna för dess extra stora blommors skull.
Kan bli upp till fyra meter hög. Bladen får fina höstfärger. Så det är på vintern/våren och på hösten man lägger märke till trollhasseln.
Det händer att trollhasseln till och med blommar i oktober, för att sedan återkomma med ännu en blomning när vintern är på väg att bli vår. Foto: Kerstin Engstrand
Vanligen är det en av hybriderna som säljs. Det finns ett tjugotal sortnamn av hybridtrollhasseln där de som har rödorange blommor, som sorten ’Jelena’, hör till de populäraste. Den är till utseendet mycket lik den vanliga kinesiska, Hamamelis mollis, i stort sett kan man säga att hybridtrollhasseln har större blommor och finns i flera färger, från blekt gula blommor till lysande orange. I kulturväxtdatabasen SKUD kan du hitta namnen på de vanligaste sorterna.
Välj allra helt den japanska eller hybridtrolhasseln då de är härdigare (allra minst zon 3, det finns de som har fått dem att blomma i zon 6) än den kinesiska som bara är härdig till zon 2, eventuellt 3.
Ormhassel, Corylus avellana ’Contorta’ är en buske med vridna grenar, den ormar sig fram. Den väcker uppmärksamhet, särskilt på vintern men är vacker året runt. Extra vacker är den på vintern när de kala ormliknande grenarna verkligen kommer till sin rätt. Särskilt i rimfrost! Så ormhasseln ska planteras på ett ställe där man kan avnjuta den vintertid.
Ormhassel Foto: Kerstin EngstrandRotskott på ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand
Fråga i butiken om ormhasseln är rotäkta. Om den inte är det, dvs. om den är ympad på vanlig hassel kommer efter ett par år rotskott, de syns tydligt, raka grenar som skjuter upp från plantans bas. De skär man bort med en sekatör, annars tar de snart över hela busken.
Honblomma, ormhassel. Foto: Kerstin Engstrand
Ormhassel blommar tidigt på våren, i april. Med pyttesmå röda honblommor. De är knappt en knappnål stora. Får också gula hanblomställningar som producerar rikligt med pollen. Blomningen sker före bladen spricker fram.
Ormhassel i april. Foto: Kerstin Engstrand
Läge: Sol till skugga
Härdighet: zon 4
Kan bli hela 4 meter hög men vanligen cirka 2 meter.
Kan också beskäras så att det blir ett upstammat exemplar, mycket läckert. Beskärningstid i så fall är JAS-perioden, juli till september.
Ishotellet i Jukkasjärvi strax utanför Kiruna förändras efter ljuset. I strålande sol blir hotellet gnistrande vitt, ibland med en varmgul ton. I den blå timmen förändras hotellet återigen, och is- och snöblocken blir havsgröna. Ishavsfärgade. Varje år skapas hotellet på nytt, och varje vår smälter det sakta ner. Byggmaterialet kommer från älven som ligger alldeles bredvid. En mängd olika konstnärer skapar unika rum, som enbart finns under en vintersäsong. Det är en blandning av modern tid och sagokänsla. Om det är vackert? Ja, det har en slående enkelt och självklar skönhet som är svår att överträffa.
Kan det bli vackrare?
Vad händer om ishotellet smyckas med färska blommor?
Foto: K. Engstrand
Vår chefredaktör Kerstin Engstrand har, som enda journalist, varit med om en unik händelse. 21 florister från hela världen sammanträffade under en långhelg i ishotellet. Ishotellet gjorde ett undantag, under denna helg fick de möjligheten att låta blommor möta isen. Allt under floristen Per Benjamins ledning. Per är från och med 2015 ansvarig för blomarrangemangen i Stadshuset under Nobelbanketten.2002 blev han världsmästare i blomsterbinderi. Och under Nobelmiddagen den 10 december 2017 kommer is, nordiskt ljus, norrsken och blommor mötas igen.
Hur såg det ut en marsdag 2015? Se här:
Vita tulpaner kom att bli fleras självklara val. Den fransiga vita ‘Daytona’ är nästan lite frostig i sig. I en vanlig trädgård drar hon blickarna till sig, och på Ishotellet trivdes hon! Foto: K. Engstrand
Färska snittblommor möter isande kyla. Minus fem grader är “inomhus”-temperaturen, utomhus var det lite varmare, särskilt i solen. Ingen lätt temperatur att arbete i, särskilt när det krävs mycket finlir. Här ansas julrosor från onödiga blad. Så fort blommorna möter kylan inne i hotellet kommer de att inta sin position. Böjd, rak, krokig. Och går inte att ändra.
Foto: K. Engstrand
Blommorna blir “konserverade” av kylan.Varje grupp tolkade sin plats och snön och isens färger på sitt sätt. Varje plats hade sina specifika ljusförhållanden. Ranunkler och hyacinter möter här lavabeklädda grenar.
1 of 4
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Bland de olika platser som valdes ut var en receptionen, vars madonna i renaste snö var gudomlig i sin renhet. Verket hette TODO MUNDO och var skapat av Arne Bergh & Speto.
Foto: K. Engstrand
Det är onekligen något visst med blommor. De tre floristerna som fick madonnan hade ingen lätt uppgift. Men de visade verkligen att blommor ger liv, plötsligt fick snömadonnan en närvaro. Ranunkler, hyacinter och julrosor i ett gallerverk av kvistar omfamnas av madonnan. De fick fram en känsla av att madonnan håller något levande i sin famn, känslan av ett spädbarn i en vacker filt.
1 of 4
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Varje grupp fick också skapa sina is- och snöblock. Bara det var en utmaning! Och den isklara isen bjöd på nya sätt att se växterna på.
1 of 4
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Baren, där alla drycker serveras i glas av is, innehöll en gigantisk fisk, “LOST AND FOUND”, av Jens Thoms Ivarsson, Tjåsa Gusfors & Maurizio Perron. Det var en plats som hade en annan utmaning än de andra, här är det oftast fullt med folk. Så blommorna fick inte vara i vägen.
Foto: K. Engstrand
Här valde man att skapa en vas, i is, med matchande fiskfjäll. Det tog sin tid! Och en borrmaskin var mycket användbar när blommorna skulle placeras i isen.
Foto: K. Engstrand
Foto: K. EngstrandIsblå orkidéer, matchande turkosblå band och pärlor, martorn, tulpaner och nejlikor. Foto: K. Engstrand
Hotellet har ett mycket flitigt använt kapell, här hålls både gudstjänster som bröllop.
Foto: K. Engstrand
Kapellet fick en rustik välkomnande installation i blått och gult.
1 of 8
De svenska färgerna, kejsarkronor och pärlhyacinter. Foto: K. Engstrand
Martorn. Foto: K. Engstrand
Hyacintblomma Foto: K. Engstrand
Och vit franstulpan. Foto: K. Engstrand
Fritillaria. Foto: K. Engstrand
Pärlhyacint. Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Och solen når in från kapellets öppna dörr. Foto: K. Engstrand
SECRET GARDEN, av Alessandro Falca & AnnaSofia Mååg, hade en enhörning i fonden. Kristallkronorna, av is förstås, är ett årligt återkommande inslag i huvudhallen.
Foto: K. Engstrand
Vad händer med hallen när tre florister intar den?
Jo:
Foto: K. Engstrand
Den blev ännu vackrare! Några detaljer från detta mycket tidskrävande arbete. Denna plats var den svåraste av alla.
1 of 2
Foto: K. Engstrand
Foto: K. Engstrand
Floristernas arbeten utfördes i slutet av mars, och fick vara kvar och smälta ner med hotellet.
Som en tårta! Flocktulpan i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Man måste ha lite roligt i trädgården, och något vackert att se på. I Bergianska trädgården i Stockholm har trädgårdens vänförening, Bergianska Trädgårdens Vänner, sponsrat fruktträdsallén vid parkeringen med lökväxter. Och vi föll för planteringen med flocktulpan, Tulipa tarda, en låg, 15 cm, väldoftande tulpan som gärna självsår sig. Dessutom är den flerblommig, minst tre upp till sju blommor på varje stjälk. Färgen är gul och vit, som stekta ägg. Och som alla tulpaner slår den enbart ut när solen lyser.
Blommande gräsmatta. Foto: Kerstin Engstrand
Flocktulpanen blommar tidigt, i början av april är bilderna tagna. Den är mycket långlivad och sprider sig, om den trivs, både med frö och med utlöpare.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK