Fram till och med den 4 oktober 2015 kan du ute på Rosendals Trädgård, Djurgården, Stockholm, njuta av ”Fru Åkerös äppelsupé”. Vi har varit där och blev mycket inspirerade. Vi gillade mixen av svenska äpplen och fransk atmosfär. Och den fina färgsammansättningen. Hösten när den är som bäst är som gjord för att bjuda in till supé! Dalior i orange, äpplen i rött, orange och grönt, samt en stor nypa humor och lite anspråkslös natur=bravo, Rosendal! Detta är något för alla att inspireras av.
Badhusparken i Nybro och Jonsereds Trädgårdar i Partille är årets vinnare av priset Elmia Park Inspira. De båda vann priset i varsin kategori i tävlingen om Sveriges vackraste och mest inspirerande offentliga park.
– Vi är stolta och glada naturligtvis, och alla inblandade är jätteglada. Vi vill tacka alla som röstat på oss och vi hoppas att den här uppmärksamheten ska leda till fortsatt utveckling av både parken och närområdet, säger Thomas Bergström, stadsträdgårdsmästare i Nybro kommun.
Totalt hade åtta parker landet runt nominerats till Elmia Park Inspira, tävlingen om årets finaste och mest inspirerande parker. Fyra parker vardera tävlade i de två kategorierna etablerad park respektive nyetablerad/ombyggd park. Badhusparken i Nybro tävlade i kategorin etablerad park.
Jonsereds Trädgårdar
Jonsereds Trädgårdar i Partille vann kategorin nyetablerad/ombyggd park.
– Vi tycker det är helt fantastiskt. De som sköter trädgårdarna har varit sjukskrivna eller borta från arbetet en längre tid. De har haft en chans att komma tillbaka till arbetslivet samtidigt som de har arbetat för en fin miljö. De är stolta över det som de gör och vi är enormt glada allihopa, säger Peter Svensson, trädgårdsmästare i Jonsereds Trädgårdar.
I juryns motivering när de åtta parkerna nominerades hade Badhusparken i Nybro utmärkt sig genom en ”ormande” rabatt med annueller och gott om platser för avskildhet. Jonsereds Trädgårdar i Partille utmärkte sig enligt juryn som en öppen och återskapad herrgårdspark med hög artrikedom, där det också gjorts en fin satsning att hjälpa människor som behöver hjälp att komma in i arbetslivet.
Det var röster från allmänheten via webben och även från besökarna på Elmia Park under mässans tre dagar som avgjorde vilka som skulle vinna.
Elmia Park Inspira är tävlingen som syftar till att lyfta fram våra vackra offentliga parker och inspirera till fler besök. Priset är instiftat av Elmia och delades ut första gången på Elmia Park i Jönköping 2013
Den nya sorten FOLKE får stora, välsmakande äpplen och fungerar både som ät- och matäpple och blir ett stort och grovt träd, med bra fruktsättning och friska, fina blad. Frukten är mycket stor, och plattrund som går i gulgrönt med varmt orangeröd täckfärg. Frukter som blir solexponerade kan bli nästan helröda. Fruktköttet är fast och krasigt som förblir vitt ganska länge. Folke ska lagras i lite mer än en månad för nyskördad är Folke sötsyrlig, till och med ganska sur, men efter 1–2 månaders lagring blir smaken aromatisk.
Plockmogen 1–15/10, ätmogen 1–2 månader senare. Mycket god lagringsförmåga, håller till april– maj.
Folke är triploid och kan inte ge pollen till andra sorter, men kan ta emot pollen av andra medelsena till sent blommande sorter som exempelvis Filippa, Fredrik, James Grieve, Ingrid Marie, Mio och Signe Tillisch.
Sjukdomar och härdighet: Skorvresistent sort.
Rekommenderas för zon 1–4.
Övrigt: Provodlad på olika platser i Sydsverige inklusive Småländska höglandet, samt på Åland. Utlämnad för provodling hos svenska plantskolor 2009.
Det tar tid att få fram en ny äppelsort. Ursprung: Aroma x PRI 1858/102, framkorsad på Balsgård SLU 1988 och ingår i samma syskonskara som sorterna Fredrik och Frida. 1997 blev ”Folke” ympad på grundstam för observationsförsök för att ett år senare bli utlämnad till provodlingar. Förra året, 2014, blev ”Folke” registrerad och marknadsförd.
Folke-kaka
Och enligt Balsgård så bakas den bästa äppelkakan med Folke – hela vintern! Här delar de med sig av deras busenkla Folke-kaka:
4 portioner
Skala 5–6 stora sötsyrliga äpplen (helst Folke förstås!) och skär i mindre bitar.
Häll ner äppelbitarna i en smord eldfast form. Om de är mycket saftiga kan du pudra över med ett par teskedar potatismjöl så att äppelkakan inte blir för rinnig.
Skär ganska tunna (3–5 mm) skivor av en liten rulle mandelmassa (200 g) och lägg ut dessa ovanpå äppelbitarna. Grovhacka en rejäl näve hasselnötter och häll över äppel- och mandelmasseskivorna. Strimla rikligt med sirap över alltihop.
Gräddas i medelvarm ugn (175 °C) ca 15 min tills äppelbitarna känns mjuka och mandelmassa fått färg men inte blivit svartbränd. Serveras lämpligen med vaniljvisp eller vaniljglass.
Nästa år kanske du ger bort ett äpple på Äpplets dag. I påsen den nya sorten 'Folke'. Foto: Kerstin Engstrand
Temadagar blir allt mer populära. Året börjar med Internationella Pizzadagen (1 januari, Nyårsdagen), vi har Tulpanens dag den 15 januari, Våffeldagen den 25 mars och i oktober firar vi numera även Kanelbullens dag. Ja, det var några av årets alla temadagar. 2016 kommer en ny dag att firas, Äpplets.
Det utvalda datumet är den 25 september med start nästa år, 2016 och då firas den första samordnade Äpplets Dag i Sverige. Det är Riksförbundet Svensk Trädgård (RST) som står som initiativtagare. Förbundet bildades år 1900 och hette då Sveriges Pomologiska Förening. 65 år senare bytte man till dagens namn.
RST vill med Äpplets Dag öka intresset för svenska äpplen och lyfta kunskapen kring hur man sköter sina fruktträd på bästa sätt. Äpplets Dag vill omfatta alla slags äppelaktiviteter, från stora äppelmarknader, trädgårdsföreningars lokala äppelarrangemang till enskilda trädgårdsägare som vill ge bort den frukt som man inte kan ta hand om.
Dagen har engelsk förebild, i England firas sedan 1990 Apple Day den 21 oktober varje år. Initiativet kom där den ideell organisationen Common Ground.
Delad glädje är dubbel glädje, i Berlins utkanter ligger en park dit många vallfärdar ett par gånger per år. Tulpaner, rosor och dalior lockar tusentals personer, i alla de åldrar. Även vår chefredaktör Kerstin Engstrand, som här tipsar om denna tyska pärla och visar oss på de kombinationer som hon tyckte mest om:
Det tog lite tid att hitta, vi följer en bred gång. Det ser ganska modern ut men inga blommor i sikte. Ganska länge omges gången av gräsytor.
Foto: Kerstin Engstrand
Men strax så börjar några tulpaner skymta:
Foto: Kerstin Engstrand
Sedan blir de allt fler, och allt fler:
Tulpaner
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Till slut är det enormt med tulpaner, nu kan det väl knappast bli bättre? Eller?
Foto: Kerstin Engstrand
Desto intensivare tulpanprakten blir, desto längre stannar besökarna upp. Man insuper verkligen blomsterglädjen, och man fotograferar varandra. Två kilometer lång är vårlökspromenaden. Britzer Garten heter parken, och det tog sin lilla tid att med tunnelbana och buss ta sig hit, parken ligger i Berlins utkanter. Men det är det värt! För här möts man av en blomfrossa som heter duga.
Foto: Kerstin Engstrand
I slutet av april blommar här tulpaner, i långa, raka rader à la holländska tulpanfält men också i gräsmattorna, som enorma tulpanängar. Och det är just tulpanängarna som fastnar på min näthinna. Här finns så många nya kombinationer, i färger som inte är de vanligaste. Och efter ett tag upptäcker man att de satsat på trogna tulpansorter, som Darwinhybrider och liljeformade. Vilket betyder att man inte behöver bli ruinerad om man vill kopiera någon av tulpanängarna i sin egen trädgård.
Tulpanängar
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Nu är det inte bara vackert, utan man kan också få uppleva lite spänning. Här och var, där tulpanerna växter i stora fält, kan man klättra upp i en regissörsstol, eller är det en sådan där hög stol som domarna på tennismatcherna sitter i? Ja,det är lite högt, i alla fall om man också har två stora kameror med sig. Utsikten över blomhavet är speciell, så det är väl värt att ta sig besväret. Men jag tror nog inte liknande arrangemang är tillåtet i svenska parker. Synd för det är enormt roligt att få beskåda tulpaner från ovan.
Foto: Kerstin Engstrand
30-års jubileum
Foto: Kerstin Engstrand
I år 2015, firar Britzer Garten 30-årsjubileum. Den byggdes ursprungligen för BUGA utställningen 1985. BUGA står för Bundesgartenschau och är en återkommande trädgårdsutställning i Tyskland. Här finns en rosenträdgård, en kryddträdgård, rododendron en masse, ett ”medeltida” slott, en stor insjö, en över fem kilometer lång liten järnväg och mycket mera, som en liten Karl Foersterträdgård. Karl Foerster (1874-1970) är nog för oss svenskar mest känd som mannen som gett namn till flera prydnadsgräs. Det är en mycket modern landskapspark där moderna inslag, som skulpturer möter blomsterprakt. En synergieffekt som uppskattas, det märks på besökarna för här får man vid de olika intensiva blomperioderna faktiskt betala entré, 3 euro. Man får då tillgång till en yta av hela 90 hektar, men själva landskapsparken omfattar ca 10 hektar.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
2002 blev parken vald till en av Tysklands tio vackraste. Och det är absolut en av de mest inspirerande jag har besökt. Den är designad av landskapsarkitekten Wolfgang Miller tillsammans med Georg Penker och arkitekttrion Zilling, Zillich, Halfmann (Jürgen Dirk Zilling, Klaus Zillich och Jasper Halfmann). Den 26 april 1985 öppnades den och sedan dess har den bjudit på intensiv blomsterinspiration. Eller vad sägs om över 500 000 tulpaner, där lejonparten blommar samtidigt som äppelträden? Det är modernt, och det är romantiskt. Och självklart finns det även tulpaner i rosenträdgården.
Foto: Kerstin Engstrand
Senare på året, från mitten av sommaren till långt in på hösten, kan man besöka parken under ”Dahlia-Febern”. 10 000 dalior, 200 olika sorter, förför då besökarna. Bra tid att se daliorna är i början av september, för då är även rosendelen också i intensiv blomning.
Några udda fakta om Britzer Garten
Foto: Kerstin Engstrand
Jag var i Berlin för att bevaka en flygshow när jag fick tips om att besöka en park i Berlins utkant. ”Ett absolut måste om du gillar blommor”, sade mannen som stod bredvid mig samtidigt som han spanade in flygens akrobatiska manövrar i luften i sin kikare. Så jag tog honom på orden. Och han hade absolut rätt, Britzer Garten är mycket sevärd. Det är under de senaste tio åren som man storsatsat på tulpaner. En stor del av kostnaden för tulpanerna betalas av ”faddrar”, privatpersoner och företag. En fadder brukar sponsra med 100 upp till 1000 euro.
Det var år 1976 som beslut om att skapa en park för BUGA, i stadsdelen Neukölln, togs och man fick in 48 olika förslag. Det vinnande förslaget utmärktes av bland annat antalet små sjöar, hela tjugo stycken, men bara tre blev anlagda, och då tre stora sjöar istället för tjugo små. I parken finns även ett 19 meter högt berg anlagt på den annars så platta området.
Britzer Garten kostade 172 miljoner euro att anlägga.
Några besökarrekord: 2011 besökte över 1,3 miljoner parken, i juli 1985 trängdes hela 235 bussar på parkeringen, medan persondagsrekordet i parken är 87 000 och det var Pingstsöndagen 1985.
Inger Olausson och Annelie Johansson. Foto: Stockholms Gartnersällskap
Grattis Annelie Johansson som för sin bok ”Så ett frö” har erhållit utmärkelsen Årets Trädgårdsbok 2015. Boken är utgiven av Max Ströms förlag.
Annelie Johansson, som skrivit texterna, är trädgårdsmästare och projektledare för Lek Odla Väx!på Rosendals Trädgård. Nadia Nörbom har gjort de originella illustrationerna, och även Nadia arbetar på Rosendal och då främst som florist. Lena Granefelt har tagit bokens inspirerande fotografier.
Det är första gången som Årets Trädgårdsbok är en bok vars målgrupp är barn, unga och alla vuxna, som har nyfikenheten i behåll för odlandets magi.
Det är Stockholms Gartnersällskap som ansvarar för Årets Trädgårdsbok och juryns motivering lyder: I Rosendals Trädgård har en enkel och pedagogisk bok i ämnet frösådd, för både barn och vuxna, spirat fram ur arbetet med barn i trädgården. Författaren skriver inspirerande och sakligt och är frikostig med tips och idéer om enkla och spännande experiment som alla kan pröva. Illustrationerna är så pedagogiska att man nästan inte behöver kunna läsa för att förstå hur det går till att så och hur man sköter sin odling, ända fram till skörd av egna blommor, grönsaker och frön.
Hedersomnämnande
Stockholms Gartnersällskap har även delat ut ett hedersomnämnande och det gick i år för en doktorsavhandling från SLU i Uppsala, avdelning för Agrarhistoria. Det är en forskningsinsats som tar utgångspunkt i det som under 1900-talet utgjorde Gartnersällskapets många medlemmars kärnverksamhet. En blomstrande marknad – Handelsträdgårdar i Sverige 1900-1950 med fyra fallstudier i Stockholms län.Författare: Inger Olausson. Förlag: Carlssons
Juryns motivering:
Som hortonom och dotter till en trädgårdsmästare har Inger Olausson ”grävt där hon står”. Hon har utgått från fallstudier; fyra handelsträdgårdar i Stockholms närhet, både familjeföretag och herrgårdsträdgårdar. Boken ger fördjupad kunskap om den kommersiella yrkesodlingen och handelsträdgårdarnas utveckling under åren 1900-1950: Vad som odlades, vilka produktionssätt som användes, kostnader, försäljning mm. Vi får följa hur handelsträdgårdarnas utveckling går parallellt med svenskarnas ökade levnadsstandard och därmed ökade efterfrågan på grönsaker, frukt, bär och blommor. Lika aktuella nu som då är frågeställningar kring t.ex. utvecklingen mot mer import istället för lokal odling, transportsätt, pris och kvalitet. Inte enbart en kunskapsrik bok för professionella inom trädgårdsyrket utan även intressant och trevlig läsning för en bredare läsekrets.
Silvergirland, cyklamen och grå helgonört. Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt
När hösten kommer är det dags att liva upp planteringarna utanför entrén och ge både dig själv och dina besökare ett varmt välkomnande! För få saker gör att ditt hem känns lika välkomnande som växter. Och det finns förvånansvärt många växter som trivs i kruka, och som tål några minusgrader.Här ger svenska Blomsterfrämjandet sina bästa tips:
5 tips för vacker entréplantering:
Härlig blandning av växter i rosa, röda och gröna toner. Foto: Blomsterfrämjandet/Hörnhems
1. Välj växter med blommor som redan är lite utslagna. Blommorna håller sig länge i de svalare hösttemperaturerna och mycket knoppiga växter kan ha svårt att slå ut i blom om ljuset är för svagt och värmen för låg.
2. När du planterar växter på hösten ska de planteras så tätt att arrangemanget ser färdigt ut redan från början eftersom låga temperaturer och svagt ljus gör att tillväxten blir obetydlig.
3. Även höstplanteringar behöver vattnas, men ju svalare vädret blir, desto mindre vatten behövs. Känn efter hur jorden känns. Näring behövs inte.
4. Använd gärna lite oväntade planteringskärl. Gamla trälådor eller zinkbaljor från loppisen är både fina och lätta att flytta. Planteringskärl i betong ställs med fördel på plats innan de planteras och vattnas, annars blir de väldigt tunga.
5. Det är också fint att skapa en liten grupp av växter i olika krukor och kärl. Botanisera i förrådet och använd det du har hemma! Några pumpor, äpplen eller andra frukter och en ljuslykta intill sätter pricken över i:et.
5 bra växter i höstens entrékruka
Prydnadsgräs
Prydnadsgräsen är vackra på hösten när de får ax och vippor. Foto:Blomsterfrämjandet
Prydnadsgräs är som allra vackrast på hösten då flera av sorterna hunnit utveckla dekorativa vippor och ax. En del grässorter påverkas av svalare temperaturer och skiftar i olika färgnyanser. När gräsen rör sig i vinden skapar de liv och rörelse i planteringen och de är enormt dekorativa när snö och rimfrost fastnar i ax och vippor. Dessutom skapar gräsen volym och höjd, vilket är en av grunderna för alla lyckade planteringar. Ett måste i någon av höstkrukorna!
Alunrot
Alunrot är en tålig växt som håller sig fin långt in på hösten. Det finns mängder av sorter att välja blad. Foto: Blomsterfrämjandet
Alunrot är en av de allra mest användbara växterna för höstplanteringar eftersom de har så vackra och levande bladverk. Det finns ett enormt utbud av olika alunsorter på marknaden som har blad i gröna, limefärgade, bärnstensfärgade och olika nyanser av vinrött. Flera av sorterna har marmorerade blad med vackra teckningar i avvikande färg. Speciellt den sticklingsförökade alunroten ger mycket volym. Alunrot kan användas för att fylla ut i samplanteringar, men fungerar också utmärkt på egen hand, gärna flera olika nyanser tillsammans.
Cyklamen
Cyklamen välkomnar vid entrén. Foto: Blomsterfrämjandet
Cyklamen trivs bäst i svala temperaturer och med jämn tillförsel av vatten. Faktum är att cyklamen med fördel kan användas ute! Cyklamen trivs i utekrukan och klarar utmärkt ett par frostgrader. Genom att plantera många tillsammans blir effekten imponerande. Cyklamen finns i en mängd olika former och storlekar, och i ett brett färgspektrum från rött, cerise, rosa till vitt.
Prydnadskål
Cyklamen i kruka dekorerad med savoykål. Foto: Blomsterfrämjandet/Minna Mercke Schmidt
Läcker, tålig, formstark och lätt att kombinera, ja prydnadskålen har många fördelar! Den finns i olika nyanser av grönt, vitt och purpur och passar utmärkt att samplanera med till exempel cyklamen, prydnadsgräs och ljung. Tack vare sitt starka formspråk är prydnadskål också mycket lämplig att använda för sig själv och skapa vackra mönster av. Även grönkål går att använda som dekorativa inslag.
Bollkryss
Foto: Blomsterfrämjandet
Bollkrysantemum är en formstark växt som numera finns i mängder av olika nyanser. Namnet är mycket talande och deras växtsätt är precis som en boll, modell badbollsstorlek. Eftersom bollkryssen är så karaktäristiska kan de vara lite svåra att blanda med andra växter, men genom att plantera två bollkryss bredvid varandra i en lite större låda fås en fin ”pareffekt”. En matta runt bollkryssen med t.ex. murgröna eller alunrot är också fint.
Sätt på hösten och skörda egen vitlök till midsommar!
Alldeles egen nyskördad vitlök, från den egna täppan, kan det bli bättre? Särskilt i sommartider, då får man en doft av Provence på köpet. Så varför inte briljera med närodlad vitlök på midsommarfesten? Enligt mitt tycke blir egenodlad vitlök betydligt mera aromatisk i smaken än de som finns i matbutiken.
Och att odla vitlök är verkligen något för oss lata, enkelt, roligt, och gott. Eller för dig som är nybörjare. Sätt dem nu i höst och skörda nästa år, från slutet av juni till slutet av juli! Vitlök kan odlas i hela landet, även så långt norrut som Haparanda. Och vi lär faktisk ha odlat vitlök sedan vikingatiden.
NÄR ?
Vitlöken är på gång! Foto: Kerstin Engstrand
På hösten, i slutet av september – oktober, vissa år ännu senare, till och med i januari är suveräna månader att sätta vitlök i.
Franska sorter är oftast kyllagrade (i cirka +2°C) efter skörd vilket medför att de också här i Sverige kan börja växa på hösten om de sätts för tidigt. I regel sätts vitlök i Frankrike i januari, liksom på brittiska Isle of Wight och i Italien medan de i vårt klimat ska sättas när jordtemperaturen är nere vid 5°C just för att undvika att de börjar skjuta blad för tidigt och undvika att svamp angriper den.
Det är helt enkelt ingen idé att sätta dem tidigare. Vitlöken rotar sig snabbt och ska hinna rota sig innan kylan och tjälen kommer men ska inte börja växa för mycket. Bor du där det ofta förekommer tjäle är en annan tumregel att sätta vitlöken cirka en månad innan tjälen brukar komma. Det vill säga den bör inte skjuta gröna blad innan den verkliga vinterkylan kommer. I växtzon 1 och 2 går det dessutom att sätta vitlök till långt in i november. I november brukar jag också i zon 3 sätta min vitlök om hösten visar sig bli varm, som hösten 2014 och 2019.
Sololök är en ung vitlök. Så här ser den ut innan den börjar växa till sig och klyfta sig. Foto: Kerstin Engstrand
Men det går också att sätta dem i vår, när snön har smält, men då får du senare och mindre skörd. Då får du så kallade sololökar.
SORTER?
Stora klyftor ger stora lökar. Foto: Kerstin Engstrand
Köp certifierat vitlöksutsäde i trädgårdsbutiken. För att undvika sjukdomar ska man inte använda lökar från matbutiken, att få in exempelvis vitmögel i odlingen är en mardröm. En utsädesvitlök kostar 15- 30 kronor och ger i regel minst tio nya hela vitlökar. Välj stora vitlökar, ju större klyftor, desto större lökar att skörda nästa år. ”Att lyckas-faktorn” är stor, över 95% av de satta klyftorna brukar bildar vitlökar.
Lättast att få tag på är franska sorter som ’Germidour’, ’Theridrôme’ och ’Sabadrome’. De ger svagt lila vackra lökar som går att fläta. ’Primor’ är en liten, starkt lila sort som är vanlig i Kina och är också den tidigaste.
Jag har konstaterat att ’Theridrôme’ brukar ge de största vitlökarna, och den bästa skörden i soligt läge medan ’Germidour’ ger bäst i halvskuggigt läge.
Kan du inte sätta lökarna direkt efter inköp så förvara dem i rumstemperatur, luftigt och gärna mörkt. Låt vitlöken vara hel tills det är dags att sätta den. Först i samband med sättningen tas klyftorna ut ur löken.
VAR?
Vitlöksodling på Emmagården i Östersund,. Foto: Kerstin Engstrand
Läge och jordmån, vitlök gillar en kall vinter men hatar fuktig vinter. Därför ska odlingsplatsen vara väldränerad och solig, gärna i lä. Upphöjda odlingsbäddar, så kallade djupsängar, och i pallkragar som är två våningar höga, är ypperligt att odla vitlök i. Vitlök går också bra att odla i stora frostsäkra krukor.
Jorden ska vara näringsrik, allra helst kalkrik och sandblandad lerjord men inte ren lera. Har du inte det går det utmärkt med planteringsjord på påse som förbättras med kogödsel som också finns att köpa på påse. Är inte jorden ”ny” så behöver du grundgödsla innan sättning. Förbättra med kogödsel och ben- samt stenmjöl.
Innan sättning av klyftorna kan du låta dem dra i vatten ett tag, cirka i en timme men inte över två timmar. Det främjar den viktiga rotbildningen. Det finns de som blandar bikarbonat i vatten för att döda eventuella svampangrepp.
HUR?
Spetsiga sidan upp, rötterna växer ut från den breda ,platta sidan. Foto: Kerstin Engstrand
Sätt klyftorna en och en, med den spetsiga sidan uppåt, på ett djup av 5 – 7 cm och med ett avstånd på cirka 10- 15 cm från varandra. Du behöver inget särskilt land att odla i, vitlök går utmärkt att odla mellan andra växter, som bland rosorna eller hallonen. Eller i pallkrage. Föredrar du att odla i rader bör radavståndet vara 20 – 35 cm.
Ska man vintertäcka jorden? Vitlöken kräver det inte men jorden gillar att vara täckt, dvs inte öppen och bar. Det främjar mikrolivet.
Och nästa år:
Benmjöl. Foto: Kerstin Engstrand
I vår: Vatten och gödsel
När snön smälter börjar vitlökens gröna blast att titta upp. Då, så fort snön börjar smälta ska du ta bort tjocka lövtäcken. Och nu kan man försiktigt börja gödsla. Eller rättare sagt, man skadå börja gödsla. Strö ut lite hönsgödsel i pelleterad form mellan raderna, inte på lökarna eller på blasten. Benmjöl är också ett bra alternativ. Fortsätt så till juni månad. Och när du börjar klippa gräsmattan, uppskattar vitlöken ett lager gräsklipp då och då under våren och försommaren – det brukar göra underverk.
På våren, när vitlöken börjar spira, är det också dags att börja vattna. Det är viktigt men du ska sluta vattna en månad innan skörd. Detta för att vitlöken nu ska förbereda sig och bilda klyftor. Under hög- och sensommaren har rotsystemet blivit så pass djupgående att bevattning inte är lika nödvändig.
Från slutet av juni månad kan du börja skörda. I juni, när bladen ovan jord har blivit cirka 20 cm höga, får du upp en hel vitlök utan klyftor, en sololök. Krafsa försiktigt bort lite jord och kontrollera färgen. Är vitlöken grön är den omogen, är den vit går den att skörda. Riktigt mogen vitlök har en underbar vitrosa–lila färg.
Senare, i mitten av juli, när bladen är halvvissna, är vitlöken färdigutvecklad, dvs. börjat klyfta sig och då är det verkligen skördedags! Det ser du lättast genom att kontrollera bladen, är ett par blad fortfarande gröna och resten vissna är det dags. Låt inte vitlöken stå kvar i jorden för länge, då spricker det yttre skalet. Senast i september bör du ha skördat alla. Det yttre skalet är vitlökens egna skydd mot mögelangrepp.
Lagring
Foto: Kerstin Engstrand
Får du stor skörd så går vitlök utmärkt all lagra. Vad som avgör vitlökens hållbarhet är torkningen. Ta upp lökarna, skölj av dem och låt dem torka, under tak eller allra helst i ett soligt fönster, i ett par veckor. Vitlök förvaras bäst i rumstemperatur.
Färsk, grillad fisk, små färskpotatisar och mojo är inte dumt. Denna röda, trögflytande, glänsande sås passar också utmärkt att hälla på kokt blomkål. Det är salt, vitlök och spiskummin som ger den dess speciella smak och paprikapulver dess underbara färg. Mojo är en sås som är ett måste att ha en sats av i kylskåpet.
1 msk fint grovsalt
2 msk mald spiskummin
2–5 klyftor vitlök skurna i bitar
2 stycken peperoncini, små torkade chilifrukter
3 msk paprikapulver
2 dl olivolja
1. Stöt salt och spiskummin i en mortel. Lägg vitlöksbitarna och chilifrukterna i morteln och stöt dem tillsammans med saltblandningen. Häll i paprikapulvret och stöt lite till.
2. Häll oljan i en glasburk, häll i kryddblandningen och tillslut väl. Nu ska mojon stå och mogna ett par dagar i rumstemperatur. Efter ett tag skiktar den sig varför man alltid måste röra om innan den används. Den håller sig länge i kylskåp men hållbarheten brukar inte vara något problem, mojon tar snabbt slut!
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...