Författare Inlägg avKerstin Engstrand

Kerstin Engstrand

570 Inlägg 0 kommentarer

Foto: Kerstin Engstrand

Aubergine (äggplanta) är drömmen om medelhavskost och varma somrar. Dessutom en mycket vacker växt där de purpurfärgade frukterna är så vackra att man knappt vill skörda dem. Dessutom går aubergin alldeles utmärkt att odla i Sverige- utomhus!

Jag är inte ensam om att lyckas med aubergine utomhus. Vi är många som upptäckt att aubergine/äggplanta odlad inomhus eller i växthus är riktiga lusmagneter. Det finns välrenommerade trädgårdsmästare på stora brittiska köksträdgårdar som öppet erkänner att de vägrar odla aubergine i växthus om man inte tänker använda dem som just lusmagnet ungefär som vinodlare använder sig av rosor. Fångstgröda brukar man kalla växter som först drar till sig en ohyra, då vet att man att nu måste man noga se över sina odlingar. Men utomhus, det är kanon att odla aubergine. Ryktet om att aubergine ska vara enormt värmekrävande är fel för det finns många sorter som passar i vårt klimat, i alla fall upp till växtzon 3.

Men utomhus, det är kanon att odla aubergine.

Indien och Sri Lanka anges som äggplantans hemländer, Sri Lanka har ett fuktigt, varmt tropiskt klimat, Indiens varierar beroende på var, Indien är stort. I hemländerna är aubergine en flerårig växt. Här hemma kan en planta kanske bli flerårig om den odlas i ett vinteruppvärmt växthus. Men skörden blir så bra om man odlar den som ettårig grönsaksväxt utomhus så det knappt lönar sig att försöka få den överleva en vinter. Och handen på hjärtat, hur många av oss har vinteruppvärmda växthus?

Gott om blommor samtidigt som plantan bär frukt. Foto: Kerstin Engstrand
Gott om blommor samtidigt som plantan bär frukt. Foto: Kerstin Engstrand

Det roliga med aubergine är att en planta ger både rikligt med frukt samtidigt som den blommar för fullt. Det är vanligt att en planta har både mogna frukter, kart, nya blomknoppar och vissna blommor på en och samma gång.

Och blommorna är mycket vackra, eleganta, i lila.  Aubergin är självpollinerande, vinden fungerar utmärkt för pollineringen och det märks på skörden när man odlar aubergin utomhus. Ännu ett skäl till att odla utomhus!

Sorter

Det finns mängder med sorter som ger bra skörd utomhus. Ett bra riktmärke är att leta efter sorter som anges som tidiga och lågväxande samt anpassade för att växa i kruka.

Det finns sorter som har taggar och de som är tagglösa. Taggarna sitter på bladen och min erfarenhet är att de tagglösa fungerar bättre i vårt klimat.

Foto: Kerstin Engstrand
Taggig sort med bladlöss! Foto: Kerstin Engstrand

Många av de tidiga sorterna är hybridsorter, oftast angivna som F1-hybrider. Det betyder att det är ingen idé att ta frön från egna odlingar men för just aubergine brukar det knappast vara ett problem, äggplanta odlar man för att äta och få vill ha kvar, eller kan ha kvar, frukterna på plantorna så länge att de bildar frö för det minskar skörden.

'Jackpot'.  Foto: Kerstin Engstrand
‘Jackpot’. Foto: Kerstin Engstrand

Jackpot: Min absoluta favoritsort är Jackpot (som ibland ses skrivas som Jack Pot) som ger tidig och riklig stor skörd från mitten av juli till oktober – utomhus! I Sverige, i zon 3.  Jackpot ger halvrunda lila frukter. Vackra är de, en planta blir så vacker när det finns fem, sex stycken skimrande mogna purpurfärgade frukter på den plus lila blommor att man inte vill skörda! Det sägs att en frukt brukar väga runt 80 till 100 gram styck men jag har glömt att väga dem.

Växtsättet är kompakt, Jackpot förgrenar sig automatiskt och du bör räkna med att en planta blir cirka 55 – 60 cm hög och runt 45 cm bred. Perfekta proportioner för FNISS alltså.

Foto: Kerstin Engstrand
‘De Barbentane’ odlad i FNISS. Foto: Kerstin Engstrand

Andra bra sorter är:

Översikt av bra, tidiga auberginesorter för odling utomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Översikt av bra, tidiga auberginesorter för odling utomhus. Foto: Kerstin Engstrand

 

Odlar i FNISS!
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Jag odlar de flesta av mina auberginer i IKEAs klassiska papperskorg FNISS. Den rymmer tio liter jord och kostar numera hela 15 kronor styck, innan pandemin kostade den tio kronor. Kompletterat med hål och fat (som oftast kostar mer) så är den en perfekt kruka. FNISS har inga hål i botten så jag gör hål 4,5 cm upp på sidorna, två hål, en på vardera sidan.  Hål gör du lätt med en lödkolv (OBS gör hålen utomhus!) eller med en borr. FNISS kan man köpa på nätet och den rymmer 10 liter jord.

Aubergine, från sådd till skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Såtidpunkt: Fröna måste förkultiveras inomhus. Jag brukar så omkring 20 februari för utplantering runt den 10 juni. Dvs 110 dagar innan planerad utplantering. 10 juni är i Stockholmsområdet ett bra datum, då har risken för sen nattfrost försvunnit. Aubergine ska planteras ut när dygnets lägsta temperatur är över tio grader. Bor du i växtzon 1 kan du troligen plantera ut redan i slutet av maj.

Innan utplanteringen har plantan omplanterats två gånger och fått gradvis vänja sig vid att stå utomhus (de har ”avhärdats).

Jag har vissa år testat att så redan i januari men de småplantorna har oftast dukat under av bladlusangrepp. De första bladlössen inomhus brukar dyka upp hemma hos mig i början-mitten av februari. Nästa attack brukar komma i april. Plantor sådda i januari klarar inte bladlössen men om plantorna sås i februari är de betydligt bättre skick i april då ljuset och inomhusklimatet är betydligt bättre vilket ger starkare plantor.  Läs mer om bladlöss i artikeln: Nyttodjur mot bladlöss. I den artikeln hittar du även bild på en riktigt lusangripen aubergineplanta. När du ser den bilden förstår du varför många plantor har det svårt under dessa angrepp.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Frödjup: Auberginefrön sås på ett djup av 5 mm (0,5 cm), täck antingen med jord eller med vermikulit, ett guldglänsande material. Jag har testat båda varianterna och tycker nog att frön täckta med vermikulit utvecklar sig bättre. Dessutom gör vermikulit det svårare för eventuella sorgmygg att få fäste i jorden. Sår du i pluggar/briketter så kan man lätt föra över en bit av jorden över hålet där fröna sås i.

Håll sådden fuktig men inte våt! Bäst är att vattna underifrån och efter någon timma hälla bort eventuellt överskottsvatten. Och kom ihåg att sådden ska stå varmt, en värmematta är nu mycket bra.

Jordtemperaturen för sådderna ska vara 22-25 grader eller lite mera varför en värmematta är en bra investering.  Mer om värmematta hittar du i artikeln: Startpaket för uppdragning av fröplantor inomhus.

Ibland kan man få se rotludd, fibriller på fröets rot. Det är inget farligt utan bara bra.  Foto: Kerstin Engstrand
Ibland kan man få se rotludd, fibriller på fröets rot. Det är inget farligt utan bara bra. Foto: Kerstin Engstrand

Groningstid, från frö till hjärtblad: I regel brukar fröna gro efter två till sex dagar vilket är bra, man vet snabbt om fröna är bra eller ej. Först sänder fröet ut sin rot, då har fröet grott vilket man kan se om man försiktigt petar undan jorden som täcker fröet. Därefter skjuter det upp grönt till stjälk och de första hjärtbladen vilket brukar ske en till tre dagar efter att fröet grott. Hjärtbladen brukar alltså vara fint utvecklade cirka två dagar efter att fröet har grott och de syns tydligt som två blad som står emot varandra. Så vanligen har men en liten planta med två hjärtblad fem till åtta dagar efter sådd, vissa sorter eller om fröna är gamla kan det ta lite längre tid.

Man kan antingen bredså i vanlig krukväxtjord eller så dem en och en i pluggar. Vill du ha många plantor av en och samma sort är det lättare att bredså, ska du bara ha några enstaka plantor eller har några plantor av flera sorter föredrar jag pluggar eller jiffybriketter.

För bästa resultat är det bäst att så ett frö i varje enhet men om fröna börjar bli några år gamla brukar jag så två frön i varje plugg. Skulle båda fröna gro så väljer jag att dela på plantorna om de båda växer på bra eller, om det är enbart ett frö som bjuder på en bra planta, så klipper jag av den sämre plantan.

Pilarna markerar hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand
Pilarna markerar hjärtbladen. Foto: Kerstin Engstrand

Först kommer två små blad, de så kallade hjärtbladen. Därefter utvecklas två blad till, de så kallade karaktärsbladen, som kommer att vara med plantan under hela dess växtresa. Hjärtbladen kommer med tiden att gulna och falla av. När de två karaktärsbladen har utvecklats är det dags att omplantera.

Extra ljus!

Värme och ljus behöver aubergine. Så fort hjärtbladen har bildats behövs extraljus och svalare än vid groningen. Ljuset är lätt att fixa, 16 timmar per dag, se ”Rabarber testar: Lönar det sig att satsa på växtbelysning?” men det kan vara svårare med att få svalare. 20 grader är en bra temperatur och kanske har du det vid fönstret men det ska vara svalt utan starkt drag.  Annars kompensera med mera ljus, jag har inget svalt utrymme så det blir istället 16 timmars växtbelysning. För lite ljus och för varmt under tillväxtfasen ger rangliga plantor.

Omplantering
Det är bra att ha märkt sådderna från start för nu ser nästan alla sorter likadana ut. Foto: Kerstin Engstrand
Det är bra att ha märkt sådderna från start för nu ser nästan alla sorter likadana ut. Foto: Kerstin Engstrand

När plantan fått ytterligare ett bladpar utöver det första, hjärtbladen, är det dags att omplantera, särskilt om dina sådder har bredsått. Växer plantorna i pluggar kan du vänta tills rotsystemet fyller helt ut pluggen men riktmärke är att när en planta har fyra till sex blad är det dags för en första omplantering. Vanlig krukväxtjord fungerar utmärkt.

Djupare: Aubergine, äggplanta, det vetenskapliga namnet är Solanum melongena och tillhör samma släkte som potatis, tomat och paprika och peppar. Det medför att man lätt kan plantera plantorna djupare, det vill säga man kan sätta dem så djup att det första bladparet, det nedersta är precis ovan jordytan. Då får du en stadigare planta då fler rötter kommer att bildas längs med den del av stjälken som är under jord. Utnyttja detta faktum, plantera alltid aubergin djupare!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Omplantering 1: När hjärtbladen har fått sällskap med ett par riktiga blad är det dags för första omplantering till krukor som har 7 cm sida. Odlar du i plugg/briketter kan du vänta tills hela pluggen är fylld med rötter. Från sådd till första omplantering kan ta mellan tre och fem veckor. Jorden ska vara näringsrik jord, som krukväxtjord eller plant/grönsaksjord.

Håll jorden fuktigt men inte för blöt. Vattna underifrån och häll bort eventuellt överskottsvatten som finns på faten en timme efter vattningen. Har du två plantor i en plugg så går det lättast att dela på plantorna om de är väl vattnade innan delning.

Omplanterade plantor som får dra vatten underifrån. Foto: Kerstin Engstrand
Omplanterade plantor som får dra vatten underifrån. Foto: Kerstin Engstrand

Omplantering 2: När rötterna fyller ut krukan, då är det dags att plantera om till en kruka med 9 cm sida, alternativt 11 cm sida. Det brukar ta cirka tre veckor efter omplantering 1 eller åtta veckor efter sådd. Om du lyfter på krukan kan man skymta rötterna, då är det dags att plantera om.

Blomning innan utplantering: Man brukar nypa bort blommor och blomknoppar som bildas innan plantan är omplanterad till utomhuskrukan. Detta för att plantan ska koncentrera sig på att bilda en tålig planta.

Avhärdning på gång. Plantorna ser lite skamfilade ut  efter ett obligatoriskt bladlusangrepp men de kommer snart att repa sig. Foto: Kerstin Engstrand
Avhärdning på gång. Plantorna ser lite skamfilade ut efter ett obligatoriskt bladlusangrepp men de kommer snart att repa sig. Foto: Kerstin Engstrand

Avhärdning, vänj dina plantor till uteluftens friska vindar: Cirka två veckor innan beräknad utplantering ska plantorna vänjas vid utelivet. Man brukar låta dem successivt få stå utomhus allt längre tid. Dock inte i gassande sol utan i skugga och med vindskydd. I lä och skugga på balkongen fungerar jättebra. Man kan även de första dagarna gardera sig med ett lager av dubbel odlingsväv.

Utplantering: Ska ske när risken för nattfrost är över och nattemperaturen håller sig runt tio grader. Då ska plantorna minst vara 10 cm höga, allra helst 15 cm höga. Även nu, sätt plantorna djupare, det vill säga jord upp till första nedersta bladparet. Jag använder nu rosjord och bottnar med två nävar pelleterad hönsgödsel.

Krukorna är i regel Ikeas papperskorg FNISS som rymmer tio liter men krukor om 15 liter fungerar också bra.

Skugga gärna plantorna den första tiden med fiberduk.

Värme, vatten och näring
Droppbevattning trivs aubergine extra bra med. Foto: Kerstin Engstrand
Droppbevattning trivs aubergine extra bra med. Foto: Kerstin Engstrand

De flesta sorter som säljs i Sverige anger utvecklingstid från utplantering till mogen frukt. Så står det 60 dagar så kan du i regel förvänta dig första skörd från slutet av juli och framåt.

Lågväxande sorter, som Jackpot har kompakta plantor utan en dominerande huvudstam vilket medför att de inte behöver beskäras. De förgrenar sig automatiskt. Andra, högväxande sorter är bra att toppa när plantan är cirka 30 cm hög. Då förgrenar sig plantan och bildar minst två sidoskott, kanske till och med fyra. Men som sagt, lågväxande sorter som Jackpot behöver man inte toppa. Högväxande sorter eller plantor som ger rikligt med frukt behöver växtstöd.

Odlingsplatsen ska vara bästa solläge, i söder eller sydväst och gärna mot en skyddande vägg eller mur.

Jämn tillgång till vatten är nödvändigt varför jag rekommenderar ett automatiskt droppbevattningssystem som antingen går på timer eller är solcellsdrivet.

Bergianska trädgården i Stockholm är proffs på odling. de stöttar sina plantor med en bambupinne samt täcker jorden med färskt gräsklipp. gräsklippen på bilden har legat ett tag varför det nu är gulbrunt.  Foto: Kerstin Engstrand
Bergianska trädgården i Stockholm är proffs på odling. De stöttar sina plantor med en bambupinne samt täcker jorden med färskt gräsklipp. gräsklippen på bilden har legat ett tag varför det nu är gulbrunt. Foto: Kerstin Engstrand

När blommorna slår ut och fruktsättningen börjar är det dags att tillsätta extra näring. Den näring som fanns i jorden vid utplantering brukar anses vara förbrukad efter fyra veckor. Färskt gräsklipp är bra att lägga på jorden runt plantan. Det bevarar både fuktigheten och ger näring.

Blomning: Det händer att blomknoppar faller av, särskilt under den första tiden utomhus. Det är inget att oroa sig över, det kommer snabbt nya.

Aubergine är självpollinerande varför vind och insekter hjälper till. Man kan också spraya blommorna lätt med ljummet vatten.

Skadedjur
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Bladlöss har jag tidigare angett, de brukar främst angripa plantorna inomhus eller i växthus. Förutom regelbunden okulär besiktning och klämma ihjäl de löss man hittar är det bra att regelbundet duscha plantorna.

Att regelbundet duscha plantorna lätt är ett bra knep att hålla skadedjuren borda under tiden de står inomhus. Foto: Kerstin Engstrand
Att regelbundet duscha plantorna lätt är ett bra knep att hålla skadedjuren borda under tiden de står inomhus. Foto: Kerstin Engstrand

Spinn, spinnkvalster och trips kan också angripa, oftast ser plantorna bruna ut. När plantorna väl kommit ut brukar de klara angreppen bättre. Det är inte ovanligt att se plantor ge bra med skörd trots att plantorna ser brunmjöliga ut.

Grönsaksflyns larver brukar också kunna äta hål i frukterna liksom sniglar och tvestjärt.

Skörd
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Skörden sker när frukterna nått full storlek, rätt färg och skalet ska vara blankt. Om man väntar för länge blir skalet matt och frukten blir inte god att äta. Äggplantan blir då torr och får en bitter smak. Vanligt är också att frukten spricker om den sitter kvar för länge.

Det finns sorter som går att äta innan de fått rätt storlek.

Skörda ofta, det främjar fruktsättningen och du får fler frukter under längre tid. Första skörden brukar kunna ske i slutet av juli och därefter långt in på hösten. Om hösten är mild även i oktober.

Ju oftare du skördar desto bättre skörd får du. Bäst skär man av frukten från fästet, eller klipper av med en sax eller sekatör. Mogna äggplantor lossnar inte automatiskt!

Två frukter från samma planta. den till vänster är övermogen vilket syns tydligt på färgen. Foto: Kerstin Engstrand
Två frukter från samma planta. den till vänster är övermogen vilket syns tydligt på färgen. Foto: Kerstin Engstrand

Skördade äggplantor förvaras bäst svalt, i kylskåpets svaldel och brukar hålla sig fräscha i minst en vecka.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Wizard, Coral Sunrise. Blir 30 till 35 cm hög. Wizard står för en hel serie olika namnsorter. Foto: Kerstin Engstrand

Palettblad är idag en av våra mest populära krukväxter. På Facebook finns det flera grupper där medlemmarna bara fokuserar på palettblad. Utbudet av sorter är enormt och habegäret vaknar lätt till liv! Många byter skott med varandra eller säljer. Är du nyfiken på palettblad så tipsar vi här om att fröså, det är lättare an man kan tro!

Palettbladsfrön är pyttesmå, jag skulle nog säga att de är till och med mindre än pyttesmå. Men de har en enorm kraft i sig!

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Du kan så inomhus från januari och framåt och få bra, fina plantor. Med extra växtbelysning är det lätt att få fram fina plantor även om du sår i januari och februari. Efter vårdagsjämningen i mars klarar man sig utan extra belysning. Så palettblad så här:

Fyll en kruka med såjord eller kokosjord. Vattna jorden och låt överskottsvattnet rinna av.

Strö ut fröerna jämnt fördelade över jordytan. Det är inte lätt att få till det jämnt, de är som sagt små. Fröna är ljusgroende och behöver inte täckas men man kan strö över lite vermikulit som gör att fukten hålls bättre över fröerna.

Foto: Kerstin Engstrand
Det inringade området visar småplantorna åtta dagar efter sådd. Foto: Kerstin Engstrand

Nu ska sådden så ljus samt får inte torka ut. Efter cirka en vecka har du mängder med småplantor vars hjärtblad nästan är helt runda. Bevaka småplantorna, vattna dem underifrån och vänta. De synes nästan stå still men snart har de plötsligt blivit kraftigare och det är dags att plantera om dem. Det sker när de har fyra till sex blad inklusive hjärtbladen. Det kan kännas svårt att dela på plantorna men om du har vattnat dem rejält en stund innan delningen så går det lättare.

14 dagar efter sådd brukar det vara dags att plantera om småplantorna.

Palettblad vill växa i porös jord vilket märks på dessa två frösådder. De är sådda samtidigt men den till vänster är sådd i en mineralplugg. Foto: Kerstin Engstrand
Palettblad vill växa i porös jord vilket märks på dessa två frösådder. De är sådda samtidigt men den till vänster är sådd i en mineralplugg. Foto: Kerstin Engstrand

Ju bättre ljus desto vackrare bladfärger. En attraktiv växtbelysning är en ljusramp från IKEAS vars växtljus har en sammansättning som ger särskilt fina färger! Det är därför denna växtbelysning betingar ett högt pris på andrahandsmarknaden då IKEA slutade sälja den för några år sedan. Den gav mycket fina utfärgningar på just palettblad, särskilt på rosa toner.

Palettblad gillar inte att torka ut. Utomhus stormtrivs den i en kruka i halvskuggigt läge.

På senhösten brukar plantorna skjuta blomax. Många anser att man inte ska tillåta att blomknoppar sätts utan att det är bättre att hel tiden toppa plantorna. Blomsättningen brukar även påverka färgen på bladen, de tappar färg när blomknopparna bildas.

På engelska heter palettblad coleus plant. Tidigare kallades den på svenska för bladnässla då bladen påminner i formen om vanlig brännässla som även mosaikblad har kallats för.  Dess vetenskapliga namn är numera Plectranthus scutellarioides, tidigare hette den Solenostemon scutellarioides. Det är DNA-tekniken som ändrat släktskapet till novemberljussläktet.

Wizard Jade. Foto: Kerstin Engstrand
Wizard Jade. Foto: Kerstin Engstrand

Palettblad gillar inte vintern inomhus! De flesta av oss har upplevt att våra fina exemplar sackar ihop helt efter ett tag inomhus. Bästa sättet att föreviga dina frösådda palettblad till nästa sommar är att ta sticklingar. Sticklingar rotar sig lätt i vatten. Samtidigt så blir då moderplantan rejält nerklippt vilket den brukar tycka om. Så om ingen ohyra härjar kommer du då att ha både en moderplanta som stormtrivs och mängder av sticklingar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När du på hösten tar in dina palettblad så kontrollera dem noggrant. Ofta har de tyvärr spinn. Mjöldagg är vanligt på palettblad, syns vanligen som små vita fläckar längs stjälkarna.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Första mars är en av de dagar på året som är särskilt markerad i min kalender. Det har så varit sedan barnen var små. Årets minodling av morötter startar! Det är en miniodling i dubbel bemärkelse, små så kallade karottmorötter i små krukor. Roligt och enkelt! Från början var det en kul grej med barnen i samband med sportlovet men som numera blivit en del av det vanliga odlingsåret.

Det finns flera sorts morötter, små runda så kallade karottmorötter som sorten ‘Paris Market’ är vanligast att odla i kruka. Det är en tidig sort med runda morötter på cirka 5 cm i diameter. Det är en gammal sort, odlad sedan 1800-talet och än idag en mycket bra sort som finns i flera utvecklade versioner, oftast kan det exempelvis stå 4 efter namnet. Vi odlar även sorten (Baby Chantenay) ‘Cascade’ F1 som är en snabbväxande sort som man kan dels låta växa till sig som lång, “normal” morot om man odlar på friland men som faktiskt bäst skördas som just babymorötter. Den ger lätt avlånga triangelformade morötter.

Foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Jord: Vi sår utomhus. Det vill säga i krukor med sådden står utomhus i närheten av boningshuset. Jorden är vanlig krukväxtjord som vattnas innan sådd. Fröna strös över ytan, se bild ovan, och därefter täcks sådden med jord om ett lager av en centimeter. Den jorden som täcker fröna ska vara torr.

Därefter gäller det att vänta. Morötter gror vid en temperatur av 5 grader och sår du senare, i april, så gror de fortare än i mars men de kommer att gro! Skulle sådden stå ovanligt soligt, det händer att vårsolen kan vara stark, så kan du behöva fukta sådden.

En kall vår, som exempelvis våren 2021, grodde fröna först i början av maj.

Sådden börjar växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand
Sådden börjar växa till sig. Foto: Kerstin Engstrand

Men så inte alla frön i påsarna på en gång! En påse kan rymma flera hundra frön! Bättre att satsa på flera krukor och/eller komplettera med sådd på friland. Så några i mars, några i april, några i maj och lite i juni. Då kan man njuta av färska, späda morötter långt in på hösten. Överblivna morotsfrön kan sparas i frysen.

Foto: Kerstin Engstrand
I  mitten av maj går det fortare, nu har det gått fyra dagar efter det att bilden ovan är tagen. Foto: Kerstin Engstrand

Vill du odlar fler grönsaker i kruka på våren? Klicka på länken så visas artikel om 5 snabba grönsaker i kruka.

Gödsling: Ingen gödsling behövs!  Det räcker med den näring som finns i jorden. Gödsling ger bara sämre smak.

Paris Market odlade i kruka och utan gallring. Foto: Kerstin Engstrand
Paris Market odlade i kruka och utan gallring. Foto: Kerstin Engstrand

Gallring? När plantorna har kommit upp ca 3 cm kan det kanske behövas gallras om du råkat så för tätt, vilket är lätt skett då morotsfrön är mycket små och tunna. Man brukar säga att minimorötter behöver ett avstånd mellan plantorna om 3 cm. Lättast gallrar man med sax, dvs klipp av de plantor som ska bort. Morotsblasten kan man äta, som mikroblad.

Vattning: Under växtperioden behöver morötter regelbundet vattnas, annars kan det ske att de blir bittra i smaken. Paris Market kan i brist på vatten bli avlång istället för rund och god.

Skörd: Man brukar räkna med att det tar cirka 60 dagar från att fröna grott tills skörden startar. vicka lite på en planta så ser man om där finns en mogen morot.

Noteras ska att båda dessa sorter klarar att stå länge i kruka! Det har hänt att vi glömt bort en kruka och inte skördat förrän i början av oktober och morötterna har varit finfina!

Nyfiken på fler sådder i början av året? Läs då artikeln: Lönar det sig att vinterså i januari/februari?

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

 

Cobaea pringlei CD&R1323. Foto: Kerstin Engstrand

Äntligen fick jag tag på den! Lyckan var total, tre plantor kom med posten.

Äntligen skulle min trädgård fyllas med denna vigorösa klättrare vars blommor är mera avlånga, mera eleganta än dess släkting klockrankan. Som jag har jagat den!

Efterlängtat paket! Foto: Kerstin Engstrand
Efterlängtat paket! Foto: Kerstin Engstrand

Men plantorna såg inte roliga ut. Det var inte mycket till liv som skymtade. Varför undrar du? Jo, Cobaea pringlei vissnar ner på hösten och något grönt visar sig inte förrän sent på våren.

Tre krukor som vårdades ömt. Två visade sig vara vid full vigör medan den tredje tyvärr drabbades av ett stort angrepp av sorgmyggor och tynades snabbt bort.

Foto: Kerstin Engstrand
Med lite växtljus så börjar plantornas blad få en grön ton. Foto: Kerstin Engstrand

Det är egentligen en skandal att denna ska vara så svår att få tag på! Att den är relativt ny, den hittades 1991, kan delvis förklara bristen i handeln men de plantjägare jag talat med anger att den är svår att föröka. Den förökas med rotskott.

James Compton Foto: Kerstin Engstrand
James Compton Foto: Kerstin Engstrand

Det var trion James Compton, John D’Arcy, och Martyn Rix som fann den i Mexikos nordöstra delar.  Blommorna kan bli hela åtta till tio centimeter långa samt på en sommar blir en planta snabbt sex meter hög. Liksom dess släkting klockrankan är den en lätt klättrare.

Men den trivs bra i kruka! Och det är i september den börjar blomma och fortsätter tills stark frost nyper tag i blommorna. Som äldre planta börjar den blomma succesivt tidigare och kan efter några år om sommaren blir varm slå ut sina första blommor redan i mitten av juli.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

För visserligen anges den vara härdig – i Mexiko men även i Holland och i södra England har flera fått den att övervintra. Den vissnar ner under vintern för att skjuta nya skott på senvåren. Jag tar in mina plantor men bor du i växtzon 1 kan du chansa att få den att övervintra men täck den gärna med ett lager löv.  Det finns dock uppgifter att plantor har överlevt snörika vintrar med minus 25 grader. Markera plantorna väl så att du inte missar dem när de skjuter nya skott på senvåren, i april eller ibland så sent som i slutet av maj eller början av juni.

Första blomknoppen på g! Foto: Kerstin Engstrand
Första blomknoppen på g! Foto: Kerstin Engstrand

När du hittar plantor är de i regel nämnda som Cobaea pringlei CD&R1323 vilket du kan skymta på en av etiketterna på bilden med växtljus. CD&R står för James Compton, John D’Arcy, och Martyn Rix och det var dessa växtjägares växt nummer 1323. Vad som inte anges men som är underförstått med denna angivelse är att de hittade den under deras expedition till östra delen av Sierra Madre i Mexiko och årtalet var 1991. Det var James som fann den väl omslingrande ett träd på en höjd av 1500 m.  Pringlei är till ära för den amerikanska botanisten, plantjägaren och plantskolelisten Cyrus Guernsey Pringle (1838–1911).

Får du tag på en planta eller två så köp dem! De brukar inte kosta så mycket, vanligen är priset i Europa på mellan 75 till 150 svenska kronor. En planta blir ledigt tre meter hög på en sommar, i Mexiko i regel sex meter.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Kruktomater ger bra skörd. Foto: Kerstin Engstrand

19 november har Elisabeth namnsdag. Vi är många som heter Elisabeth så det är en “stor” namnsdag. En annan stor namnsdag är Anna, av tradition lägger man lutfisken i blöt på Anna-dagen den 9 december men jag har av min mor lärt mig att Elisabethdagen, den firar man genom att så låga kruktomater för odling under vinterhalvåret.

Det är härligt! Just kanske för att november är normalt en verkligt grå månad. Då är det extra härligt att så frön till julröda tomater!

Finessen är att det behövs inte några stora investeringar. Under årtiondena har tekniken utvecklats. Min mor odlade i köksfönstret i godisburkar (hon skulle i år fyllt 103 år). Jag odlar mina hydroponiskt, i vatten med flytande näring.

  • Tomatens gyllene tal är 8

  • Från sådd till blomning: 8 veckor

  • Från blomning till mogna tomater: 8 veckor

Kruktomater är vanligen lite tidigare. Bifftomater senare, och de fungerar inte att odla inomhus då de blir stora plantor.

Sår du tidiga kruktomatsorter den 19 november kan du skörda de första mogna tomaterna runt 27 februari. Vill du kunna skörda den 14 februari så får du börja tidigare,  i mitten av oktober och som senast den 1 november.

Vad behöver du?

0wwseeds

Frön till lågväxande tomater körsbärstomater, ibland kallade för kruktomater. Bra klassiska sorter är ’Tiny Tim’ och ’Vilma’ samt den nyare ’Veranda Red’. Andra bra sorter är ’Minibel’ och ’Bajaja’.

I denna artikel får du följa sorten ’Veranda Red’ odlad i en Harvy. Harvy är en finurlig låda för att odla i vatten. Den finns i två varianter, den första som kom på marknaden, den större som rymmer sex plantor och den nyare, mindre som är hälften så stor. En fördel med att odla hydroponiskt är växtkraften samt smaken. Både tomater och basilika samt sallat utvecklar en kraftigare smak odlade hydroponiskt vilket är viktigt om man odlar inomhus under det solfattiga vinterhalvåret. I en liten Harvy passar det bra med två plantor, i den större tre. Tomater bör man odla i vartannat hål. Pluggen som är mellan tomaterna kan du exempelvis odla persilja eller koriander i.

Läs också: Odla hydroponiskt, vi testar 

 

Ljuskälla

ljuskallax2

Då tiden mellan höstdagjämningen och vårdagsjämning är ganska solfattig behövs tillskottsljus. Jag kör med en ljuskälla, Airam Superlux LED 20W (kallvit 4000K, fattning E27) i en vanlig arbetslampa. Den är billig, under 100 kronor och ger mycket bra ljus. Stig Häggkvist som driver Facebooksidan Växtljus för hobbyodlare har testat dem och gett dem mycket bra betyg. Även 10W från samma fabrikat är mycket bra.

Har du armatur för E14-sockel är Airam LED PAR20 E14 6,2W 3500K också bra och mycket prisvärd.

Ljuskällan sitter i en arbetslampa där man kan skruva fast larmaturen på ett bord. Den räcker gott för en liten Harvy med tre plantor eller en stor växt. Belysningen går i 12 − 16 timmar, 16 timmar i början (06.00 till 22.00) från november till början av mars, därefter12 timmar från vårdagjämningen i slutet av mars. Odlar du i en stor Harvy med tre tomatplantor behövs mer ljus som sprids över ytan. En fördel med en arbetslampa är att den lätt kan justeras i höjd allt eftersom plantorna växer till sig.

Sår i plugg
Liten fröplanta i sim plugg. Denna är 10 dagar gammal.  Foto: Kerstin Engstrand
Liten fröplanta i sim plugg. Denna är 10 dagar gammal. Foto: Kerstin Engstrand

Jag använder mig gärna av de pluggar som finns för Harvy. Särskilt när jag ska så ett fåtal växter.

Tomatfrön ska täckas med lite jord. I pluggarna finns det redan hål och det är bara att putta över lite av pluggen över fröet. Kom dock ihåg att fukta pluggarna rejält innan sådd.

Efter cirka två till fem dagar har tomatfröna grott men det kan ta lite längre tid.  I rumstemperatur på 22 grader har tomat en mycket hög grobarhet så det räcker med ett frö per plugg. Är dina frön några år gamla, eller om du vill vara på säkra sidan, kan du så två frön per plugg och om båda gror klippa bort den svagaste.

Odlar hydroponiskt, i en liten Harvy
Illustration från www.harvy.se . Denna  visar den stora varianten.
Illustration från www.harvy.se . Denna visar den stora varianten.

Fördelen med Harvy är att man inte behöver någon luftpump vilket många andra hydroponiska system kräver. Om du alltid har vattennivån upp till START-markeringen så håller odlingen i minst ett halvår utan problem – förutsatt att du regelbundet fyller på vatten förstås och näring. Det är flytande näring som gäller och det finns sådan att köpa till.

Tidslinje

Sådd av frön: 19 november, fröna grodde efter två till fem dagar.

Efter två veckor var det dags att flytta över pluggarna med fröplantorna till Harvyn:

Efter 2 veckor är det dags att flytta pluggen med fröplantan till den hydroponiska odlingen. Foto: Kerstin Engstrand
Efter 2 veckor är det dags att flytta pluggen med fröplantan till den hydroponiska odlingen. Foto: Kerstin Engstrand

Plantorna växer nu snabbt till sig:

7 veckor sedan sådd:  Första blomknopparna syns tydligt:

Efter sju veckor syns första blomknopparna. Foto: Kerstin Engstrand
Efter sju veckor syns första blomknopparna. Foto: Kerstin Engstrand

Plantan blommar rejält, det har nu gått åtta veckor sedan sådden:

Åtta veckor har gått efter sådden och nu blommar det ! Foto: Kerstin Engstrand
Åtta veckor har gått efter sådden och nu blommar det ! Foto: Kerstin Engstrand

Första stora gröna tomatkarten syns tydligt:

Tio veckor - första stora kartet syns tydligt!  Foto: Kerstin Engstrand
Tio veckor – första stora kartet syns tydligt! Foto: Kerstin Engstrand

Nu börjar de komma gott om kart:

13 veckor från sådd, nu är det gott om kart! Foto: Kerstin Engstrand
13 veckor från sådd, nu är det gott om kart! Foto: Kerstin Engstrand

Skörden lyser rött! Det har nu gått 15 veckor efter sådd.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Och så fortsätter det hela våren och försommaren:

Kruktomater ger bra skörd. Foto: Kerstin Engstrand
Kruktomater ger bra skörd. Foto: Kerstin Engstrand

I mitten av juni kunde jag ha planterat ut plantorna men hade så många andra tomatplantor så den fick fortsätta ett ta till inomhus innan den kastades.

Läs också: Odla basilika i en Harvy

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

 

Guldbaggen, den gräsgröna årets trädgårdskryp 2021. Foto: Kerstin Engstrand

2021 utnämnde projektet Rikare trädgård för första gången Årets trädgårdskryp. Den fina utmärkelsen gick till den fascinerande gräsgröna guldbaggen. En riktig ädelsten i våra trädgårdar och dessutom en av våra bästa trädgårdshjälpredor. En av mina absoluta favoriter, jag blir glad över att hitta dem i min trädgård och då kan jag länge sitta och studera dem i närbild.

Den syns då den är ganska stor, en av de största skalbaggarna i en normal svensk trädgård. Vanligen är den 2 cm lång. Ska man jämföra den med någon annan av trädgårdens insekter så är den i samma storleksklass som humledrottningar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Smaragdgrön skulle nog de flesta av oss likna den vid. När skymtar vi den då i trädgården? Jo, mitt i solen ätandes nektar och pollen och då oftast i stora fluffiga blommor som pioner, klematis, älggräs och rosor. Och när den flyger så brummar den fint. När den startat sin flygning liknar den starten av ett större flygplan, just när det lyfter.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Gräsgrön guldbagge, Cetonia aurata, ser alltid förnöjd ut. Den rumlar runt bland våra växter och är inte ett dugg lättskrämd. Roligast är att titta på dess antenner som många tycker likna ögonfransar.

Fet larv
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Du har säkerligen några av dess larver i dina pallkragar eller i komposten. Men när dess larver hittas i jorden är det många som blir rädda. Plötsligt hittar men feta larver som är mycket mjuka när man tar upp dem i handen. De förväxlas lätt med olika borrars larver, borrar som äter av gräsmattans rötter. Men guldbaggens larver jobbar för oss.  Ett helt år jobbar de nere i jorden. De bryter ned växtdelar och delar på jobbet med daggmaskarna men därefter blir den den vackraste av skalbaggar:

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand
Gräsgröna vanligast
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Förutom den gräsgröna finns det sju till arter av guldbaggar i Sverige. Den gräsgröna är absolut vanligaste, därefter kommer den olivgröna. Största chansen att hitta en olivgrön är om du har en myrstack i närheten för där lever dess larver.  Annars är de fullvuxna svåra att särskilja. Man måste studera undersidan för att se skillnad. De olivgrönas ”knapp” på undersidan är plattare än den gräsgrönas. Andra två, läderbagge och ädelguldbagge, är numera med på rödlistan.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Trendig och pepparstark bladväxt, särskilt om du gillar japansk mat. Med sina blanka rödgrönfläckiga blad är den en klar inspirationskälla. Smaken kan närmast beskrivas som skarp pepprik med värme och den fungerar utmärkt som substitut för chili men till skillnad mot chili så sitter inte styrkan kvar, du kan lätt ta ett blad till. Jag tycker även att den är ett bra och billigare substitut för wasabi. Bladen går utmärkt att torka. Malna fungerar de som ersättning för peppar. Det är svårt att beskriva dess smak, några säger att den inte har någon smak utan enbart styrka. Jag som inte gillar stark mat tycker om den och kan gärna nypa ett blad och knapra på. Snäll mot magen är den också.

Kärt barn har många namn. Japansk vattenpeppar har genom tiderna haft hela 16 olika svenska namn. Vad sägs om: jungfrutwåål, bitterblad, brudhtwåål, brudtvål, bränna, brännande pilört, brännknäa, jungfrutvål, jungfrutwål, loppegräs, loppgräs, skarp slidört, tvålnäfva, watnpepar, watnpepper, vattenpeppar och dagens bitterpilört som den enligt SKUD ska heta på svenska. Jag känner dock ingen som benämner den så utan de flesta säger japansk vattenpeppar. Det figurerar uppgifter om att den användes redan som smaksättare under bronsåldern. Fröna går att använda som ersättning för peppar.

Vattenpeppar kallas den för då den trivs i fuktig jord och jag har sett den växa som ogräs i japanska risfält.

frö, japansk vattenpeppar. Foto: Kerstin Engstrand
frö, japansk vattenpeppar. Foto: Kerstin Engstrand

Frön finns i flera välsorterade fröfirmors sortiment. Ibland hittar man även plantor till salu. Jag tycker fröna är lite svåra att få att gro, de är hårda och de gror lättare om man låtit dem dra i vatten i två dygn. De brukar gro vid en temperatur av 20 grader. Då man brukar förkultivera går det utmärkt även så sent som i april-maj. Räkna med att de kan ta minst 20 dagar på sig att gro, ibland hela två månader men när väl småplantorna börjar växa till sig så går det fort.

Självsår sig

Men de plantor jag haft har alla bjudit på självsådder: Plötsligt i slutet av juni dyker det upp plantor lite varstans i trädgården.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Höjden är upp till 100 cm. Jag odlar gärna vattenpilörten i kruka tillsammans med lägre tagetessorter som apelsintagetes.

Läge: Halvskugga och fuktig jord. Trivs även i soligt läge, till exempel i en kruka men pass på att då vattna den regelbundet.

Persicaria hydropiper är denna trevliga växts vetenskapliga namn. Tittar man närmare syns det tydligt att den tillhör pilörtsläktet. Den är även släkt med den vietnamesiska koriandern, Persicaria odorata som nu varit trendig ett tag här i Sverige.

Från midsommar och framåt brukar den blomma i röd-vitt och blommorna är som alla pilörter mycket små.  De går även att äta och är goda att blanda ner i kokt ris. I Japan är den en vanlig krydda i sushi.

Blomknoppar på väg att slå ut. Foto: Kerstin Engstrand
Blomknoppar på väg att slå ut. Foto: Kerstin Engstrand

Den lär kunna användas som färgväxt. Färgpilört (japansk indigo) Persicaria tinctoria är annars den vanligaste bland pilörterna och den ger en vacker blå färg.  Och går utmärkt att föröka med sticklingar, de rotar sig snabbt i vatten.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Text och foto: Kerstin Engstrand

Målarborste. Foto: Kerstin Engstrand

Hur får en växt sitt svenska namn? Det kan bero på många faktorer men ganska vanligt är att namnet på något sätt har anknytning till växtens utseende. Att målarborsten just heter målarborste på svenska är ganska självklart – med sina tjocka blomställningar som går intensivt i orangeröttgult så ser den ut som en tjockare borste som just blivit doppad i färg. Förresten så har den liknande namn även på andra språk.

I Stockholm kan man i regel varje vinter, i januari eller februari, beskåda blommande exemplar i ett av Sveriges bästa växthus, Edvard Andersons växthus i Bergianska trädgården, Stockholm. Där brukar den dels blomma i Sydafrikarummet samt enstaka exemplar brukar ställas ut i kruka i växthusets centrala piazza.

Målarborste är en lökväxt som härstammar från Sydafrika. Just Bergianska trädgårdens exemplar har en gång i tiden just kommit från Sydafrika. 1913 tog den svenska botanisten Karl Afzelius med sig några lökar från Durban i Sydafrika. 14 år senare, 1927, skänkte han några till just Bergianska trädgården och det är avkommor efter dessa som än idag blommar varje år. Den är faktiskt den äldsta växten som finns i Edvard Andersons växthus.  Bergianska trädgården har i sin tur spridit den vidare till andra botaniska trädgårdar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

I Sydafrikarummet växer lökarna året om i jord medan de som visas i Medelhavsrummet i växthusets centrala del är odlade i kruka. Just denna bild är tagen 2018.

Målarborste, Scadoxus puniceus, lägger man främst märke till när den blommar. Blommorna sitter på cirka 50 cm höga stjälkar. I Sydafrika pollineras den av solfåglar, vars långa smala näbbar elegant når ner till nektarn som de begärligt dricker av. Efter blomningen kommer breda blad, liknande många andra Sydafrikanska lökväxter som amaryllis. I Sydafrika blommar målarborsten under deras sommar som är under vår vinter, därför blommar den här i januari, februari.

Dess naturliga växtplats är i raviner och i skuggiga skogsområden.

Scadoxus puniceus ska först ha beskrivits av Carl von Linné men dagens namn fick den av Ib Friis och Inger Nordal.

Målarborsten går utmärkt att ha året runt i vanlig rumstemperatur. Ställ krukan så ljust som möjligt i januari. När blomknoppen börjar skymta kan du ge lite vatten. Vanligen skjuter blomknoppen fram någon gång i perioden februari till april. Efter blomningen så vissnar stjälken ner och då skjuter de kraftiga bladen upp. Bladen har som funktion att samla in näring till löken. Då kan man ge lite flytande näring. Vanligen sätter målarborsten sidolökar som lätt kan planteras om till egna krukor. Efter ett par år har även sidolökarna bildat blomfärdiga exemplar.

Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

När det gäller planteringsdjup så brukar man säga att lökens axlar ska vara ovan jord. Målarborsten trivs ganska bra att växa tätt så du kan sätta flera sidolökar i samma kruka.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Mjöl, målarfärg, potatismjöl - vad har drabbat mina zucchini? Det är mjöldagg! Foto: Kerstin Engstrand

Plötsligt så ser det ut som någon gått runt i trädgården och skvätt vit målarfärg. Särskilt på de stora pumpa- och zucchinibladen märks det tydligt. Tittar man närmare kan man även se att ärter, dahlior, astrar, temyntor och andra växters blad har en svag gråvit hinna.

Inte snyggt.

Men vad är det?

Det är mjöldagg, en svampsjukdom som oftast dyker upp på sensommaren och början av hösten. Angreppen börjar som små vita fläckar som snart sprider sig och ser ut som någon hällt vit målarfärg på bladen. Du vet som utspädd målarfärg. Och det är på bladens ovansida angreppen sker.

Är det en farlig svampsjukdom? Nej.

Går den att bli av med? Ja, delvis

Kommer den tillbaka varje år? Det beror på vädret och hur motståndskraftiga just dina växtsorter är.

Vi kan börja med historiken: Detta är en urgammal sjukdom, den lär till och med vara omnämnd i Gamla testamentet!

Vad mera? Det finns otaliga arter, över 400 olika mjöldaggssvampar. Lägg där till otaliga underarter. Lejonparten är specialiserade på ett visst växtsläkte. Aster, temynta, rosor är några som drabbas av egna sorter av mjöldaggssvampar.

Men få nu inte panik!

2018 var ett riktigt mjödaggsår!
Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand
Spaghettipumpa rejält angripen av mjöldagg hösten 2018. Den blev utsatt för test av diverse olika kurer mot mjöldagg. Foto: Kerstin Engstrand

Numma för mjöldagg är soligt och torrt väder med en del vind. En typ av väder som få av oss förknippar med just svampsjukdomar. Vind, särskilt stark vind stressar växterna vilket gör dem lättare mottagliga för mjöldagg. Mjöldagg är så finurligt konstruerad att sporerna har vatten med sig vilket medför att de inte till skillnad mot andra svampsjukdomar behöver vänta på regn. Det är dock sällan mjöldagg verkligen förstör en växt. Vanligen märker man mjöldagg i augusti månad, tillväxten sker oftast nattetid och under augusti månad brukar även morgondagg vara vanligt vilket tillför extra fukt.

Efter ett tag, en bit in i september, brukat det vita luddet ändra form och färg, det liknar nu mera filt än färg och är mera brunt än vitt. Då ser det rejält fult ut. Har du inte reagerat tidigare så kommer du göra det nu.

Tittar du nu riktigt nära, kanske med lupp eller mikroskop eller om du har riktigt bra syn kan du se små svarta prickar och det är sporgömmor. Mjöldaggssvamp övervintrar antingen på växten som sporer eller som mycel i framför allt knoppar och unga skott.

Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en långs ommar och av mjöladggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand
Mitten av september och nu är en planta Crookneck squash rejält trött, båda av en lång sommar och av mjöldaggsangrepp. Men frukten går utmärkt att skörda. Foto: Kerstin Engstrand

Efter ett tag börjar bladen gulna och vissna. I september brukar vi inte direkt reagera på att en zucchiniplantas blad vissnar men om temyntans blad blir tidigt gula så brukar vi lägga märkte till det. Svampsporerna förstör bladens förmåga att ta emot solljuset, de ligger ju som en hinna på bladens översida.

Går mjöldagg att förebygga?
Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand
Regelbunden kontroll är viktigt. Här börjar angrepp att synas tydligt. Foto: Kerstin Engstrand

I och med att mjöldaggssvampsporerna sprids med vinden under sommaren och övervintrar i växternas knoppar så är det många som undrar, går mjöldagg att förebygga?

  • Ja, genom att välja sorter som är mera resistenta mot mjöldagg.
  • Växter som mår bra, som har en bra närings- och vattentillgång klarar sig bättre. Täckodling med exempelvis gräsklipp är ett enkelt och bra sätt.
  • Har du växter som du vet är mycket mottagliga så undvik att odla dem där växtplatsen är torr och ligger i gassande sol. Känsligast är de växter som övervintrar, perenner som temynta och aster. Ettåringar som zucchini är lättare då de inte övervintrar.
  • Granska regelbundet dina växter.

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Huskurer
En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant' kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand
En blivande jättepumpa av sorten Atlantic Giant’ kämpar mot mjöldaggen. Foto: Kerstin Engstrand

Att strö ut vedaska anges ofta som ett klassiskt knep och i regel anges att de behövs mellan fem till tio liter vedaska runt varje buske men hur många har tillgång till så mycket? Kanske räcker det med den aska du får efter grillningen?

Bikarbonat är ett annat knep som också är godkänt som bekämpning vid kravodling. Sommaren 2018 testade jag olika förebyggande blandningar som sprutades på bladen. Det var bland annat bikarbonat, mjölk och Kumulus. Behandlingen går ut på att bladytan ska bli mindre attraktiv för mjöldaggssvampen. Man måste spraya lösningen på bladen upprepade gånger och glöm inte att se till att även bladens undersidor även täcks. Medlet sprayas ut när det är torrt ute och allra helst på morgonen.

På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten.  Foto: Kerstin Engstrand
På Facebook florerar mängder av tips. Ett var att använda ett milt ansiktsvatten. Foto: Kerstin Engstrand

Börja redan när de första små fläckarna syns. Du måste upprepa behandlingen flera gånger, minst var tionde dag, oftast tätare, minst en gång i veckan. Här är de fem olika huskurerna jag har testat:

  1. Blanda 2 tsk bikarbonat ut i 10 dl vatten och för att få bättre spridningseffekt brukar man tillsätta antingen såpa eller rapsolja, 2 tsk såpa/rapsolja.
  2. I stället för bikarbonat kan man ta bakpulver, bikarbonat är nämligen en substans i bakpulver.
  3. Ett annat tips kommer från Göteborgs Botaniska trädgård. De tipsar om att blanda 3,8 liter vatten med 1 msk bakpulver, 1 tsk diskmedel och 2,5 dl mjölk.
  4. Svavel är ett annat knep, svampsjukdomar tycker inte om svavel och på marknaden finns Kumulus som ofta används till att bekämpa krussjuka på persikor.
  5. Jag testade även ett milt ansiktsvatten, ett tips som florerade på Facebook. Det fungerade bättre på min egen hud än mot mjöldagg.

vvkumulus

Fick behandlingen någon effekt?
Foto: Kerstin Engstrand
Foto: Kerstin Engstrand

Som det syns på bilden var pumpaplantan mycket angripen, den var mera vit än grön! Även om testet med de ovan angivna började lite sent så visst syntes viss effekt, särskilt de delar som hade behandlats med bikarbonatblandningen.

Är det värt det? Nja, nej. 2018 var ett extremt år och jag har aldrig tidigare haft sådana angrepp och inte heller efter 2018.

Och så länge mjöldaggen bara angriper lite lätt och det inte direkt påverkar skörden bryr jag mig inte. Men det var roligt att testa de olika knepen.

Text och foto: Kerstin Engstrand

Foto: Kerstin Engstrand

Så är det dags igen. Hösten blir allt svalare, frosten kommer på snabbbesök allt oftare och snart är vintern här. Vad gör vi med våra växter som står där så fint i kruka? Kan vi vinterförvara några inomhus?

Ja, det går utmärkt. En sådan “lätt” växt är fikon. Växter som tappar bladen under vinterhalvåret kan lätt vinterförvaras i ett mörkt och svalt utrymme, helst inte under 5 plusgrader.

Två saker ska du tänka på innan du ställer undan ditt krukodlade fikonträd:

  1. Jorden ska vara torr
  2. Växten ska ha fällt sina blad.

Jag förbereder plantorna genom att från slutet av september, början av oktober ställa dem under tak så att de inte drabbas av höstregnen. Jorden ska vara torr när plantorna ställs undan.

När respektive fikon börjar fälla bladen beror dels på sorten, några är härdigare än andra men också hur hösten artar sig. De tål att stå i skyddat läge även om det skulle bli några minusgrader. Bor du i växtzon 1 eller 2 kan du troligen övervintra dina fikon utomhus och låta dem växa på friland.

Jag bor i växtzon 3 så jag har inte chansat. Jag har fem fikonträd, mindre sådana, som är uppdragna från sticklingar och de har stått vinterförvarade i flera vintrar i ett ouppvärmt men isolerat förråd. De har stått där i sina krukor. Beroende på hur våren sedan utvecklar sig har jag tagit ut dem igen sen vår. Jag brukar ta ut dem när väderprognosen visar att tio dagar framöver så ligger medeldygnstemperaturen på 5 grader och då förstås inga minusgrader. Då ställs de först i skuggigt läge så att de successivt vänjer sig vid att stå ute och att få ljus. Efter några dagar får de ytterst lite vatten. Bäst är att ta ut dem från mörkret innan bladanlagen börjar svälla men det fungerar även om de har börjat svälla lite.

Vintern 20/21 var fram till och med januari ganska mild. I februari blev det kallare, rejält kallare och det medförde några minusgrader även i förrådet men det påverkade knappt mina fikon. Det var bara en sort som såg lite tråkig ut men det var också det exemplar som var det sämsta redan innan vinterförvaringen. Just det exemplaret levde men några grenar hade fått lite kylskador.

Jag vattnar inte mina fikon under vintern. Vinterförvaras de varmare, runt 10 till 15 grader behöver de få en skvätt vatten då och då under vintern.

Undvik att skada trädet när det ställs in för vintern. Det är först tidig vår man beskär ett fikonträd.  Det vill säga när det är dags att ta fram det ur vintervintermörkret. Då får man också fina sticklingar. Fikon är lätt att sticklingsföröka.

Andra exempel
Foto: Kerstin Engstrand
Japansk lönn. Foto: Kerstin Engstrand

Andra växter som klarar att övervintra mörkt och svalt i kruka är fuchsia och änglatrumpet. Det finns även möjlighet att övervintra margeriter på samma sätt.

Skulle du odla klematis eller rosor i kruka kan även de övervintra svalt och mörkt. Huvudregeln är växter som fäller sina blad och att de ska ha fällt dem innan de ställs mörkt.

Japanska lönnar är det också många som odlar i kruka. De klarar sig fint utomhus växandes i jord men krukodlade exemplar kan du även ställa det mörkt och svalt som fikon.

Text och foto: Kerstin Engstrand

 

Redaktionens val

Rabarber trädgård är den enda svenska site som verkligen går på djupet när det gäller världens främsta trädgårdsutställning, Chelsea Flower Show, arrangerat...