Knippebakterios på dahliaknöl. Foto: Kerstin Engstrand
2021 var året då ”alla” odlade dahlior. 2021 var också året då väldigt många upptäckte att en del dahliaknölar såg märkliga ut. Märkliga knottriga utväxter, ibland i rosa, ibland i vitt fanns vid stjälkens bas. De i vitt liknar pyttesmå buketter av blomkål.
Facebookgrupper fylldes av frågor från medlemmar som undrade vad är detta?
En sak är säker, dessa utväxter ska inte finnas på en friska dahliaknölar.
Kräfta, knippebakterios eller på engelska leafy gall disease finns det flera som anser att någon bekämpning inte behövs för men går man in på sociala media så får man en annan syn, då anges det i regel att man måste slänga den drabbade knölen samt tillhörande jord. Släng det inte på komposten utan i hushållssoporna som går till förbränning.
Knippebakterios är vanligt förekommande i de flesta jordar. Det är en bakterie, Rhizobium radiobacter som även anges som Agrobacterium tumefaciens som orsakar skador. Bakterien lär tränga in i växten via skador på knölarna eller på stjälkarna. Resultatet blir knottriga utväxter.
Denna bakterie, krongall, finns på många växter, särskilt på fruktträd och bärbuskar men även rödbetor kan drabbas. Bland blommor så drabbas även begonia, flox, lupiner och margeriter. Även pelargoner kan drabbas och då i regel svårt.
Något bekämpningsmedel finns inte men det sägs att man kan får bort bakterien om man odlar andra grönsaker, och då inte rödbetor, i ett eller två år. Det går till exempel bra att odla potatis. Kanske det var därför man förr ofta odlade två potatis och en dahlia ihop, i alla fall fick man världens vackraste potatisland.
Så hittar du knölar med stor mängd knottriga skott just vid basen, där stjälken möter knölen, så rekommenderas att kasta plantan samt den jord den närmast har vuxit i. Det finns dock de som anser att det går bra att fortsätta odla en angripen planta, och då odla den separerad i en kruka. Det finns fall där det hela har ebbat ut men det finns inte så mycket information runt detta.
Knippebakterios kan även synas på nyinköpta dahliaknölar. Ta då bild på den angripna och kontakta säljaren så att du får en ny smittfri eller pengarna tillbaka.
Det finns fakta om det mesta! Kanske mest fascinerande är de skalor som finns för fruktträd. Försök i USA har resulterat i spännande scheman där knopparnas och blommornas olika stadier anges och risken för skador vid olika temperaturer. Skalorna är i Farenheit, en lathund finns längst ner i denna artikel.
• Risk vid mycket låg temperatur vid BBCH 56-59 äpple
• Risk vid låg temperatur vid BBCH 59-69
• Vanligt med klart väder innan frostnätter på både vår och tidig höst
Frost inträffar när temperaturen går under noll grader, ja det kan vi väl alla, i alla fall vi som bor i Norden. Under vinterhalvåret är frost inget problem, då vet vi att det ska vara kallt.
Utan det är under våren och sensommaren samt hösten som frost blir ett problem. Eller som i maj 2020 då frostnätter i mitten av maj hotade äppelskörden. Den frostknäppen resulterade i dålig körd av både äpple, päron, körsbär och persikor. April hade 2020 bjudit på ovanligt varmt väder och maj blev kylig. Året därpå, 2021, var april den kallaste på 18 år. Frankrike och Italien drabbades av plötslig frost i början av april, samtidigt som vinplantorna blommade. Vinet hade 2021 kommit i gång med blomningen ovanligt tidigt på grund av en värmebölja i mars. Samma mönster alltså, ovanligt tidig värme som har följts av ovanlig hård och sen frost.
Vårfrost!
Magnolians knoppar är inbäddade i päls! Men kommer frost när de slagit ut så får blommorna bruna kanter. Foto: Kerstin Engstrand
Det är under den period som växter är i gång att växa, under växtens vegetationsperiod, som frost är skadligt och rentav farligt för dina växter. Frost kan ge lätta frostskador, liksom nypa växterna, man brukar ibland höra att en växt blivit frostnupen och då oftast fått bruna kanter. Men frost kan också medföra så stora skador att en växt dör. I regel är frost farligast för ettåriga växter eller växter som inte är härdiga för vårt klimat. Potatis, tomat, zucchini/squash är några växter vars bladverk direkt reagerar på även lätt frost.
Men frukt- och bär får andra skador, det är årets skörd som påverkas. Mer om olika fruktträds känslighet kan du läsa i artikeln Fruktträdens temperaturkänslighet.
Större och/eller äldre plantor klarar sig bättre
Därför talar vi mycket om vikten av att fleråriga växter ska vara väl invintrade. Det för en väl invintrad växt som köldhärdigheten anges. Ta exempelvis en gran, vi har enorma granskogar i Sverige för en vanlig gran kan klara -50°C. Men de färska granskotten, som i regel är röda eller ljusgröna, de skadas lätt vid bara någon enstaka minusgrad. Det är alltid bättre att köpa stora exemplar av fleråriga växter än mindre och yngre då de äldre klarar sig bättre.
Att storleken har betydelse gäller även för potatisplantor. En stor planta är mer frosttålig än en mindre beroende på att unga plantor skjuter skott tidigare än äldre.
Jordgubbsblomma skadad av frost. Foto: Kerstin Engstrand
Jordgubbar är också frostkänsliga. Blommorna tål bara en halv minusgrad. Om en jordgubbsblomma blivit frostskadad brukar det synas att den är svart i mitten. Är karten mogna tål de ner till två minusgrader, större kart är tåligare än mindre.
Risk för nattfrost
Vattenkedjan visar på en kall natt har inträffat. Foto: Kerstin Engstrand
Numera kollar vi vädret i en app, det finns hur många väderappar som helst. SMHI har slutat varna för frost men ibland dyker det upp kommentarer från jourvarande meteorolog att det föreligger risk för frost eller till och med mera preciserat som risk för markfrost. Särskilda frostvarningar slutade SMHI med 2009.
Källa SMHI app
Men när SMHI anger minusgrader en natt i april eller i maj, vad betyder det? SMHI anger beräknad lufttemperatur på två meters höjd. Beräknad lufttemperatur. Och på en höjd av två meter. Detta kan betyda att det kan vara betydligt kallare nere vid marken, eller varmare. Det kan också bli betydligt kallare eller varmare lokalt.
Markfrost
Frost på tulpanblad. Foto: Kerstin Engstrand
Sker när markytan är betydligt kallare än vad luften på två meters höjd är. Begreppet markfrost används om det är minusgrader endast vid markytan.
Vanlig frost
Rejäl frost i gräsmattan. Foto: Kerstin Engstrand
Något de flesta lärt oss är att det är vanligare med frost om det är klart väder, stjärnklart. Vissa anger också att det i regel sker vid fullmåne, i alla fall att det skulle vara vanligare med väderomslag vid fullmåne. Att det blir frost om det är ett högtryck som medför klart väder är alltså vanligt men även vid nästan klart väder kan frost ske vilket många upplevt i början av maj 2021. Är det samtidigt vindstilla eller ganska vindstilla så ökar risken för frost. Är det blåsigt så virvlas varm luft runt och minskar frostrisken. Frosten sker alltså då värme strålar från markytan och från luftskiktet närmast marken uppåt, mot rymden som meteorologerna säger.
OBS! Om det blåser så är risken mindre! Då kan vinden röra om i de lägsta luftskikten, det betyder att det inte blir lika kallt.
Därför brukar professionella fruktodlare sätta igång vindmaskiner om det varnas för frost när fruktträdens knoppar är i olika känsliga stadier.
Risken för frost är därför i regel större på platser där luften samlas, stillastående luft ska man ha koll på. Kanske inte lätt för en enskild trädgårdsägare men alla platser brukar ha sina frostfickor.
Den iskalla luften lägger sig närmast markytan och då i svackor och på plana partier. Att odla i en sluttning är bättre än på ett slätt område.
Men frostrisken minskar också med ökad höjd på plantorna! Det gäller främst fleråriga växter, som träd. Man pratar om att en ungskog vars träd blivit 1,5 – 2 meter höga sällan drabbas av frostskador. En faktor som självklart påverkar i en ungskog är att träden står ganska tätt tillsammans. Det är också därför man rekommenderar att man köper så stora exemplar av växter man kan, särskilt när man köper växter som normalt inte är avsedda för vårt klimat. I skog hålls dagens värme kvar bättre än på en åker. Har du din trädgård omgiven av tät skog minskar frostrisken något, i alla fall nära skogen.
Kan variera stort lokalt
Frost på postlådan. En annan bra indikator är om man måste skrapa bilens rutor. Foto: Kerstin Engstrand
Varje egendom har sina frostfickor och varje landsdel har områden som oftare drabbas av frost än andra. Dessa lokala variationer är viktiga att ha koll på. En kylig dag kan man gå runt i trädgården och känna var den kyliga luften finns. Det brukar kännas i knähöjd, pröva en dag, du kommer att känna skillnaden! Och du behöver inte gå barbent, de kyligare stråken känns även om man har jeans på sig.
Några svenska områden som är väl dokumenterade för att vara köldhärdar är det sydsvenska höglandet där det småländska höglandet ingår samt norra Uppland. För Norrland och i nordvästra Svealand anges ofta att områden som ligger högre än 500 meter över havet är särskilt utsatta.
Kolmården är ett annat område samt även Gotland, då vår och försommar när havet är kalla. På hösten värmer havet ön så Gotland har sällan höstfrost. Vill du odla med minimum av frostrisk så är det syd- och västkusten samt runt våra stora sjöar som är bra val.
”Frostplatser”
1. Plan mark. Yrkesodlare anger oftast att torvrik jord är extra utsatt.
2. Gropar och svackor, där bildas kalluft och den ligger kvar.
3. Våtmarker ligger ofta lågt i terrängen och är oftast mycket frostlänta.
Dessa faktorer minskar frostrisken:
Sluttningar och markkrön, där rör sig luften lättare vilket medför att frostrisken minskar.
Nära sjöar, uppvärmt vatten värmer luften under natten. Har du en sluttning ner mot en sjö är det varmast längst ner vid sjön.
Om odlingar ligger i upphöjda bäddar så medför det att temperaturen närmast jordytan ökar.
Två svåra ord: Advektionsfrost och strålningsfrost
Det är vid tillströmning av kalla luftmassor som advektionsfrost uppkommer. Det är en luftburen frost, helt enkelt en kall luftmassa som kommer in i odlingen.
• Vind
• Molntäcke på himlen
• Liten skillnad i temperaturen i luftlagren från marken och upp fem meter
Strålningsfrost bildas när stora mängder värme strålar ut från marken och ut i luften. Strålningsfrost är vanligast på försommaren. Intressant är att dagar som bjudit på soligt och torrt väder samt vindstilla, då är risken för frost under natten stor. Att lufttemperaturen kan sjunka mycket snabbt under natten har vi nog alla sett på väderleksprognosen. Oftast är det som kallast vid klockan fyra på morgonen, när vi sover som bäst. Just strålningsfrost kan man skydda sig mot genom att bevattning vilket är en vanlig metod bland exempelvis vinodlare.
Strålningsfrost kallas också för utstrålningsfrost. Det är helt enkelt att värmen strålar ut från odlingen och det blir vad man kallar för negativ nettostrålning. Den börjar nere vid gräset!
• Liten till inget molntäcke på himlen
• Ingen vind
• Luftlagret närmast jorden har lägre temperatur
Sådan frost kan man minska genom att hålla gräset kortklippt och att vattna jorden! Det fungerar i regel om det ska bli runt minus två grader. Vatten håller 2 till 3 gånger mer värme och blir på så sätt en värmebuffert. Liknande effekt blir det på hösten på Gotland när havet är uppvärmt.
Att vattna jorden är ett gammalt knep, men det bör göras i god tid, rådet yrkesodlare får är upp mot fem dagar innan förväntad frostnatt. Det gäller dock att jorden är väldränerad.
Aj, mina persikoträd blommar och det ska bli frost!
Persikoblom som tar skydd mot husväggen. Foto: Kerstin Engstrand
Yrkesodlare, som vinodlare, brukar sätta på vattenspridarna när det vankas en frostnatt. Cirka en vecka kan man försena blomningen genom att bevattna knopparna. Ett skyddande tak, kanske till och med enbart gjort av väv skyddar också. Ibland räcker takutsprånget till för att skydda ett enstaka träd som växer vid en husvägg.
• Strålningsfrost: klar himmel, ingen vind, något kallare närmare marken
• Luftburen frost: mycket moln, blåser mycket och kallt
I de områden som är mest utsatta uppträder ibland frost eller markfrost under den period då växterna är som mest aktiva, vegetationsperioden.
Järnnätter
Är enstaka frostnätter som kan förekomma ända in på försommaren och under sensommaren eller tidigt på hösten. Oftast tänker man på frost i juni när man pratar om järnnätter. Förr var en säker tidpunkt för att plantera ut sina köldkänsliga växter att iaktta när kommunerna planterade ut sina sommarblommor. Det knepet fungerar rätt bra än idag.
Att dessa frostnätter kallas för järnnätter är gammalt och man tror att det är en mindre bra översättning från ett begrepp som finns i den tyska bondepraktikan. I tyskan finns begreppet ”eisheilige” för deras järnnätter mellan 11 och 15 maj. Troligen har tyska orden Eis för is blandats ihop med Eisen för järn. Så isnätter blev då järnnätter på svenska. Det talas om första veckan i juni, oftast natten till den 2 juni men även om nätterna mellan 13 och 18 juni. Medan man i Norrland talar om 28 – 31 juli och 11 – 19 augusti. Jag har inte funnit några belagda fakta om just dessa datum men sedan barnsben har jag hört talas om nätterna runt 6-10 juni och då i Östergötland.
SMHI anger inte järnnätter utan anger genomsnittliga datum för sista vårfrosten:
Redan i april dyker den upp i trädgårds- och matbutiker, stjärnöga strålar emot oss i en mängd färger. Den utstrålar både mjukhet och styrka. Alla färger vill man ha!
Foto: Kerstin Engstrand
Då dess ursprung är Sydafrika kan man tro att den inte klarar av kyla men det gör den! Det är därför den säljs redan i april och början av maj. Runt nollan är inget problem för den.
Afrikanskt prästkrage, kapmargeriette, star of the veldt är några av denna härliga växts namn.
Foto: Kerstin Engstrand
Den trivs både i kruka för sig själv eller samplanterad med andra växter. Jag har några tillsammans med penséer och violer där stjärnöga har fått ersätta minipåskliljorna när de har vissnat.
Lång blomningstid. Ja verkligen lång! Från april till en bra bit in i oktober.
Soligt läge blir den vackrast i. Blommorna vänder sig delvis mot solen och så fort det är mulet eller natt sluter blommorna sig och då får man njuta av kronbladens vackra undersidor.
Foto: Kerstin Engstrand
Den vill ha lagom med vatten, när du planterar den så vattna rejält. Vänta sedan tills jorden torkat upp innan du vattnar igen.
Tillsätt gärna lite näring i vattnet, 1 – 2 ml flytande krukväxtnäring per liter vatten är en bra dos och det tricket fungerar så att du alltid kan vattna med näringsvatten.
Ansa, ta bort vissna blommor, de är enkla att nypa bort, så främjas knoppbildningen.
Foto: Kerstin Engstrand
Jag matchar mina även med petunior, lobelia är en annan växt som framhäver stjärnögat och även plättar i luften. En lilablommande stjärnöga är snygg med aubergine!
Den blir 25 till 35 cm hög och har ett friskt grönt bladverk, upprätt och buskigt. På våren, försommaren säljs även småplantor, pluggplantor av stjärnöga.
Foto: Kerstin Engstrand
Osteopermum ecklonis är stjärnögats vetenskapliga namn, den förekommer även under Dimorphotheca ecklonis.
En annan fördel ned stjärnöga är att den säljs i blom så du vet exakt vilken färgnyans blommorna har.
Foto: Kerstin Engstrand
Att stjärnöga just heter stjärnöga på svenska förstår man när man tittar i dess mitt!
Den var min mors favoritblomma. Idag är den supertrendig, alla vill odla den och ha den som snittblomma. Och röda bukettanemoner till jul lanserade Gunnar Kaj för så där 15 till 20 år sedan.
Kan de trivas i trädgården`? Ja! I min trädgård i växtzon 3 slog årets första slog ut i början av maj. Årets sista brukar blomma i oktober och även bli nätt frostnupen!
Foto: Kerstin Engstrand
Man kan ibland finna plantor att köpa men vanligen så driver man fram bukettanemonerna från knölar.
Ja, de är verkligen knölar, de ser ut som knaggliga små stenar!
Jag har både testat att förkultivera dem så att de hinner bilda plantor innan de planteras ut samt att först förkultivera dem inomhus och så snart knölarna börjat bilda rötter satt ut dem i en pallkrage. Båda sätten fungerar.
Jag har dessutom satt knölar på hösten och på våren. Båda fungerar. Dock är det färre som blommar i maj av de som satts på hösten och fått genomlida en svensk vinter.
De vanliga sorterna i de Caen-serien är lättare än de mera exklusiva italienska i Mistralserien. Anemoner i Mistralserien bör man förkultivera tills de växt till sig till plantor innan de planteras ut.
Foto: Kerstin Engstrand
Vanligen blommar knölarna cirka tre månader efter plantering om de sätts ut på våren. Mina satta på hösten blommar i början av maj. En knöl kan ge allt från en, tre, fem, kanske till och med tolv och riktigt stora knölar kan under en säsong ge hela 30 blommor. Med säsong menar jag från maj till och med oktober.
Foto: Kerstin Engstrand
Knölarna är som sagt stenhårda. Och fula. Man kan knappast tro att det ur en sådan kan springa ut de vackraste av blommor. Just hårdheten gör att man därför brukar man låta dem dra i vatten. Rumstempererat vatten rekommenderas. Jag har testat flera olika sätt:
Foto: Kerstin Engstrand
Det klassiska rådet att bara låta dem dra i vatten i sex till åtta timmar. Har också glömt bort dem så de har legat över natten i vatten, i tolv timmar och det har också gått bra. Risk finns dock att om de ligger för länge i vatten och därefter i blöt jord att knölarna ruttnar.
Yrkesodlartricket jag en gång lärt mig av, har för mig av en odlare i San Remo, en stad där sluttningarna är fulla av växthus för där odlar man snittblommor! Och det är att låta dem dra i rinnande vatten, eller i alla fall vatten som cirkulerar. Så jag använde mig av en liten akvariepump som jag lade i en stor bunke. Fyra timmar räcker och fungerar lika bra, särskilt om knölarna är färska. Jag lägger dem i nätpåsar, täta sådana som jag fått andra lökar i då jag oftast har flera olika sorter som jag vill hålla åtskilda. Annars är det väldigt vackert att låta anemoner i olika färger växa tillsammans. Det är en oemotståndlig syn!
Men en sak är viktig, sätt knölarna så fort du får dem! Eller förvara dem i kylskåpets svaldel tills det är dags.
Vanligen brukar man börja förkultivera dem i mars, april månad.
När knölarna legat ett par timmar i vatten har de svällt upp lite och blivit lite mjukare. Då kan du sätta dem i krukor eller utomhus om jordtemperaturen är runt tio grader. Inomhus brukar de visa gröna blad efter cirka 10 dagar.
Man brukar rekommendera ett avstånd på 10 cm mellan knölarna och på minst 10 cm djup. De jag vill övervintra på friland sätter jag oftast på ett djup av 15 cm – då kommer de tillbaka. Hade det var i till exempel Italien hade rådet varit 5 cm djupt och 10 – 15 cm mellan varandra då man där oftast har tillgång till större knölar.
Viktigt är att växtplatsen är solig men också att jorden är fuktig men inte blöt. och det ska vara väldränerat.
Foto: Kerstin Engstrand
En del anemonknölar är plattare än andra. De flesta är lite konformiga och man ska sätt dem med toppen nedåt.
Man kan också förkultivera dem lite längre, så att rötter syns innan de sätts i jord. Jag lägger ut mina på en djupare bricka som har ett lager jord, fördelar över de vattendragna knölarna och sedan täcker dem med jord. Det tar en till två veckor innan alla knölar har grott.
När de börjar skjuta gröna skott är det dags att vattna igen.
När varje knöl har fått två blad så sätter jag ut dem, antingen i krukor eller ut på friland, i en pallkrage i soligt läge till exempel.
Foto: Kerstin Engstrand
Sedan är det bara att vänta, plötsligt händer det! Som snittblomma håller bukettanemoner länge, i över en vecka, ibland till och med i två.
Världens första Chelsea Flower Show på hösten! Det var en märklig känsla, pandemin pågick fortfarande om än i lite mildare form – om man nu kan säga så om en pandemi men Storbritannien hade lättat lite på sina hårda restriktioner.
Det var en fantastisk Chelsea. Lite mindre än annars men så färgstark. En hel del nytt, som nya former av idéträdgårdar och för första gången någonsin – balkonger!
I 17 artiklar och 250 bilder kan du njuta av denna unika utställning:
Sanctuary Gardens – ny form av mindre idéträdgårdar som hade fokus på växters läkande verkan. I två artiklar, den andra handlar om en trädgård som hade danska restaurangen Norma som inspirationskälla.
Artisans Gardens– En Chelseaklassiker där hantverk ofta står i fokus.
Balkonger! Avlånga balkonger med formatet 2 x 5 meter.
Container Gardens – allt från takterrass till minimal framsides-/baksidesträdgård, nya kategori 2021.
Saknar du något eldigt i trädgården? Kanske något som är mera sofistikerat, det vill säga ingen växt som blommar i stora blaffor utan mera diskret och elegant? Då är en växt i Bistorta (tidigare Persicaria) något att satsa på.
Men lugn, den finns även i rosa och diskret vitt. Och alla har de smala blomax.
Foto: Kerstin Engstrand
När Chelsea Flower Show 2021 gick av stapeln, äntligen efter det att maj 2020 blev inställt och likaså maj 2021 så blev det då en höstversion i september 2021. Och vilken växt dominerade? Jo, ormroten!
I Sverige är det vanligen två sorter som är vanligast, en låg och en hög.
Foto: Kerstin Engstrand
Bergomroten, Bistorta affinis, blir cirka 20 cm hög och kan oftast ses täcka hela mattor. Den blommar i regel i juli och augusti.
Blodomrot, Bistorta amplexicaulis, kan bli hela 100 cm hög och brukar börja blomma i juli och fortsätter så tills frosten tagit sitt grepp om trädgården.
Alla ormrötter trivs i soligt läge, halvskugga är oftast också okey. Dock vill de växa i lätt fuktig jord och väldränerat.
Man brukar ange att blodomroten har härdighet C, dvs övervintrar ibland medan bergomroten har härdighet B, den övervintrar vanligen i väldränerat läge. Just detta med väldränerat och lätt fuktig jord brukar vara den ömma punkten. Just detta krav på växtplats är som den växer i dess ursprungliga form, i Himalaya.
Blodomrot, Bistorta (tidigare Persicaria) amplexicaulis ‘Firetail’ och förstås minglandes med dekorativa gräs:
Chrysanthemum ‘Joyce Fountain’ (24a) stod där som en människa. Jag har då sällan sett sådana enorma och när jag sett dem har det alltid varit på Chelsea Flower Show.
Dessa krysantemum såg ut som om det var en blomma med peruk , eller med golvmopp. Kanske skulle det vara något att satsa på, en designad golvmopp i stil med denna blomma?
Foto: Kerstin Engstrand
I Storbritannien finns det enbart en återförsäljare av denna: Chrysanthemums Direct i Knutsford, Cheshire.Men det finns andra som säljer liknande. 150 cm höga brukar de bli och när de ser ut som på bilden har man dragit upp dem särskilt för just utställningar. Annars låter man plantan utveckla fem till sex knoppar på varje stjälk. Två gånger toppas då plantorna, och i England toppas de den 10 april respektive 10 juni för blomning i oktober.
Foto: Kerstin Engstrand
Även om dessa gigantiska krysantemums drog ögonen till sig så bestod utställningen även av en grönsaksdel som var lika fantastisk:
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
South West in Bloom, med design av Jon Wheatley fick utmärkelsen Best Exhibit/ Great Pavilion.
Best in Show! En fantastisk trädgård! Makalös i sin enkelhet – en enkelhet som inte var enkel men så vackert. Bambu i fokus i form av koner vars färger skiftade fint efter ljusförhållandena. Den var änglalik, trolsk och man kunde även tänka sig några älvor dansa fram. Den var annorlunda och man kände en enorm vila när man var i den.
Foto: Kerstin Engstrand
Designers var Peter Chmiel med Chin-Jung Chen. Konstruktion av The Outdoor Room. Fem “byggnader”, tolv halvvuxna träd, 20 000 liter av vatten samt bara så där runt 3000 växter skulle ytan som var den vanliga på 220 kvm fyllas med.
När resultatet var klart – visst känns det mycket större än 220 kvadratmetrar?
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
De fem strukturerna (jag såg bara fyra) var gjorda av laminerad bambu och på engelska kallas dessa strukturer, som påminner om pergoler för ”lattice structures”. De var alla i varierande höjder, från 1,8 till 8,4 meter. Bambu är världens största gräs och växer snabbt, därav en förnybar källa. Det var Xylotek i Storbritannien som konstruerade dem.
Foto: Kerstin Engstrand
I mitten en liten damm med näckrosor. En nästan helt dold bäck förde vattnet till dammen.
Foto: Kerstin Engstrand
Temat, budskapet var att lanskapsplanerarna måste ta tillvara naturen mycket mer. Trädgården fick guldmedalj och Best in Show.
Foto: Kerstin Engstrand
Guangzhou är en stad som ligger i Kina, på fastlandet direkt mot Hong Kong.
1 of 6
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
The Trailfinders’ 50th Anniversary Garden
Foto: Kerstin Engstrand
Jonathan Snow var tillbaka! Med kanske hans bästa trädgård någonsin. Denna var så bra att man började fundera hur han klarar av det. Den var självklar som en bit äkta trädgård av världsklass hade grävts upp och flyttats till London. Detta är mästerligt! Guldmedalj blev det förstås.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Vad föreställer då trädgården? Jo, växtligheten uppe på en höjd på 2 000 till 4000 meter över havet. Här är det enorma rhododendrons och showens absoluta växt nummer ett denna höst, persicarias (pilörter och ormrot) som blandar sig med bambu och en mängd andra växter.
Foto: Kerstin Engstrand
Sponsorn, The Trailfinders, firade 50-årsjubileum och deras första resa gick just till Kathmandu. Det var 1970 (trädgården skulle ha visats 2020 men då blev Chelsea inställt pga av pandemin) därför var trädgården inspirerad av lanskapet vid foten av Himalaya. Imponerande!
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Lite högre upp skymtade en liten byggnad, ett shelter. Längst ner skymtade man en liten bäck och en stenlagd gång ledde uppåt.
Foto: Kerstin Engstrand
Bland träden märkets främst himalayatall, Pinus wallichiana. Hela trädgården var konstruerad av Stewart Landscape Construction som fick utmärkelsen för bästa konstruktion.
The Yeo Valley Organic Garden
Foto: Kerstin Engstrand
Publikens favorit! Tom Massey, som slog igenom på Hampton Court 2017 tog publiken med storm!
När guldmedaljen var ett faktum firade han i samma blåklintsblåa kostym som han bar på Hampton Court – ett vinnande koncept ska inte bytas ut.
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Här var det landskapet Devon i fokus. Även här fans det organiska strukturer, som bränt trä, det kolsvartaste på Chelsea detta år och en äggformad hängfåtölj i natur och svart. Materialet var ek. Väl inne i den blev man paff, golvet var gjort av glas! Där kunde man i närbild studera den lilla bäck som forsade fram under den. Porlande vatten är viktigt då det ger lugnande känsla.
Gör man en trädgård för Chelsea så har man öga för detaljer – som att den äggformade sittplatsens form återkom i vissa växters fröställningar, som jätteliljans,Cardiocrinum giganteum.
Trädgården var byggd för Yeo Valley Organic Garden, en familjeägd verksamhet i Somerset, Devon.
Foto: Kerstin Engstrand
Den gula rudbeckian som syns på flera ställen i trädgården är höstrudbeckia, Rudbeckia laciniata ‘Herbstsonne’/ Rudbeckia nitida ‘Herbstsonne’ som även säljs under sortnamnet ’Autumn Sun’. Även fackellilja, Kniphofia förekom ymmigt.
Foto: Kerstin Engstrand
The Florence Nightingale Garden: A Celebration of Modern-Day Nursing
Foto: Kerstin Engstrand
Dekorativa gräs, färgstarka planteringar- det var ju höst – och äntligen rejält med jätteverbena fick matcha en vägg fylld med citat och en pergolastruktur som liknande steriliserade träd som bildade ett skyddande tak. Detta var tänkt som en ny gård till ett splitternytt sjukhus.
Varför var man då på Chelsea? Jo, för att visa upp att det nu var 200 år sedan Florence Nightingale födelse.
1 of 2
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Trädgårdens tema var det slagkraftiga ‘nurture through nature’. Självklart var sjuksköterskor inbjudna, de var från St Thomas’ Hospital samt även Amber Lickerish som spelar Florence Nightingale vid museet med samma namn. Helen George från tv-serien Barnmorskan i East End var med och invigde trädgården.
Svartbjörk, Betula nigra, med sin fantastiska stam, var det dominerande trädet.
Foto: Kerstin Engstrand
Robert Myers är ett återkommande namn bland designers på Chelsea och 2021 var han tillbaka med denna trädgård som verkligen hade organiska former i fokus.
Anläggare/konstruktör: Bowles & Wyer. Trädgården var sponsrad av The Burdett Trust for Nursing.
Foto: Kerstin Engstrand
Bytet från maj 2020 till hösten 2021 innebar förstås byta av växter. Dahlian ‘Verrone’s Obsidian’ fångades mångas intresse.
Foto: Kerstin Engstrand
Efter utställningen kommer trädgården att byggas upp vid London’s Guy’s and St Thomas’ Hospital, en självklar plats då det var där 1860 den första sjuksköterskeskolan startade på initiativ av Florence Nightingale. Sjukhuset ligger på andra sidan floden Thames och platsen där trädgården byggs upp på var under pandemin en plats för testning och vaccinering av Covid-19. Det var på St Thomas Hospital som premiärminister Boris Johnson vårdades för Covid i maj 2020.
Trädgården fick silvermedalj.
The M&G Garden
Foto: Kerstin Engstrand
På bästa platsen, där de flesta besökare ser den första stora idéträdgården, har alltid utställningens sponsor sin trädgård. Under många år har M&G varit huvudsponsor och de har vågat anlita trädgårdsdesigners som vågar ta ut svängarna.
Årets designerpar var Harris Bugg Studio med Crocus som anläggare. Harris Bugg är två personer, Charlotte Harris och Hugo Bugg som innan de bildade firma ihop var och en hade slagit igenom på Chelsea och det även som en av de yngsta någonsin.
Foto: Kerstin Engstrand
De är kunniga, vågade och otroligt trevliga – professionella ut i fingerspetsarna. 2021 blev det lite industridesign men fokus var växterna. Alltid växter i fokus när de jobbar.
Foto: Kerstin Engstrand
Växter:
1 of 3
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Skogsaster i lila, Walter amsonia, dekorativa gräs, bergssilja med flera gav färg till trädgården.
Foto: Kerstin Engstrand
Trädgården var ursprungligen ritad för våren 2020 – vars utställning blev inställd. De ville stimulera intresset av vikten av gröna områden i storstaden. 100 löpmeter industrirör fick bli en röd tråd- snarare guld och svart tråd.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
I trädgårdens fond såg det ut så här:
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Och Hugos förstfödde tränade på att känna på hur en mästarträdgård känns:
Foto: Kerstin Engstrand
Bodmin Jail, 60° East: A Garden Between Continents
Foto: Kerstin Engstrand
Ekaterina Zasukhina och Carly Kershaw jade skapat en trädgård som var tänkt att ligga I hjärtat av staden Yekaterinburg. Varför valde de då denna ort? Jo staden är belägen nästan på gränsen mellan Europa och Asien. Så trädgården visade hur Uralbergens landskap.
Det brittiska trädgårdssällskapet har sedan länge på varje show haft miljö i fokus. Torv får inte längre användas och 2021 förbjöd man även Oasis, den gröna stickmassan som många använder till buketter. Flera växter som är kända bärare av växtsjukdomar kommer heller inte in på showen.
Årets produkt blev en blomkruka som görs av plats funnen på skotska stränder. I ett hörn hittade man även en konstinstallation gjord av Dan Rawlings för det välkända Saatchi Gallery. Då COP 26 skulle hållas några veckor efter Chelsea hade installationen det passande namnet “Delays Expected”. Och i allt bråte som installationen var gjord av skymtade ett mycket fint handgjort metallarbete i form av träd och grenar. Stoppljuset lyste illrött hela tiden.
1 of 3
'Delays Expected’ av Dan Foto: Kerstin Engstrand.
'Delays Expected’ av Dan Rawlings.Foto: Kerstin Engstrand
'Delays Expected’ av Dan Rawlings. Foto: Kerstin Engstrand
RHS COP 26 GARDEN
Foto: Kerstin Engstrand
Under Sue Briggs ledning har RHS allt mer jobbat med att påverka politiker i att få dem att förstå hur viktiga trädgårdar är för vår miljö och välbefinnande. 2018 var “plötsligt” Theresa May på besök. I år var flera olika politiker på besök, alla med ansvar för miljöfrågor och de fick en skarp reprimand av sällskapets president Keith Weed! Den var underbar att höra – tänk om vi skulle få våra svenska motsvarigheter att också höja rösten!
Självklart hade man skapat en trädgård för att fokusera på möjligheter. Den var gjord för att besökarna skulle vandra igenom den. Designer var Marie-Louise Agius, som fick äran att visa runt politikerna och Balston Agius.
Här fanns bikupor, kompost, vattensjuka områden.
1 of 4
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Det fanns även “vackra” områden där olika teman som torrt klimat och tropiskt fanns med.
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Fyra temat var trädgården uppbyggd runt: Decline, Adaption, Mitigation och till slut Balance.
Frågan är om det budskapet gick hem hos publiken- för det fanns inga texter till delarna.
Foto: Kerstin Engstrand
Greg Hands, Energy and Climate Change Minister (mannen med grön slips) besökte Chelsea Flower Show med bland annat Secretary of State for Environment, Food and Rural Affairs, Rt Hon George Eustice (mannen i mitten, person nummer fyra från vänster). Sue Briggs, RHS i ljusblått, designern Marie-Louise Agius i gult. RHSs president, Keith Weed är mannen med blommig slips. Två personer kan vi inte identifiera, kvinnan i blommig kavaj och mannen längst till höger men de var även de politiker.
Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...
Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. OK